Bil 2 Regelbok för barnavårdscentral 2011

Bil 2 Regelbok för barnavårdscentral

Innehållsförteckning Kap.1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse Kap.2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem Kap.3 Allmänna villkor Kap.4 Uppdragsbeskrivning för barnavårdscentral Kap.5 Listningsregler Kap.6 Uppföljningsplan Kap.7 Ersättningsvillkor Kap.8 Informationshantering och rapportering Kap.9 Ansökan om auktorisering

Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse 3 Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse För att en vårdgivare skall få bedriva vård inom ett vårdområde som SLL beslutat skall upphandlas enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem, krävs att vårdgivaren auktoriserats för att bedriva verksamhet vid mottagningen 1 av Stockholms läns landsting ( Beställaren ). Om Vårdgivaren bedriver verksamhet vid flera mottagningar skall vårdgivaren auktoriserats för att bedriva verksamhet vid varje mottagning av Beställaren. Vårdgivaren skall uppnå följande krav för att vårdgivaren skall auktoriseras för att bedriva verksamhet vid mottagningen. 1 Ekonomisk stabilitet Vårdgivaren skall ha ekonomisk stabilitet och ha ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet med Beställaren. Intyg från myndigheter För att Beställaren skall kunna bedöma om vårdgivaren uppfyller kravet på ekonomisk stabilitet skall följande handlingar skickas in till Beställaren. Utländsk vårdgivare skall insända motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar. Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Kravet gäller inte för enskild firma som istället skall lämna kopia på F-skattesedel. Begäran om upplysningar vid offentlig upphandling, Skatteverkets blankett SKV 4820. Blanketten skall vara ifylld av Skattemyndigheten. 1 Med mottagning avses vårdmottagning, slutenvårdsenhet eller motsvarande.

4 Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse Blanketten kan rekvireras på adress: www.skatteverket.se. Vårdgivaren bör vara ute i god tid med begäran till Skattemyndigheten om att få blanketten ifylld. Ovannämnda intyg skall inte vara äldre än tre (3) månader. För företag under bildande gäller att företaget skall vara bildat vid avtalstecknandet. Företaget skall vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Bedömningen av vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning Beställarens bedömning av huruvida en vårdgivare skall auktoriseras kommer att ske utifrån vårdgivarens finansiella och ekonomiska ställning (förmåga att fullfölja ett avtal av denna storleksordning under avtalsperioden). Beställaren kommer att göra en helhetsbedömning bl.a. genom att ta in kreditupplysning från ett kreditupplysningsföretag. Vårdgivare som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär. Vårdgivare som har ett nystartat företag eller företag under bildande skall visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex lämna bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens till bank eller annan finansiär. 2 Avtal Vårdgivaren skall åta sig att ingå det Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem som återfinns i kapitel 2 i, för varje mottagning där Vårdgivaren önskar bli auktoriserad av Beställaren. 3 Regelbok Vårdgivaren skall åta sig att följa Regelboken för den eller de verksamheter som skall bedrivas.

5 Kapitel 1 Auktorisationsvillkor och villkor för återkallelse 4 Mottagningen Vårdgivaren skall ange adressen där respektive mottagning skall vara lokaliserad. 5 Villkor för återkallelse Vårdgivaren skall försäkra Beställaren att Vårdgivaren är medveten om att beställaren kan återkalla vårdgivarens auktorisation för att bedriva verksamhet vid mottagningen om vårdgivaren inte uppfyller villkoren för att bedriva mottagningen. Beställaren har rätt att återkalla vårdgivarens auktorisation för att bedriva verksamhet vid mottagningen om Vårdavtalet enligt lag om valfrihetssystem avseende den aktuella mottagningen har sagts upp enligt 6 i Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem.

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 6 Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem Mellan 1. Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, ( Beställaren ) och 2. [**] organisationsnummer [**] ( Vårdgivaren ), har slutits följande 1 Avtalets omfattning I detta avtal regleras Vårdgivarens bedrivande av [ange typ av verksamhet] ( Verksamheten ) vid följande mottagning: [ange namn och adress för mottagningen] ( Mottagningen ). Med Avtalet förstås bestämmelserna i detta Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem och bestämmelserna i Regelboken enligt 2 nedan. 2 Regelboken Villkoren för Vårdgivarens bedrivande av Verksamheten vid Mottagningen framgår av Regelboken för barnavårdscentral. Regelboken består av följande delar. 1. Auktoriseringsvillkor och villkor för återkallelse 2. Mall för Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 3. Allmänna villkor 4. Uppdragsbeskrivning 5. Listningsregler 6. Uppföljningsplan 7. Ersättningsvillkor 8. Informationshantering och rapportering 9. Ansökan om auktorisering

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 7 Allmänna villkor och Uppdragsbeskrivning beskriver tillsammans det uppdrag som Vårdgivaren skall utföra. Båda parter förbinder sig att följa de från tid till annan gällande villkoren i Regelboken. Om det förekommer motstridiga villkor i detta Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem och Regelbokens olika delar, skall de tolkas i följande ordning: 1. Detta Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 2. Ersättningsvillkor 3. Allmänna villkor 4. Uppdragsbeskrivning 5. Uppföljningsplan 6. Informationshantering och rapportering 3 Ändringar i Regelboken Beställaren har rätt att, genom politiskt beslut av Stockholms läns landsting, ändra villkoren i Regelboken. Sådan ändring sker i regel en gång per år. Så snart Beställaren har fattat beslut om ändring av villkoren i Regelboken skall Beställaren skriftligen informera Vårdgivaren om dessa ändringar ( Ändringsmeddelande ). Om Vårdgivaren inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, skall Vårdgivaren inom 60 dagar från den tidpunkt Ändringsmeddelandet är avsänt, skriftligen meddela Beställaren att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Beställaren inom den angivna tidsfristen blir Vårdgivaren bunden av de ändrade villkoren från och med den dag Beställaren angivit i Ändringsmeddelandet, dock tidigast 60 dagar efter det att Ändringsmeddelandet är avsänt. Om Vårdgivaren meddelar Beställaren att Vårdgivaren inte accepterar de ändrade villkoren upphör Avtalet att gälla 12 månader efter utgången av 60 dagarsfristen. Under den återstående avtalstiden gäller Regelboken i sin lydelse före ändringarna. 4 Avtalsperiod 4.1 Avtalsperiod och uppsägningstid Avtalet träder i kraft från och med den angivna Tillträdesdagen. Avtalet gäller därefter till [ange datum]. För det fall Avtalet inte sagts upp skriftligen senast tolv månader före avtalstidens slut förlängs Avtalet automatiskt att gälla tills vidare med tolv månaders uppsägningstid.

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 8 Tillträdesdag för detta Avtal är den [ange datum]. 4.2 Förkortad avtalsperiod i visst fall Oaktat vad som i mom 4.1 stadgas om avtalsperiod och uppsägningstid, gäller följande. För det fall att ett avtal tecknas efter det att Beställaren sagt upp samtliga avtal inom vårdvalsområdet till att upphöra vid en och samma tidpunkt, skall detta avtal också upphöra vid denna tidpunkt. Bestämmelsen innebär att avtalet kan få en kortare avtalsperiod än tolv månader. 5 Ändrade ägareförhållanden Väsentliga förändringar avseende ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos Vårdgivarens eventuella moderbolag, skall utan dröjsmål skriftligen anmälas till Beställaren. På begäran av Beställaren skall Vårdgivaren lämna ytterligare information om de nya ägarförhållandena och om Vårdgivarens framtida möjligheter att uppfylla Avtalet. Beställaren skall därefter pröva om Avtalet skall fortsätta att gälla eller om Avtalet skall sägas upp jämlikt 6 (f) nedan. Beställaren skall skriftligen meddela Vårdgivaren om sitt beslut avseende Avtalets fortsatta giltighet. 6 Förtida upphörande Båda parter har rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: a) den andra parten i väsentligt avseende åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet; eller b) den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet och inte inom 30 dagar vidtar rättelse efter skriftlig anmaning från den första parten. Vidare har Beställaren rätt att säga upp Avtalet till omedelbart upphörande om: c) Vårdgivaren kommit på obestånd, inställt sina betalningar, inlett ackordsförhandlingar, trätt i likvidation eller om fara för obestånd föreligger;

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 9 d) Vårdgivaren eller någon i dess ledning har dömts för brott avseende yrkesutövning eller har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och Beställaren kan visa detta; e) Vårdgivaren vid upprepade tillfällen inte fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatter och inte vidtagit rättelse inom 30 dagar från skriftligt påpekande från Beställaren; eller f) Ägarförhållandena hos Vårdgivaren eller hos dess moderbolag väsentligen förändrats och detta inte skriftligen har godkänts av Beställaren enligt 5 ovan. Om Avtalet sägs upp på grund av avtalsbrott är den part som brutit mot Avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna avtalsrättsliga principer. Uppsägning skall alltid ske skriftligen och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om Vårdgivaren förlorar sin auktorisation för den verksamhet som bedrivs vid Mottagningen enligt beslut av Beställaren, upphör Avtalet automatiskt att gälla utan föregående uppsägning. 7 Force majeure Part är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt Avtalet, om underlåtenheten har sin grund i krig, strejk, lockout, brand, översvämning, knapphet på transporter eller energi, myndighets åtgärd, nytillkommen eller ändrad lagstiftning eller annan omständighet som ligger utanför ifrågavarande parts kontroll och omständigheten förhindrar eller försenar fullgörandet av förpliktelsen ( Befrielsegrund ). Part som påkallar Befrielsegrund enligt stycket ovan skall utan dröjsmål skriftligen meddela den andra parten därom. Part skall vidta skäliga ansträngningar för att mildra omfattningen och effekten av Befrielsegrund. Part skall återuppta fullgörandet av de förpliktelser som förhindrats eller försenats så snart det praktiskt kan ske. För det fall Befrielsegrunden varar mer än två månader, har den andra parten rätt att skriftligen säga upp Avtalet till omedelbart upphörande. Vid så-

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 10 dan uppsägning har ingen av parterna rätt till ersättning av den andra parten. 8 Kontaktpersoner Parterna skall utse var sin kontaktperson med ansvar för Avtalet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter, skall detta skriftligen meddelas den andra parten. 9 Meddelanden Meddelanden i anledning av Avtalet skall skickas till respektive parts kontaktperson med post, e-post eller telefax. Mottagandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 10 Överlåtelse Ingen av parterna äger rätt att överlåta eller pantsätta Avtalet eller någon rättighet eller skyldighet enligt Avtalet utan den andra partens skriftliga samtycke. 11 Tillämplig lag och tvister Avtalet skall tolkas och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Tvist i anledning av Avtalet skall avgöras av allmän domstol med Stockholms tingsrätt som första instans. 12 Övrigt Tillägg och ändringar i detta Avtal skall för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. Vad gäller ändringar i Regelboken gäller dock vad som har stadgats i 3. Vårdgivaren skall utföra tjänster enligt Avtalet som en självständig aktör och äger inte rätt att företräda Beställaren utöver vad som framgår av Avtalet.

Kapitel 2 Vårdavtal enligt lag om valfrihetssystem 11 Parts försummelse att vid ett eller flera tillfällen göra gällande rättighet enligt Avtalet eller att påtala förhållande som är hänförligt till Avtalet innebär inte att part avstått från rätten att vid senare tillfälle göra gällande eller påtala rättighet eller förhållande av ifrågavarande slag. Om någon bestämmelse i Avtalet skulle vara ogiltig innebär det inte att Avtalet i sin helhet skall anses ogiltigt. Om sådan ogiltighet väsentligt påverkar någon av parterna äger denna part rätt till skälig jämkning av Avtalet. * * * * * * * * * Avtalet har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna tagit var sitt. Ort och datum Ort och datum Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsnämnden Avdelningschef Behörig firmatecknare

Kapitel 3 Allmänna villkor 12 Kapitel 3 Allmänna villkor

13 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning 1 Uppdrag Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv. Dess övergripande mål är att medverka till att säkerställa barnens hälsa, trygghet och utveckling. Detta uppnås genom att förebygga fysisk och psykisk ohälsa samt upptäcka och identifiera fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn i förskoleåldern. Vårdgivaren skall följa FN:s konvention om barnets rättigheter, i enlighet med landstingets handlingsplan för arbetet med barnkonventionen, se Uppdragsguiden. 2 Målgrupper Vårdgivaren skall aktivt erbjuda barn och föräldrar barnhälsovård fram till dess barnen överlämnas till skolhälsovården. Målgrupper för barnhälsovården är: Barn 0 6 år och deras föräldrar som väljer BVC-insatser från Vårdgivaren, och som är folkbokförda i Stockholms län. Uppdraget gäller även barn som fyllt 7 år och som ännu inte har överlämnats till skolhälsovården Asylsökande och gömda barn 0 6 år och deras föräldrar som kontaktar Vårdgivaren eller där kontakt tas av Transkulturellt Centrum (Stockholms läns landsting) eller Migrationsverket, se Uppdragsguiden. Uppdraget gäller även barn som fyllt 7 år och som ännu inte har överlämnats till skolhälsovården Barn 0 6 år och deras föräldrar som inte är folkbokförda i Stockholms län och som kontaktar Vårdgivaren. Uppdraget gäller även barn som fyllt 7 år och som ännu inte har överlämnats till skolhälsovården

14 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning Barn som är olistade och boende inom de basområden som Vårdgivaren ansvarar för enligt närområdesplanen (se punkt 7). 3 Vårdtjänst Vårdgivaren skall: aktivt erbjuda barnhälsovård till angivna målgrupper, i enlighet med barnhälsovårdsenhetens basprogram och riktlinjer (se Basprogram för barnhälsovården på Uppdragsguiden) utöver basprogrammet komplettera hälsoövervakningen med individuellt stöd och insatser efter bedömning i varje enskilt fall genomföra screeningundersökningar utifrån fastställda riktlinjer och dokument som framgår av basprogrammet erbjuda vaccinationer enligt Socialstyrelsens aktuella vaccinationsprogram och av Stockholms läns landsting beslutade riktlinjer tillhandahålla pediatriker på mottagningen till de barn som är i behov av bedömning på specialistnivå bedöma moderns stämningsläge enligt metoden Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) eller annan evidensbaserad metod aktivt erbjuda barnhälsovård till nyblivna föräldrar och deras barn snarast, dock inom en vecka efter överlämnandet från förlossning/bb eller hemkomst från barnklinik erbjuda hembesök till alla föräldrar med nyfödda barn inom en månad efter inskrivning samt vid behov eller efter önskemål från familjen. Hembesök skall även erbjudas, inom en månad efter inskrivning, till föräldrar med barn som inte tidigare haft kontakt med någon BVC i landet. aktivt samverka med psykologkonsult från barn- och ungdomspsykiatrin i syfte att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos barnet eller i familjen samt vid behov lotsa till annan vårdgivare aktivt delta i tvärprofessionella samverkansteam för psykiskt sköra kvinnor som finns i respektive kommun/stadsdel

15 Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning erbjuda tandhälsoövervakning i samarbete med tandhälsovården enligt gällande närområdesplan erbjuda besök i närområdets förskolor och/eller möten med förskolepersonal förmedla kunskap till föräldrar eller annan vårdnadshavare om barns utveckling och behov samt risker i barnets hemmiljö aktivt verka till tidig upptäckt av barn som far illa förmedla kunskap till föräldrar eller annan vårdnadshavare om egenvård och hälso- och sjukvårdsutbudet för barn i Stockholms läns landsting ge råd vid ohälsa och sjukdom samt vid behov hänvisa till rätt vårdnivå erbjuda samtliga föräldrar att delta i föräldrautbildning för att stödja och motivera ett aktivt föräldraskap. Verksamheten skall utformas och bedrivas så att samtliga föräldrar har möjlighet att delta i utbildningen. Utbildningen kan bedrivas i grupp eller enskilt anpassa information och stöd utifrån föräldrarnas olika behov bedriva verksamheten i lokaler som är barnsäkra och anpassade till verksamheten rapportera till barnhälsovårdsenheternas verksamhetsuppföljning. 4 Tillgänglighet Verksamheten skall bedrivas alla vardagar, minst 40 timmar per vecka. Besök ska erbjudas minst måndag-fredag. Vårdgivaren skall erbjuda planerade och oplanerade besök på mottagningen samt planerade hembesök. God tillgänglighet skall finnas på telefon under mottagningens öppettider, både för rådgivning och bokning av tid. Finns inte möjlighet att svara skall meddelande kunna tas emot för kontakt senast nästkommande vardag.

16 5 Kompetens Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning Verksamheten skall bedrivas av sjuksköterska med specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. För att upprätthålla en god kvalitet i verksamheten skall en sjuksköterska ha minst 200 barn per år, fördelade på åldrarna 0-6 år, varav minst 25 nyfödda (=0-åringar). Läkare som utför läkarundersökningar enligt basprogrammet skall vara specialist i allmänmedicin eller pediatrik alternativt ST-läkare med handledning inom någon av dessa specialiteter. Vårdgivaren skall tillhandahålla pediatriker på mottagningen i sådan omfattning att Vårdgivaren kan garantera att samtliga barn som har behov av bedömning på denna specialistnivå erbjuds detta. Sjuksköterska och läkare som arbetar i verksamheten skall delta i sådan fortbildning som barnhälsovårdsenheten anordnar som rör basprogrammet. 6 Kvalitetsregister Vårdgivaren skall rapportera till relevanta kvalitetsregister. 7 Samverkan Vårdgivaren skall samverka med andra vårdgivare och myndigheter i frågor som rör barns hälsa. Det är av särskild vikt att Vårdgivaren deltar i arbetet med att utveckla och upprätta rutiner för ett väl fungerande samarbete mellan mödrahälsovården, förlossningsvården och barnhälsovården för att få en sammanhållen vårdkedja. Dokumenterade rutiner skall finnas för hur samverkan skall ske med för verksamheten relevant primärvård, barnläkarmottagning, tandhälsovård, socialtjänst, barn och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin, förskola och skola.

17 8 Närområdesansvar Kapitel 4 Uppdragsbeskrivning Vårdgivaren har, tillsammans med övriga vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting om att bedriva barnhälsovårdsverksamhet, ett gemensamt närområdesansvar. Med närområde avses den kommun eller stadsdel där Vårdgivaren är lokaliserad. Vårdgivaren ansvarar, tillsammans med de övriga vårdgivarna, för att upprätta en plan enligt Beställarens anvisningar där ansvarsfördelningen mellan vårdgivarna avseende nedanstående uppgifter tydligt framgår. För geografisk indelning inom kommunen eller stadsdelen är lägsta nivå för indelningen basområde 1, se Uppdragsguiden. Vårdgivare i närområdet ska utse en ansvarig kontaktperson för planen och planen måste uppdateras vid förändring av antalet vårdgivare i närområdet eller vid förändringar av andra skäl. Den färdiga planen skall skickas till Beställaren för godkännande innan den börjar gälla. Beställaren lägger därefter in fördelningen i ListOn. Beställaren skall informera alla vårdgivarna inom närområdet om nya vårdgivare tillkommer eller om mottagningar upphör. Det är den nya Vårdgivarens ansvar att kontakta övriga vårdgivare för eventuell uppdatering av planen. I de fall vårdgivare inom ett närområde har svårigheter att komma överens om närområdesplanen och fördela basområden sinsemellan äger Beställaren rätt att fördela området. Närområdesplanen skall innehålla ansvarsfördelning när det gäller: ansvaret för erbjudande om besök i förskolor av mottagningens sjuksköterska, vid behov tillsammans med läkare, och/eller möten med förskolepersonal ansvaret för att säkerställa att alla olistade och asylsökande/gömda barn mellan 0 6 år i närområdet får erbjudande om barnhälsovård. Av planen skall framgå vilka rutiner vårdgivarna har för att förvissa sig om att dessa barn erbjuds barnhälsovård. 1 Basområde är en geografisk områdesindelning och utgör den minsta delen i landstingets övriga områdesindelningar.

18 Kapitel 5 Listningsregler Kapitel 5 Listningsregler Vårdgivaren skall registrera samtliga barn vars målsmän önskar lista sina barn hos Vårdgivaren i listningssystemet ListOn. Beställaren tillhandahåller listningssystemet. Registrering skall ske samma kalendermånad som barnet listas. Vårdgivaren har inte rätt att neka något barn som är folkbokfört i Stockholms län att lista sig. Om Vårdgivaren saknar möjligheter att ta emot fler listade skall reglerna under Hantering av fulla listor tillämpas. 1 Administrativa regler Ett barn blir listat på en mottagning på följande sätt: En ifylld vårdvalsblankett per barn lämnas till Vårdgivaren. Blanketten skall vara underskriven av barnets målsman Listning via Vårdguiden Mina vårdkontakter. Vårdvalsblanketten skall endast avse val av BVC. Den blankett som skall användas finns på Uppdragsguiden. 1.1 Arkivering av valblanketten Vårdgivaren skall spara vårdvalsblanketten i minst två år, sorterad efter den månad som blanketten skrevs under. Beställaren har rätt att på begäran gå igenom vårdvalsblanketterna. 2 Hantering av fulla listor En vårdgivare som inte har möjlighet att ta emot fler barn som önskar lista sig kan förklara att listan är full. I sådana fall gäller följande regler: Beställaren skall omgående informeras om Vårdgivarens beslut att förklara listan full

19 Olistat barn kan inte ställas på väntelista Kapitel 5 Listningsregler Om vårdgivaren inte har möjligheter att ta emot fler barn som vid tillfället är listade på annan mottagning, skall barnet erbjudas att ställas på en väntelista Vårdgivare har aldrig rätt att neka ett olistat barn att lista sig på mottagningen även om listan är full Om mottagningen har barn på väntelista har mottagningen inte rätt att lista något annat barn som är listad på annan mottagning förrän väntelistan är tom När barn från väntelistan listas på mottagningen skall alltid barn med längst väntetid listas först Om barn från väntelistan kan erbjudas plats måste vårdgivaren kontrollera med barnets målsman innan pålistning att önskemålet om att få komma till mottagningen kvarstår samt dokumentera detta på listningsblanketten. 3 Om en mottagning upphör Om en mottagning upphör gäller följande: Om mottagningen övergår från en vårdgivare till en annan övertar den nya Vårdgivaren hela listan. De listade barnens målsmän skall informeras om detta via annonsering i lokalpressen och på Vårdguiden eller via personliga brev (samma text som HLM) Om mottagningen upphör helt beslutar Beställaren i varje enskilt fall hur listan skall hanteras.

20 Kapitel 6 Uppföljningsplan Kapitel 6 Uppföljningsplan Denna plan kan revideras av Beställaren årligen. Uppföljningen baserar sig på de krav som ställs i uppdraget och sker i olika former och på olika nivåer. Detta dokument utgör en del av Beställarens uppföljning och beskriver de strategiska nyckeltal som Beställaren kommer att följa. Ett nyckeltal innebär att ett värde sätts i relation till ett annat värde för att göra vårdenheterna jämförbara. Nyckeltal redovisas där så är möjligt uppdelat på kön, ålder och geografi. Denna del av uppföljningen struktureras enligt leverantörsuppföljningsmodellen (L.U.M) och kommer att redovisas i leverantörsuppföljningsdatabasen (L.U.D) se Uppdragsguiden Uppgifter till uppföljningen hämtas av Beställaren från befintliga register som Vårdgivaren skall rapportera till. Regler för rapportering finns i avtalets avsnitt om informationsförsörjning - Rapportering av verksamhetsinformation samt IT-relaterade frågor. Uppgifter som inte kan inhämtas från register, men har sin grund i avtalet, rapporteras av Vårdgivaren till Beställaren via en webbaserad inrapporteringsmall (WIM). Vårdgivaren ansvarar för kvalitetssäkring av de inrapporterade uppgifterna. De uppgifter som redovisas i uppföljningsplanen och i WIM skall avse helåret. Målrelaterad ersättning I tabellen nedan framgår de nyckeltal som ligger till grund för målrelaterad ersättning, se ersättningsvillkor. Kolumnen för procent (%) anger andelen målrelaterad ersättning av total målrelaterad ersättning enligt ersättningsvillkor. Nyckeltal avrundas till närmaste heltal.

21 Kapitel 6 Uppföljningsplan Uppdragsgemensam uppföljningsplan för barnavårdscentral, Prestation Nyckeltal Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Bonusnivå Vitesnivå % Utförda och beställda Antal sjuksköterskebesök, per totalt antal listade barn, per åldersgrupp Följsamhet till basprogram Årligen GVR 1 ---- ---- ---- Antal läkarbesök hos specialist i pediatrik, per totalt antal listade barn, per åldersgrupp Årligen GVR ---- ---- ---- Antal läkarbesök hos specialist i allmänmedicin, per totalt antal listade barn, per åldersgrupp Årligen GVR ---- ---- ---- 1 GVR (gemensamt vårdregister) är en gemensam databas där samtliga vårdhändelser och besök registreras. GVR-registrering sker via RAPP eller kassa.

22 Antal av listade barn som besökt mottagningen per totalt antal listade barn, per åldersgrupp Andel 0-åringar som fått det första hembesöket Följsamhet till basprogram samt av vikt för den fortsatta kontakten mellan BVC och föräldrarna Kapitel 6 Uppföljningsplan Årligen GVR ---- ---- ---- Årligen GVR ---- ---- ---- Andel utförda 3- årskontroller enligt basprogrammet på barn som fyller 3 år under året Andel listade barn som är under 1 år där någon av föräldrarna deltagit i föräldragruppsverksamhet Följsamhet till basprogram Följsamhet till basprogram Årligen GVR ---- ---- ---- Årligen GVR ---- ---- ----

23 Kapitel 6 Uppföljningsplan Kvalitet Nyckeltal Varför följs nyckeltalet Patientfokuserad vård Vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, önskemål och värderingar. Andel föräldrar som uppgav att de helt och hållet kände att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt Följa föräldrarnas upplevelse och intryck av vården Frekvens Källa Bonusnivå Vitesnivå % Årligen 2 Bonus och vite utgår endast om svarsfrekvensen är lägst 50% och antalet respondenter överstiger 30 personer (gäller alla parametrar) Patientenkät 95 % 70 % 25% 2 Jämlik vård Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor till alla patienter oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Andel listade barn där:. En kvinna deltagit i föräldragruppsverksamheten Årligen GVR ---- ---- ----

24 Kapitel 6 Uppföljningsplan. En man deltagit i föräldragruppsverksamheten Årligen GVR ---- ---- ---- Vård i rimlig tid Inga patienter skall behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som de har behov av. Andel föräldrar som uppgav att de upplevde att tillgängligheten per telefon var utmärkt, mycket bra eller bra Följa föräldrarnas upplevelse och intryck av vården Årligen Patientenkät 90 % 60 % 25 %

25 Kapitel 6 Uppföljningsplan Effekter Nyckeltal Varför följs nyckeltalet Frekvens Källa Bonusnivå Vitesnivå % Patienteffekt Andel föräldrar som uppgav att de helt och hållet kände förtroende för sjuksköterskan som de träffade Andel föräldrar som uppgav att de helt och hållet skulle rekommendera mottagningen till andra Följa föräldrarnas upplevelse och intryck av vården Årligen Årligen Patientenkät Patientenkät 95 % 60 % 25 % 90 % 60 % 25 %

26 Kapitel 6, Bilaga Webbaserad inrapporteringsmall Kapitel 6, Bilaga Webbaserad inrapporteringsmall Den webbaserade inrapporteringsmallen (WIM) är en del av uppföljningsplanen. WIM innehåller frågor där uppgifter inte kan inhämtas från Beställarens system. Samtliga frågor i WIM avser. Uppgifter enligt nedanstående mall skall inrapporteras under en tvåveckors-period i januari 2012. Den webbaserade inrapporteringsmallen görs tillgänglig via en länk som sänds till Vårdgivaren per e-post. Närmare instruktioner medföljer e-postutskick. * 1. Välj mottagning Välj alternativ: -- OBS! Om mottagningen startade sin verksamhet före 2010-10-31, gå vidare till fråga 8 SÄKER VÅRD 2. Finns rutin för avvikelsehantering? Definitioner enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården: - avvikelse: negativ händelse eller tillbud - negativ händelse: händelse som medfört vårdskada - tillbud: händelse som hade kunnat medföra vårdskada - vårdskada: lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd - risk: möjligheten att en negativ händelse skall inträffa Ja Nej

27 Kapitel 6, Bilaga Webbaserad inrapporteringsmall 3. Om ja, är rutinen för avvikelsehantering dokumenterad? Ja Nej 4. Finns rutin för riskhantering? Som stöd för händelse- och riskanalys kan Händelseanalys och riskanalys Handbok för patientsäkerhetsarbete, 2005, användas. Denna är framtagen av Socialstyrelsen, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF), Sveriges kommuner och landsting (SKL), Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland Ja Nej 5. Om ja, är rutinen för riskhantering dokumenterad? Ja Nej 6. Finns rutin för hur nya metoder införs och följs upp? Med nya metoder menas metoder som anses lämpliga att använda och är fastställda i SBUrapporter, nationella riktlinjer och regionala vårdprogram. Ja Nej 7. Om ja, är rutinen för nya metoder dokumenterad? Ja Nej

28 KVALITET Kapitel 6, Bilaga Webbaserad inrapporteringsmall 8. Självskattningsformuläret EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) Gäller mödrar till inskrivna 0-åringar under -01-01 - -12-31. a) Hur många mammor har svarat på självskattningsformuläret EPDS? b) Hur många av dessa mammor har haft återföringssamtal med sjuksköterska? c) Hur många mammor av de som svarat har haft ett eller flera stödsamtal med sjuksköterska? 9. Vid hur många tillfällen har mottagningen varit representerad i samverkansteam för psykiskt sköra kvinnor? Gäller under -01-01 - -12-31. Antal tillfällen 10. Har mottagningen en lokal skriftlig rutin för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor enligt gällande Handlingsprogam? Ja Nej UPPFÖLJNING AV VÅRDGIVARENS MILJÖPÅVERKAN INOM DETTA AVTAL

29 MILJÖLEDNING Kapitel 6, Bilaga Webbaserad inrapporteringsmall Miljökrav Alternativ A: Miljöcertifiering I avtal med Vårdgivare vars sammanlagda ersättning från Beställaren är, eller överstiger 15 miljoner kronor per år. Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för - att verksamheten har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande Alternativ B: Miljödiplomering eller Miljöcertifiering I avtal med Vårdgivare vars sammanlagda ersättning från Beställaren understiger 15 miljoner kronor per år. Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för - att verksamheten är miljödiplomerad av Beställaren eller har ett miljöledningssystem certifierat enligt ISO-standarden 14001, EMAS eller motsvarande Miljöcertifiering 11. Alternativ A + B. Är Vårdgivaren miljöcertifierad enligt ISO-standard 14001, EMAS eller motsvarande? Ja Nej Certifieringstid 12. Alternativ A + B. Om ja, ange datum för certifiering Om Beställaren så begär ska kopia på certifikatet alternativt kopia på senaste revisionsbeslutet eller recertifieringsbeslutet skickas till Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Datum för certifiering (åååå-mm-dd) Datum för senaste recertifiering (åååå-mm-dd)

30 Certifieringsorgan Kapitel 6, Bilaga Webbaserad inrapporteringsmall 13. Alternativ A + B. Vilket certifieringsorgan har utfärdat certifikatet? AAA Certification AB BMG Trada Certifiering AB Bureau Veritas Certification DNV Certification AB LRQA Sverige AB Intertek Semko Certification AB SFK Certifiering AB SP Certifiering ÅF-TÜV Nord AB Annan Miljödiplom 14. Alternativ B (med årlig ersättning understigande 15 mkr). Är vårdgivaren miljödiplomerad av Beställaren? Ja Nej Diplomeringstid

31 Kapitel 6, Bilaga Webbaserad inrapporteringsmall 15. Alternativ B (med årlig ersättning understigande 15 mkr). Datum för senaste miljödiplomering åååå-mm-dd

32 Kapitel 7 Ersättningsvillkor Kapitel 7 Ersättningsvillkor 1 Uppdragsrelaterade ersättningar Vårdgivaren får en uppdragsersättning för verksamheten som innehåller nedanstående komponent. 1.1 BVC-peng Beställaren betalar till Vårdgivaren per listat barn en ersättning enligt nedan: Ålder 0 Kr/år 1 år Kr/år 2 år Kr/år 3 år Kr/år 4 år Kr/år 5 år Kr/år 6 år Kr/år Ersättning 7 404 1 236 480 985 985 985 336 per listat barn BVC-pengen utgår för hos Vårdgivaren listade personer folkbokförda inom Stockholms län. Listad är den som genom eget val (målsmans) listat sig hos Vårdgivaren (eller mottagningen)) och även är registrerad som listad på mottagningen i Stockholms läns landstings listningssystem ListOn. Ersättningen betalas ut månadsvis i efterskott med en tolftedel av beloppet ovan utifrån den ålder barnet har den sista dagen i aktuell kalendermånad. 2 Produktionsrelaterade ersättningar 2.1 Besöksersättningar för personer folkbokförda i Stockholms län Beställaren betalar Vårdgivaren för samtliga hembesök.

33 Kapitel 7 Ersättningsvillkor Kr/besök Hembesök 500 Extra ersättning om språk- eller teckentolk närvarar 1 300 Vårdgivaren får en extra ersättning för hembesök i perifert belägna basområden enligt tabellen nedan. Basområden är de minsta områden som används för geografisk indelning av länet. Ett basområde kan utgöras av ett bostadsområde, ett arbetsplatsområde eller ett restområde, se även Uppdragsguiden. Kommun I områdeskategori 1 ingår nedanstående basområden I områdeskategori 2 ingår nedanstående basområden Extra ersättning Extra ersättning 100 kr/besök 150 kr/besök Botkyrka 5 130 830 Ekerö 3 250 201 3 250 202 Haninge 5 211 920 5 222 100 5 222 500 5 222 600 Järfälla 4 050 100 4 050 200 4 050 500 Nynäshamn 6 230 000 6 240 510 Sigtuna 3 580 210 3 580 100 3 580 300 Södertälje 6 381 500 6 392 000 I områdeskategori 3 ingår nedanstående basområden Extra ersättning 200 kr/besök 3 250 100 3 240 000 5 231 000 5 233 000 5 240 000 5 260 000 6 210 610 6 240 530 1 Extra ersättning om tolk närvarar utbetalas endast om tolktjänst som Stockholms läns landsting har avtal med används. Ersättningen utbetalas även om inte tolken närvarar fysiskt, utan tolkar via exempelvis telefon eller Webbkamera. Om tolk uteblir äger Vårdgivaren rätt till ersättning, se Uppdragsguiden.

34 Kapitel 7 Ersättningsvillkor Kommun I områdeskategori 1 ingår kategori 2 ingår I områdes- nedanstående nedanstående basområden basområden Extra ersättning Extra ersättning 100 kr/besök 150 kr/besök Upplands Bro 4 020 000 4 060 000 I områdeskategori 3 ingår nedanstående basområden Extra ersättning 200 kr/besök Vallentuna 4 240 000 4 250 200 4 270 501 4 270 502 4 250 100 4 250 500 Värmdö 5 620 530 5 630 400 5 630 520 5 630 510 5 630 600 5 660 000 Österåker 4 440 110 4 440 200 5 640 100 5 640 200 5 640 510 5 640 520 5 640 600 5 650 000 4 440 120 2.2. Besöksersättningar för personer som inte är folkbokförda i Stockholms län Privata vårdgivare fakturerar Beställaren för besök av utomlänspatienter och i vissa fall patienter från andra länder. Beställaren fakturerar i sin tur andra landsting och Försäkringskassan för dessa patienter. Landstingsdrivna vårdgivare skall fakturera patientens hemlandsting eller Försäkringskassan direkt. För patienter från andra länder varierar betalningsansvaret beroende på bland annat bosättningsland. Regler för patientavgifter och ersättningsnivåer för dessa patientkategorier framgår av avgiftshandboken och turisthandboken på Uppdragsguiden. 2.3 Asylsökande och gömda Kostnaderna för asylsökande och gömda faktureras Beställaren i särskild ordning, se Uppdragsguiden.

35 4 Bonusersättningar och viten Kapitel 7 Ersättningsvillkor Beställaren beräknar bonusersättningar respektive viten. Vårdgivaren ska fakturera Beställaren för bonusersättningen. Privat Vårdgivare och landstingsägda bolag äger inte rätt att på detta belopp lägga till kompensation för moms. Faktureringen ska ske senast den 31 mars efterföljande år. Beställaren fakturerar Vårdgivaren för vite senast den 31 mars efterföljande år. 4.1 Målrelaterad ersättning Tre procent av de ersättningar som Beställaren under kalenderåret utbetalat till Vårdgivaren enligt punkt 1 och 2.1 i denna ersättningsbilaga ligger till grund för beräkning av målrelaterad ersättning. Om Vårdgivaren uppnår eller överträffar i Uppföljningsplanen specificerade bonusnivåer betalar Beställaren en bonus till Vårdgivaren. Denna bonus utbetalas med den i Uppföljningsplanen angivna procentsatsen av den målrelaterade ersättningen. Om Vårdgivaren inte uppnår i Uppföljningsplanen specificerade vitesnivåer skall Vårdgivaren betala ett vite till Beställaren. Detta vite faktureras Vårdgivaren med den i Uppföljningsplanen angivna procentsatsen av den målrelaterade ersättningen. 4.2 Vite för bristande miljöarbete Vårdgivare som sammanlagt för samtliga sina avtal med Beställaren under kalenderåret fått en ersättning som överstiger 15 Mkr skall ha ett gällande miljöcertifikat enligt ISO-standard 14001 (eller EMAS/motsvarande). Om sådant certifikat saknas den 31 december skall Vårdgivaren erlägga vite på 0,5 procent av de ersättningar som Beställaren under kalenderåret utbetalat till Vårdgivaren. Vårdgivaren som sammanlagt för samtliga sina avtal med Beställaren under kalenderåret fått en ersättning som inte överstiger 15 Mkr, kan som ett alternativ till miljöcertifiering ansöka om miljödiplomering hos Beställaren, se Uppdragsguiden. Om Vårdgivaren saknar sådant miljödiplom eller certifikat enligt ISO 14001 (eller EMAS/motsvarande) den 31 december skall Vårdgivaren erlägga vite på 0,5 procent av de ersättningar som Beställaren under kalenderåret utbetalat till Vårdgivaren.

36 4.3 Vite för bristande inrapportering Kapitel 7 Ersättningsvillkor Om Vårdgivaren inte rapporterar till Beställaren enligt kapitel 8, Informationsförsörjning - Rapportering av verksamhetsinformation samt ITrelaterade frågor, äger Beställaren rätt att innehålla 5 procent av på varje faktura fakturerat belopp från den månad rapporteringen uteblir fram till dess att rapporteringen sker. Beställaren återbetalar då 80 % av det innehållna beloppet. Om Vårdgivaren inte inom angiven tid rapporterar samtliga uppgifter enligt Beställarens anvisningar i den webbaserade inrapporteringsmallen (WIM) erhåller Vårdgivaren inte rätt att fakturera eventuell bonusersättning. 4.4 Avvikelse mot uppdraget Om verksamheten utförs till en volym eller kvalitet som understiger Regelbokens krav äger Beställaren rätt att från Vårdgivaren återkräva en i förhållande till avvikelsen proportionerlig del av uppdragsersättningarna. 5 Patientavgifter Vårdgivaren förbinder sig att av patienter som behandlas enligt detta Avtal ta ut patientavgift med de belopp som Stockholms läns landsting beslutat. Uppgift om patientavgifterna finns tillgängliga i avgiftshandboken, se Uppdragsguiden. 6 Medicinsk service och vacciner 6.1 Medicinsk service Beställaren svarar för samtliga kostnader för alla medicinska serviceutredningar. Vårdgivaren svarar för stickkostnaden inklusive provtagningsmaterial i samband med provtagning. 6.2 Vacciner Beställaren svarar för samtliga kostnader för de vacciner som ingår i basprogrammet och som beställs enligt Beställarens anvisningar, se Uppdragsguiden.

37 7 Lokaler och utrustning Kapitel 7 Ersättningsvillkor Vårdgivaren svarar för samtliga kostnader som är relaterade till de lokaler och den utrustning som behövs för uppdragets utförande. 9 Tolkar Beställaren svarar för kostnaden för tolkinsats vid patientkontakt om Vårdgivaren anlitar tolk enligt Beställarens ansvisningar.. De tolkinsatser som avses är tolk för döva, dövblinda och hörselskadade samt språktolk. 10 Utbildningsåtaganden Beställaren ersätter Vårdgivaren för utbildningsplatser denne tillhandahåller läkare och andra vårdyrkesstuderande med av Stockholms läns landsting fastställd ersättning. Dessa ersättningar finns tillgängliga på Uppdragsguiden. 11 Sjukresor Stockholms läns landsting svarar för kostnaderna för sjukresor om entreprenör som Stockholms läns landsting har avtal med anlitas. 13 Fakturering Vårdgivaren skickar faktura till Beställaren månadsvis i efterskott till adress som Beställaren skriftligt anger. På fakturan samlas samtliga poster enligt denna Regelbok som skall faktureras den aktuella månaden. Undantag från detta är asylsökande och gömda enligt punkt 2.3. Ersättningar som utgår med årsbelopp faktureras månadsvis med en tolftedel av årsbeloppet. Fakturan utformas och specificeras enligt Beställarens anvisningar. Beställaren äger rätt att kräva att Vårdgivaren specificerar vissa uppgifter elektroniskt.

38 Kapitel 7 Ersättningsvillkor Beställaren äger rätt att införa elektronisk fakturering och ställa system för detta till Vårdgivarens förfogande och användning. För barn med skyddad-id samt kvarvarande 6-åringar som efter den 1 september inte överlämnats till skolhälsovården och som inte ingår i ListOn ska Vårdgivaren fakturera manuellt enligt Beställarens anvisningar. 13.1 Kompensation för moms Privat vårdgivare och landstingsägda bolag äger rätt att på fakturerat belopp göra ett tillägg på 6,0 procent som kompensation för att de inte äger rätt att göra avdrag för moms. 13.2 Betalningsvillkor Betalning sker mot faktura på första tillgängliga bankdag 20 kalenderdagar efter fakturadatum. Om fakturans faktiska ankomstdatum är mer än fem kalenderdagar efter fakturadatum äger Beställaren rätt att förlänga tiden för betalning med motsvarande antal dagar. Vårdgivaren har inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra avgifter eller pristillägg som inte framgår av detta Avtal. Rätten till ersättning har förfallit om kravet inte har fakturerats tre månader efter det att vårdtjänsten utfördes. 13.3 Invändningar mot faktura Invändningar mot fakturan skall ske skriftligen senast tre månader efter mottagandet för att beaktas. Vid befogad invändning skall reglering av felaktigt fakturerat belopp ske inom 30 dagar. Dessa regler gäller ömsesidigt för Beställaren och Vårdgivaren. 13.4 Dröjsmål Betalningsmottagande part äger vid försenad betalning rätt att ta ut dröjsmålsränta enligt gällande räntelags regler.

39 Kapitel 8 Kapitel 8 Informationshantering och rapportering Informationshantering och rapportering 1 Introduktion Vårdgivare skall uppfylla ett antal krav på att leverera information elektroniskt för att effektivisera vårdprocessen kvalitativt och ekonomiskt - samt förbättra samverkan och ge förutsättningar för invånarnas och vårdens aktörers möjligheter till Nationell e-hälsa. En nationell IT strategi togs fram 2006 i syfte att skapa en framtida effektiv informationsförsörjning inom vård och omsorg. Fokus för strategin var då att skapa tekniska förutsättningar för behörighet och kommunikation av vårdinformation. Under våren 2010 bytte den Nationella IT-strategin namn till Nationell ehälsa och fokus förflyttades från teknik, IT-lösningar och infrastruktur till nyttan för invånare och verksamheter. I samband med detta kommer nya krav och möjligheter, t ex krav på etjänstekort samt tillgänglighet till etjänster som Nationell Patientöversikt (NPÖ) och Nationell läkemedelsförteckning. SLL:s framtida IT-utveckling kommer i hög grad att präglas av den nationella IT-utvecklingen. Därmed kan kraven i Avtalet på informationshantering och rapportering komma att kompletteras med ytterligare krav under avtalsperioden. SLL har två IT-plattformar som baseras på och följer det nationella arbetet, dessa är Vårdguiden med Mina vårdkontakter (MVK) samt Plattform SLL (PSLL). Genom dessa nås i framtiden såväl de nationella etjänsterna som de inom SLL. Detta avsnitt beskriver den information som skall rapporteras till SLL via olika etjänster och filöverföringar. Stora delar av informationen är obligatorisk enligt lag och gällande regelverk. Informationskraven beskrivs under rubrikerna Kravställda etjänster och Kravställda filöverföringar. På Uppdragsguiden/Informationshantering och rapportering finns beskrivningar av det stöd som finns att få genom SLL:s etjänsteutbud och ITinfrastruktur 1. 1 Med tjänst, system och plattform avses i detta sammanhang:

40 2 Förändrade krav under avtalsperioden Kapitel 8 Informationshantering och rapportering Under rubrikerna Kravställda etjänster och Kravställd filöverföring eller online-tjänst beskrivs nuvarande krav på etjänster och filöverföring eller överföring via online-tjänst. Kraven kan komma att förändras exempelvis p.g.a. förändrade nationella krav på inrapportering. Beställaren har enligt Avtalet rätt att ändra, lägga till eller ta bort etjänster och filöverföringar med tillhörande informationsobjekt och definitioner. Förändrade krav under avtalsperioden redovisas på Uppdragsguiden/ Informationshantering och rapportering. Exempel på ett nytt krav är elektroniskt stöd (esjukintyg) för överföring av elektroniska sjukintyg från vårdgivaren till Försäkringskassan. Övergången till esjukintyg är ett regeringsinitiativ och kommer att vara ett krav för samtliga vårdgivare inom SLL under när etjänsten är helt färdigutvecklad. 3 Områden för etjänster och Infrastruktur Det finns fyra övergripande områden som stöds av olika etjänster: Invånartjänster Vårdinformation och beslutsstöd Ekonomi/uppföljning Infrastruktur Tjänst: en tjänst är det arbete som informationsteknik kan erbjuda och utföra för en människa eller åt ett annat tekniskt IT-system/IT-tjänst. Exempelvis en bokningstjänst av ett vårdtillfälle eller en filöverföring mellan två programvaror/system. Tjänsten är en del av en teknisk plattform där flera olika tjänster samutnyttjar plattformens behörighetskontroll, notifiering, loggning, kommunikationstjänster etc. System: Ett system är ett antal komponenter som tillsammans samverkar för ett gemensamt mål. Varje tekniskt system erbjuder funktioner och den vy som människan möter i systemet samt alla de nödvändiga basfunktioner som krävs för att skapa ett fungerande system såsom loggning, databashantering, kommunikation, behörighetskontroll, notifiering, etc. Plattform: En plattform inom informationstekniken är en bas/samling av funktioner som flera tjänster kan samutnyttja. Den består av en viss hårdvara, ett visst operativsystem och basfunktioner för exempelvis, säkerhet, databashantering och kommunikation. Tjänsterna kan serva helt skilda system och verka i helt skilda kontexter.

41 Kapitel 8 Informationshantering och rapportering Fig 1. Beskrivning av SLL:s områden för etjänster och infrastruktur 4 Kravställda etjänster Vårdgivaren skall använda de etjänster och därtill relaterade ITplattformar och IT-system som framgår av Tabell 1. Under punkt 4.1 finns krav som gäller vid avtalets tecknande. För detaljerad information angående informationsobjekt se punkt 4.2 och för termer och definitioner se punkt 5.3. På Uppdragsguiden/Informationshantering och rapportering finns gällande krav vid eventuella förändringar.

42 Kapitel 8 Informationshantering och rapportering 4.1 etjänster och därtill relaterade IT-plattformar och ITsystem Tabell 1. etjänster och därtill relaterade IT-plattformar och IT-system som vårdgivare skall använda Vårdinformation och beslutstöd Namn Beställningsportalen Elektroniskt journalsystem E recept Labbsvarstjänsten Läkemedelsförteckningen Sjukresesystemet Svensk Informationsdatabas för Läkemedel, SIL Uppdragsguiden Beskrivning Vårdgivare skall, efter behovsbedömning eller vårdplanering, förskriva hjälpmedel, förbrukningsmaterial eller näringsprodukter. I Beställningsportalen ska förskrivare beställa förskrivna hjälpmedel från "kloka hjälpmedelslistan" enligt riktlinjer i Hjälpmedelsguiden. Beställningar handläggs sedan på respektive Hjälpmedelsverksamhet. Beställningsportalen hanterar beställningar av hjälpmedel för personer med rörelse, kommunikations och kognitionshinder, inkontinensproblem, samt medicintekniska produkter. Är ett IT system i vilket vårdgivare dokumenterar patientuppgifter. Digital förskrivning och beställning av recept till Apotekens Service AB. Tjänsten skall vara integrerad med vårdgivarens journalsystem alternativt Mina vårdkontakter och ansluten till landstingets gemensamma receptserver. I det fall tjänsten inte är integrerad i journalsystemet eller Mina vårdkontakter skall vårdgivaren redovisa en plan för integrationen. Kravet avser inleverans av labbsvar till SLL:s gemensamma labbsvarstjänst. Förskrivarstöd för läkemedel integrerat i ordinarie journalsystem eller tillgänglig via Mina vårdkontakter, Nationell Patientöversikt eller PSLL Navigatorn. En sjukresa är en resa/transport av en patient till/från eller mellan vårdgivare i sjukvården. Sjukresesystemet är Stockholms läns landstings systemstöd för att administrera sjukresor. Vårdgivare skall när behov och förutsättningar finns för patientens räkning beställa sjukresa digitalt via sjukresesystemet. Svensk Informationsdatabas för Läkemedel (SIL). Journalsystemet integreras mot följande SIL tjänster: varuregister, Kloka Listan och Tandvårds och Läkemedelsförmånsverkets förmånsbegränsningar. Under skall det system som används vid ordination vara anslutet till dessa tjänster. Uppdragsguiden är ett sätt för HSN förvaltningen att tillhandahålla information för landstingsfinansierade vårdgivare i Stockholms län. Ambitionen är att samla den information vårdgivarna behöver för att utföra sitt uppdrag och att erbjuda genvägar till/beskrivningar av olika system. Här finns information om patientmötet (information som berör frågeställningar som kan tänkas dyka upp i den direkta kontakten med patienten), vårdavtal (relationen mellan beställare och vårdgivare). Utvecklingsfrågor, strategisk uppföljning och inrapportering av verksamhetsdata och nyheter går att finna på Uppdragsguiden. Kräver åtkomst till SLLnet Nej Ja, i förekommande fall Nej Ja Nej Nej Ja Nej