Maserskolan Masermodellen Utifrån inspiration av Dr. L. Monroe samt stiftelsen Quadriceps
Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Syftet med skapandet av Masermodellen 3 3. Maserskolans ledord 3 3.1 Respekt 3 3.2 Ansvar 4 3.3 Kamratskap 4 4. Borlänge kommuns värdegrund 4 5. Maserskolans sju RAKa regler 4 6. Ytterdörrarna i A-huset och B-huset. 5 7. Maserskolans lektionsmodell tydlighet, lugn och trygghet 5 7.1 Innan lektionen 5 7.2 Börja med-uppgiften 6 7.3 Lektionsmål 6 7.4 Förmåga/förmågor 6 7.5 Arbetsgång 6 7.6 Utvärdering 6 7.7 Läxa 6 7.8 Avrundning av lektionen 6 7.9 Frånvarorapportering i Skola24 7 8. Lektionsmodellen kräver förarbete 7 9. Cirkelmodellen 7 10. Vikariat och frånvaro 7 11. Rastvärd 8 12. Information till hemmet/eleven 8 13. Maserskolans morgonrutin 8 14. Unikum 8 15. Värdegrund 8 16. Aulasamling 8 17. Att vara mentor 9 18. Inkluderande arbetsmetoder i undervisningen 9 19. Konsekvenstrappa om en elev bryter mot regler eller värdegrund 10 20. Allmänt 10 Källor Bilaga 1 Åtgärdstrappa vid ogiltig frånvaro 2
1.Bakgrund På Maserskolan påbörjades 2009 ett skolutvecklingsarbete, vilket bl.a. resulterade i att den så kallade Masermodellen utvecklades. Masermodellen är kortfattat en tolkning och en lokal tillämpning av de tankar som Quadricepsstiftelsen (Bohlin, 2008) och Lorraine Monroe (1998) har om skolutveckling och ledarskap i klassrummet. Karakteristiskt för dessa pedagogiska tankar är bl.a. att ställa höga krav på elevernas förmåga med utgångspunkt att alla barn kan lyckas, skapande av trygga och stödjande lärmiljöer samt tydliga strukturer gällande undervisningen och en tydlig ledarroll. Maserskolans personal har vid två tillfällen fått utbildning via Quadricepsstiftelsen i Sverige och har även givits möjlighet att studera andra Monroe-inspirerade skolor i Sverige. Tanken med modellen är att skapa en egen arbetsmodell som är baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (SkolL 1 kap. 5 ). Masermodellen innehåller en gemensam lektionsmodell samt få och tydliga regler. Reglerna har utarbetats tillsammans med representanter från elevrådet samt med enhetens personal. Dessutom har stort fokus legat på att förtydliga den gemensamma värdegrunden, lyfta gott beteende samt visa stor tilltro och höga förväntningar till elevernas och medarbetarnas kapacitet. Arbetsmodellen finner stöd i barnkonventionens tredje artikel (Barnkonventionen, 1989) som uttrycker att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Barnkonventionen innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn och bör beaktas även om konventionen i sig inte utgör lag i Sverige. Enhetens arbetsmodell finner även stöd i skolförordningen (2011:185, 5 kap. 2 ) där det framgår att eleverna, genom strukturerad undervisning, ska ges ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd för att skapa förutsättningar för att eleverna når de kunskapskrav som minst ska uppnås och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för utbildningen. Masermodellen är idag så väl förankrad att arbetet presenteras i enhetens annonsering vid nya tillsättningar. 2. Syftet med skapandet av Masermodellen Inledningsvis var syftet med Masermodellen att skapa en skola som stärkte sin förmåga att erbjuda trygghet och studiero under skoldagen, men den gemensamma arbetsmodellen har under åren bidragit till ytterligare pedagogiska vinster vid enheten, så som kollegialt lärande, ökade kunskaper om språkutvecklande arbetssätt, ökat fokus på studier av resultatdata för att utveckla gemensamma arbetsmetoder samt en ökad samsyn kopplat till skolans uppdrag och vår gemensamma värdegrund. I Masermodellen framgår det att arbetsuppgifterna som ges under lektionstillfället ska vara av så kallad taklös natur för att eleverna ska kunna finna stimulans både på en lägre och högre kognitiv nivå. Även detta finner stöd i skollagen som uttrycker att alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (SkolL 3 kap. 3 ) 3. Maserskolans ledord Maserskolans ledord är respekt, ansvar och kamratskap. 3.1 Respekt Du ska respektera dig själv, de som arbetar på skolan samt dina skolkamrater. Du ska respektera skolans lokaler och inventarier. Du som arbetar på skolan ska visa respekt gentemot eleverna samt deras individuella utveckling och bakgrund. 3
3.2 Ansvar Vi förväntar oss att du som elev tar ansvar för din utbildning och att du gör ditt bästa för att lyckas så bra som möjligt. tar ansvar för skolans lokaler och dina kamraters välbefinnande. Vi förväntar oss att du som arbetar på skolan visar eleverna att du tror att alla kan lära sig samt att du tar fasta på framsteg istället för misslyckanden. Dessutom tar du ansvar för att eleverna når så långt som det är möjligt. visar på gott ledarskap och tillit till elevernas förmåga samt att du har höga förväntningar på elevernas prestationer. bekräftar eleverna. Du är på Maserskolan för elevernas skull. alltid kommer väl förberedd och följer vår gemensamma arbetsmodell. Vid planerad ledighet lämnas planering enligt lektionsmodellen. Tänk på att planeringen ska kunna genomföras av samtliga på skolan. är professionell och aktivt följer Borlänge kommuns värdegrund. 3.3 Kamratskap På Maserskolan tar vi hand om varandra. Oavsett bakgrund eller kultur är vi kamrater. Det innebär att vi ser till att ingen blir mobbad eller kränkt och att vi tänker på vårt sätt att vara gentemot alla andra på skolan. 4. Borlänge kommuns värdegrund Jag finns här för Borlängebon. - Det innebär att jag har fokus på mitt uppdrag. Jag är professionell och trevlig i mitt bemötande. Jag gillar utmaningar. - Det innebär att jag vågar tänka nytt och bidrar till förändring. Jag vill utvecklas och växa. Jag är stolt över mitt arbete. Jag möter varje människa med öppenhet. - Det innebär att jag visar respekt för alla jag möter. Jag har tilltro till människor och ser allas lika värde. 5. Maserskolans sju RAKa regler 1. Kom i tid och ha rätt utrustning med till varje lektion. 2. Gör dina läxor och ta ansvar om du missat lektionstid. 3. Använd ytterkläder/mössa/keps endast när du är utomhus. 4. Bidra till lugnet på skolan visa varandra respekt och kamratskap. 5. Använd inte verbalt eller fysiskt våld. Slåss inte ens på skoj. Kränkningar är förbjudna! 6. Respektera din arbetsmiljö; skolans byggnad och utrustning. Var aktsam om dina och andras personliga saker, utrustning, böcker m m 7. Mobiler, mp3 etc får endast användas på lektionen om, när och till det din lärare tillåter. 4
6. Ytterdörrarna i A-huset och B-huset. Samtliga dörrar i A-huset och B-huset hålls låsta under skoldagen. Eleverna använder den stora entrén till A-huset. Undervisande personal hämtar elever till lektioner i B-huset. Om någon elev är sen till lektion i B-huset får de hämta personal från rektorsexpeditionen. Personal som släpper in elev/elever i B-huset följer dem till lektionssalen. 7. Maserskolans lektionsmodell tydlighet, lugn och trygghet Innan lektionen börjar ställer eleverna upp på led och läraren kontrollerar att alla elever har det material med sig som de behöver för att kunna genomföra den aktuella lektionen och hälsar eleverna välkomna. I klassrummet finns olika rubriker med beskrivningar uppskrivna på tavlan. Dessa rubriker utgör strukturen och de gemensamma momenten som genomförs vid det aktuella lektionstillfället. Eleverna möts av en börja med-uppgift av öppen karaktär. Efter några minuters skrivande går läraren igenom börja med-uppgiften genom att fråga några elever om hur de har besvarat uppgiften. Därefter beskriver lärare målet med den aktuella lektionen samt de förmågor i ämnet som lektionen ämnar utveckla. Om det är möjligt beskrivs de planerade arbetsmomenten på tavlan. I slutet av lektionen utvärderar lärare och eleverna om elevgruppen har nått det uppsatta målet med lektionen, arbetsformer, lektionsinnehåll, elevernas arbetsinsats och så vidare. Om eleverna kommer att få läxa så går läraren igenom detta med eleverna. Lektionen avslutas med att eleverna ställer sig bakom bänkarna och läraren kontrollerar att salen lämnas i gott skick. OBS! Tänk på att diskutera begrepp och att arbeta språkutvecklande inom samtliga ämnen. Använd dig gärna av cirkelmodellen. 7.1 Innan lektionen Läraren förbereder lektionen på tavlan i klassrummet, möter därefter eleverna utanför klassrummet och ber dem ställa upp på ett led. Läraren kontrollerar att eleverna har med sig rätt material och hälsar därefter på samtliga elever när de passerar läraren på väg in i klassrummet samtidigt som eleverna uppmanas att påbörja börja med-uppgiften. 5
7.2 Börja med-uppgiften Ska vara av öppen karaktär för att stimulera så många elever som möjligt. Antingen repetition av föregående lektions innehåll eller en fråga om vad eleverna känner till om ett nytt ämnesområde. Du som lärare väljer om eleverna ska skriva sina svar enskilt, diskutera sina svar med en kamrat eller fundera enskilt på en lösning utan att skriva ner svaren. Efter några minuter bryts uppgiften av att läraren frågar några elever om vad de har skrivit/funderat fram. Genom denna uppgift kommer eleverna snabbt in i ämnet och lämnar rastaktiviteterna bakom sig. Dessutom utvecklas klassen/gruppen då de tar del av varandras kunskaper och du som lärare får insikt om vad eleverna kan om ett visst ämne/område. 7.3 Lektionsmål: När börja med-uppgiften är genomförd informerar läraren eleverna om målet med lektionen. Lektionsmålet ska vara utvärderingsbart och beskriva vad syftet med lektionen är, alltså vad eleverna ska kunna när lektionen slutar. Inom ämnet svenska skulle ett lektionsmål kunna vara: Du ska känna till ordklasserna substantiv, verb och adjektiv. Inom historia skulle lektionsmålet kunna vara: Du ska känna till någon/några anledningar till starten/inledningen av franska revolutionen. 7.4 Förmåga/förmågor: När lärare har förtydligat målet med lektionen exemplifierar läraren vilken/vilka förmågor som lektionen ämnar utveckla hos eleverna. Genom att tydliggöra förmågorna medvetandegörs eleverna om vad de kommer att bedömas på i det aktuella ämnet. Observera att du som lärare inledningsvis får förklara betydelsen av ämnets olika förmågor. 7.5 Arbetsgång: Denna punkt är frivillig att använda men uppskattas av många elever eftersom de får en ökad information om vad som kommer att ske under lektionspasset. Under denna punkt skriver läraren ner lektionens olika arbetsmoment. 7.6 Utvärdering: I slutet av lektionen utvärderar läraren hur eleverna upplevde lektionen. Antingen ställs frågor om lektionsinnehållet, frågor kopplade till målet med lektionen eller om arbetssättet som har använts under lektionen. Genom utvärderingen sätter gruppen ord på den gemensamma kunskapen och läraren får även information om hur man bör arbeta vidare när man träffas nästa gång. 7.7 Läxa: Här skriver läraren upp om eleverna har någon läxa, prov eller redovisning samt när arbetet ska vara klart. Läxorna är till för att befästa kunskap och ska inte vara något som inte redan har behandlats om det inte är tänkt att du som lärare går igenom det nya innehållet med eleverna vid nästa lektionstillfälle. 7.8 Avrundning av lektionen Läraren ber eleverna att ställa sig bakom bänkarna och kontrollerar att det ser fint ut på bänkarna och att salen lämnas i gott skick. Därefter avslutas lektionen lika lugnt som när eleverna släpptes in i salen. 6
7.9 Frånvarorapportering i Skola24 Under lektionen eller direkt efter lektionen markerar du eventuell frånvaro eller sena ankomster i Skola24. 8. Lektionsmodellen kräver förarbete Var på plats i salen i så god tid, som ditt schema tillåter, och förberedelserna kräver. Innan du öppnar dörren för eleverna har du skrivit upp punkterna från lektionsmodellen på tavlan. Vid tidsbrist låter du eleverna vänta utanför salen medan du gör klart dina förberedelser. För att spara tid kan du visa lektionsmodellen med hjälp av projektorn. 9. Cirkelmodellen Cirkelmodellen, eller cykeln, för undervisning och lärande är en pedagogisk modell som vuxit fram inom genrepedagogiken. Genrepedagogiken handlar i grund och botten om explicit undervisning, att synliggöra och tydliggöra sådant som eleverna annars förväntas klara på egen hand. Det kan handla om att synliggöra olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag men det kan även handla om att synliggöra hur man använder sitt språk i olika sammanhang. I korthet behandlar cirkelmodellen fyra gemensamma steg som hjälper eleverna att få en ökad förståelse av olika genrers uppbyggnad. 1. Bygg upp kunskaper om ämnesområdet tillsammans. Gör exempelvis en tankekarta eller bearbeta olika viktiga begrepp tillsammans. 2. Studera texter inom genren för att få förebilder. Exempelvis läser ni gemensamt texter inom genren (novell, labbrapport, krönika, debattartikel o.s.v.) Uppmärksamma eleverna på textens struktur och språkliga drag. 3. Skriv en gemensam text. Läraren skriver och för arbetet framåt. Eleverna kommer med förslag på formuleringar. Tillsammans diskuterar man ordval, satsföljd och struktur. 4. Eleverna skriver en text enskilt eller parvis. 10. Vikariat och frånvaro Planerad ledighet meddelas Mary i god tid. Vid en planerad ledighet ska Mary/vikarien ha fått din planering enligt lektionsmodellen. Tänk på att alla på skolan ska kunna genomföra din planering. Innan Mary informeras om din planerade ledighet ska du kontrollera om arbetslaget kan ta lektioner för dig under den aktuella perioden. Vikarien ansvarar för att eventuell frånvaro dokumenteras korrekt. Vid sjukfrånvaro kontaktas Mary på telefon, per mess eller mail: Kontaktuppgifter till Mary 0243-766676, 073-7190110 eller: mary.johansson@borlange.se 7
11. Rastvärd Din tillsynsplikt som lärare innebär att du, eller någon annan ansvarig kollega, hela den del av dygnet då eleverna har med skolan att göra»har koll«på dem, såväl när ni befinner er i klassrummet som på raster och på utflykt. I tillsynsplikten ligger också att du alltid håller ögonen öppna, och vid behov ingriper, till exempel i korridorer eller på skolgården. Detta betyder att det är lika viktigt att tillse annan rastvärd om du har förhinder som att tillse vikarie till dina lektioner då du är sjuk/ledig. Rastvärdsschemat finns på skolans tv-apparater. Påminn varandra. Som rastvärd finns du där eleverna finns. Sitt gärna ner med eleverna, spela kort eller pingis. 12. Information till hemmet/eleven Glöm inte att informera elevens vårdnadshavare om eventuella betygsvarningar, frånvaro, anpassningar, åtgärdsprogram samt ge muntlig formativ bedömning till eleverna och skriftliga omdömen till elev och vårdnadshavare i samband med terminens utvecklingssamtal. 13. Maserskolans morgonrutin All personal som inte börjar sin undervisning klockan 8.00, men som har arbetstid från denna tid ska, om möjligt, finnas i korridorerna och hälsa eleverna välkomna till skolan samt hjälpa dem till rätt klassrum. 14. Unikum Alla skriftliga omdömen, pedagogiska planeringar, anpassningar och åtgärdsprogram ska dokumenteras i kommunens lärplattform Unikum. 15. Värdegrund: Ingången i samtliga beslut ska utgå från vår värdegrund är detta beslut bra för eleverna och hur kan jag/vi på skolan hjälpa dig? All personal som inte börjar klockan 8.00, men som har arbetstid från denna tid, ska finnas i korridorerna och hälsa eleverna välkomna till skolan. Genom detta arbete hoppas vi öka och tydliggöra elevernas känsla av vad de gör i skolan, målet med skolan och att de känner sig betydelsefulla och sedda i det dagliga arbetet. 16. Aulasamling: Varje termin har varje årskurs två aulasamlingar. Under dessa lyfts goda exempel inom skolans alla områden, exempelvis att man höjt sina resultat, att man är en god kamrat, att man gjort bra ifrån sig på idrotten, att man har representerat skolan på ett bra sätt etc. Det är personalen på skolan som står för nomineringarna. Rektorerna avgör vilka nomineringar som sedan får utmärkelser. Utmärkelserna består av ett diplom samt skolans uppskattning. 8
17. Att vara mentor Som mentor: strävar du efter att ha en daglig kontakt med dina mentorselever. visar du dina mentorselever intresse och engagemang. är du en förebild genom din professionalism gällande elevsyn, ledarroll och yrkesskicklighet. håller du dig informerad om hur det går för dina mentorselever i skolans ämnen. följer du upp dina mentorselevers eventuella frånvaro och orsaken till denna frånvaro. diskuterar du eventuell frånvaro och studieresultat med dina mentorselever. diskuterar du, med dina mentorselever, skolans regler, värdegrund och varför skolan är viktig. är du med på fristående aktiviteter för klassen ex energijakten. Observera att all lektionsfri personal behövs på olika positioner/arbetsuppgifter under schemabrytande aktiviteter, så som exempelvis friluftsdagar. är du med stöttar eleven i dennes val. håller du kontinuerligt hemmet informerat om dina mentorselevers eventuella frånvaro och förändringar vad gäller studieresultat. håller du hemmet informerat om olika aktiviteter som bryter från det vanliga schemat. följer du upp elevernas resultat och författar tillsammans med elev och vårdnadshavare en individuell utvecklingsplan. Informerar du hemmet och eleven om att sjukfrånvaro enbart kan göras av vårdnadshavare på telefon: 0515-777628. Dessutom informerar du eleverna om att de måste meddela Mary, Gunnel eller sin mentor om de går hem från skolan under dagen. Kontakta hemmet och lägg in giltig frånvaro i Skola24. 18. Inkluderande arbetsmetoder i undervisningen Följ Maserskolans lektionsmodell och tydliggör samtliga steg - ledet, börja- med, målet med lektionen, aktuell förmåga, ev arbetsgång, utvärdering, läxa och uppställning bakom bänkar. Trygghet och arbetsro - Arbeta tydligt för att samtliga på skolan ska följa skolans 7 regler och RAK. Fundera på klassrumsplaceringen för bästa möjliga arbetsro. Låt inte eleverna välja platser eller grupper. Ta hänsyn till elevernas olika behov vid lektionsplaneringen. Tänk t.ex. på att en del elever behöver bildstöd. På vilket sätt kan du som lärare arbeta språkutvecklande/språkstärkande? Möt gruppen och varje enskild individ ur ett specialpedagogiskt synsätt. Hur arbetar du för att alla elevers röster ska bli hörda? Arbeta aktivt med den pedagogiska planeringen inom varje område. Återkoppla ofta till områdets PP. Vilka förmågor syftar arbetet till att utveckla? På vilket sätt kan eleverna påverka undervisningen? Dela upp arbetsuppgiften i mindre delar när det går. Anpassa stoffet och sovra i materialet. Tydliggör kunskapskraven. När det är möjligt, låt de elever som behöver använda dator/padda till skrivuppgifter. Uppmuntra dem att använda ex stavningsprogram samt tankekartor och/eller stödord. Uppmuntra användning av inlästa läromedel Inläsningstjänst. Ge studietips och hjälp eleverna att hitta en egen fungerande studieteknik. Tipsa om hjälpmedel som hörselkåpor, hörlurar med musik, läslinjal eller taktilt material (t.ex. "stressbollar"). Se till att ha en god framförhållning när det gäller läxor och prov. 9
Tänk igenom situationen vid ex prov och redovisning. Fundera över provomfång, layout, mindre grupp, och/eller muntligt prov. Erbjud eleverna kopior på anteckningar som har använts i undervisningen eller uppmana dem att fota av tavlan. En del elever tycker att det är svårt att lyssna och anteckna samtidigt. Ge eleverna kontinuerligt formativ feedback. Tänk på att individualisera. Prata med eleverna om vilken anpassning de behöver. "Hur kan jag hjälpa dig?". 19. Konsekvenstrappa - om en elev bryter mot regler och värdegrund Omedelbart påpekande. Eventuellt samtal. Hur kan jag hjälpa dig? Kontakt med vårdnadshavare genom undervisande lärare, mentor eller annan vuxen. Möte med elev, vårdnadshavare och mentor. Eventuellt deltagande av ex kurator/fältare/arbetslagledare. Samtal med kurator, fältare och/eller rektor. Elevvårdande möte Vid allvarligare fall kopplar vi in socialtjänst och/eller polis. 20.Allmänt På Maserskolan bär all personal namnskylt under arbetstid. Det är av oerhörd vikt att du dagligen håller dig uppdaterad genom mail och övriga informationskanaler samt att du förbereder dig inför möten genom att läsa dagordningen. Om du ser någon i korridoren som inte går på skolan/arbetar på skolan ska du kontrollera vad vederbörande gör på skolan. Eventuellt hänvisa dem till rektor. Källor: Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter (1989). Unicef Sverige. Bohlin, B. (2008) Quadricepsprogrammet En framgångsrik skola. Göteborg: Quadricepsstiftelsen. Monroe, L. (1998) Våga leda i skolan. Stockholm: Natur och kultur. Skollag, SFS (2010:800) Skolförordning (2011:185) 10