Nationell strategi. för stöd till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker. Rapport 2017:19

Nationell strategi för stöd till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker Strategin ska främja frukt- och grönsakssektorns konkurrenskraft, och stärka producenternas position på marknaden. Den ska samtidigt verka för att miljöbelastningen från frukt- och grönsaksproduktionen minskar. Den räknar upp ett antal insatser som erkända producentorganisationer därför kan få stöd för. Listan är inte uttömmande. Rapport 2017:19 1

2

Nationell strategi sektorn för frukt och grönsaker Stödet till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker förutsätter att Sverige har en nationell strategi för hur stödet ska tillämpas i landet. Den första nationella strategin gällde från och med 2009. Den reviderades några gånger under sin giltighetstid. Den nya strategin träder ikraft den 1 juni 2017. Den ersätter då den första nationella strategin. Enheten för handel och marknad Författare Katarina Johansson Omslagsfoto: Äpplen Johan Ascard Sallad Shutterstock Morot Shutterstock 3

4

Sammanfattning Sveriges nationella strategi inom sektorn för frukt och grönsaker har som främsta mål att öka de svenska producenternas konkurrenskraft, utan att detta leder till negativa effekter på miljön. För att främja konkurrenskraften ska strategin - uppmuntra fler odlare att ansluta sig till en producentorganisation, för att på så sätt stärka producentledets position på marknaden - stödja satsningar på produktionsplanering, kvalitet, marknadsföring och produktutveckling, samt på rådgivning och utbildning Dessutom ska strategin stödja insatser som minskar produktionens negativa effekter på miljön. Minst tio procent av organisationernas driftsfonder ska gå till miljöinsatser. Strategin slår därför fast ett antal insatser som kan vara stödberättigande för erkända producentorganisationer inom sektorn, och vilka villkor som gäller för dessa insatser. Insatser kan dock berättiga till stöd även om de inte nämns i strategin, om Jordbruksverket anser att de bidrar till att uppfylla målen med strategin. Strategin gör inga prioriteringar mellan dessa åtgärder, eftersom producent-organisationerna själva har de bästa förutsättningarna att bedöma hur de kan bli mer konkurrenskraftiga. Däremot ställer strategin tydligare krav på att organisationerna slår fast tydliga och mätbara mål i sina verksamhetsprogram. Samtidigt kommer metoderna för uppföljning och utvärdering att standardiseras. Strategin träder ikraft den 1 juni 2017 och ska gälla till och med år 2022. Den kan komma att justeras i mellantiden. 5

6

Summary The primary goal of the swedish national strategy concering the fruit and vegetables sector is to increase swedish producers competitiveness, without resulting in negative environmental effects. To facilitate the competitiveness the strategy should - encourage more growers to join a producer organisation, in order to strengthen the producers position on the market - support investments in production planning, quality, marketing and production development, as well as advisory services and education Furthermore the strategy is intended to facilitate investments which reduces the negative environmental effects of the production. A minimum of ten percent of the organisations operational funds shall be used for environmental actions. The strategy therefore states a number of actions which can be eligible for approved producer organisations in the sector, and conditions for these actions. Investments can however be eligible even if not mentioned in the strategy, provided the Swedish Board of Agriculture considers that they contribute to achiving the goals of the strategy. The strategy does not prioritize between these measures, since the producer organisations themselves are best qualified to assess how they can become more competitive. On the other hand, the strategy contains distinct demands on organisations to set specified and measureable targets in their operational programs. Simultaneously methods for monitoring and evaluation will be standardized. The strategy enters into force on 1 june 2017 and is valid until year 2022. It may be adjusted in the meantime. 7

8

Innehåll 1 Inledning...11 1.1 Varför har vi en nationell strategi?...11 1.1.1 Målen bygger på EU-reglerna...11 1.2 Strategins giltighetstid...12 1.2.1 Övergångsregler...12 2 Analys av nuläget för sektorn för frukt och grönsaker...13 2.1 Den svenska marknaden för frukt och grönsaker...13 2.1.1 Produktionen ökar för många produkter...13 2.1.2 Strukturomvandlingen fortsätter...14 2.1.3 Priserna håller inte jämna steg med kostnaderna...16 2.1.4 Marknadsandelar för svenska produkter...16 2.2 De svenska producentorganisationerna...18 2.3 Styrkor och svagheter inom sektorn...18 2.3.1 LRF:s rapport om de gröna näringarnas affärer på gårdsnivå...18 2.3.2 Enkät till PO inför den nya strategin...19 2.3.3 Konkurrenskraftsutredningen...20 2.4 Miljöeffekter av produktionen...20 2.4.1 Miljötrender på friland...21 2.4.2 Miljötrender i växthus...22 2.4.3 Ökat intresse för ekologisk produktion...23 2.4.4 Svinn i produktionen ökar miljöbelastningen...24 3 Strategi för att hantera styrkor och svagheter...26 3.1 Strategins mål och hur vi mäter dem...26 3.1.1 Mål 1: stärka producentledets position på marknaden...26 3.1.2 Mål 2: öka sektorns konkurrenskraft...27 3.1.3 Mål 3: minska miljöbelastningen från produktion och hantering.27 3.1.4 Sammanställning av målen...28 3.1.5 Andra lovvärda syften...29 3.1.6 Krav på verksamhetsprogrammen...29 3.2 Inga målkonflikter jämfört med landsbygdsprogrammet...29 3.2.1 Strategin tillåter största möjliga undantag för gårdsförsäljning...30 4 Effekter av strategin 2009-2015...31 4.1 Resultat av utvärderingen 2012...31 4.1.1 Utvärderingens slutsatser...31 4.1.2 Utvärderingens rekommendationer...31 4.2 Resultat av utvärderingen 2015...32 5 Stödberättigande insatser...33 5.1 Övergripande bestämmelser...33 5.1.1 Bestämmelser som gäller alla slags investeringar...33 5.1.2 Bestämmelser om personalkostnader...34 9

5.2 Insatser som kan berättiga till stöd...34 5.2.1 Produktionsplanering...34 5.2.2 Förbättrad eller bevarad kvalitet...36 5.2.3 Säljfrämjande insatser...37 5.2.4 Forskning och experimentell produktion...39 5.2.5 Utbildning och rådgivning...40 5.2.6 Krisförebyggande och krishantering...41 5.2.7 Miljöinsatser...42 5.2.8 Övriga åtgärder: insatser för förädling...42 6 Arbetsfördelning och roller...43 6.1 Kontroll för att undvika dubbelfinansiering...43 6.1.1 Kontroll av dubbelfinansiering, stöd till producentorganisationerna...43 6.1.2 Kontroll av dubbelfinansiering, stöd via landsbygdsprogrammet...44 6.1.3 Kontroll av dubbelfinansiering, säljfrämjande åtgärder...44 7 Övervakning och utvärdering av strategin...45 7.1 PO:s rapporter till Jordbruksverket...45 7.2 Jordbruksverkets uppföljning av rapporterna...45 8 Referenser...46 1 Bilaga: Ramverk för miljöinsatser... 1 1.1 Insatser som kan berättiga till stöd... 1 1.1.1 Minska utsläppen av växtnäring... 1 1.1.2 Främja integrerat växtskydd... 2 1.1.3 Minska utsläppen av växthusgaser... 4 1.1.4 Minska mängden avfall... 6 1.2 Dokumentation av att miljöeffekten är tillräckligt stor... 7 1.3 Beräkning av specifika extrakostnader... 7 1.4 Utbildning och rådgivning som miljöinsatser... 7 10

1 Inledning Det här dokumentet är Sveriges nationella strategi för hållbara verksamhetsprogram på marknaden för frukt och grönsaker. Strategin innehåller också det svenska ramverket för miljöåtgärder. 1.1 Varför har vi en nationell strategi? Strategin har tre övergripande mål: 1. öka frukt- och grönsaksodlarnas konkurrenskraft 2. förstärka producentledets position på marknaden 3. minska miljöbelastningen från produktion, lagring, transport och förpackning De tre målen är alla lika viktiga, så numreringen ska inte tolkas som en rangordning. 1.1.1 Målen bygger på EU-reglerna De grundläggande reglerna för stödet till producentorganisationer finns i rådsförordning (EU) 1308/2013. Syftet med PO-reglerna är att stärka producenternas ställning i livsmedelskedjan. En producentorganisation måste därför sträva efter minst ett av följande tre mål (artikel 160): - koncentrera utbudet och förbättra saluföringen - planera och anpassa produktionen till efterfrågan - optimera produktionskostnaderna och stabilisera producentpriserna Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/891snävar in målen i rådsförordningen, och slår fast att producentorganisationernas huvudsakliga verksamhet ska vara att koncentrera utbudet och saluföringen av medlemmarnas produkter, förutsatt att organisationerna är erkänd för dem. Det är värt att notera att PO-stödet inte syftar till att öka produktionen, utan att anpassa den till efterfrågan. Därför innehåller inte heller den nationella strategin något produktionsmål. Däremot kan ökad produktion vara en indikator på ökad konkurrenskraft, som i sin tur är ett sätt att uppskatta hur stark ställning producenterna har i livsmedelskedjan. Förordningen innehåller inga obligatoriska mål när det gäller miljöinsatser, men den kräver att producentorganisationerna genomför sådana. Detta stämmer väl överens med den svenska strävan mot hållbar produktion, och minskad miljöbelastning är därför ett av målen i den svenska strategin. 11

1.2 Strategins giltighetstid Strategin träder ikraft den 1 juni 2017. Den ska gälla till och med år 2022, men kan komma att justeras innan dess om det visar sig att det behövs. År 2022 är satt som slutår eftersom EU:s jordbrukspolitik utvecklas i sjuårscykler, och nästa reform av politiken väntas träda ikraft år 2020, i samband med att nästa sjuårsbudget slås fast. Ett par år efter 2020 bör eventuella ändringar i politiken ha etablerat sig, och det kan vara en lämplig tidpunkt att se över strategin. 1.2.1 Övergångsregler Strategin och de förordningar som ersätter förordning (EU) 543/2011 träder ikraft samtidigt (1 juni 2017). Nya verksamhetsprogram som börjar gälla 2018 omfattas enbart av den nya strategin och de nya förordningarna. För pågående verksamhetsprogram med en giltighetstid som sträcker sig förbi årsskiftet 2017/18 ska producentorganisationerna meddela Jordbruksverket om de väljer att anpassa sitt nuvarande verksamhetsprogram till de nya reglerna. PO kan bara välja att gå över till de nya reglerna vid varje årsskifte, inte mitt under ett kalenderår. Om PO väljer att gå över till de nya reglerna kan de inte i ett senare skede gå tillbaka till de gamla reglerna. Producentorganisationerna måste gå över till den nya strategin och de nya förordningarna samtidigt. En organisation kan alltså inte välja att tillämpa den gamla strategin men de nya förordningarna eller tvärtom. 12

2 Analys av nuläget för sektorn för frukt och grönsaker 2.1 Den svenska marknaden för frukt och grönsaker Den svenska sektorn för frukt och grönsaker växer. Produktionsvärdet har ökat nästan varje år de senaste tio åren, och uppgick 2015 till 2,9 miljarder kronor. Det är en ökning med nästan 50 procent på tio år. 2.1.1 Produktionen ökar för många produkter De producerade volymerna har ökat markant för flera produkter under de senaste tio åren. Särskilt inom frilandsodlingen av grönsaker, frukt och bär är trenderna positiva. Av de produkter som odlas mest har produktionsvolymen i samtliga fall ökat under de senaste tolv åren. Exempelvis har mängden morötter ökat med 40 procent, och lökproduktionen har mer än fördubblats. 140 120 1000 ton 100 80 60 40 morot lök isberg äpplen jordgubbar 20 0 2002 2005 2008 2011 2014 Källa: Jordbruksverket, JO 33 SM 1501 Figur 1. Produktion av vissa frukter, bär och grönsaker på friland 2002-2014, 1000 ton Förutom de produkter som redovisas i figuren odlas det många andra mindre produktslag, framför allt olika grönsaker men också en del andra frukter och bär. Även bland dessa produkter finns det flera produktslag som ökar kraftigt. Några exempel är purjolök, rödbeta och hallon. Växthusproduktionen är mer koncentrerad till ett fåtal produkter, och tendensen är inte lika entydigt positiv för de största produktslagen. Framför allt är det tomatproduktionen som har minskat sedan 2002. Odlingen av kryddväxter och kruksallad brukar spegla varandra: om den ena ökar så minskar den andra, och tvärtom. 13

45 40 35 1000 ton 30 25 20 15 kryddväxter gurka tomat kruksallad 10 5 0 2002 2005 2008 2011 2014 Källa: Jordbruksverket, JO 33 SM 1501 Figur 2. Produktion av vissa grönsaker i växthus 2002-2014, 1000 ton Förutom de produkter som redovisas i figuren ovan förekommer det också en mindre odling i växthus av bland annat jordgubbar, groddar, paprika och meloner. Tabell 1. Nyckeltal per sektor år 2014 Grönsaker friland Grönsaker växthus Frukt Bär (friland) Produktionsvärde 1 225 mkr 909 mkr 161 mkr 557 mkr Areal 8 456 ha 1 253 000 m 2 1 662 ha 3 033 ha Antal företag 792 st 329 st 308 st 581 st Produktionsvärde 1 300 1 300 0 1 400 per företag 1 543 tkr 2 764 tkr 523 tkr 959 tkr Areal per företag 10,7 ha 3 808 m 2 5,4 ha 5,2 ha Andel av arealen per län Skåne 72 % Gotland 9 % Halland 3 % Skåne 63 % Blekinge 9 % Västra G. 6 % Skåne 86 % Jönköping 4 % Blekinge 3 % Skåne 39 % Kalmar 15 % Blekinge 10 % Källa: Jordbruksverket 2.1.2 Strukturomvandlingen fortsätter Samtidigt som den totala produktionen ökar så minskar antalet företag inom sektorn. De kvarvarande företagen producerar alltså större kvantiteter. Ofta handlar det om att företagen också har större arealer. Den tendensen är särskilt tydlig för odlingen av frilandsgrönsaker. 14

12 10 areal per företag 8 6 4 2 0 1999 2002 2005 2008 2011 2014 frilandsodling bär frukt växthus Källa: Jordbruksverket, statistiskt meddelande JO 33 SM 1501 Figur 3. Areal per företag 1999-2014, hektar (1000 m2 för växthus) Fruktodlingen följer inte samma trend som de andra delsektorerna, i och med att den genomsnittliga arealen per företag är ungefär densamma nu som i början av perioden. Avkastningen per hektar har dock ökat markant, som en följd av att näringen allt mer övergår till moderna tätplanteringar. Odlarföretagens driftsledare är sällan yngre än 35 år. Andelen driftsledare över 64 har dessutom ökat något under de år som vi har siffror för detta. År 2008 var knappt 17 procent av driftsledarna över 64 år. År 2014 var motsvarande siffra nästan 22 procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% över 64 50-64 35-50 upp till 34 20% 10% 0% 2008 2011 2014 Källa: Jordbruksverket, statistiskt meddelande JO 33 SM 1501. Figur 4. Åldersfördelning driftsledare 2008-2014, procent Man bör dock komma ihåg att datan endast avser driftsledaren. Andra personer i verksamheten kan vara betydligt yngre. 15

2.1.3 Priserna håller inte jämna steg med kostnaderna Om man ser till genomsnittet för hela sektorn så har det pris odlarna får för sina varor inte ökat lika mycket som kostnaden för de största insatsvarorna på senare år. Framför allt har kostnaden för gödning, maskiner och växtskydd ökat med 10-15 procent sedan 2010. Samtidigt är det genomsnittliga priset som odlarna får för sina produkter i stort sett oförändrat. 130 125 120 115 110 105 100 95 90 pris fg el diesel gödning växtskydd maskiner 85 80 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Jordbruksverkets databas, datan hämtades 23 augusti 2016 Figur 5. A-index för frukt och grönsaker och PM-index för valda kostnader, 2010-2015 För enskilda produkter kan bilden förstås se annorlunda ut. För vitkål och morötter har priserna ökat med omkring 20 procent från 2010 till 2015, medan lök, tomater och gurka är exempel på produkter där avräkningspriserna är lägre nu än de var 2010. 2.1.4 Marknadsandelar för svenska produkter Hur stor marknadsandel svenska produkter har varierar kraftigt från produkt till produkt. För en del frilandsgrönsaker som morötter och lök står den svenska produktionen för större delen av det totala utbudet på marknaden, medan andelen för andra produkter är betydligt lägre sett till helåret. För många produkter har marknadsandelen inte ändrats nämnvärt under de senaste tio åren, men det finns några undantag. Lök och äpplen uppvisar en tydlig, positiv tendens, samtidigt som tomaterna tappat mark mot importerade produkter, även om nedgången har hejdats på senare år. 16

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Morötter Jordgubbar Lök Gurka Äpple Tomater 10% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: produktion från Jordbruksverket, handel från SCB, samt egna beräkningar Figur 6. Svensk marknadsandel för vissa produkter 2006-2015 Marknadsandelen för en del produkter är dock betydligt större under de månader då den svenska produktionen kommer ut på marknaden. Ett tydligt exempel är lök. Sett till helåret står den svenska löken för ungefär 60 procent av det totala utbudet. Om man istället ser till enskilda månader så finns det i princip ingen svensk lök i affärerna under sommaren, men under vintern har svensk lök nästan 90 procent av marknaden. Man kan också få en uppfattning av den svenska marknadsandelen genom att jämföra produktionsvärdet med nettoimportvärdet. Fördelen med att räkna på det viset är att man tar hänsyn också till produkter vi inte producerar i Sverige. Nackdelen är att det finns flera felkällor. En sådan är att siffrorna inte är helt jämförbara. Det svenska produktionsvärdet mäts i producentledet medan importvärdet även inkluderar en del förpackning, hantering och transport. Den snedvridningen är dock troligen ganska konstant över tiden, så även om nivån är en underskattning så bör trenden vara rättvisande. En annan felkälla är att siffrorna påverkas av valutakurserna. När kronan är svag mot euron blir importen dyrare i kronor räknat. Räknat på det här viset har den svenska produktionen omkring tio procent av marknaden för frukt och bär, och drygt 30 procent av marknaden för grönsaker. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: SCB Frukt Grönsaker Figur 7. Uppskattad svensk marknadsandel 2006-2015 17

För både frukt och grönsaker var andelen som högst omkring 2011-2013, och har därefter gått ner. En förklaring kan vara att kronan var stark mot euron under 2012-2013, och betydligt svagare de två följande åren. 2.2 De svenska producentorganisationerna År 2015 hade Sverige fem erkända producentorganisationer. Tabellen nedan redovisar några nyckeltal för dem för det senaste år vi har data för. Tabell 2. Nyckeltal för erkända producentorganisationer 2015 Produktion (mkr) Produktion (ton) Producerande medlemmar Odlad areal (ha) Sydgrönt 705 82 235 60 1 208 Svenska odlarlaget 391 34 336 80 566 Grönsaksmästarna 275 18 599 27 671 Äppelriket 100 12 139 83 790 Kalmar-Öland 19 4 888 15 129 Totalt 1 490 152 197 265 3 364 Källa: producentorganisationernas årsrapporter 2015, flik 2.1 och 2.2. När den nuvarande strategin trädde ikraft 2009 hade Sverige nio producent organisationer. Tre av de mindre organisationerna har sedan dess gått ihop med en större organisation, och en har avsagt sig sitt erkännande. Jämfört med 2009 är den genomsnittliga PO-medlemmen ett större företag idag. Både produktionsvärde per medlem och areal per medlem har ökat. För alla PO tillsammans har år 2015 den genomsnittliga medlemmen 12,7 hektar och har ett produktionsvärde på 5,6 miljoner kronor. Motsvarande värden för 2009 var 2,3 miljoner kronor och 8,7 hektar. Det är dock stora skillnader mellan organisationerna. 2.3 Styrkor och svagheter inom sektorn Flera källor diskuterar styrkor och svagheter inom sektorn. 2.3.1 LRF:s rapport om de gröna näringarnas affärer på gårdsnivå Under 2014 analyserade LRF nuläge och utvecklingsmöjligheter för en rad sektorer, inklusive trädgård. De bygger datan dels på offentlig statistik och dels på en egen enkät till medlemmarna. De genomförde också en swot-analys, som gav följande resultat: Styrkor Hög kompetens Korta transporter jämfört med import Lågt skadetryck Svagheter Svårt att rekrytera arbetskraft Låg förädlingsgrad Åldrande företagare Möjligheter Kundlojalitet Ökat intresse för lokalt producerat Anpassning av sortimentet till slutkund Hot Konkurrens på EU-nivå Avsaknad av forskningspengar Källa: LRF de gröna näringarnas affärer på gårdsnivå 2014 Figur 8. LRF:s swot-analys av trädgårdsnäringen 18

Resultaten i swot-analysen gäller inte bara frukt och grönsaker, utan även prydnadsväxter ingår. Jordbruksverket uppfattar dock resultaten som giltiga även för frukt- och grönsaksodlingen i landet. LRF:s bedömning är att det finns stor potential för att utveckla den svenska produktionen av frukt och grönsaker. Framför allt nämner de möjligheten att förlänga den svenska säsongen med hjälp av nya sätt att odla och lagra produkterna, för att på så sätt ta större marknadsandelar sett till hela året. LRF betonar också intresset för närodlat som en möjlighet för sektorn, och nämner sparrisodling för lokal konsumtion som ett exempel på detta. I samma undersökning samlade LRF också in uppgifter från medlemmarna om hur många företag inom varje sektor som de betraktade som utvecklingsbara, och jämför det med hur många företag som bedrevs inom sektorn. Uppgifterna avser hösten 2013. Trädgårdssektorn hamnar i kategorin medelstor andel nystartare, vilket betyder att antalet utvecklingsbara verksamheter ligger mellan hälften och lika med antalet bedrivna verksamheter. Det placerar trädgårdssektorn i samma kategori som andra verksamheter som LRF anser har god marknadspotential, som energi och träförädling. För jämförelsens skull har trädgårdssektorn därmed betydligt fler nystartare än mogna verksamheter som mjölk, kött och spannmål, men färre än sektorer där intresset för nyetablering är stort, som turism, gårdsbutik och hälsa. 2.3.2 Enkät till PO inför den nya strategin I september 2015 frågade Jordbruksverket PO hur de såg på sina egna styrkor och svagheter, och vad de tyckte om den nuvarande strategin. Vi diskuterade också dessa frågor på ett möte på Jordbruksverket den 8 oktober 2015. Svaren stämde väl överens med den mer generella analysen, men flera punkter tillkom. Ord i kursiv stil förekommer i båda SWOT-analyserna. Styrkor Korta transporter jämfört med import Nyttiga produkter God efterfrågan på svenska produkter Låg priselasticitet Många konkurrenskraftiga företag Svagheter Åldrande företagare Låg organisationsgrad Fallande kompentens inom FoU Oklar bild av vad kunderna efterfrågar Möjligheter Ökat intresse för lokalt producerat Ökat intresse för ekologiska produkter Förlängd säsong kan öka m-andelen Kvaliteten kan öka ytterligare Utbildning i företagsledning Hot Konkurrens på EU-nivå Brist på växtskyddsprodukter Svag produktutveckling Tung administration och oklara regler Stark koncentration i detaljistledet Källa: baserad på diskussion med näringen Figur 9. SWOT-analys av PO inom frukt- och grönsakssektorn Vid samma möte framkom också att deltagarna var i stort sett nöjda med den befintliga nationella strategin för PO-stöd inom frukt och grönsaker. De förespråkade inte några större ändringar. 19

2.3.3 Konkurrenskraftsutredningen Konkurrenskraftsutredningen lade fram sitt betänkande under våren 2015. Den gör en omfattande analys av hela den svenska jordbruks- och trädgårdsnäringen. Här pekar vi ut de aspekter som kan vara särskilt intressanta för frukt- och grönsakssektorn. - Allt färre och större företag står för en allt högre andel av produktionen. Utredningen bedömer att den utvecklingen kommer att fortsätta, och att detta gynnar konkurrenskraften. - Inom andra sektorer är det stora skillnader i lönsamhet mellan de bästa och de sämsta företagen, och utredningen förklarar detta med olika förmåga att leda och driva företag. Utredningen har inte gjort motsvarande analys inom trädgårdssektorn, men det finns ingen anledning att tro att den sektorn skulle skilja sig på något avgörande sätt från växtodlingen eller djuruppfödningen. - Utredningen bedömer att man bör satsa mer på att öka kunskapen om att hantera pris- och produktionsrisker i företagen. Det bör ske inom den högre utbildningen, i rådgivningen och via åtgärder i landsbygdsprogrammet. - Arbetskraften är dyr i Sverige; bara Danmark har en högre timkostnad. Utredningen föreslår därför att utbildning om ledarskap och om att vara arbetsgivare ökar, och att också detta finansieras via landsbygds programmet. - Utredningen anser att nationella beslut om produktionsmedelsskatter bör grundas på en analys av dess effekter på konkurrenskraften. Beskattning av uppvärmningsbränslen i växthus nämns särskilt. - Det är ont om godkända växtskyddsmedel i Sverige, och det försvårar för odlarna. Sverige är en liten marknad och processen för att få nya preparat godkända är lång, så det finns en uppenbar risk att växtskyddsföretagen inte tycker att det lönar sig att ta fram preparat för den svenska odlingen. Kostnaden för bekämpningsmedel har ökat snabbare i Sverige än i andra länder sedan 2005. - En stor del av detaljhandeln domineras av bara tre företag. Förhållandet mellan köpar- och säljarmakt betraktas dock som balanserat för äpplen och morötter (som är de två trädgårdsprodukter som utredningen tar upp). - Livsmedelsföretag lägger i genomsnitt 0,3 procent av sin omsättning på FoU, vilket är betydligt mindre än andra varuproducerande företag. Utredningen anser att det privata engagemanget i forskning och utveckling behöver öka. - Färre studenter intresserar sig för jordbruks- och trädgårdsutbildningar, och det kan bli svårt att få tag på personal med rätt kompetens i framtiden. Redan idag behöver trädgårdssektorn kompetens inom arbetsledning, ekonomi, arbetsmiljö, företagande, kundorientering och marknad. 2.4 Miljöeffekter av produktionen Produktionen av frukt och grönsaker påverkar miljön på flera sätt. I det här avsnittet diskuterar vi läckage av växtnäring och bekämpningsmedel, samt energikällor och energibesparing i växthus. 20

Man bör dock komma ihåg att frukt och grönsaker generellt sett har en mindre negativ miljöpåverkan än animalieproduktionen. Om konsumenterna minskade köttkonsumtionen och ökade konsumtionen av frukt och grönsaker så skulle det vara positivt för miljön. 2.4.1 Miljötrender på friland Läckage av bekämpningsmedel och växtnäring kan påverka den biologiska mångfalden i området. Om produkterna kommer ut i vattnet kan de dessutom skada sjöar och hav, bland annat genom att öka övergödningen. 2.4.1.1 Utsläppen av växtnäring minskar inte Större delen av den svenska frukt- och grönsaksproduktionen ligger i områden som klassificerats som nitratkänsliga. Det betyder att det är extra viktigt att begränsa utsläppen av växtnäring där. Vi har inga siffror på just trädgårdsnäringens bidrag till övergödningen, men för jordbruket som helhet vet vi att försäljningen av mineralgödsel inte längre minskar. Försäljningen av fosfor, kalium och kväve minskade stadigt från 1980-talet och ända fram till några år efter sekelskiftet, men sedan dess har försäljningen varit stabil eller ökat något (SCB, 2015). Vi kan också konstatera att Sverige totalt sett har problem med att utsläppen av kväve och fosfor till havet inte minskar (Miljömålsportalen, okt 2015). Det svenska arbetet för att minska läckaget av växtnäring bygger i första hand på frivillighet. Genom rådgivning och stöd till investeringar i till exempel precisionsutrustning försöker myndigheterna förmå producenterna att minska utsläppen och att inte använda mer växtnäring än vad växterna faktiskt tar upp. 2.4.1.2 Ingen klar trend för läckage av bekämpningsmedel Trädgårdsnäringen står för en ganska liten del av den totala mängden bekämpningsmedel som används i det svenska jordbruket. Under perioden 2011-2014 var det 4-5 procent av den totala sålda mängden bekämpningsmedel till jordbruk och trädgård som gick till trädgårdsproduktionen (Kemikalieinspektionen, 2014). 1 Det finns ingen tydlig trend i användningen av bekämpningsmedel inom trädgårdsodlingen. Under perioden 2011-2014 såldes i genomsnitt 92 ton aktiva substanser till näringen varje år. Den föregående femårsperioden var siffran betydligt lägre, men år 2001-2005 var den sålda volymen nästan lika stor (88 ton). Man bör dock komma ihåg att produktionen har ökat under den här perioden. Måttet säger inte heller något om hur miljöfarliga de aktiva substanserna är. Dessutom använder man numera målspecifika preparat (till exempel mot ett visst ogräs) hellre än bredverkande, vilket innebär att den totala mängden aktiv substans ökar trots att förfarandet är tänkt att vara bättre för miljön. Trots att trädgårdsnäringen står för en ganska liten andel av de totala utsläppen bör den bidra till att nå miljömålet Giftfri miljö. Det är därför rimligt att strategin strävar efter att minska utsläppen av bekämpningsmedel i miljön. Integrerat växtskydd är numera ett krav. Det innebär bland annat att odlarna är skyldiga att i första hand använda förebyggande metoder, som till exempel en bra växtföljd, lämpliga sorter och anpassad gödsling. För att underlätta det här arbetet är rådgivning ett viktigt verktyg. 1 Siffrorna för trädgårdsnäring i det här avsnittet inkluderar även prydnadsväxter. Det finns ingen mer finfördelad statistik publicerad. 21

2.4.2 Miljötrender i växthus Läckage av växtnäring och bekämpningsmedel från växthus har samma negativa effekter som om de läckt från frilandsodling. För växthus tillkommer en viktig fråga om att spara energi och att använda mer effektiva energikällor, för att minska sektorns bidrag till utsläppen av växthusgaser. 2.4.2.1 Mer förnybar energi och minskad energiförbrukning De svenska växthusen håller på att ställa om från fossila bränslen till förnybara. Vid sekelskiftet var hela 90 procent av bränslet fossilt. År 2014 var den andelen nere på 28 procent. Samtidigt ökade andelen förnybar energi (mest flis och pellets) från 1 till 48 procent. En betydande del av bränslet registreras som övrigt i statistiken. Det innefattar framför allt fjärrvärme och direktverkande el, och den energin kan komma både från fossila och andra källor. 1200 1000 800 1000 MWh 600 400 övriga förnybar energi fossil energi 200 0 1999 2002 2005 2008 2011 2014 Källa: Jordbruksverket, JO 33 SM 1501 Figur 10. Energiförbrukning i växthus 1999-2014 fördelat på energislag, 1000 MWh Den här utvecklingen gäller alla växthus. En analys av datan för 1999-2011 har visat att det är andra faktorer än PO-stödet som ligger bakom utvecklingen (bland annat höga oljepriser). Det här är dock en positiv utveckling som vi vill ska fortsätta, så vi anser det motiverat att fortsätta ge stöd för omställning till förnybar energi. En anledning till detta är att vi inte vill att omställningen ska stanna upp under perioder med låga oljepriser. Samtidigt som näringen använder mer miljövänliga energislag kan vi också se att energiförbrukningen per kvadratmeter har minskat markant de senaste tolv åren. En bidragande orsak kan vara att företagen i allt större utsträckning använder sig av energieller skuggväv i växthusen. För tio år sedan använde odlarna sådan väv på 1,2 miljoner kvadratmeter växthusyta. År 2014 är motsvarande yta 1,7 miljoner kvadratmeter 2. Antalet företag som använder väv har också ökat under perioden, trots att antalet företag inom sektorn har minskat. Eftersom datan om både arealer och antal företag 2 Källa: Jordbruksverket, JO 33 SM 1501. 22

kan vara svårtolkad redovisar vi inte några andelar för hur stor andel av företagen som använder väv, men vi drar slutsatsen att utvecklingen går åt rätt håll i det här avseendet. Förutom väv finns det många andra åtgärder odlarna kan vidta för att minska energiförbrukningen. Exempel är bättre isolering, bättre placerade värmekällor och energisnålare belysning. Det finns dock ingen officiell statistik över sådana satsningar. Strategin bör fortsätta att uppmuntra till olika former av energibesparande åtgärder i växthus, även om vi inte kan säga i vilken utsträckning som PO-stödet har påverkat utvecklingen. 2.4.2.2 Recirkulerande system används allt mer Växthusodlingen använder i allt större utsträckning recirkulerande system för bevattning, vilket innebär att mindre växtnäring läcker ut från odlingen. År 2014 omfattades ungefär 50 procent av växthusytan och 30 procent av företagen av recirkulerande system. Motsvarande siffror för 2005 var 27 procent av växthusytan och 19 procent av företagen. Trenden går alltså åt rätt håll, men det finns fortfarande utrymme för fortsatta investeringar. 2.4.3 Ökat intresse för ekologisk produktion Totalt sett har den ekologiskt odlade arealen inom frukt och grönsaker ökat med elva procent sedan mitten av 00-talet. Den ekologiska arealen har ökat markant för grönsaker, men samtidigt minskat för alla andra delsegment. Det har nåtts en politisk överenskommelse om en vision, livsmedelsstrategin, för hur livsmedelskedjan i Sverige ska utvecklas för tiden fram till 2030. Det övergripande målet för livsmedelsstrategin innebär att produktionen ska öka, det gäller både kon ventionell och ekologisk produktion, förändringen ska motsvara konsumenternas förändrade efterfrågan. För att nå uppsatta mål har regeringen beslutat om en handlings plan. I handlingsplanen finns ett inriktningsmål för ekologisk produktion; år 2030 ska 30 procent av den svenska jordbruksmarken utgöras av certifierad ekologisk jord bruksmark. Det här målet omfattar all typ av produktion, inte enbart frukt och grönsaker. 1 600 1 400 1 200 hektar 1 000 800 600 400 frukt kryddväxter grönsaker övriga bär jordgubbar 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Källa: Jordbruksverket (DAWA) Figur 11. Ekologisk areal inom frukt- och grönsakssektorn 2005-2014, hektar 23

Grönsakerna står för de största ekologiska arealerna inom sektorn. Detta är väntat, eftersom grönsakerna står för de klart största arealerna totalt sett. Mer anmärkningsvärt är att delsektorn andra bär än jordgubbar kommer på andra plats. Detta är en mycket liten sektor totalt sett, men en mycket stor andel av arealen odlas ekologiskt. Arealen har dock minskat med nästan 30 procent under perioden. Under 2014 ökade konsumenternas intresse markant för ekologiska produkter. Det gäller många sektorer, men frukt och grönsaker är ett av de segment som ökar snabbast. Från 2013 till 2014 ökade försäljningen kraftigt i samtliga sektorer. För frysta bär handlar det om en fördubbling på ett år. Tabell 3. Försäljning av KRAV-märkta produkter 2014 Produkt Försäljning 2014 (mkr) Förändring från 2013 frysta bär 72 + 99 % torkad frukt 70 + 41 % färska kryddor 270 + 23 % bladgrönsaker 40 + 35 % frysta grönsaker 35 + 50 % Källa: KRAV Enligt Ekoweb väntas intresset för ekologiska produkter hålla i sig och till och med öka de kommande åren, i och med att hälsotrenden är stark i detaljhandeln just nu. Samtidigt är efterfrågan känslig för hur massmedia rapporterar. Om miljö- och hälsofrågor får mindre utrymme så kan det slå igenom i dämpad efterfrågan. Det är värt att notera att den svenska arealen med ekologiskt odlade frukter och grönsaker visserligen har ökat något de senaste åren, men inte alls lika fort. En stor del av efterfrågan på ekologiska produkter avser importerade varor, som bananer och vindruvor. 2.4.4 Svinn i produktionen ökar miljöbelastningen Frukt- och grönsakssektorn har ett förhållandevis stort svinn jämfört med många andra jordbruksprodukter, både hos producenten, i senare led och hos konsumenten. Det är svårt att ge några generella siffror på hur stort svinnet är, eftersom det varierar kraftigt från produkt till produkt och ibland också från år till år. Några exempel kan visa på vilken typ av uppgifter som finns: Tabell 4. Exempel på svinn för olika frukter och grönsaker Produkt Svinn Led Källa Isberg 20 % Vid skörd Jordbruksverket, 2014 Äpplen 18 % Kvar på träden SLU, 2015 Äpplen 10 % Fallfrukt Jordbruksverket, 2014 Morötter 38 % Efter lagring SLU, 2015 Morötter 25-30 % Efter lagring Nordiska rådet Rödbetor 20-25 % Efter lagring Nordiska rådet Köksväxter friland 1-5 % Bortsortering i fält Nordiska rådet 24

Eftersom siffrorna på svinnets storlek är så fragmentariska så går det inte att identifiera någon tydlig trend, eller jämföra olika grödor. Vi vet alltså inte om svinnet inom frukt- och grönsakssektorn ökar eller minskar. Svinnet har många orsaker. En viktig anledning är att konsumenterna ofta kräver felfria produkter, men svinn kan också orsakas av till exempel skadegörare, dåligt väder, skördemaskiner och ogynnsamma förhållanden under lagring. Svinnet innebär att miljöbelastningen är större än den behöver vara, eftersom det går åt resurser för att producera varor som inte konsumeras som det var tänkt. Om svinnet skulle minska skulle det också kunna få en prispressande effekt. Minskat svinn i produktionen kan slå igenom som ökat utbud (eftersom producenterna kan sälja en större andel av sin produktion), och minskat svinn i konsumentledet kan slå igenom som minskad efterfrågan (eftersom kunderna inte behöver köpa lika många produkter om de faktiskt äter upp allt de köper). Ett sätt att minska svinnet kan vara att förpacka produkterna mer och bättre. En produkt som är inslagen i plastfilm kan hålla betydligt bättre än en ofilmad, och frukt packad på brickor får betydligt färre stötskador än frukt som säljs löst, men samtidigt innebär sådana metoder mer förpackningsavfall. Det går inte att säga något generellt om avvägningen mellan att minska svinnet och att minska förpackningsavfallet, utan vad som är det mest miljövänliga kan bara avgöras från fall till fall. 25

3 Strategi för att hantera styrkor och svagheter Strategin för hållbara verksamhetsprogram kan bidra till att stärka frukt- och grönsaks-sektorn i flera avseenden. Framför allt kan den bidra till att sektorns konkurrenskraft ökar genom att främja satsningar på bland annat kvalitet, utbildning, rådgivning och produktionsplanering. Den ska samtidigt se till att miljöbelastningen minskar. Däremot är inte den nationella strategin rätt redskap för att hantera flera andra problem och svagheter som kommit fram bland annat i konkurrenskrafts utredningen. Det är till exempel svårt att använda strategin för att öka intresset bland ungdomar för att välja att utbilda sig inom just trädgårdsnäringen, och den har inte heller något att göra med nationella skatter på produktionsmedel. I andra avseenden är det inte lämpligt att genomföra specifika åtgärder för just frukt och grönsaker. Ett exempel är att konkurrenskraftsutredningen föreslår att utbildning i att hantera pris- och produktionsrisker finansieras antingen via den högre utbildningen eller via landsbygdsprogrammet, inte via det mer specifika PO-stödet. 3.1 Strategins mål och hur vi mäter dem De övergripande målen för strategin är följande: 1. stärka producentledets position på marknaden 2. öka sektorns konkurrenskraft 3. minska miljöbelastningen från produktion och hantering Strategin prioriterar inte mellan de olika målen, utöver minimikravet på miljöinsatser. Strategin utgår ifrån att producentorganisationerna själva har bäst förutsättningar att avgöra hur de kan förbättra sin konkurrenskraft och locka till sig fler medlemmar. Dock skärper den nya strategin kraven på att organisationerna ska ha tydliga och mätbara mål i sina verksamhetsprogram. 3.1.1 Mål 1: stärka producentledets position på marknaden Strategin strävar efter att stärka producentledets position på marknaden eftersom detaljistledet i Sverige i stor utsträckning är koncentrerat till tre stora köpare. Om odlarna samarbetar bör de kunna få bättre villkor när de säljer sina produkter. Strategin mäter detta genom att följa hur stor del av produktionen som säljs via en producentorganisation. Anslutningsgraden har varierat en hel del de senaste tio åren. Den var som högst 2008-2010, då den var ungefär 60 procent. Sedan dess har produktionsvärdet för sektorn som helhet ökat snabbare än värdet av producentorganisationernas saluförda produkter. En viktig anledning till det är att jordgubbsskördarna varit stora de senaste åren. Jordgubbar är en stor post i det svenska produktionsvärdet, och nästan inga jordgubbsodlare är PO-anslutna. 26

Produktionsvärdena ökar även inom producentorganisationerna, och strategin bör kunna bidra till att stärka den trenden och göra det attraktivt för oanslutna odlare att gå med i en organisation. Målet är därför att anslutningsgraden ska öka så att det minst når upp till samma nivå som när det låg som högst. 3.1.2 Mål 2: öka sektorns konkurrenskraft När det gäller målet att öka sektorns konkurrenskraft finns det flera anledningar till det. Ökad konkurrenskraft kan bidra till en levande landsbygd, till att skapa sysselsättning, och kan också säkerställa att svenska konsumenter även i fortsättningen har ett brett utbud av svenskodlade produkter när det är säsong för dessa. Det ideala vore att mäta konkurrenskraft genom att följa företagens lönsamhet, men det finns inte data nog för detta. Istället använder strategin tre andra indikatorer: Totalt produktionsvärde ger en samlad bild både av produktionsvolym och de priser näringen får för sina produkter. Andelen svenska produkter på marknaden ger en uppfattning om hur väl dessa kan hävda sig mot konkurrens från importen. Andelen driftsledare som är yngre än 50 år ger en uppfattning om föryngringen inom sektorn. En konkurrenskraftig sektor bör locka fler yngre entreprenörer. Produktionsvärdet har en positiv trend, och strategin strävar efter att understödja den. Målet för den indikatorn är därför satt baserat på en framskrivning av den trend som rått under den senaste tioårsperioden, det vill säga sedan 2004. Marknadsandelen kan mätas på olika sätt. Här har vi valt att utgå från den svenska marknadsandelen på helår för åtta produkter: äpplen, jordgubbar, gurka, tomat, morötter, lök, isberg och vitkål. Totalt stod dessa produkter för 68 procent av produktionsvärdet 2015. I genomsnitt ökade marknadsandelen med fem procentenheter för dessa åtta produkter från 2005-2007 till 2013-2015. Målet är att den ökningen ska hålla i sig. När det gäller åldern på driftsledare går utvecklingen idag i riktningen att genomsnittsåldern blir allt högre. Detta beskrivs som ett problem i näringens SWOT-analys. Eftersom trenden idag går åt ett oönskat håll är målet att få trenden att plana ut snarare än att vända utvecklingen. Målet är alltså att andelen driftsledare under 50 år åtminstone ska vara densamma som idag när strategin löper ut 2022. 3.1.3 Mål 3: minska miljöbelastningen från produktion och hantering Det är viktigt att produktionen inte leder till ökad miljöbelastning, och att arbetet fortsätter med att använda alla resurser på ett effektivare sätt. Det finns många aspekter på detta. För att följa upp arbetet slår strategin fast två indikatorer som båda visar på effektivare användning av naturresurser: - För en total bild av miljöarbetet inom producentorganisationerna är indikatorn hur stor andel av medlemmarna (utom ekologiska odlare) som är anslutna till Svenskt Sigill. - För växthusen använder strategin dessutom indikatorn koldioxidekvivalenter per kvadratmeter växthusyta. Det måttet fångar upp både omställningen till förnybar energi och insatser för att minska energiförbrukningen. 27

Det är svårt att hitta en relevant och användbar indikator för sektorns miljöpåverkan. Det går till exempel inte att använda såld kvantitet av bekämpningsmedel, dels eftersom den datan även inkluderar prydnadsväxter och dels eftersom datan inte säger något om hur starka medlen är. En fördel med anslutningen till Svenskt Sigill är att systemet omfattar flera olika miljöaspekter, och att det innehåller krav som går utöver det som krävs av lagstiftningen. Det omfattar dock även en del andra aspekter. En annan nackdel är att det knappast är åtgärderna i strategin som leder till en ökad anslutning, utan snarare krav från handeln. Anslutningsgraden är redan mycket hög, så strategins mål är att den ska bli i stort sett 100 procent. Inom växthusen råder redan en mycket positiv trend när det gäller utsläppen av växthusgaser: utsläppen per kvadratmeter år 2014 var bara hälften av vad de var 2008. Företagen har investerat mycket i att både spara energi och att byta ut fossila energikällor. Det verkar rimligt att tro att den minskningstakten inte kan hålla i sig, så strategins mål är en minskning med ungefär 30 procent till 2022. 3.1.4 Sammanställning av målen Resonemanget ovan leder oss fram till följande övergripande mål och indikatorer: Tabell 5. Mål och indikatorer för den nationella strategin Mål Mått Situation 2014 Mål till 2022 Stärkt marknadsposition Ökad konkurrenskraft Ökad konkurrenskraft Ökad konkurrenskraft Minskad miljöbelastning, generellt Anslutningsgrad, procent av produktionen i PO Produktionsvärde, totalt för frukt och grönsaker i mkr Marknadsandel, genomsnittlig ökning för åtta produkter Rekrytering av yngre företagare, andel driftsledare under 50 år Andel medlemmar som är anslutna till Svenskt Sigill 49 % minst 55 % 2 852 3 500 5 %-enh 5 %-enh 31 % minst 31 % 95 % 100 % Minskad miljöbelastning, växthus Koldioxidekvivalenter per m 2 växthusyta 22,6 15 För att nå målen för stärkt marknadsposition och ökad konkurrenskraft tillåter strategin satsningar på produktionsplanering, ökad kvalitet, saluföring, utveckling, samt rådgivning och utbildning. Strategin innehåller också en rad insatser för att minska de negativa miljöeffekterna av produktion och hantering. Svenska myndigheter och producenter har hittills inte ansett att återtag och grön eller obärgad skörd bidrar till att öka företagens konkurrenskraft. När Jordbruksverket och producentorganisationerna diskuterade den frågan på mötet i oktober 2015 konstaterade vi att den bedömningen fortfarande kvarstår. Sådana insatser kommer därför även i fortsättningen inte att berättiga till stöd. Däremot uppmuntrar strategin PO att använda skördeskadeförsäkringar. 28

3.1.5 Andra lovvärda syften De uttalade målen för strategin är inte de enda positiva effekterna som den kan leda till. Om sektorn producerar ett brett utbud av produkter med hög kvalitet så kan det gynna konsumtionen av frukt och grönsaker. Det vore en välkommen utveckling. Det är dock knappast lämpligt använda total konsumtion av frukt och grönsaker som ett mått på hur strategin har lyckats, eftersom en så stor del av konsumtionen avser importerade produkter. I skrivande stund ökar efterfrågan på ekologiska produkter, och det vore välkommet om den svenska produktionen kunde öka som en reaktion på den utvecklingen. Den utvecklingen främjas dock i första hand via miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet, inte via PO-stödet. 3.1.6 Krav på verksamhetsprogrammen Eftersom strategin inte gör några prioriteringar mellan olika mål eller olika åtgärder så är producentorganisationerna fria att välja i stort sett vilka insatser som helst. De inskränkningar som finns (bland annat om krav på miljöinsatser och balans mellan åtgärderna) redovisas i avsnitt 5.1. Producentorganisationerna måste dock klart slå fast vilka mål de vill uppnå med sina program, baserat på en analys av organisationens styrkor och svagheter. De här målen ska vara mätbara, så att de kan följas upp i de rapporter och utvärderingar som krävs av EU-förordningarna. Om organisationernas satsningar kan innebära målkonflikter ska de dessutom redovisa hur de har för avsikt att hantera dessa. 3.2 Inga målkonflikter jämfört med landsbygdsprogrammet Den nationella strategin innehåller en del insatser som är mycket lika insatser som finns inom det svenska landsbygdsprogrammet. Det gäller framför allt stöd till investeringar. Däremot innehåller den nationella strategin inga insatser som omfattas av miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet. I stora drag strävar landsbygdsprogrammet och den nationella strategin mot samma mål. Landsbygdsprogrammet har följande syfte: Syftet med stödet är att förbättra jordbruks-, trädgårds- och rennäringsföretagens generella kapacitet och hållbarhet samt att påskynda företagens möjligheter att anpassa sig till nya förutsättningar på marknaden. Den nationella strategin är mer begränsad, i och med att den inte syftar till att förbättra producentorganisationernas generella kapacitet. Närmare bestämt är strategin inte till för att direkt öka produktionen av frukt och grönsaker, även om det skulle kunna bli en följd av till exempel satsningar på kvalitet och ökad marknadsmakt. Det finns dock inga konflikter mellan de båda programmen, utan samtliga insatser i strategin bidrar till att uppfylla även målen i landsbygdsprogrammet. 29

3.2.1 Strategin tillåter största möjliga undantag för gårdsförsäljning Landsbygdsprogrammet strävar bland annat efter att diversifiera jordbruksverksamheten, skapa nya företag och att skapa mervärden av jordbruksprodukter. En odlare som är medlem i en producentorganisation kan dock inte sälja sina produkter till vem som helst, utan är skyldig att leverera till sin producentorganisation. För att ge odlarna så stor flexibilitet som möjligt har Sverige valt att tillåta att odlarna fullt ut utnyttjar de undantag från leveranskravet som finns i EU-förordningen. De måste dock också ha sin producentorganisations tillstånd för att sälja till någon annan än till organisationen. Organisationen har alltså möjlighet att begränsa medlemmarnas försäljning till andra köpare även om strategin inte innehåller någon sådan inskränkning. 30

4 Effekter av strategin 2009-2015 Den förra strategin för hållbara verksamhetsprogram började gälla 2009. Den har utvärderats två gånger: dels i den förordningsstyrda utvärderingen 2012, och dels i en egen utvärdering som Jordbruksverket genomförde under 2015. 4.1 Resultat av utvärderingen 2012 År 2012 utvärderade Jordbruksverket resultatet av reformen 2009. Utvärderingen gjordes av en enhet som inte har någon koppling till PO-arbetet. Utvärderingen hade bara data för åren 2011 och 2012, och kunde därför inte göra någon större kvantitativ analys. Den bygger därför sina slutsatser på ett begränsat siffermaterial och på intervjuer med producentorganisationerna. Nedan redovisas de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna (kapitel 1.2 i utvärderingen). 4.1.1 Utvärderingens slutsatser Den nationella strategin och verksamhetsprogrammen har ännu inte varit i funktion tillräckligt länge för att man ska kunna bedöma om de haft önskad effekt och om uppsatta mål är uppfyllda. De åtgärder och insatser producentorganisationerna genomfört överensstämmer med de aktiviteter som i den nationella strategin skulle leda till att målen nås. Genomförandet av verksamhetsprogrammen bedöms därför skapa förutsättningar för att uppsatta mål ska nås, även om effekterna ännu inte kan mätas. Producentorganisationerna bedömer att de åtgärder de genomför gör att de står väl rustade och konkurrenskraftiga inför framtiden. Genom att effekten och resultaten av olika åtgärder ännu inte har kunnat rapporteras av producentorganisationerna går det inte heller att kvantitativt bedöma effektiviteten i verksamhetsprogrammen. En betydande del av åtgärderna skulle ha genomförts även utan programmen, men stödet kan ha bidragit till att visa åtgärder tidigarelagts. Många genomförda aktiviteter har bedömts nödvändiga för att kunna fortsätta att leverera produkterna till handeln. Under perioden 2009-2010 har drygt 80 % av det maximalt möjliga beloppet, enligt förordningen, utbetalats. Utbetalat belopp under perioden uppgår till drygt 83 miljoner kronor, vilket motsvarar 80,9 % av producentorganisationernas budgeterade belopp. 4.1.2 Utvärderingens rekommendationer Systemet med nationella strategier, verksamhetsprogram och producentorganisationer, liksom övriga instrument i förordningen, måste utformas med tydliga och enkla regler. En utgångspunkt måste vara att hålla nere den administrativa bördan för uppgiftslämnarna och för den nationella administrationen. 31