Samband i naturen
Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan t.ex. vara en skog, en äng, en havsstrand, ett korallrev eller en sjö. Litet = ett akvarium eller stort= hela jorden Det är vi människor som sätter gränserna för vad som är ett ekosystem. Det gör vi för att kunna förstå naturen bättre. Det finns lokala och globala ekosystem.
Population Alla växter och djur som tillhör samma art inom ett ekosystem bildar tillsammans en population t ex myrpopulation, gäddpopulation, gräspopulation.
Ibland talar man om växtsamhälle och djursamhälle inom ett ekosystem. Växtsamhälle = alla växtpopulationer tillsammans. Djursamhälle = alla djurpopulationer tillsammans. Det finns även svampar och bakterier i ett ekosystem och de kallas nedbrytare. De lever på döda växter och djur - mindre delar - blir jord.
Bockstensmannen 1350 När nedbrytningen inte fungerar - vad tror ni har hänt och varför? Tollundsmannen 300 fkr Ötzi 3500 fkr
Det finns tre faktorer som är nödvändiga om kroppen ska kunna bevaras under lång tid: Kroppen måste ligga tillräckligt djupt så att inte djur kan komma åt den. Det innebär också en syrefattig miljö vilket förhindrar bakteriell nedbrytning. Mossen måste innehålla garvsyra så att de yttre vävnadslagren bevaras precis som skinn behandlas med garvsyra när man tillverkar läder. Temperaturen i mossen måste vara under fyra grader när kroppen hamnar där annars börjar den omedelbart ruttna.
Ekosystemtjänster.kallas det som naturen producerar utan människans hjälp, men som vi människor drar nytta av, oftast helt gratis dessutom! I begreppet innefattas varor som mat och vatten och tjänster som pollinering och klimatreglering, men det handlar också om människors välbefinnande. Tänk t.ex. på allt som en skog kan erbjuda. Den lockar till vandringar, avkoppling och äventyr. Den förser oss med bränsle, virke, viltkött, svampar och bär. Skogens växter tar upp koldioxid från luften och bildar syrgas. Under varma sommardagar ger skogens träd värdefull skugga o.s.v. På motsvarande sätt kan vi beskriva havets ekosystemtjänster. Det bjuder t.ex. på fisk, salt samt möjligheter till bad och segling. Havets vattenströmmar hjälper till att fördela värmen på jorden och från havets vågor kan vi utvinna energi. Ett ekosystem i balans erbjuder fler och bättre ekosystemtjänster än ett ekosystem som är förorenat eller som har utarmats på sin biologiska mångfald. Vi är beroende av ekosystemtjänster och därför måste vi skydda naturen och miljön.
Välj ett annat ekosystem och skriv ner vilka ekosystemtjänster det kan bjuda oss på.
Uppgift ekosystemtjänster i smågrupper + muntliga redovisningar
Flera ekosystem som slås ihop till ett stort kallas biom. Exempel på biom är tundra, skog, stäpp och tropisk regnskog.
Biom Vilka olika typer av Biom har du stött på?
Ekosystemets invånare påverkas av miljön. De är beroende av: Ljus Temperatur Vind Nederbörd Berggrundens innehåll Tillgång till närsalter
När ett ekosystem ska studeras undersöks biotiska faktorer likväl abiotiska faktorer. Biotiska faktorer= delar i ekosystemet som lever. T ex förekomst av växtsamhällen (producenter), förekomst av djursamhällen (konsumenter) samt nedbrytare. Abiotiska faktorer= delar i ekosystemet som är icke levande. T ex regn, temperatur, PH, sol, berggrund
Vilka abiotiska och biotiska faktorer påverkar det här ekosystemet?
Ekologiska modeller
Näringskedja - Hur näringen färdas genom ekosystemet De gröna växterna (gräs, buskar, träd, maskrosor) tillverkar, producerar, mat genom sin fotosyntes. De kallas därför producenter. Djuren (häst, ko, får, get) äter, konsumerar, växterna och kallas därför konsumenter.
Djur som bara äter växter kallas förstahandskonsumenter. Rovdjur som äter växtätare kallas andrahandskonsumenter. Sist i näringskedjan kommer de djur som inte har några fiender som äter dem. De kallas toppkonsumenter t ex människan. När de dör tar nästa grupp konsumenter vid, nedbrytarna som bakterier, svampar, maskar mm som äter av de döda växterna och djuren. Hitta på två exempel på olika näringskedjor. En på land och en från havet.
Näringsväv Olika näringskedjor kopplas ihop till en näringsväv Det finns olika näringsvävar i olika ekosystem
Många djur kan ha olika roller i en näringsväv. Ser du vilket djur som både är växtätare och rovdjur?
https://www.youtube.com/ watch?v=bckggfhtuqw
Näringspyramid Det blir färre djur för varje steg i näringskedjan. Det kan vi visa i en näringspyramid. Varje steg uppåt motsvarar ett nytt steg i näringskedjan. Mängden energi och antalet organismer minskar för varje steg uppåt i näringskedjan.
Växter och djur innehåller socker, fett och andra ämnen som kan ge energi. Dessa ämnen kallas för energirik näring. Men t ex växtätarna förbränner mycket av sin energirika näring pga att de ska behålla värmen och röra på sig. Därför blir det bara lite energirik föda kvar till rovdjuren http://www.youtube.com/watch?v=doe9gwj3t30
Samspelet i naturen
Läs tyst eller högt med en kompis s 152-157 och skriv rubrik samspelet i naturen i ett dokument/skrivbok Ibland förändras balansen i ett ekosystem - vilka naturliga orsaker kan ha skett? Människan kan påverka ett ekosystem medvetet och omedvetet - ge exempel. Berätta hur det naturliga urvalet leder till att arter anpassar sig. Vad kallas det område där en art klarar sig bäst och vad innebär det? Ge exempel på olika anpassningar hos växter och djur för att klara vintern. Vad innebär biologisk mångfald?
Ständig konkurrens i ekosystemet - både inom arten och mellan olika arter. De konkurrerar om mat, vatten, boplatser och någon att skaffa ungar med. En känslig balans - hur många som kan finnas inom en art beror bl a hur mycket mat det finns. När balansen förändras - naturliga orsaker t ex skabb hos rävar harar ökade fler ugglor- Människan påverkar ekosystemen - medvetet t ex jakt, fiske, hugga ner skog. Omedvetet - arter förs till nya världsdelar.
Konkurrens leder till anpassningar - de som bäst klarar den hårda konkurrensen har störst chans att överleva = naturligt urval När konkurrensen är hård leder det ofta till att arter specialiserar sig. Varje art utvecklar sina speciella behov och hittar områden där den kan överleva. Det område där en art klarar sig bäst kallas artens ekologiska nisch. Artrika ekosystem har många nischer. Tack vare att arterna i ekosystemet anpassar sig till olika ekologiska nischer så kan de leva tillsammans utan konkurrens. Miljöer som är varierade och har många nischer för arterna som finns där är rika på biologisk mångfald.
Habitat i en biotop Habitat - Livsmiljöer - en plats i naturen där en art kan leva för att det finns ekologiska förutsättningar för arten att överleva där. Bitotop (naturtyp) - Ett område som avgränsas av naturliga gränser med specifika miljöförhållanden och sammansättningar av växter och djur. Exempelvis, hela eller områden inom, skogar, sjöar, våtmarker eller savanner.
Resiliens Ekologisk resiliens (engelska recilience = motståndskraft) - förmågan hos ett ekosystem att möta olika förändringar som stormar, bränder och föroreningar. Om ett ekosystem förlorar sin resiliens klarar det inte av att förnyas efter en störning och kan drabbas av kollaps. En kollaps innebär att de levande arterna flyttar ut från ekosystemet och att inga nya flyttar in, pga att de ickelevande faktorerna påverkar ekosystemet för mycket.
Kretslopp i naturen - vattnets, närsalternas och kolets kretslopp Läs om dem i Gleerups och försök att sammanfatta dem.
Kolets kretslopp https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/ sol7368?fromsearch=true
Närsalternas kretslopp
Vattnets kretslopp