Marknadsöversikt 2014

Transkript

1 Marknadsöversikt 2014 Färska frukter och grönsaker Produktionen av frukt och grönsaker ökar i Sverige. Det totala produktionsvärdet för sektorn år 2013 var det högsta hittills. För många produkter ökar avkastningen per hektar. Avkastningen är ofta mycket högre i stora företag än i små. Konsumtionen av frukt och grönsaker ökar i Sverige, även om vi fortfarande ligger under det rekommenderade intaget. Rapport 2014:22

2

3 Marknadsöversikt 2014 Frukt och grönsaker Rapporten beskriver marknaden för färska frukter och grönsaker. Den tar upp produktion, konsumtion, priser och handel, och redogör också för huvuddragen i de regler som gäller för sektorn. Marknadsöversikten kommer ut med två eller tre års mellanrum. Närmast föregående översikt kom i januari Senare under 2013 publicerade Jordbruksverket en hel del information om frukt- och grönsakssektorn i ett annat format, nämligen i en reviderad version av Sveriges nationella strategi för sektorn. Enheten för handel och marknad Författare Katarina Johansson

4

5 Market Review 2014 Fruit and Vegetables This study describes the markets for fresh fruit and vegetables. It comprises production, consumption, prices and trade, and also provides an overview of regulations that apply to the sector. The market review is issued every two or three years. The most recent one was published in January Later that year, the Board of Agriculture published much information about the fruit and vegetable sector in another format, namely in a revised version of our National Strategy for the sector. Unit for Trade and Markets Author Katarina Johansson

6

7 Sammanfattning Den svenska sektorn för frukt och grönsaker växer. Produktionsvärdet har ökat nästan varje år de senaste tio åren, och uppgick 2013 till omkring 2,9 miljarder kronor. Det är en ökning med drygt 60 procent på tio år. För flera produkter har de producerade volymerna ökat markant under de senaste tio åren. Några exempel är lök (70 %), kryddväxter (60 %), jordgubbar (30 %), gurka (27 %) och äpplen (24 %). Flera andra produkter ökar också, men inte lika kraftigt. Ofta hänger den ökande produktionen nära samman med att avkastningen per hektar har ökat markant. Det är särskilt tydligt för lök, jordgubbar och äpplen. För ett fåtal produkter har produktionen minskat under perioden. Det gäller framför allt tomater (-21 %) och vitkål (-6 %). För tomater finns det dock tecken på att den neråtgående trenden har brutits, i och med att produktionen faktiskt ökat under både 2012 och I ett europeiskt perspektiv är den svenska produktionen av frukt och grönsaker mycket liten, och utgör inte ens en halv procent av EU:s totala produktion. Det är dock intressant att notera att den svenska sektorn har en mer positiv trend än flera av de stora producentländerna i Europa. Den totala produktionen av frukt och grönsaker har minskat på senare år i till exempel Grekland, Frankrike, Spanien och Italien. Däremot uppvisar Nederländerna en stadigt ökande produktion, i alla fall av grönsaker. Priserna kan skilja sig mycket från ett år till ett annat beroende på skördeutfall och efterfrågan. Det är därför svårt att säga något allmängiltigt om hur de utvecklats under perioden. För jordgubbar och äpplen ser vi dock att priserna ligger omkring 30 procent högre nu än i mitten av 00-talet. Svenskarna äter mer frukt och grönsaker per capita än vi gjorde för tio år sedan. Totalt sett handlar det om en ökning på 14 procent. Därmed går vi emot den allmänna trenden inom EU som helhet, som i alla fall på senare år gått i riktning mot minskad konsumtion av frukt och grönsaker. Å andra sidan äter vi trots ökningen fortfarande mindre frukt och grönsaker än vi borde, enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. En stor del av de frukter och grönsaker vi äter har inte producerats i Sverige. En viktig anledning är att vi äter mycket frukt som inte kan odlas här över huvud taget, som citrusfrukt och bananer. Andra produkter kan visserligen odlas i Sverige, men de finns inte tillgängliga året runt. Ytterligare en anledning är att konsumenterna ibland väljer importerade produkter även om det finns svenska alternativ i butiken.

8

9 Innehåll 1 Aktuella händelser Händelser de senaste åren Ryskt stopp för import av frukt och grönsaker Reform av EU:s jordbrukspolitik Översyn av stödet till producentorganisationer Resolution från Europaparlamentet Nya handelsavtal Framåtblick Framtiden för stödet till producentorganisationer Nya handelsavtal Tillgång till växtskyddsmedel Analys av marknaden för frukt och grönsaker Den svenska marknaden Sveriges produktion och strukturutveckling Produktionsvärden Produktion av frukt och bär Produktion av köksväxter på friland Produktion av köksväxter i växthus Konsumtion i Sverige Konsumtion av grönsaker Konsumtion av frukt och bär Sveriges handel med frukt och grönsaker Sveriges import och export på aggregerad nivå Sveriges handel med färsk frukt och bär Sveriges handel med färska grönsaker Utbud och svensk marknadsandel Utbud och svensk marknadsandel för enskilda produkter Prisutvecklingen i Sverige Priser i producentledet Priser i konsumentledet Lönsamhet Ekologisk produktion EU-marknaden Produktion i EU Konsumtion i EU EU:s handel EU:s handelsavtal för frukt och grönsaker...60

10 4.4 EU-priser Tomater och gurka Lök och vitkål Äpplen och jordgubbar Strukturutveckling inom EU Världsmarknaden Global produktion Global produktion av grönsaker Global produktion av frukt Världshandeln med frukt och grönsaker Handeln med frukt Handeln med grönsaker Priser Jordbrukspolitiken EU:s jordbrukspolitik EU:s marknadsreglering för frukt och grönsaker EU:s stöd till banansektorn Övriga EU-stöd Svenska stöd Bär och grönsaker i Norrland Forskning och utveckling...85

11 1 Aktuella händelser Det här kapitlet redogör dels för händelser som inträffat de senaste åren, och dels för faktorer som kan komma att påverka sektorn framöver. 1.1 Händelser de senaste åren I det här avsnittet beskriver vi ett antal händelser som inträffat sedan den förra marknadsöversikten kom ut i början av Ryskt stopp för import av frukt och grönsaker I augusti 2014 stoppade Ryssland all import av livsmedel, inklusive frukt och grönsaker, från bland annat EU. Stoppet är tänkt att vara på plats ett år. Sverige exporterar inte mycket frukt och grönsaker till Ryssland. Det handlar om ungefär 40 ton frysta grönsaker om året, och vissa år även om export av bär. Det bör därför inte kunna bli fråga om någon större direkt effekt. Däremot skulle ett ryskt importstopp betyda att de produkter som idag exporteras dit från andra EU-länder måste ta vägen någon annanstans. Det kan i alla fall på kort sikt innebära att större volymer måste hitta avsättning inom EU, vilket skulle kunna pressa priserna neråt. Totalt sett var EU:s export av färska frukter och grönsaker till Ryssland värd omkring 2 miljarder euro år Viktiga produkter i den handeln är till exempel äpplen (500 miljoner euro), tomater (250 miljoner euro) och jordgubbar (200 miljoner euro). EU reagerade på importstoppet med att införa olika tillfälliga krisåtgärder. För frukt och grönsaker handlade det om extra stöd till återtag, grön skörd och utebliven skörd. Åtgärderna infördes i olika omgångar. Den första omfattade 125 miljoner euro som fördelades baserat på när ansökan kom in till kommissionen. Detta följdes av separata åtgärder för persikor och nektariner, till ett ungefärligt värde om ytterligare 30 miljoner euro. Därefter, när de 125 miljonerna var fulltecknade, införde kommissionen istället krisåtgärder som fördelas på medlemsstaterna beroende på deras export till Ryssland. Varje land fick dock dessutom en kvot på ton oavsett om de exporterade till Ryssland eller inte. Åtgärderna gäller som längst till den 31 december. EU räknar med att marknaderna allt eftersom hittar andra avsättningsmöjligheter för sina produkter. I skrivande stund (oktober 2014) har inget svenskt företag ansökt om att få del i krisåtgärderna Reform av EU:s jordbrukspolitik Under sommaren 2013 enades EU:s institutioner om ramarna för den jordbrukspolitik som ska gälla under perioden För frukt och grönsaker innebär inte uppgörelsen några större förändringar. -- Stödet kommer även i fortsättningen att fördelas via producentorganisationer (PO). Nytt är att även sammanslutningar av PO, så kallade APO, kan få stöd snarare än de ingående organisationerna. -- Stödtaket ligger kvar på 4,1 procent av värdet av saluförd produktion. Nivån 1

12 kan höjas till 4,6 procent om de ytterligare medlen används för krishantering. För APO är stödtaket 4,7 procent om de överskjutande 0,6 procentenheterna används för krishantering. -- En del detaljregler tas bort, bland annat om vad PO:s stadgar ska innehålla och om hur stor del av produktionen som medlemmarna får sälja till någon annan än sin PO. Istället ska EU-kommissionen slå fast regler för detta. -- Stödtaket för skolfrukt höjs från 90 till 150 miljoner euro 1. Skolfruktsprogrammet är frivilligt, och Sverige har valt att inte tillämpa det. -- Kommissionen får rätt att införa särskilda åtgärder om det inträffar något som kan störa marknaderna allvarligt, och inga andra åtgärder tros kunna hjälpa. De får också rätt att åsidosätta reglerna i rådsförordningen om det behövs för att lösa särskilda situationer. Beslutet innebär också ändringar i gårdsstödet, i landsbygdsprogrammet och i de generella reglerna för bland annat kontroller och sanktioner. Dessa aspekter av reformen behandlar vi dock inte i den här marknadsöversikten Översyn av stödet till producentorganisationer Under 2012 utvärderade medlemsstaterna stödet till frukt och grönsaker, och skickade rapporterna till kommissionen. Utvärderingarna bygger mer på resonemang än på data som är likadant uppställd för alla länder, vilket gör det svårt att ge en samlad bild av resultatet. Här redogör vi därför bara för några punkter som lyfts fram av en handfull länder. 2 Flera länder menar att utvärderingen gjordes för tidigt. Övergångsreglerna gjorde att en del PO använde sig av gamla regler i början av den period som ska analyseras, och eftersläpning i datan gör det svårt att analysera den senaste utvecklingen. Dessutom har en del investeringar inte hunnit ge resultat under perioden. Italien anser att PO-stödet bidrar till att uppnå de mål de har satt upp för sektorn. Framför allt pekar de på att PO-anslutna odlare fick bättre priser än andra, bland annat tack vare högre kvalitet. Andra aspekter av strategin har varit mindre framgångsrika. De kan peka på vissa önskade miljöeffekter, men kan inte säga om de nåddes på ett effektivt sätt eller inte. Det finns inte heller något som tyder på att utbudet skulle ha blivit mer koncentrerat; Italien har många PO och många av dem är mycket små. Italien menar att det behövs mer stöd till krishantering, och att åtgärden borde skötas centralt eftersom man inte får någon samlad effekt när enskilda PO fattar egna beslut. De vill också ha tillbaka stödet till returlådor. Spanien menar att deras nationella strategi bidragit till att förbättra flera PO:s konkurrenskraft, till att skydda miljön och till bättre kvalitet. Däremot har den inte varit särskilt bra på att locka fler odlare att organisera sig, eller till att ge odlarna bättre priser. Rapporten antyder att marknadsmakten fortfarande är mycket ojämnt fördelad, trots PO. Anslutningsgraden har visserligen ökat, men är för låg för att 1 Strängt taget ligger den ökningen inte i överenskommelsen från sommaren Rådsförordning 1308/2014 säger bara att Rådet ska slå fast stödbeloppet. 2 Samtliga utvärderingar finns på originalspråket och (oftast) på engelska på kommissionens webbplats: 2

13 påverka styrkeförhållandena. Kravet på medfinansiering anses ha bidragit till ett ansvarsfullt beteende. Utvärderingen bygger mer på enkäter och intervjuer än på data från årsrapporterna. Spanien vill minska den administrativa bördan, bland annat genom att se över indikatorerna och att göra det enklare att göra mindre justeringar i strategierna. I mer generella drag menar de dock att PO-systemet är bra och bör fortsätta. De menar att de med en liten stödinsats (omkring en procent av hela sektorns värde) har bidragit till modernisering och bättre konkurrenskraft för PO. Frankrike menar att PO-stödet efter reformen 2007 har haft ungefär samma effekter som stödet före reformen. Det bidrar till att modernisera strukturen inom sektorn och har förstärkt konkurrenskraften. Produktionen har dock inte blivit tillräckligt koncentrerad för att producentledet ska kunna hävda sig bättre mot senare led. Ett av syftena med programmet var att öka konsumtionen, men det har man inte lyckats med. Frankrike har frågat sina PO om de skulle ha genomfört åtgärderna även utan stödet. Enligt svaren skulle en stor del av programmet ha genomförts på samma sätt även utan stöd. Det gäller till exempel 61 procent av den miljövänliga hanteringen av förpackningar, 47 procent av gratisutdelningen av återtagna produkter, 42 procent av investeringarna i kylkedjan och 36 procent av skördeskadeförsäkringarna. Nederländerna har fem strategiska mål: storskalighet, uthållig produktion, diversifiering, anpassad produktions- och marknadsstruktur, samt kostnadsminskningar. De är dock inte tillräckligt mätbara eller specifika för att utvärderingen ska kunna säga om man är på rätt väg eller inte. Utvärderingen listar hur ett antal nyckeltal har utvecklats under , men gör inget försök att uppskatta i vilken utsträckning utvecklingen beror på PO-stödet. Den listar också vilka åtgärder som genomförts för PO-stödet, men kan inte säga om de har haft någon effekt eller inte. Utvärderingen slår fast att PO-stödet inte gjort det mer attraktivt att vara medlem i en producentorganisation. Rapporten slår fast att PO-stödet i framtiden bör satsa på att stimulera marknadsorientering och högre produktvärden via innovation och varumärken. Detta kräver samarbete även med köparna. Administrationen kan minska genom att samordna årsrapporterna med datainsamlingen till Eurostat. Sverige byggde sin utvärdering i första hand på intervjuer med berörda PO. På så sätt kom den fram till att de åtgärder som vidtagits har bidragit till att nå målen med strategin. Framför allt pekar utvärderingen på positiva effekter på kvalitet och miljö, och på att åtgärderna främjat försäljningen av organisationernas produkter. Utvärderingen konstaterade också att ungefär 40 procent av de åtgärder som PO fått stöd för skulle ha genomförts på samma sätt även utan stöd. En nästan lika stor del skulle ha genomförts även utan stöd, fast kanske kommit senare eller i mindre omfattning. Det tyder på att stödet har ganska liten effekt på hur PO agerar. 3

14 1.1.4 Resolution från Europaparlamentet Europaparlamentet (EP) röstade i mars 2014 igenom en resolution 3 om hur trädgårdsnäringen i EU kan växa. De lyfter bland annat fram följande: -- Export och import: De tekniska handelshindren ökar i länder EU exporterar till. KOM bör motverka detta, och bör också se till att enhetliga regler gäller på hela EU-marknaden. -- Stöd till sektorn: EP ser positivt på såväl skolfruktsprogrammet som stödet till producentorganisationer, även om de inte vill diskriminera fristående odlare. De menar dock att PO-stödet behöver anpassas bättre till befintliga marknadsstrukturer och få tydligare regler. -- Växtskydd: EP anser att kommissionen bör förbjuda detaljister från att ställa upp egna gränsvärden för bekämpningsmedelsrester. De uppmuntrar till integrerad produktion men betonar samtidigt att reglering av växtskyddsmedel måste bygga på oberoende och vetenskapliga riskvärderingar och att processen för att godkänna nya preparat ska vara så smidig som möjligt. -- Växtförädling: EP tror att kommissionens förslag om förökningsmaterial kan drabba fruktsektorn extra på ett oproportionerligt sätt. De betonar också att växtförädlare måste ha rätt att använda befintligt material oavsett patent. -- Arbetskraft: EP tycker att alla medlemsstater bör se till att sektorn kan tillgodose sitt behov av säsongsarbetare. De uppskattar satsningar på utbildning och lärlingsplatser, men är oroliga över att få unga söker sig till sektorn. -- Forskning: Staten, näringen och forskningssamhället bör samarbeta mer för att öka kompetensen inom sektorn och se till att forskningsrön får snabbare genomslag i produktionen. -- Svinn: Kommissionen bör tillåta att stötta och skadade produkter säljs i större utsträckning, till exempel på lokala marknader. EP vill också att avfall från trädgårdsnäringen i större utsträckning kan användas som kompost. Resolutioner från parlamentet har dock en ganska svag ställning, och dessutom har EP-valet 2014 ändrat parlamentets sammansättning sedan resolutionen antogs Nya handelsavtal EU har slutit nya eller förändrade handelsavtal med flera länder. Detta får konsekvenser för tullarna på frukt och grönsaker, vilket i sin tur kan leda både till ökad konkurrens på EU-marknaden och till ökade exportmöjligheter för EU-producenter. EU och Kanada nådde ett omfattande handelsavtal i augusti Det innebär att båda länderna avskaffar sina tullar på nästan alla produkter, även om det finns undantag. För frukt och grönsaker införs en tullkvot på sockermajs från Kanada till EU, men i övrigt är det tullfrihet som gäller. Avtalet ska ratificeras av både Europaparlamentet och medlemsstaterna innan det börjar gälla i sin helhet, men tullförmånerna kan börja tillämpas innan den processen är avslutad. 3 Dokument 2013/2100(INI), Future of Europe s horticulture sector - strategies for growth 4

15 Med Centralamerika undertecknade EU handelsavtal i juni De nya tullförmånerna började gälla under 2013 (först för Honduras, Nicaragua och Panama, lite senare för Costa Rica och El Salvador, och sist för Guatemala). Också med Colombia och Peru (Andinska pakten) skrev EU under handelsavtalet i juni Det avtalet trädde ikraft den 1 augusti Det kanske mest intressanta inslaget i de här avtalen när det gäller frukt och grönsaker är att de innefattar en gradvis sänkning av tullen på bananer. Den 1 januari 2014 ändrade EU sina allmänna tullförmåner till u-länderna, det så kallade GSP-systemet. De nya reglerna innebär att tullförmånerna koncentreras till färre länder. Det betyder att länder som klassificeras som höginkomst eller övre medelinkomst inte längre omfattas av tullförmånerna. Flera betydande exportörer av frukt och grönsaker omfattas av den förändringen, däribland Brasilien, Argentina och Uruguay. För Sveriges del torde detta dock inte spela någon större roll, eftersom flera av de produkter vi importerar mest av inte fick några förmåner i det gamla systemet. Det gäller till exempel apelsiner och äpplen. För apelsin juice innebär dock förändringen en något högre tull. För Ukraina införde EU ensidiga tullförmåner i april 2014, med anledning av den politiska krisen i landet. Tanken är att dessa förmåner senast den 31 december 2015 ska ersättas av ett ömsesidigt handelsavtal mellan de två parterna. För frukt och grönsaker betyder det att EU avskaffar sina tullar på nästan alla produkter från Ukraina, men systemet med ingångspriser (som håller lågprisimport ute) gäller fortfarande. Den 27 juni 2014 skrev parterna under det ömsesidiga avtalet, och det ska därefter ratificeras av samtliga berörda parlament. Samtidigt skrev EU också under liknande avtal med Moldavien och Georgien. Dessa har börjat tillämpas provisoriskt. Ett avtal med Singapore avskaffar tullarna på nästan alla frukter och grönsaker. I vissa fall tar det dock några år innan tullarna fasats ut helt. EU behåller också större delen av sitt ingångsprissystem, som skyddar inhemska producenter mot lågprisimport. Närmare bestämt avskaffar EU värdetullen, men behåller den specifika tullen. Se kapitel 6 för en förklaring till hur EU:s ingångspriser fungerar. Förhandlingarna avslutades 2012, men avtalet har inte trätt ikraft ännu eftersom man inväntat förhandlingarna om investeringar. Den delen av avtalet avslutades i oktober 2014, och sedan följer den sedvanliga godkännandeprocessen. 1.2 Framåtblick Här tar vi upp några händelser som kan påverka sektorn för frukt och grönsaker de kommande åren Framtiden för stödet till producentorganisationer Kommissionen lade i mars 2014 fram en rapport 4 till Rådet och Europaparlamentet om hur stödet till producentorganisationerna fungerat sedan det reformerades Kommissionen kommer bland annat fram till följande slutsatser: -- Flera länder har en mycket låg organisationsgrad. Det gör att PO-stödet är mycket ojämnt fördelat mellan medlemsstaterna. En möjlig åtgärd är att främja andra former av samarbete än just producentorganisationer. 4 Dokument KOM(2014)112 final, daterat 4 mars

16 -- Instrumenten för krisförebyggande och krishantering används i liten utsträckning. Kommissionen vill därför förbättra dessa instrument. -- En mycket liten del av PO-stödet går till forskning och experimentell produktion. Kommissionen funderar på att ge ökad prioritet åt sådana åtgärder. -- PO-stödet lider av hög administration och osäker rättstillämpning. Kommissionen menar att förenkling bör vara en prioriterad fråga i nästa översyn. Rådet har kommenterat rapporten 5. De menar bland annat att man bör göra något åt den låga anslutningsgraden i flera länder, och vill därför se enklare regler. Rådet uppskattar också de övergripande åtgärder för krishantering som infördes i CAPreformen De uppmanar kommissionen att se över PO-stödet, men säger inte uttryckligen att KOM ska lägga fram ett nytt reformförslag eller när det i så fall skulle ske. Den tillträdande jordbrukskommissionären, Phil Hogan, har dock nämnt PO-stödet som en av de sektorer som kommer att ses över ganska snart. Under 2014 pågår dessutom en översyn av olika tekniska regler om EU:s stöd till producentorganisationer inom sektorn för frukt och grönsaker. Syftet är att minska såväl den administrativa bördan som den höga felprocenten i stödet. I skrivande stund är inga beslut fattade, och det är för tidigt att säga något om vilka ändringar som kommer att komma till stånd Nya handelsavtal EU förhandlar med flera länder om nya eller utvidgade handelsavtal. Här tar vi upp några förhandlingar som kan vara av intresse för frukt- och grönsakssektorn. Förhandlingar med USA inleddes under 2013, och fortsatte under De handlar bland annat om lägre tullar, tekniska handelshinder och ett eventuellt samarbete om bekämpningsmedel. 6 EU började förhandla med Thailand i mars Syftet är att förhandlingarna ska leda fram till ett omfattande frihandelsavtal. Det skulle i så fall bland annat innebära lägre tullar på frukt och grönsaker. Thailand får idag vissa tullförmåner via EU:s allmänna preferenssystem (GSP), men landet är på väg att förlora sin status som u-land, och ett ömsesidigt frihandelsavtal skulle i vilket fall som helst leda till betydligt större tullsänkningar. Det är värt att komma ihåg att EU betraktar avtalet med Singapore som vägledande för andra avtal i regionen, och Singapore-avtalet är förhållandevis långtgående. Förhandlingarna med Thailand lades dock på is i juni 2014, på grund av det politiska läget i landet. 7 Sverige importerar framför allt bär, tropisk frukt och vissa grönsaker från Thailand idag. Förhandlingarna med Mercosur, som består av Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela, har legat nere i flera år, men kan eventuellt komma att återupptas inom kort. En anledning till det är att flera av länderna från och med den 1 januari 2014 inte längre har kvar de tullförmåner som EU ger till vissa u-länder. Lite mer om de här tullförmånerna hittar du i avsnitt ovan. 5 Dokument 10764/14 av den 12 juni Kommissionens lägesrapport efter den sjätte förhandlingsrundan, juli Agra Europe, 27 juni

17 Förhandlingarna med Ecuador har legat nere sedan 2009, men i slutet av 2013 kom de igång igen, och landet verkar vara på väg att ansluta sig till det avtal som EU redan har med Colombia och Peru. Samtidigt håller Ecuador på att förlora sin status som GSP+-land, eftersom de tre år i rad har klassificerats som upper middle income. GSP+ är EU:s system för mer långtgående tullförmåner till u-länder som uppfyller vissa villkor, och ett av dessa villkor är att landet inte får ha en för god ekonomi. Egentligen förlorar Ecuador status som GSP+ den 1 januari 2015, men det är möjligt att den kommer att förlängas under en övergångsperiod om det nya handelsavtalet är på väg att träda ikraft Tillgång till växtskyddsmedel En del bekämpningsmedel är på väg att tas bort. I vissa fall kan det leda till problem, eftersom det visat sig svårt att hitta ersättningsmedel som har samma effekt eller är lika lätta att använda, eller att förändra odlingsmetoderna för att undvika eller minska risken för angrepp: 9 -- Insektsmedlet Pirimor får bara användas i växthus och har haft dispens i dill, grönkål och ärter Det är svårt att hitta ett ersättningsmedel mot bladlöss i dessa grödor. Sverige har fasat ut preparatet tidigare än de flesta andra länder i Europa. -- Herbiciderna Pyramin och Totril, som båda används mot ogräs i lök, är på väg bort från marknaden. De kommer inte längre att tillverkas och säljas i Europa. Det är mycket svårt att hitta ersättningsmedel för båda dessa preparat. -- Herbiciden Stomp, som används bland annat i lök och palsternacka, har använts på dispens de senaste åren. Det pågår försök med att hitta nya strategier, men dessa är hittills mer osäkra när det gäller både ogräseffekt och risk att skada grödan. -- Enkla kemikalier som såpa och rapsolja som används mot bladlöss och trips har kunnat användas på dispens och enbart i ekologisk odling de senaste åren. EU-regelverket som ska ta fram godkännandeprocessen för dessa har ännu inte börjat fungera som tänkt vilket skapar ett osäkert läge för odlarna. De preparat som försvinner från den svenska marknaden försvinner också i andra länder i Europa. Det har visat sig att den zon i Europa som Sverige tillhör (den norra zonen där Norden och de baltiska staterna ingår) är så liten att firmorna som tillverkar och registrerar växtskyddsmedel ofta tycker att marknaden är så liten att man inte tycker att det lönar sig att ansöka om godkännande för nya växtskyddsmedel i de här länderna. Det här försämrar svenska odlares förutsättningar att konkurrera på den inre marknaden. När det gäller växtskyddsmedel som såpa och rapsolja pågår ett intensivt arbete för att dessa ska kunna användas men flera problem har uppstått, bland annat att det läggs bekämpningsmedelsskatt på dem. Det gör att inget företag ser en möjlighet att tjäna pengar på att ansöka om ett godkännande och processen har gått i stå. 8 Bridges Weekly, volym 18, nummer juli Hela avsnittet bygger på information från växt- och miljöavdelningen på Jordbruksverket 7

18 2 Analys av marknaden för frukt och grönsaker Den svenska sektorn för frukt och grönsaker växer stadigt. Produktionsvärdet för 2013 var det högsta någonsin med omkring 2,9 miljarder kronor. Framför allt är det odlingen av grönsaker på friland och av frukt som ökat på senare år. En stor produktion av morötter och ovanligt höga priser på äpplen är två faktorer som bidragit till den utvecklingen. Sektorn kännetecknas av en snabb strukturomvandling företagen blir färre och större. Grovt sett sker den utvecklingen genom att företag som redan är stora blir ännu större, samtidigt som de företag som lägger ner är mindre än genomsnittet. 10 Stora företag har ofta en betydligt bättre avkastning per hektar än små företag, så utvecklingen är en förklaring till att den genomsnittliga avkastningen per hektar ökar för flera produkter. Bland de produkter vi har studerat är skillnaden mellan små och stora företag allra störst för tomater. De största tomatodlarna har en avkastning per kvadratmeter som är nästan fyra gånger så stor som de minsta odlarna. Även för morötter, äpplen och gurka är skillnaderna påfallande stora; stora odlare får ofta ut dubbelt så mycket av en hektar, och ibland mer ändå. Det är inte bara så att de stora företagen har en högre avkastning än de små företagen, utan den skillnaden ökar också för flera produkter. Figuren nedan visar hur skillnaden i avkastning mellan företag i den största och i den minsta kategorin har utvecklats sedan För till exempel tomater säger figuren att under perioden så hade de största företagen en avkastning som var omkring70 procent högre än de minsta företagen. År 2013 var den skillnaden 80 procent. Källa: Jordbruksverket. Stora företag har mer än 20 hektar eller m 2, små företag har mindre än 5 hektar eller 1000 m 2. Figur 1 Skillnad i avkastning mellan företag i största och minsta kategorin , procent 10 Källa: Jordbruksverkets statistikrapport 2014:06 8

19 Trenden med allt större skillnader mellan de största och de minsta företagen är dock inte särskilt tydlig, och gäller inte heller för alla produkter. För morötter fluktuerar siffrorna kraftigt från år till år, och för gurka tyder datan närmast på att skillnaderna i avkastning mellan stora och små företag har minskat. Att sektorn uppvisar stadigt stigande produktionsvärden tyder på att den hävdar sig väl i konkurrensen från importerade produkter. Importen av färska grönsaker har varit i stort sett oförändrad de senaste fem åren, och även om fruktimporten ökat något de senaste åren så utgörs en stor del av den ökningen av citrusfrukt, som ju inte odlas här. Det här tyder på att svenska företag kan försvara sina marknadsandelar trots att svenska produkter ofta är dyrare i butiken än importerade. Ett tecken på att så är fallet är prisutvecklingen under sensommaren och hösten Ryssland stoppade importen av bland annat frukt och grönsaker i början av augusti, vilket ledde till markanta prisfall i flera EU-länder, och även till att kommissionen införde särskilda krisåtgärder. I Sverige fick vi dock inte alls samma prisreaktion, och i skrivande stund (oktober 2014) har inget svenskt företag ansökt om att få del i krisåtgärderna. En annan positiv utveckling för sektorn är konsumtionen av frukt och grönsaker. I vår förra marknadsöversikt såg vi tendenser till att den svenska konsumtionen mattades av. Den trenden har dock inte bekräftats de två senaste åren, utan totalkonsumtionen av frukt och grönsaker ökar igen. Det borde vara goda nyheter för sektorn, även om en del av ökningen består av produkter som vi inte odlar i Sverige, som till exempel citrusfrukt. 9

20 3 Den svenska marknaden Det här kapitlet beskriver produktion och konsumtion i Sverige av färska frukter och grönsaker. Därefter följer uppgifter om svensk import och export. Kapitlet avslutas med en redovisning av hur priserna utvecklats i olika led. 3.1 Sveriges produktion och strukturutveckling Det här avsnittet inleds med en genomgång av hur produktionsvärdena har utvecklats under de senaste åren. Detta följs av en redovisning av produktionsvolymer och arealer Produktionsvärden Den svenska produktionen av färska frukter och grönsaker uppgick 2013 till ett värde av 2,9 miljarder kronor. Det är det högsta värdet som registrerats under de senaste tio åren. Produktionen domineras kraftigt av grönsakerna, som står för ungefär tre fjärdedelar av det totala produktionsvärdet. Grönsaksodlingen är tämligen jämnt fördelad på växthus- och frilandsproduktion. Källa: Jordbruksverket (JO 28 SM 1401) Figur 2 Sveriges produktion av färska frukter och grönsaker , miljoner kronor De frilandsodlade grönsakerna ökade kraftigt i värde 2011, och den höga nivån höll i sig under 2012 och Detta är en fortsättning på en trend med snabbt ökande produktionsvärde, som inleddes Innan dess höll sig det totala produktionsvärdet ganska stabilt, och minskade till och med under perioden En enskild produkt morötter står för nästan hälften av ökningen. För morötterna var både produktionen och priserna tämligen höga under de två senaste åren. I procent räknat rör det sig inte om några kraftiga ökningar, men det slår igenom i det totala produktionsvärdet eftersom morötter står för en så stor del av frilandsodlingen. En annan produkt som ligger bakom en stor del av det ökande 10

21 produktionsvärdet är jordgubbar. I det fallet beror ökningen på en ovanligt stor volym år 2012 och ovanligt höga priser Vilken produkt som står för de största produktionsvärdena varierar något från år till år, beroende på prisläge och skörderesultat. År 2013 var jordgubbar och morötter de största produkterna, med produktionsvärden ligger på omkring 450 miljoner kronor vardera. Källa: Jordbruksverket (JO 28 SM 1401). Siffran för jordgubbar inkluderar växthusodlade bär, medan däremot frilandsgurkan inte ingår i siffran för gurka eftersom den odlingen resulterar i en så pass annorlunda produkt än växthusodlingen. Figur 3 Produktionsvärde för de största produkterna , miljoner kronor Sett över en längre tid fluktuerar produktionsvärdet en del, men den övergripande trenden är positiv under de senaste tio åren även om produktionsvärdet minskade under ett par år omkring 2007 och Uttryckt i procent är ökningen klart störst för frukt och bär, som ju är de båda mindre produktgrupperna. Produktionsvärdet för frukt har ökat med 90 procent under perioden, och för bär med ännu mer: omkring 125 procent. För grönsaker är ökningarna måttligare men fortfarande ganska stora: upp 58 procent på friland och upp 41 procent i växthus Alla siffror i det här stycket avser förändringen från perioden till perioden

22 Källa: Jordbruksverket (JO 28 SM 1401) Figur 4 Produktionsvärde per produktgrupp , miljoner kronor Man bör dock komma ihåg att siffrorna är i nominella tal, och att en del av ökningen alltså beror på inflationen. Sammansättningen av produktionsvärdet har förskjutits något under de senaste åren. Bland annat har jordgubbar, kryddväxter och äpplen ökat sin andel av det totala produktionsvärdet för sektorn, om man jämför snittet för med snittet för Under samma period har tomater och isbergssallad minskat. övriga 30% jordgubbar 15% morot 14% äpplen 6% kryddväxter 7% isberg 8% tomat 10% gurka 10% Källa: Jordbruksverket, JO 28 SM 1301 och tidigare Figur 5 Produktionsvärde per produkt, och Mer om hur de enskilda produkterna har utvecklats och varför hittar du i de följande avsnitten, som diskuterar utvecklingen i ton snarare än i värde Produktion av frukt och bär Den svenska produktionen av frukt och bär består till allra största delen av äpplen och jordgubbar. Andra produkter, som odlas i betydligt mindre omfattning, är päron, hallon, körsbär och svarta vinbär. 12

23 För både äpplen och jordgubbar har de producerade kvantiteterna ökat under 00-talet. För äpplen handlar det om en ökning med 24 procent under perioden, och motsvarande siffra för jordgubbar är 30 procent. 12 Källa: Jordbruksverket (JO 37 SM 1401 och JO 33 SM 1201). Data saknas för päron 2004, 2012 och Figur 6 Svensk produktion av vissa frukter och bär , tusen ton Produktionen av jordgubbar har legat på samma nivå under större delen av 00-talet. Ökningen i produktionen har alltså nästan helt kommit de senaste åren. För äpplen ligger en betydande del av ökningen i början av perioden, men även de två senaste åren har produktionen gått uppåt. Detta stämmer väl överens med att de svenska äppelodlingarna har expanderat på senare år; på bara tio år har antalet äppelträd ökat med nästan 60 procent. Det är dock inte självklart att de senaste årens ökning helt förklaras av den ökade odlingen, utan skillnader i skördeutfall från ett år till ett annat kan också spela stor roll. Den ökande nyodlingen av äpplen beror framför allt på att nya sorter och bättre långtidslager gör det möjligt för den svenska produktionen att ta marknadsandelar under en längre tid av säsongen. Mer information om trenderna i den svenska äppelodlingen hittar du nyhetsbrevet På tal om jordbruk, 17 oktober För kategorin frukt och bär har både arealen och antalet företag minskat under perioden Avser medelvärdet för jämfört med Nyhetsbrevet finns här: /%C3%84ppelodling+final.pdf 13

24 Källa: Jordbruksverket (JO 33 SM 1201) Figur 7 Areal frukt och bär samt antal företag , hektar eller antal Figuren ovan bygger på data som publiceras vart tredje år, och har därför inte kunnat uppdateras i den här marknadsöversikten. I marknadsöversikten för 2012 (rapport 2013:1) finns en diskussion kring strukturutvecklingen inom sektorn. Ökande produktion och krympande arealer betyder att avkastningen per hektar har ökat. Källa: Jordbruksverket (JO 37 SM 1401) Figur 8 Avkastning per hektar för äpplen och jordgubbar, För jordgubbar har avkastningen gått från omkring fem till knappt sju ton per hektar sedan , vilket är en ökning med omkring 30 procent på tio år. Stora odlingar har högre avkastning per hektar än små odlingar. Den skillnaden är dock betydligt mindre idag än för tio år sedan. För tio år sedan hade de största företagen (mer än 20 hektar) en avkastning på omkring 7 ton/ha, vilket var betydligt mer än på små 14

25 och medelstora jordgubbsodlingar. Idag har de medelstora odlarna kommit ikapp, och det finns ingen nämnvärd skillnad i avkastning mellan dessa och de största odlarna. Däremot är avkastningen på de minsta gårdarna (mindre än 5 hektar) fortfarande betydligt lägre. Källa: Jordbruksverket Figur 9 Avkastning per hektar och per företagsstorlek för jordgubbar, För äpplen har den totala ökningen inte varit lika markant, i alla fall inte om man betraktar den mycket höga avkastningen 2013 som ett undantag på grund av gynnsamt väder. Om man jämför en treårsperiod i början och slutet av perioden så finner man att avkastningen ökat med omkring 25 procent. På senare år har avkastningen oftast legat på drygt 15 ton per hektar. I det genomsnittet döljer sig dock stora variationer, eftersom den aggregerade siffran innehåller såväl moderna tätplanteringar som gamla odlingar med större träd, och dessutom träd i alla åldrar även nyplanteringar som inte börjat ge frukt än. På senare år har det gjorts en hel del nyplanteringar av äppelträd. Så mycket som en fjärdedel av den totala äppelarealen består av träd som är högst fyra år gamla. Det verkar därför troligt att avkastningen per hektar kommer att öka de kommande åren, i takt med att dessa nyplanteringar når sin mest produktiva ålder. Om man delar upp odlingarna i olika storlekskategorier så framgår det att avkastningen per hektar har ökat betydligt mer i stora och medelstora odlingar än i de minsta odlingarna. Det är alltså inte bara så att de större odlingarna har en högre avkastning per hektar, utan det är dessutom så att gapet till de minsta odlingarna har ökat. 15

26 Källa: Jordbruksverket Figur 10 Avkastning per hektar och per företagsstorlek för äpplen , ton/ha För de största odlingarna handlar det om en ökning med omkring 25 procent under de senaste tio åren, och för mellanstora odlingar är ökningen ännu något högre, omkring 31 procent. Det kan tyda på att det finns en grupp odlare med tämligen små arealer som inte ställer om till tätplanteringar, medan större odlingar har högavkastande arealer Produktion av köksväxter på friland De främsta frilandsgrönsakerna i ton räknat är morötter, lök, isbergssallad och vitkål. Jämfört med de andra segmenten inom sektorn är dock frilandsodlingen tämligen diversifierad. Andra viktiga produkter i är till exempel kålrötter, blomkål, purjolök, rödbetor och spenat. Källa: Jordbruksverket, statistikrapport nr JO 33 SM 1401 Figur 11 Svensk produktion av vissa frilandsgrönsaker , 1000 ton 16

27 De största volymerna inom frilandsodlingen står morötterna för. Produktionen uppgår till omkring ton om året, även om den kan variera från ett år till ett annat. De fyra senaste åren är ett tydligt exempel: morotsskörden 2010 var den minsta på tio år, skörden 2012 var den största under samma period, och 2011 och 2013 hamnar mitt emellan. Fluktuationerna beror på förändringar både i odlad areal och i avkastning per hektar, men arealen varierar något mer än avkastningen. För lök har utvecklingen varit mer entydigt positiv; produktionen har ökat med hela 70 procent under perioden. En stor del av ökningen beror på ökad avkastning per hektar; under perioden har hektaravkastningen för lök ökat med ungefär 40 procent. De senaste tre åren har dock även arealen legat på en högre nivå än tidigare, över 1000 hektar jämfört med omkring 850 hektar tidigare. Den ökade arealen hänger i första hand samman med att de största odlarna har expanderat, men det har också tillkommit nya odlare. Under perioden har en allt större del av lökproduktionen flyttats till Skåne. Lökarealen i Skåne har nästan fördubblats under perioden , samtidigt som arealen minskat markant i Östergötland och Kalmar län. Även produktionen av isbergssallad har ökat under perioden. Den större delen av ökningen ligger i början och mitten av perioden; tre av de fyra senaste åren har produktionen varit lägre än i mitten av 00-talet. Visserligen ökade produktionen kraftigt under 2012, men den ökningen består framför allt av en god skörd per hektar det året. För vitkål är produktionen däremot ungefär lika stor nu som den var för tio år sedan. Det har inte varit några större ändringar i varken hektaravkastning eller odlad areal. De ökande volymerna av frilandsgrönsaker produceras av ett minskande antal företag. Antalet frilandsodlare har haft en neråtgående tendens länge, och det finns inget som tyder på att den tendensen är på väg att vända. Nedgången gick dock långsammare på 00-talet än på 1990-talet. Källa: Jordbruksverket (JO 33 SM 1201) Figur 12 Areal och antal företag inom odling av frilandsgrönsaker,

28 Figuren ovan bygger på data som publiceras vart tredje år, och har därför inte kunnat uppdateras i den här marknadsöversikten. I marknadsöversikten för 2012 (rapport 2013:1) finns en diskussion kring strukturutvecklingen inom sektorn. För de flesta produkterna har avkastningen per hektar ökat de senaste tio åren. Framför allt gäller det lök, där avkastningen ökat med omkring 40 procent. För morötter är ökningen betydligt mindre; omkring elva procent på tio år. Avkastningen för isbergssallad och vitkål är ungefär densamma nu som för tio år sedan. Källa: Jordbruksverket, statistiskt meddelande nr JO 33 SM 1401) Figur 13 Avkastning för vissa frilandsgrönsaker , ton/ha Näringen menar att den ökade avkastningen för lök är ett resultat av medvetna satsningar på kvalitet och bättre lager 14. Det är dock inte självklart att utvecklingen i hektaravkastning kan hålla i sig på längre sikt, eftersom läget fortfarande är oklart om vilka bekämpningsmedel som får användas i framtiden och om det kommer att komma fram ersättningspreparat som är tillräckligt effektiva. För de flesta produkterna finns ett samband mellan areal och avkastning per hektar, i alla fall i den bemärkelsen att de minsta företagen (mindre än 5 ha) har den lägsta avkastningen per hektar. Om företagen är större än så finns det ingen uppenbar skillnad i hektaravkastning mellan stora och medelstora företag. För lök och isbergssallad är det de största företagen (mer än 20 hektar) som har den högsta avkastningen, men för vitkål är det de medelstora företagen (5-20 hektar) som får ut mest per hektar, och för morot är det ingen större skillnad. 14 Marknadsrådet 26 september

29 Källa: Jordbruksverket Figur 14 Avkastning per hektar och per företagsstorlek för frilandsgrönsaker , ton/ha Figuren avser genomsnittlig avkastning för , men bilden var ungefär densamma för tio år sedan. De största lökföretagen och de medelstora morotsföretagen har ökat sin avkastning sedan dess, men i övrigt har det inte hänt mycket i det här avseendet Produktion av köksväxter i växthus Den svenska växthusodlingen av köksväxter utgörs till största delen av fyra olika produkter: gurka, tomater, kryddörter och kruksallad. I mindre utsträckning förekommer också växthusodling av meloner och jordgubbar. Källa: Jordbruksverket, statistiskt meddelande nr JO 33 SM Kryddväxter och kruksallad anges i miljon styck, medan gurka och tomat anges i 1000 ton. Figur 15 Svensk produktion av köksväxter i växthus, , 1000 ton eller miljon styck 19

30 Produktionen av tomater har minskat stadigt under flera år. Man kan dock ana att den trenden kan ha brutits nu, eftersom nedgången har planat ut och produktionen ökade under både 2012 och Minskningen berodde framför allt på att tomatodlingen har haft svårt att behålla sina marknadsandelar i konkurrens med importerade produkter från exempelvis Nederländerna. En omfattande genomgång av den svenska tomatodlingen finns i Jordbruksverkets rapport 2011:17. Produktionen av gurka har på senare år hållit sig omkring ton, vilket historiskt sett är en hög nivå. Totalt sett har produktionen ökat med omkring 27 procent sedan Under samma period har odlingen av kryddväxter ökat. Produktionsvolymerna fluktuerar en del från år till år, men sett över hela perioden handlar det om en ökning med omkring 60 procent. För kruksallad är produktionen en spegelbild av odlingen av kryddväxter. När den ena produkten ökar så minskar ofta den andra, även om det finns undantag. Under tioårsperioden ökade den totala produktionen av dessa båda produkter från 36 till 58 miljoner styck, samtidigt som produktionen av de båda produktslagen vart och ett för sikt fluktuerade kraftigt. Flera företag odlar båda produkterna, och kan tämligen enkelt växla från den ena till den andra produkten beroende på marknadsläget. Antalet företag som odlar köksväxter i växthus har halverats sedan En viktig bidragande orsak är den kraftiga nedgången i antalet tomatodlare (-58 procent), men även för gurka och kruksallad har antalet företag minskat kraftigt. För kryddväxterna är nedgången inte alls lika markant, utan stannar på 13 procent. 15 Källa: Jordbruksverket (JO 33 SM 1201) Figur 16 Areal och antal företag inom växthusproduktionen , 1000 m 2 och styck 15 För kryddväxter och kruksallad avser jämförelserna perioden , eftersom det inte finns data om antal företag för 1990 och

31 Figuren ovan bygger på data som publiceras vart tredje år, och har därför inte kunnat uppdateras i den här marknadsöversikten. I marknadsöversikten för 2012 (rapport 2013:1) finns en diskussion kring strukturutvecklingen inom sektorn. Under de senaste tio åren är det svårt att se några tydliga trender i avkastning per hektar för växthusgrönsakerna. För gurka saknas data för flera år, men sedan 2008 är trenden uppåtgående och avkastningen år 2013 kom för första gången över 45 kg per kvadratmeter. För tomater är tendensen mer ojämn, men överlag svagt neråtgående trots ett bra år En orsak till den minskande avkastningen för tomater kan vara att man odlar nya specialsorter som ger ett högre pris per kilo men som har lägre avkastning per hektar. Källa: Jordbruksverket, statistiskt meddelande JO 37 SM Data saknas för gurka för år Figur 17 Avkastning för köksväxter i växthus , kg eller styck/m 2 För kryddväxter och kruksallad är det kraftiga skillnader från ett år till ett annat i genomsnittlig avkastning per m 2. Delvis kan de svängningarna bero på svagheter i statistiken, så figuren ovan bör tolkas med försiktighet 16. För både gurka och tomat är det de största företagen som har den högsta avkastningen per kvadratmeter. Det är framför allt de minsta företagen (mindre än 1000 m 2 ) som har låg avkastning, men det finns en skillnad även mellan stora och mellanstora företag. För gurka låg avkastningen i de största företagen på omkring 47 kg per kvadratmeter de två senaste åren. Det är några kilo mer än i de mellanstora företagen, och ungefär dubbelt så mycket som i de minsta företagen. 16 Problemet har att göra med hur man anger areal. En del rapportörer anger växthusytan, medan andra tar hänsyn till om det görs flera odlingsomgångar under säsongen. För produkter som sås varje vecka kan det dessutom vara extra svårt att beräkna antalet odlingsomgångar. 21

32 Källa: Jordbruksverket Figur 18 Avkastning för gurka per kvm och företagsstorlek , kg/m2 För tomat ser bilden ungefär likadan ut som för gurka. Avkastningen är högst i de största företagen, omkring 43 kg per m 2, men det skiljer inte så mycket mellan dem och de mellanstora företagen. Däremot är avkastningen betydligt lägre i de minsta företagen. Källa: Jordbruksverket Figur 19 Avkastning för tomat per m2 och företagsstorlek , kg per m2 Det är dock större skillnad mellan företagen när det gäller tomater. I absoluta tal får de största företagen ut omkring tio kg mer per kvadratmeter än de mellanstora företagen, även om det varierar en hel del från år till år. Motsvarande siffra för gurka är omkring fem kg per kvadratmeter. 3.2 Konsumtion i Sverige Den svenska konsumtionen av frukt och grönsaker har under en längre tid ökat stadigt. Tendensen har hållit i sig även under det senaste decenniet, även om fruktätandet hade ett par svaga år 2008 och

33 Källa: Jordbruksverkets databas. Totalkonsumtion innefattar även produkter som går till förädling. Figur 20 Svensk totalkonsumtion av frukt och grönsaker , 1000 ton Konsumtionen av färska köksväxter har ökat med omkring 20 procent under de senaste tio åren. För frysta produkter är ökningen något mindre. För frukt är utvecklingen inte lika stark. Konsumtionen av färsk och fryst frukt har ökat med 8 procent under tioårsperioden, samtidigt som konsumtionen av beredd frukt är i stort sett oförändrad. Att konsumtionen ökat under större delen av perioden beror delvis på att Sveriges befolkning ökat under perioden, från 9 miljoner 2003 till 9,6 miljoner För att få en bättre bild av om kostvanorna har förändrats går vi i nästa avsnitt in på konsumtionen per capita Konsumtion av grönsaker Svenskarna äter omkring 60 kg färska grönsaker om året. Till det kommer drygt 20 kg grönsaker som konsumeras torkade, frysta eller beredda på något annat sätt. Räknat i vikt är tomater, morötter och lök de viktigaste grönsakerna, följt av sallad och gurka Alla siffror i det här avsnittet avser direktkonsumtion. Den inkluderar leveranser till konsumenter och storkök samt producentens egen förbrukning, men däremot är inte leveranser till förädlingsindustrin med. 23

34 Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas Figur 21 Konsumtion av färska grönsaker fördelat efter vikt, 2012 Om man jämför dagens konsumtion med den vid sekelskiftet (omkring 48 kg) märker man att den har ökat med omkring 16 procent på ett drygt decennium. Trots att vi alltså äter mer grönsaker så äter vi fortfarande inte så mycket som vi skulle behöva, enligt Livsmedelsverkets kostråd. Dagens konsumtion på 58 kg grönsaker om året motsvarar ungefär 160 gram om dagen. Livsmedelsverkets rekommendation är betydligt högre, 250 gram grönsaker om dagen 18. Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas Figur 22 Svensk direktkonsumtion av vissa färska grönsaker , kg/person 18 Rekommendationen är egentligen 500 gram frukt och grönsaker, varav hälften bör utgöras av grönsaker och hälften av grönsakerna bör utgöras av grova produkter som kål eller morötter. 24

35 Räknat i procent har konsumtionen av gurka ökat mest sedan sekelskiftet, med drygt 20 procent. Även konsumtionen av tomater, lök och morötter ökar under perioden, med omkring 17 procent. Många faktorer påverkar konsumtionen av grönsaker, och det är svårt att säga vad som ligger bakom ökningen per person. På övergripande nivå tycks det som om andra faktorer än priset påverkar konsumenternas beslut, eftersom konsumentpriserna på grönsaker i genomsnitt har ökat under perioden. Detta stämmer överens med Jordbruksverkets rapport från 2009, som konstaterade att konsumenterna inte var särskilt priskänsliga för grönsaker Konsumtion av frukt och bär Svenskarna äter drygt 70 kg färska frukter och bär om året. Dessutom äter vi en hel del konserverad frukt, juice, sylt och marmelad. Räknat i vikt äter vi mest av bananer, citrusfrukt och äpplen. Källa: Jordbruksverket. Kategorin bananer innehåller också meloner. Bär avser både färska och frysta bär. Figur 23 Konsumtion av färsk frukt fördelat efter vikt, 2011 Konsumtionen på drygt 70 kg färsk frukt per person och år motsvarar ett dagligt intag på nästan 200 gram. Liksom för grönsaker är detta lägre än vad Livsmedelsverket rekommenderar, men då ska man komma ihåg att juice inte ingår i siffran på konsumtion av färsk frukt. Enligt Livsmedelsverkets rekommendation kan en del av fruktbehovet täckas av juicer. De senaste tio åren har per capita-konsumtionen av färsk frukt ökat med omkring tio procent. Både 2008 och 2009 var dock dåliga år för fruktätandet: under den perioden gick konsumtionen tillbaka av flera produkter, inklusive stora produkter som citrusfrukt och äpplen. Konsumtionen vände dock uppåt igen Jordbruksverkets rapport 2009:8, konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster. 25

36 Källa: Jordbruksverket. Kategorin bananer innehåller också meloner, och kategorin bär avser även frysta bär. Figur 24 Konsumtion per capita av färsk frukt , kg per person De senaste tio åren har konsumtionen av bär och citrusfrukt ökat. Framför allt är det konsumtionen av frysta bär som ökar, men ökningen kommer från en mycket låg nivå. Å andra sidan har konsumtionen av bananer minskat under större delen av perioden, och för kategorin äpplen och päron är konsumtionen nu tillbaka på samma nivåer som i början av perioden, efter några år med högre siffror. Konsumtionen har också ökat betydligt för mindre produkter som inte visas i figuren, som nötter och stenfrukt. Den här ökningen har skett samtidigt som konsumentpriserna på frukt och bär har gått upp ganska markant: KPI för frukt har ökat med 32 procent de senaste tio åren. Det verkar alltså som om andra faktorer än priset avgör hur mycket frukt vi äter. För en del produkter kan det till exempel vara viktigt för en del konsumenter att produkten är ekologiskt odlad. En del av den efterfrågan är ofta kopplad till tillfälliga medielarm om bekämpningsmedelsrester, och håller då inte i sig särskilt länge. Under 2013 fördubblades till exempel de ekologiska bananernas marknadsandel sedan en undersökning visat att konventionella bananer innehöll rester av bekämpningsmedel, och efterfrågan ökade samtidigt även på produkter som ekologiska äpplen och vindruvor. Det ovanliga med den här trenden är dock att den inte sjönk tillbaka igen efter ett tag, utan den ekologiska andelen stannade kvar på en högre nivå Sveriges handel med frukt och grönsaker Sverige importerar stora kvantiteter frukter och grönsaker. Till stor del handlar det om produkter som inte kan odlas i Sverige, som bananer och citrusfrukt. Ett annat viktigt skäl till att vi behöver importera är att den svenska skörden inte kan lagras hur länge som helst, och importen behövs då för att konsumenterna ska få vad de 20 DN 24 januari

37 vill ha även när den svenska skörden tagit slut. Delar av importen konkurrerar dock direkt med den svenska produktionen. Siffrorna i det här avsnittet gäller grönsaker med HS-nummer i tulltaxan, och frukt med HS-nummer Sveriges import och export på aggregerad nivå Sveriges import Sverige importerar färska frukter och grönsaker till ett värde av omkring 10 miljarder kronor. Frukt utgör drygt 60 procent av det värdet. Källa: SCB Figur 25 Sveriges import av färska frukter och grönsaker , miljarder kronor Importen av både frukt och grönsaker har ökat under de senaste tio åren, och importen under 2013 var den värdemässigt största hittills. Under några år runt sekelskiftet stannade ökningen tillfälligt av, vilket troligen delvis var ett resultat av den allmänna ekonomiska nergången. Det kan också finnas en koppling till valutakurserna. Kring årsskiftet försvagades kronan kraftigt mot både dollarn och euron, vilket gör att priser som sätts i dessa valutor blev märkbart högre i kronor räknat. Sedan dess har dock kronan stärkts igen. Man bör komma ihåg att en hel del frukt och grönsaker importeras i bearbetad form. Den här marknadsöversikten handlar i första hand om färska produkter, men för att ge en mer rättvisande bild av handelsflödena tar vi här också upp importen av bearbetade produkter. Totalt sett är importen av bearbetade frukter och grönsaker värd omkring sex miljarder kronor om året. Den siffran inkluderar frysta, konserverade och torkade produkter samt juicer. Den innefattar också potatisprodukter, trots att dessa inte räknas till sektorn för frukt och grönsaker i den här översikten. 27

38 Källa: SCB. Beredda produkter avser KN-nr , samt Figur 26 Sveriges import av färska och bearbetade produkter , miljarder kronor Importen av beredda produkter ökade i början av perioden betydligt mer än importen av färska frukter och grönsaker. Från 2004 till 2008 ökade importvärdet med nästan två miljarder kronor, medan motsvarande ökning för de färska produkterna var omkring en miljard kronor. På senare år har utvecklingen legat närmare den för färska produkter. Saft och juice är den största bearbetade importprodukten. Juiceimporten har utvecklats mycket ojämnt, med en kraftig stigning fram till 2008, följt av ett markant fall från 2008 till 2010 och därefter en återhämtning. Källa: SCB. Med frysta grönsaker menar vi här produkter inom KN-nr 0710, 2004 och 2005, minus potatisprodukter Figur 27 Sveriges import av vissa bearbetade frukter och grönsaker , miljoner kronor Den produkt som ökat snabbast är frysta bär; importvärdet har mer än fördubblats under perioden. År 2013 var importvärdet för frysta bär över 650 miljoner kronor. Framför allt är det hallon och blåbär som står för ökningen. Även importen av frysta björnbär har ökat kraftigt, men där handlar det om betydligt lägre volymer. 28

39 Sveriges export Den svenska exporten av frukt och grönsaker är betydligt mindre än importen. Totalt är exporten av färska produkter värd drygt 800 miljoner kronor, vilket är omkring åtta procent av importvärdet för samma produktgrupper. Källa: SCB. Figur 28 Sveriges export av färska frukter och grönsaker , miljoner kronor Sverige exporterar betydligt mer frukt än grönsaker. Den största delen av exportvärdet för frukt kommer dock inte från produkter som odlats i Sverige, utan utgörs av återexport av bananer. En exportprodukt som är värd att notera är bär. Vi exporterar omkring ton bär om året, både färska och frysta. År 2013 var siffran så hög som ton. Tre fjärdedelar av bärexporten utgörs av blåbär och lingon. En stor del av bärexporten går till närliggande länder i Europa, men en ansenlig del av blåbären går också till Kina, där de används i hälsokostprodukter. Grönsaksexporten består till stor del av sallad. Den exporten växte snabbt under 00-talet, men sedan 2011 har den minskat igen. I början av 00-talet uppgick exporten till omkring 20 miljoner kronor, vilket kan jämföras med omkring 150 miljoner kronor under toppåren och 120 miljoner kronor år Liksom för importen bör man komma ihåg att det också förekommer en betydande handel med förädlade frukter och grönsaker. För att ge en mer komplett bild redovisar vi här huvuddragen i den handeln, även om den här rapporten i första hand handlar om färska produkter. Exporten av beredda produkter har utvecklats betydligt starkare än de färska produkterna. 29

40 Källa: SCB. Beredda produkter avser KN-nr , samt Poster som avser potatis har räknats bort Figur 29 Sveriges export av färska och bearbetade produkter , miljoner kronor Exporten av bearbetade produkter har ökat med drygt 70 procent under perioden, från en miljard i början av perioden till 1,7 miljarder i slutet. 21 Framför allt består ökningen av frysta bär, grönsaksberedningar, nötblandningar samt sylt Sveriges handel med färsk frukt och bär Sverige importerar framför allt bananer och citrusfrukt, det vill säga produkter som inte odlas i Sverige. Vi har dock också en betydande import av äpplen, päron och bär. Källa: SCB Figur 30 Sammansättning av Sveriges import av färsk frukt 2013, fördelat efter värde 21 Ökningen avser medelvärdet för jämfört med medelvärdet för

41 Om man gör jämförelsen i vikt istället för i värde så är det fortfarande bananer, citrusfrukt och äpplen som dominerar importen. Bananer har länge varit den största importprodukten, men på senare år har importen av citrusfrukt ökat. År 2011 var citrusimporten för första gången större än bananimporten, och 2013 var de båda produkterna jämnstora på omkring ton vardera. Importen av äpplen och päron har börjat öka igen efter att ha varit på neråtgående under perioden År 2013 uppgick importen av äpplen och päron till ton. Källa: SCB Figur 31 Sveriges import av vissa färska frukter , 1000 ton Samtidigt är det tydligt från figuren nedan att vi importerar allt mer andra frukter än de tre storsäljarna. I absoluta tal står meloner, bär och tropiska produkter som fikon och dadlar för större delen av den ökningen. En tänkbar förklaring till att äppelimporten minskar från och med 2006 är att EU införde importlicenser på äpplen i februari 2006, för att få en bättre uppfattning om hur stora kvantiteter som kom in till EU. Licenserna avskaffades igen i mitten av Det finns inte ett eller två stora leverantörsländer som står för nästan all frukt som importeras till Sverige. Istället kommer importen av varje produktslag från en handfull länder. Under såg det ut så här, med procentandelen inom parentes: Tabell 1 Ursprungsländer för svensk import av vissa frukter och bär Produkt Ursprungsland Bananer Costa Rica (23), Panama (17), Ecuador (12), Colombia (9) Citrusfrukt Spanien (39), Marocko (7), Israel (4) Äpple/päron Italien (27), Nederländerna (25), Tyskland (8), Argentina (6) Bär Belgien (18), Nederländerna (16), Polen (14), Italien (11) Källa: SCB. Bär inkluderar både färska och frysta bär. Ett problem med fruktstatistiken är att produkter som kommer från länder som inte är med i EU redovisas som import från det land där de först togs in i unionen. 31

42 Sverige tar därmed in stora kvantiteter bananer och citrusfrukt från bland annat Nederländerna. Den importen är inte med i sammanställningen ovan, och det är därför man får ett ganska lågt tal om man lägger samman procentsiffrorna. Eftersom den svenska exporten av färska frukter och bär enligt statistiken domineras av bananer gör vi inte någon övergripande beskrivning av dessa siffror. Istället omfattar redovisningen nedan endast de produkter som kan odlas i Sverige (men därmed inte sagt att de produkter som exporterats faktiskt odlats här). Figur 32 Sveriges export av vissa frukter och bär , 1000 ton Som framgår av figuren har Sverige en tämligen stor export av bär, framför allt frysta sådana. Framför allt består bärexporten av blåbär och lingon, både frysta och färska. År 2013 uppgick exporten till ungefär ton lingon och lika många ton blåbär. 22 Större delen av den exporten går till grannländerna Norge och Finland, men det går också stora volymer frysta bär till Kina; de senaste tre åren har vi exporterat omkring 3000 ton bär om året. Det kan därför vara intressant att notera att Kinas egen blåbärsproduktion ökar mycket snabbt Sveriges handel med färska grönsaker Importen av färska grönsaker består framför allt av tomater, paprika, sallad och lök. Tomater är den klart största produkten med en import på omkring ton, eller 1,1 miljarder kronor. Räknat i värde är importen av paprika och sallad de som följer närmast efter tomaterna. Om man istället räknar i ton är lök och kål viktiga importprodukter. 22 Vi har antagit att all export under KN-nummer (andra slags bär) utgörs av lingon. 23 Källa: Food News nr 46, 16 november

43 Källa: SCB Figur 33 Svensk import av färska grönsaker 2013, baserat på värde Totalt sett har importen av färska grönsaker ökat med omkring 18 procent under perioden, räknat i ton. Gurka, sallad och tomater ligger ganska nära det snittet, medan ökningen varit betydligt mindre för kål och lök. Källa: SCB Figur 34 Sveriges import av vissa färska grönsaker , ton De produkter som ökat mest, uttryckt i procent, är mindre produkter som baljväxter (upp 83 procent) och rotfrukter (upp 35 procent). Hur importen förhåller sig till produktion och konsumtion diskuterar vi i nästa avsnitt, om den svenska marknadsandelen. Importen av färska grönsaker kommer nästan uteslutande från andra EU-länder. Nederländerna och Spanien är de största leverantörerna, men den del kvantiteter kommer också från bland annat Tyskland och Danmark. Nederländerna dominerar importen av tomater, paprika och lök, medan Spanien är klart största leverantören av sallad och gurka. Kål importerar vi framför allt från Tyskland. 33

44 Tabell 2 Andel av Sveriges import av vissa färska grönsaker, snitt Tomater Lök Kål Sallad Gurka Paprika Nederländerna 65% 56% 13% 12% 32% 64% Spanien 23% 19% 23% 55% 60% 24% Danmark 2% 5% 2% 13% 1% 4% Tyskland 3% 9% 36% 8% 6% 4% Övriga 6% 11% 26% 12% 1% 5% Källa: SCB Siffrorna i figuren ovan avser helåret. Importmönstren kan skilja sig åt en del under säsongen, beroende på var i Europa produkterna odlas. Exempelvis kommer en stor del av tomatimporten under vintern från Spanien, medan Nederländerna dominerar helt under övriga tider på året. Om man jämför med hur det såg ut vid sekelskiftet så upptäcker man att Spanien har tagit en större del av den svenska importmarknaden. Det gäller till exempel för tomater och gurka, där Spanien expanderat på Nederländernas bekostnad. Spanien har också ökat sin marknadsandel för kål, och i det fallet är det Tyskland man har tagit marknadsandelar ifrån. När det gäller exporten av färska grönsaker så består den till största delen av olika slags sallad, men det förekommer också en del export av till exempel rotfrukter, kål, svamp och lök. Exporten går i första hand till våra nordiska grannar. Källa: SCB Figur 35 Svensk export av grönsaker , 1000 ton Exporten av sallad ökade kraftigt fram till 2009, men har därefter gått tillbaka och ligger nu på omkring ton. Huvudsalladen står för de största volymerna, och den exporten har ökat stadigt under perioden, från omkring ton i början av perioden till över ton år Den kraftiga upp- och nedgången åren kring 2009 utgörs istället av det som klassificeras som annan sallad i statistiken; den produkten gick från 0 till 5000 ton till och med 2009, för att sedan helt upphöra SCB bekräftar att siffrorna är korrekta; ett ensamt företag har stor inverkan på totalsiffrorna, och deras export gick tillbaka kraftigt under 2010 och 2011 efter en period med stark uppgång. 34

45 Under 2012 började en svensk organisation exportera bönor till Tyskland, vilket ledde till att exporten i kategorin ärtor och bönor ökade från omkring 350 ton till över ton på bara ett år. Den höga exportsiffran höll i sig också för Den här marknadsöversikten handlar egentligen bara om färska produkter. Det kan dock vara lämpligt att säga några ord även om exporten av frysta grönsaker, efter som den omfattar betydligt större volymer än exporten av färska produkter. Räknat i ton är frysta ärter den klart största produkten; exporten brukar uppgå till nästan ton om året, och 2012 nådde man ton. Exporten av frysta ärter är alltså många gånger större än exporten av färska ärter. Vi exporterar också omkring ton om året av både frysta grönsaksblandningar och andra frysta grönsaker Utbud och svensk marknadsandel Hur stor del av det totala utbudet av olika frukter och grönsaker som producerats i Sverige varierar mycket från produkt till produkt. Däremot är förhållandena tämligen stabila över tiden, även om små förändringar alltid sker. I det här avsnittet studerar vi några av de viktigaste trädgårdsprodukterna som odlas i Sverige. Som framgår av figuren nedan är den svenska marknadsandelen hög för olika grönsaker som odlas på friland, som morötter och lök. Även jordgubbar hamnar högt, men figuren tar bara hänsyn till importen av färska jordgubbar. Importen av frysta jordgubbar är ungefär lika stor. Den svenska marknadsandelen är betydligt lägre för äpplen och tomater. Källa: Jordbruksverket 25 Figur 36 Svensk marknadsandel för vissa produkter , procent En del tendenser är värda att pekas ut. För lök har den svenska marknadsandelen ökat något under perioden, från drygt 50 procent till mer än 60 procent. Även för äpplen har tendensen varit uppåtgående på senare år, även om trenden bryts 2011 (som var ett år med ovanligt låg äppelskörd i Sverige). 25 Den höga siffran för jordgubbar 2009 beror på att statistiken redovisar en omfattande export det året. Det är möjligt att detta beror på en felaktighet i rapporteringen till SCB och alltså inte återspeglar verkligheten. 35

46 För morötter har den svenska marknadsandelen stabiliserat sig på strax över 90 procent, efter en nedgång fram till Tomaterna utmärker sig genom sin tydligt minskande svenska marknadsandel. Under perioden har den svenska marknadsandelen på helårsbasis sjunkit från 20 procent till 14 procent. Från och med 2009 planar dock nedgången ut, och den svenska marknadsandelen stabiliserar sig kring 14 procent på helåret. Mer detaljer om utvecklingen hittar du i nästa avsnitt Utbud och svensk marknadsandel för enskilda produkter Det här avsnittet redovisar produktion, import och export för ett antal frukter och grönsaker. Från dessa siffror räknar vi fram dels det totala utbudet, det vill säga produktion plus import minus export, och dels den svenska marknadsandelen, det vill säga produktion i förhållande till totalt utbud. För att få en bättre bild av hur svenska produkter står sig i konkurrensen har vi gjort en uppskattning av den svenska marknadsandelen per månad. Uppgifterna om svenska kvantiteter per månad bygger på de värden som rapporterades i EAAkalkylen ; vi har använt dessa för att räkna fram hur stor andel av den totala produktionen i ton som kan hänföras till varje månad. Siffrorna ska därför inte uppfattas som exakta, men de ger en god fingervisning om förhållandet mellan importerat och svenskodlat per månad. Total produktion och import avser 2013 i dessa figurer. Äpplen Det totala utbudet av äpplen är lägre nu än det var under mitten av 00-talet. Då låg utbudet på omkring ton, medan det i början av 10-talet var nere på omkring ton. Å andra sidan har det totala utbudet ökat stadigt sedan 2009, då utbudet var rekordlågt. Tabell 3 Utbud och svensk marknadsandel för äpplen , ton Produktion Import Export Utbud Svensk marknadsandel 18% 17% 20% 20% 22% 19% 20% 23% Källa: Handelsdata från SCB, produktionsdata från Jordbruksverket Medan importen har gått tillbaka sedan mitten av 00-talet har den svenska produktionen legat ganska stilla, även om skörden varierar från ett år till ett annat. De två senaste åren har dock sett en markant ökning, som åtminstone delvis kan bero på ökad odling och inte bara på att vädret råkade vara gynnsamt. År 2013 uppgick skörden till ton, vilket är den största skörden under perioden. Svenska äpplen finns att köpa från sensommaren och fram till ungefär februari. Under högsäsongen har vi en svensk marknadsandel på ungefär 50 procent. Under 26 Närmare bestämt avser datan värdevolym på produkter som sålts utanför gården, och omfattar alltså både direktförsäljning på marknader och försäljning till grossister. 36

47 vintern sjunker den markant, och från och med mars är i stort sett alla äpplen importerade. Det är värt att notera att utbudet är som störst under våren, det vill säga under en period då det inte längre finns svenska äpplen i butikerna. Källa: produktion från Jordbruksverket, import från SCB Figur 37 Svensk marknadsandel per månad för äpplen, 2013 års produktion och handel Att andelen är så låg under halva året beror på att de svenska äpplena oftast tar slut under vintern. Detta kan vara på väg att ändras, i och med att det planterats mycket äppelträd i Sverige på senare år, just med sikte på att ta en större del av marknaden utanför högsäsongen. Till saken hör att äpplena måste tåla en ganska lång lagringstid för att vara av konkurrensmässig kvalitet frampå vårkanten. Det kräver såväl lagringsdugliga sorter som lagring i så kallade ULO-lager (låg syrehalt och högre koldioxidhalt). Det finns idag redan stora ULO-lager i Sverige, och i takt med att de blir fler kan den svenska säsongen förlängas i butiken. 27 Jordgubbar Utbudet av jordgubbar höll sig ganska stabilt på omkring ton under början av perioden. Datan tyder därefter på en nedgång under 2009 och 2010, men det kan bero på en felaktig rapportering av höga exportsiffror de åren. Från och med 2011 har dock det totala utbudet varit märkbart högre, i och med att både produktionen och importen varit större än tidigare. Tabell 4 Utbud och svensk marknadsandel för jordgubbar , ton Produktion Import Export Utbud Svensk marknadsandel 68% 75% 72% 92% 73% 67% 70% 69% Källa: produktion från Jordbruksverket, handel från SCB. Observera att exportsiffran för 2009 verkar ganska orimlig, och att utbudet för det året alltså kan ha varit betydligt högre än vad datan visar. 27 Observera att figurens fördelning per månad bygger på data som avser Om det skett några förändringar efter det året återspeglas de alltså inte i figuren. 37

48 den svenska marknadsandelen har hållit sig omkring 70 procent på helårsbasis under hela perioden. Jordgubbar är en utpräglad säsongsprodukt. Redan i april-maj börjar importen öka från vinterns obetydliga kvantiteter, för att sedan minska igen när den svenska produktionen kommer ut på marknaden. Ungefär från midsommar dominerar de svenska bären marknaden helt under några veckor. Sedan försvinner marknaden in i vintervila igen. Källa: produktion från Jordbruksverket och handel från SCB Figur 38 Svensk marknadsandel per månad för jordgubbar 2013 års produktion och handel De svenska jordgubbar som säljs utanför högsäsongen odlas framför allt i växthus. Under dessa månader är dock importen större än den inhemska produktionen. Det kan tyda på att konsumenterna inte lägger samma vikt vid ursprungslandet för dessa bär som de som odlas på friland under sommaren. Tomater Den svenska produktionen av tomater har stabiliserat sig på senare tid, efter flera års nedgång. De två senaste åren har produktionen ökat igen. Det har å andra sidan importen också gjort, så den svenska marknadsandelen de senaste åren har stabiliserat sig runt 14 procent på helårsbasis. Tabell 5 Utbud och svensk marknadsandel av tomater , ton Produktion Import Export Utbud Svensk marknadsandel 17% 16% 16% 14% 14% 13% 14% 14% Källa: produktion från Jordbruksverket och handel från SCB. Minskningen i den svenska tomatodlingen beror framför allt på att produktionen har haft svårt att hävda sig i konkurrensen med importerade produkter från exempelvis Nederländerna. En bidragande orsak är att konsumenterna allt mer 38

49 efterfrågar specialtomater; en produkt som hittills inte odlats i någon större utsträckning i Sverige. I intervjuer med handelsledet framkommer också att kvaliteten på svenska tomater kan vara ojämn, men också att konsumenterna är beredda att betala mer för svenska tomater. 28 Detta kan tyckas motsägelsefullt, men beror på att det handelsledet kritiserar framför allt är ojämnheter i storlek och mognadsgrad. Detta är inte aspekter som enskilda konsumenter lägger särskilt stor vikt vid. En omfattande genomgång av den svenska tomatodlingen finns i Jordbruksverkets rapport 2011:17. Svenska tomater finns att köpa från april till november, men de största kvanti teterna säljs under sommaren. Under högsäsongen är den svenska marknads andelen procent, medan det under vintern inte finns några svenska tomater alls. Källa: produktion från Jordbruksverket och import från SCB Figur 39 Svensk marknadsandel per månad för tomater, 2013 års produktion och import Tomatimporten minskar inte när den svenska produktionen kommer ut på marknaden. Istället ökar det totala utbudet under sommaren. Gurka Det totala utbudet av gurka har ökat under perioden, från drygt ton år 2006 till drygt ton år Tabell 6 Utbud och svensk marknadsandel för gurka , ton Produktion Import Export Utbud Svensk marknadsandel 53% 54% 43% 45% 50% 48% 50% 45% Källa: produktion från Jordbruksverket, handel från SCB 28 Jordbruksprodukters kvalitet och dess effekt på konkurrenskraften, rapport nr 2011:28. 39

50 Det verkar dock inte som om svenska odlare har kunnat dra nytta av den ökade konsumtionen. Den svenska produktionen varierade mycket från år till år i början av perioden och har på senare år varit tämligen stabil runt ton, samtidigt som importen har ökat mer stadigt. Den svenska marknadsandelen håller sig i närheten av 50-procentsstrecket under hela perioden utan någon tydlig tendens. Svensk gurka finns i affärerna från mars till oktober. Under vintern är däremot all gurka importerad. Källa: Produktion från Jordbruksverket, import från SCB Figur 40 Svensk marknadsandel per månad för gurka, 2013 års produktion och import Under den svenska högsäsongen är den svenska marknadsandelen, omkring 80 procent. I och med att de svenska gurkorna kommer ut på marknaden trängs större delen av importen undan; importkvantiteterna under sommaren är bara en tredjedel av vad de är under vintern. Lök Totalt utbud av lök har ökat under perioden, och uppgick 2013 till drygt ton. Både inhemsk produktion och import bidrar till ökningen, även om det finns en viss tendens till ökande svensk marknadsandel (från under 60 procent i början av perioden till över 60 procent i slutet). Tabell 7 Utbud och svensk marknadsandel för lök , ton Produktion Import Export Utbud Svensk marknadsandel 58% 56% 62% 62% 56% 59% 63% 65% Källa: Produktion från Jordbruksverket, handel från SCB Svensk lök finns i handeln under nästan hela året. Löken skördas på sensommaren och tål att lagras förhållandevis länge. Under maj-juli är det dock importen som täcker efterfrågan. 40

51 Källa: Produktion från Jordbruksverket, import från SCB. Figur 41 Svensk marknadsandel per månad för lök, 2013 års produktion och handel Den svenska marknadsandelen under högsäsongen är mycket hög, nästan 90 procent. Liksom för äpplen och gurka är det tydligt att importen faller tillbaka när den svenska produktionen kommer ut på marknaden. Det är värt att notera att det råder en viss osäkerhet om de framtida förutsättningarna för lökproduktion. De ogräsmedel som används mest i lökodlingen Stomp, Totril och Pyramin är ifrågasatta, och kommer troligen att försvinna på längre sikt 29. Det är oklart om och när ersättningspreparat kan tas fram. Morötter Det totala utbudet av morötter varierar en hel del från år till år, men uppgår i genomsnitt till omkring ton om året. Nästan hela utbudet består av svenskodlade morötter; den svenska marknadsandelen för hela året brukar vara ungefär 90 procent. Tabell 8 Utbud och svensk marknadsandel för morötter , ton Produktion Import Export Utbud Svensk marknadsandel 91% 87% 87% 94% 92% 95% 91% 93% Källa: produktion från Jordbruksverket, handel från SCB Importen har minskat under perioden och har på senare år hållit sig så pass lågt som omkring ton (med undantag för 2012). Det verkar inte finnas något 29 Totril är godkänt till juli 2015 och godkännandet/tillverkningen kommer att upphöra i hela Europa. Pyramin får inte användas efter Stomp har fått dispens 2012, 2013 och 2014 och försök pågår för att hitta ersättningspreparat. Det har hittills varit svårt att hitta en ersättning som fungerar i alla situationer. 41

52 mönster där en dålig skörd kompenseras med ökad import. År 2010 kombinerar till exempel låg skörd med liten import, och 2012 var både produktionen och importen ovanligt stor. Under högsäsongen är den svenska marknadsandelen för morötter nästan 100 procent. Siffran för helåret dras ner av att de svenska morötterna försvinner från marknaden under försommaren, då färska morötter från södra Europa tar över. Källa: produktion från Jordbruksverket, import från SCB Figur 42 Svensk marknadsandel per månad för morötter, 2013 års produktion och handel Importen är som störst under försommaren innan färska svenska morötter kommer ut på marknaden, men det totala utbudet av morötter är mycket lågt vid den tiden på året. Det beror troligen på att andra produkter som till exempel olika primörer lockar mer då. 3.4 Prisutvecklingen i Sverige I det här avsnittet redovisar vi producent- och konsumentpriser i Sverige Priser i producentledet Producentpriserna på frukt och grönsaker har ökat under de senaste nio åren. 30 I genomsnitt för alla produkter inom segmentet handlar det om en ökning på knappt 20 procent. Detta är betydligt lägre än utvecklingen för jordbrukssektorn som helhet, där ökningen under samma period var omkring 35 procent. 30 När man bytte basår 2005 lade man också om serierna för trädgårdsprodukter. För perioden finns prisindex för kategorierna frukt och grönsaker, blommor och plantskoleväxter. Vi kan därför inte redovisa en jämförbar serie för en längre tidsperiod. 42

53 Källa: Jordbruksverkets databas Figur 43 Totalt A-index och PM-index, samt A-index för frukt och grönsaker 2005=100 Priset på produktionsmedel har i genomsnitt ökat mer under perioden än priset på frukt och grönsaker, med omkring 35 procent. Energi och drivmedel är exempel på insatsvaror som blivit dyrare under perioden. Även traktorer och annan utrustning har ökat mer än avräkningspriset för frukt och grönsaker. Å andra sidan har prisindex för vissa bekämpnings- och gödselmedel knappast ökat alls under perioden. Figuren ovan ger en väldigt förenklad bild av hur priserna har utvecklats inom sektorn. Priserna på olika slags frukt och grönsaker varierar kraftigt under ett år, och de kan dessutom vara mycket olika produkt för produkt. Resten av det här avsnittet ägnar vi därför åt att beskriva hur avräkningspriserna har utvecklats för några utvalda produkter. I skrivande stund har vi officiell statistik fram till och med juli Det här avsnittet säger därför ingenting om hur det ryska importstoppet eventuellt har påverkat prisbilden i Sverige, eftersom detta infördes i augusti Vi använder medelfel som ett mått på hur mycket priserna varierar mellan olika år. Medelfelet är standardavvikelsen för de senaste fem åren dividerat med medelvärdet för samma period. Äpplen För äpplen noteras svenska avräkningspriser från augusti till februari. Priserna är högst i början av skördetiden i augusti-september. Därefter sjunker de ganska snabbt ner till en betydligt lägre nivå som håller i sig under vintern. 43

54 Källa: Jordbruksverkets databas Figur 44 Avräkningspriser per månad för äpplen , kr/100 kg De senaste åren har de svenska äppelpriserna legat högre än vad som tidigare varit normalt. De två senaste säsongerna har alltså vinterpriset på äpplen legat på omkring 6-7 kr/kg, vilket är betydligt mer än de dryga 5 kr/kg som varit det vanliga de föregående åren. Att priserna varit höga sedan slutet av 2011 kan i alla fall delvis vara en reaktion på höga priser i Nederländerna, som ju levererar en stor del av den svenska importen. Äppelpriset i Nederländerna började öka snabbt från en låg nivå under fjärde kvartalet Att priserna ökat i Sverige tycks i alla fall inte vara en reaktion på för lågt utbud, eftersom importen varit normal och den inhemska skörden god. Morötter Också priset på morötter varierar på samma sätt varje år. Priser noteras för alla månader utom maj-juni, då det nästan inte finns några svenska morötter kvar att sälja. Priserna är som högst när skörden börjar under sommaren, och faller sedan raskt ner till bottennivåerna under senhösten. Därefter stiger de igen. Mönstret är typiskt för lagringsbara produkter; de odlare som inte har egna lager som klarar av långtidsförvaring säljer sina produkter snabbt och pressar ner priset under hösten. 44

55 Källa: Jordbruksverkets databas Figur 45 Avräkningspriser per månad för morötter , kr/100 kg Det är påfallande små skillnader i priset på morötter mellan olika år. Medelfelet i serien är bara omkring tio procent var ett år med ovanligt stor morotsskörd, så det är inte förvånande att priset det året var något lägre än genomsnittet. Även tidigare år kan man se en koppling mellan den svenska skördenivån och priserna. En anledning till att variationer i den svenska skörden syns så tydligt i priserna kan vara att Sverige har en mycket hög svensk marknadsandel på morötter, så händelser i omvärlden slår inte igenom på samma sätt som för andra produkter. Lök För lök redovisas svenska priser för alla månader utom maj-juli. Oftast är priserna som högst i säsongens början, och faller sedan stadigt tills löken tar slut frampå vårkanten. Under 2010 och 2011 låg dock lökpriserna kvar på höga nivåer under den andra halvan av säsongen. Detta drar upp genomsnittspriset i figuren nedan. Källa: Jordbruksverkets databas Figur 46 Avräkningspriser på lök per månad , kr/100 kg 45

56 Lökpriserna kan variera kraftigt från ett år till ett annat. Exempelvis ökade de kraftigt under senhösten 2009, då avräkningspriserna fördubblades på kort tid. Priserna låg sedan kvar på en förhållandevis hög nivå (ungefär tre kronor/kg) under nästa säsong, för att sedan sjunka under Detta följdes av en period av betydligt lägre priser, följt av en ny ökning i början av Till skillnad från morötter finns det ingen uppenbar koppling mellan prissvängningarna och storleken på den svenska lökskörden. Skörden 2012 var ungefär lika stor som skörden 2013, men trots det skiljer det en krona på priset mellan dessa två år. Gurka För gurka som odlas i växthus noteras svenska priser under perioden maj-oktober. Det finns ingen stark säsongsvariation i priset på växthusgurka, även om priserna tenderar att vara något högre den första och den sista månaden av perioden. Källa: Jordbruksverkes databas Figur 47 Avräkningspriser per månad för gurka , kronor/100 kg Både 2012 och 2013 låg gurkpriserna något över genomsnittet under större delen av säsongen. För 2014 (som inte visas i figuren eftersom vi inte har data för hela perioden) har säsongen inletts med betydligt lägre priser. Det är ganska stora variationer i priserna från ett år till ett annat. Medelfelet ligger på ungefär 35 procent under högsäsongen. Även från en vecka till en annan kan priset på gurka variera kraftigt. Det är inte ovanligt att auktionspriserna kan hoppa med procent på en vecka, och priserna går påfallande ofta från ökning till minskning och tillbaka igen. Tomater har en betydligt lugnare prisbild, med mindre svängningar och färre omslag från ökande till minskande priser och tillbaka igen. 31 Tomater För tomater redovisas svenska priser under perioden april-november. Priserna är som högst i början av säsongen. Sedan sjunker de snabbt, och den lägsta noteringen brukar infalla i juni. 31 Veckopriserna kommer från uppgifter från Odlarlagets auktioner, och är alltså inte officiell statistik. 46

57 Källa: Jordbruksverkets databas Figur 48 Avräkningspriser för tomat per månad , kronor/100 kg Det kan skilja tämligen mycket i pris från ett år till ett annat, särskilt under högsommaren. Under den perioden når medelfelet upp till 30 procent var ett år då priserna på tomater (genomsnitt per månad) för det mesta låg något under snittet för de senaste fem åren, särskilt under början och slutet av säsongen. Om man istället tittar på veckovisa genomsnitt för de priser som sätts på Odlarlagets auktioner så ser bilden annorlunda ut: under 16 veckor av säsongen 32 låg priset över genomsnittet, och bara 10 veckor låg det under genomsnittet. Under en period under hösten 2013 var de europeiska tomatpriserna ovanligt låga, vilket ledde till en del tidningsartiklar om kris i den svenska tomatodlingen. Att döma av de priser som noteras vid Odlarlagets auktioner fick dock den svaga utvecklingen på kontinenten inget nämnvärt genomslag i Sverige: de veckovisa priserna under sensommar och höst 2013 är ungefär desamma som snittet för året (som inte syns i figuren eftersom vi inte har data för hela perioden) har inletts med priser mycket lika de för 2013, alltså något under genomsnittet. Jordgubbar För jordgubbar redovisas svenska priser bara under de tre sommarmånaderna. Under denna korta period finns ingen tydlig trend i priserna, annat än att de vanligen är som lägst under högsäsongen i juli. 32 Jämförelsen avser vecka 18-43, så de första veckorna på säsongen är inte med eftersom den inte kommer igång samma vecka varje år. Vi har jämfört 2013 med snittet för

58 Källa: Jordbruksverkets databas Figur 49 Avräkningspriser per månad för jordgubbar , kronor/kg Det är stora skillnader mellan högsta och lägsta pris från år till år. Medelfelet i serien ligger konstant över 20 procent. Det beror på att både skörden och efterfrågan kan variera starkt med vädret var ett år med ovanligt låga jordgubbspriser i Sverige, när väl säsongen kom igång i juli. En förklaring är förmodligen att den svenska produktionen var ovanligt stor det året; hela ton mot mer normala ton. Under 2013 var priserna jämnare, med förhållandevis höga priser i juli och lägre priser i början och slutet av säsongen var en varm och solig sommar, så säsongen kom igång tidigt. Skörden blev visserligen betydligt lägre än året innan, men ton är ändå högre än vanligt Priser i konsumentledet Konsumentpriserna för frukt och grönsaker har ökat stadigt under många år. I stort följer de utvecklingen för livsmedel, i alla fall sett över en längre tidsperiod. KPI redovisas med basår För att fokusera på utvecklingen de senaste tio åren har vi räknat om serien till bas I det perspektivet ser vi att frukten blivit betydligt dyrare under de senaste tio åren, priset har ökat med nästan 37 procent. Priset på grönsaker däremot har utvecklats i betydligt måttligare takt, och ligger något under index för livsmedel generellt. 48

59 Källa: SCB, årsmedeltal enligt COICOP Figur 50 Konsumentprisindex för frukt, grönsaker och livsmedel För 2011 visar diagrammet på en klar nedgång i konsumentpriset på grönsaker. En bidragande förklaring är troligen ehec-utbrottet i Tyskland under sommaren, som under några månader ledde till kraftiga prisfall i flera EU-länder. Det finns dock inget motsvarande fall i de svenska avräkningspriserna för tomater och gurka (två av de produkter som berördes mest av ehec-situationen). 33 Det är frestande att jämföra utvecklingen av producent- och konsumentpriser. Serierna är dock inte jämförbara. Det beror på att producentpriserna endast avser produkter som odlas i Sverige, medan konsumentpriserna även inkluderar importerade produkter. 3.5 Lönsamhet Den jordbruksekonomiska undersökningen har med en kategori om trädgårdsföretag. Detta är dock en mycket heterogen kategori, samtidigt som undersökningen bara omfattar ett fåtal trädgårdsföretag. Det är därför inte lämpligt att redovisa en tidsserie för lönsamheten inom sektorn. 3.6 Ekologisk produktion Totalt sett har den ekologiskt odlade arealen inom frukt och grönsaker ökat med omkring 18 procent från 2007 till Siffran avser arealer som omfattas av en ansökan om miljöersättning för ekologisk odling. År 2013 uppgick den ekologiska arealen för frukt och grönsaker till drygt 1400 hektar. 33 Se marknadsöversikten 2012 för detaljer om producentpriserna under 2011 (rapport nr2013:4). 49

60 Källa: Jordbruksverket (ansökning om miljöersättning). I kryddväxter ingår också grönsaksutsäde. Figur 51 Arealer inom sektorn som odlas ekologiskt , hektar Grönsakerna står för de största ekologiska arealerna inom sektorn. Detta är väntat, eftersom grönsakerna står för de klart största arealerna totalt sett. Mer anmärkningsvärt är att delsektorn andra bär kommer på andra plats. Detta är en mycket liten sektor totalt sett, men en mycket stor andel av arealen odlas ekologiskt. Arealen ekologiska bär har dock minskat stadigt under perioden, med undantag för en viss ökning Grönsaksarealen står också för större delen av ökningen i ekologisk areal inom sektorn. Den ekologiska grönsaksarealen ökade med mer än 50 procent under perioden. Även för fruktodlingen ökade de ekologiska arealerna, medan övriga delsektorer minskade. Det övergripande målet i Sverige är att tjugo procent av jordbruksmarken ska odlas ekologiskt Frukt- och grönsaksodlingen i sin helhet var 2011 ganska långt ifrån det målet. (Jämförelsen kan inte uppdateras med senare år, eftersom vi bara samlar in kompletta uppgifter om arealer vart tredje år.) 50

61 Källa: Jordbruksverket (miljöersättning för ekologisk produktion samt JO SM ). Eftersom siffrorna kommer från olika undersökningar ska de inte betraktas som exakta, utan mer som en fingervisning om andelen ekologisk areal. Figur 52 Andel av arealen som odlas ekologiskt 2008 och 2011, procent Som framgår av figuren ovan är andelen ekologiskt odlad areal knappt tio procent för frukt och grönsaker, och för jordgubbar är den ännu lägre med bara två procent. Den speciella situationen för andra bär framgår tydligt av diagrammet. Som vi konstaterat tidigare utgör den kategorin den näst största andelen av ekologisk areal för frukt, bär och grönsaker, trots att det är en mycket liten delsektor. Mer än hälften av den arealen odlas ekologiskt. En utveckling som inte syns när man studerar den odlade arealen är att Sverige har en snabbt ökande produktion av ekologiska kryddväxter, som ju odlas i växthus. Enligt KRAV:s marknadsrapport för 2013 var färska kryddor den produkt som ökade snabbast i deras försäljning, upp 14 procent jämfört med året innan, och med drygt 20 procent jämfört med två år tidigare. KRAV noterar också att en betydande del av de ekologiska frukter och grönsaker som säljs i Sverige är importerade. Delvis rör det sig om produkter som inte odlas i Sverige, men även ekologisk gurka och tomat importeras. Inom den ekologiska produktionen skiljer man på certifierad ekologisk produktion och annan ekologisk produktion (ofta kallad kretsloppsinriktad produktion). Skillnaden har i första hand att göra med hur produkten hanteras efter skörden, och handlar bland annat om märkning och om hur man ska hålla isär ekologiska och konventionella produkter. Det är bara certifierade produkter som får säljas som ekologiska till konsumenter. 51

62 Källa: Jordbruksverket Figur 53 Andel ekologisk areal som är certifierad, Den klart största delen av den ekologiska arealen är certifierad. För grönsaker har den certifierade arealen legat över 90 procent ända sedan de nya reglerna infördes, och var 2013 uppe på hela 98 procent. Andelen certifierad areal har ökat markant under perioden för jordgubbar, andra bär och frukt. Den utvecklingen stannade dock av för ett par år sedan, och den certifierade arealen för frukt och för andra bär än jordgubbar ligger nu på omkring 80 procent. 52

63 4 EU-marknaden I det här avsnittet ger vi en kort översikt över EU:s produktion, konsumtion och handel när det gäller frukt och grönsaker. 4.1 Produktion i EU EU producerar ungefär 125 miljoner ton frukt och grönsaker om året. De klart största producentländerna är Spanien och Italien, som tillsammans står för nästan hälften av EU:s totala produktion. Sverige står för en försvinnande liten del av EU:s totala produktion av frukt och grönsaker, närmare bestämt 0,3 procent. Källa: FAO Figur 54 EU:s produktion av frukt och grönsaker , miljoner ton EU:s totala produktion i de största länderna har gått tillbaka på senare år. Allra tydligast är tendensen i Frankrike och Grekland, där produktionen minskat med 13 procent under de senaste tio åren. I Spanien är nedgången mindre, ungefär sex procent. I Italien är däremot produktionen ungefär lika stor nu som för tio år sedan, men eftersom landets frukt- och grönsaksproduktion var högre i mitten av 00-talet har också de upplevt en viss minskning på senare tid. Nedgången i den totala produktionen består i nedgångar för många olika produktslag. Bland grönsakerna kan man till exempel notera en nedgång på procent för tomater och kål, och även morötterna går tillbaka. Å andra sidan har lökproduktionen ökat. På fruktsidan är det värt att notera att produktionen av äpplen och vindruvor gått ner. 53

64 Tabell 9 EU:s produktion av vissa frukter och grönsaker, miljoner ton Grönsaker Produktion Förändring sen Tomater 16,0-14 % Lök 6,1 11 % Kål 5,2-13 % Morötter och rovor 5,4-7 % Gurka 2,8 3 % Frukt Produktion Förändring sen Vindruvor 23,5-16 % Äpplen 11,1-9 % Citrusfrukt 10,6 0 % Persikor, nektariner 3,8-3 % Källa: FAO Samtidigt som det produceras mindre frukt och grönsaker inom EU så minskar också arealen som används för sådan odling. Från till handlar det om en minskning med omkring 12 procent, i genomsnitt för hela EU och för samtliga produkter inom segmentet frukt och grönsaker. Källa: FAO Figur 55 Förändring i EU:s produktion och areal för frukt och grönsaker, Grönsaksarealerna minskar i alla de stora producentländerna. I Italien, Spanien, Frankrike och Rumänien har arealen minskat med procent under perioden. Endast i ett fåtal länder har grönsaksarealen ökat under perioden. Dit hör till exempel Nederländerna, Danmark och Österrike. Även i Sverige har arealen ökat något. 54

65 Källa: FAO Figur 56 Areal grönsaker i EU , 1000 ha Delvis beror den minskade arealen på en allt intensivare produktion. En grov beräkning (genomsnittlig produktion dividerat med genomsnittlig areal för kategorin grönsaker) visar att avkastningen per hektar har ökat i en del av de viktigaste produktionsländerna, framför allt Spanien, Polen och Nederländerna. Å andra sidan har avkastningen mätt på detta grova sätt inte ökat alls i Italien eller Rumänien. Också när det gäller frukt har arealerna gått tillbaka i de stora producentländerna. I Spanien och Frankrike handlar det om en nedgång med omkring 12 procent under perioden. I Rumänien har arealen minskat med hela 20 procent, och landet är därför inte längre bland de fem största producenterna, sett till redovisad fruktareal. Källa: FAO Figur 57 Areal frukt i EU , 1000 ha 55

66 Det finns få exempel på länder där den odlade arealen expanderar, men både Storbritannien och Irland visar upp kraftiga ökningar, om än från en mycket liten nivå. Även i Belgien, Danmark och Sverige har fruktarealen ökat under perioden. Till skillnad från situationen för grönsaker tycks en del av minskningen av fruktarealen bero på att odlingen blivit mer intensiv. I de två största producentländerna, Italien och Spanien, har avkastningen per hektar ökat något under perioden (enligt en grov uppskattning där den totala fruktproduktionen divideras med den totala fruktarealen). I Frankrike och Polen har avkastningen per hektar å andra sidan minskat något under perioden. 4.2 Konsumtion i EU År 2012 åt den genomsnittlige EU-medborgaren 168 gram frukt och 219 gram grönsaker om dagen. För både frukt och grönsaker har konsumtionen minskat jämfört både med förra året och med de senaste fem åren. Minskningen innebär att EU i genomsnitt inte längre når upp till FAO:s rekommenderade intag på 400 gram per dag. 34 Enligt Freshfel ligger 18 av EU-länderna under den rekommendationen. Framför allt är det länderna i norra Europa som låg konsumtion av äta frukt och grönsaker. Det är värt att notera att Freshfel tar fram sin data genom att utgå från produktionen, lägga till importen och dra ifrån exporten. Detta ger dem ett bruttovärde, som är det som används i och med att man då också får med frukt och grönsaker som går till bearbetning. Metoden tar inte hänsyn till att en betydande del av produktionen går bort i svinn i olika led. Om man räknar med att 20 procent av produktionen går bort i svinn så leder det till att bara åtta EU-länder når upp till rekommendationen 400 g/ dag. Å andra sidan tar metoden inte heller hänsyn till att många konsumenter äter produkter de själva odlat. Också om man tittar på enskilda produkter tycks konsumtionen minska inom EU. För vissa produkter 35 redovisar kommissionen med jämna mellanrum uppskattad konsumtion för EU-27. Detta är inte en publicerad dataserie och den är inte alltid helt konsekvent, men den kan ändå ge en uppfattning om hur konsumtionen utvecklar sig för dessa produkter. 34 Freshfel, deras pressmeddelande om Consumption Monitor, 28 april Närmare bestämt gäller det produkter som EU får tillämpa den så kallade särskilda skyddsklausulen för, enligt WTO:s jordbruksavtal. 56

67 Källa: EU-kommissionen, underlag för utlösande volymer för särskilda skyddsklausulen. Stenfrukt avser aprikoser, persikor, körsbär och plommon. Övriga grönsaker avser gurka, squash och kronärtskocka. Den här datan redovisas inte längre på kommittémötena, så figuren går bara till Figur 58 EU:s konsumtion av vissa frukter och grönsaker , miljoner ton EU-konsumtionen tycks ha gått tillbaka för samtliga redovisade produkter. Tydligast är effekten för tomater (-8 %) och för äpplen och päron (-11 %). Med tanke på att den totala befolkningen inom EU-27 ökade med omkring en procent under samma period så har konsumtionen per capita alltså gått tillbaka något mera. 4.3 EU:s handel EU har en negativ handelsbalans för frukt och grönsaker. Det beror på att unionen importerar betydligt mer frukt än den exporterar. EU är visserligen nettoimportör även av grönsaker, men där är skillnaden mellan import och export betydligt mindre. 36 Underskottet i handeln har hållit sig ganska stabilt kring miljarder euro under de senaste tio åren. 36 Alla siffror i det här avsnittet avser HS-nummer 7 (grönsaker) och 8 (frukt). Det betyder att potatis ingår i datan för grönsaker. 57

68 Källa: Eurostat. Figur 59 EU:s export och import av frukt och grönsaker , miljarder euro Både importen och exporten har ökat under perioden. Räknat i procent ökar exporten betydligt kraftigare än importen, och har mer än fördubblats på tio år. Samtidigt har importen ökat med knappt 30 procent. I absoluta tal är dock ökningen ungefär lika stor för båda flödena, omkring 3-4 miljarder euro. Importen av frukt och grönsaker kommer framför allt från USA, Turkiet och Sydafrika. Importen från dessa tre länder uppgick till omkring 1,5 miljarder euro vardera (något mer från USA). Efter dessa tre länder kommer en rad länder i Latinamerika, samt Kina och Marocko. Källa: Eurostat. ABC står för Argentina, Brasilien och Chile. Figur 60 EU:s import av frukt och grönsaker från valda länder, miljoner euro Importen från en del länder ökar betydligt snabbare än genomsnittet. Det gäller i första hand Argentina, som tack vare en snabbt ökad grönsaksexport har ökat sin 58

69 export till EU med nästan 200 procent på tio år. Andra länder vars export ökat snabbt är Egypten, Marocko, Kina och Chile. Det är av naturliga skäl stora skillnader i vilka produkter som EU importerar från olika länder. Tabellen nedan visar de tre största produktgrupperna från varje land eller region, baserat på importvärdet i euro år Tabell 10 Produkter EU importerar från de största leverantörsländerna, 2012 Land, region Färska produkter som exporteras till EU USA, Kanada nötter (1,3 mdr) druvor (100 mio) bär (100 mio) Turkiet nötter (600 mio) druvor (380 mio) citrus (120 mio) Sydafrika citrus (400 mio) druvor (350 mio) äpplen (210 mio) ABC äpplen (340 mio) druvor (430 mio) citrus (300 mio) Kina nötter (90 mio) bär (90 mio) citrus (53 mio) Marocko tomater (270 mio) ärter/bönor (140 mio) citrus (100 mio) Andinska p. 37 bananer (1,6 mdr) ananas m.m. (190 mio) druvor (100 mio) Källa: Eurostat. Kategorin nötter består bl.a. av mandel, val- och hasselnötter, men inte cashew- eller kokosnötter. Kategorin äpplen inkluderar också päron och kvitten. Kategorin bär inkluderar färska och frysta bär. EU:s export är betydligt mer koncentrerad än importen. Framför är Ryssland en mycket viktig marknad; omkring en fjärdedel av EU:s export av frukt och grön saker går dit (räknat i värde). Schweiz, Norge och USA är andra länder som köper frukt och grönsaker från EU i nämnvärd omfattning. Att Ryssland är så dominerande betyder att EU-marknaden är extra känslig för förändringar i den ryska efterfrågan. Det märktes till exempel under ehec-utbrottet sommaren 2011, då Ryssland under en period i juni förbjöd import från EU och betydande volymer av frukt och grönsaker hade svårt att hitta andra köpare. Man ska dock inte överdriva effekten av ehec-utbrottet, eftersom EU:s export till Ryssland för helåret 2011 faktiskt var större än året innan. Att exporten till Ryssland är en viktig avsättningsmarknad för vissa länder och produkter bekräftades när Ryssland stoppade importen av bland annat frukt och grönsaker från och med augusti Det finns ingen officiell prisstatistik än för sommaren och hösten 2014, men enligt löpande uppgifter från kommissionen så ledde importstoppet till prisfall i flera länder, bland annat för äpplen och persikor. Den ryska marknaden utgör en stor del av EU:s exportmarknad för frukt och grönsaker. Däremot är de exporterade kvantiteterna små i förhållande till EU:s totala produktion, så bortfallet är för de flesta produkterna inte större än den normala säsongsvariationen. 37 Här redovisar vi data för Colombia, Ecuador och Peru. 59

70 Tabell 11. EU:s produktion, totala export samt export till Ryssland 2013, 1000 ton EU:s produktion EU:s export Exp/prod EU:s exp till Ryssland Export t R/ export Export t R/ produktion Tomater % % 2 % Lök % % 2 % Morötter, rovor % % 1 % Vitkål % % 3 % Paprika % % 2 % Blomkål, broccoli % % 1 % Gurka % % 2 % Äpplen % % 7 % Päron % % 8 % Citrusfrukt % % 2 % Persika, nektarin % % 4 % Bär och kiwi % % 6 % Källa: EU-kommissionen 14 augusti 2014, market overview of exports to Russia I volym räknat är äpplen den klart största exportprodukten till Ryssland. Omkring sju procent av EU:s totala produktion exporterades till Ryssland år EU:s handelsavtal för frukt och grönsaker EU har en rad handelsavtal och andra arrangemang med många länder. Dessa avtal innebär ofta att parterna sänker eller tar bort tullarna sinsemellan på frukt och grönsaker. Nedan ger vi en grov översikt över vilka avtal som finns på området. Det är ingen tull alls på import till EU från följande länder och regioner: -- de minst utvecklade länderna, enligt FN:s definition -- länderna på västra Balkan -- vissa före detta kolonier i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet Det är nedsatt eller ingen tull på vissa frukter och grönsaker från en lång rad länder: -- samtliga u-länder -- de flesta länderna söder och öster om Medelhavet -- Chile, Island, Mexiko, Norge, Schweiz, Sydafrika och Sydkorea Dessutom finns tullkvoter inom ramen för WTO:s regelverk för en del produkter. En del av dessa gäller för alla länder, medan andra gäller endast utpekade länder. Mer information om vilka tullar som gäller för import till EU av frukt och grönsaker finns bland annat på Jordbruksverkets webbplats. De flesta av avtalen ovan innebär också att dessa länder ger EU förmånligare tullar på import från unionen. 60

71 4.4 EU-priser Kommissionen beskriver 2013 som ett år utan några större kriser för frukt- och grönsakssektorn. Många produkter hade en god utveckling både för produktionsvolymer och för priser. Ett undantag är sommarsäsongen för tomater, som präglades av dåligt väder och låga priser. 38 För 2014 var situationen oroligare på grund av stora skördar och det ryska importstoppet, men det finns i skrivande stund inga officiella siffor på detta. Under hösten har dock kommissionen regelbundet presenterat data från medlemsstaternas prisrapportering. Enligt dessa underlag har importstoppet haft störst effekt på äpplen och päron, med priser som i grova drag ligger procent lägre än normalt. Även för morötter och gurka redovisar kommissionen lägre priser än vanligt. Däremot är priserna på tomater och blomkål högre än de brukar vara. Det är svårt att på ett enkelt sätt ge en översikt över priserna på frukt och grönsaker i EU. Priser rapporteras för många olika produkter, och kan skilja sig kraftigt mellan länder och mellan olika tider på året. I det här avsnittet redovisar vi därför endast priser för sådana produkter som odlas i betydande mängd i Sverige, och som vi dessutom importerar från EU-länder. Varje figur jämför det svenska priset med de två EU-länder som vi importerar mest av den berörda produkten från. Jämförelsen tar inte hänsyn till att transportkostnader skulle tillkomma för att sälja de utländska produkterna i Sverige. Läsare som vill ha mer detaljerad information om priser i olika EU-länder kan till exempel läsa produktrapporterna på kommissionens webbplats, men tyvärr är informationen där ofta ganska gammal Tomater och gurka För gurka och tomat ligger de svenska priserna påfallande högt över de priser som redovisas för Nederländerna och Spanien. För dessa båda länder har årsgenomsnittet på senare år legat på omkring 60 euro/100 kg för tomater, och något lägre för gurka. Samtidigt har de svenska priserna legat på över 120 euro/100 kg för tomater, och omkring euro/100 kg för gurka. 38 EU-kommissionen, the 2013 Agricultural Year 39 Här finns rapporter för äpplen/päron, citrusfrukt, bananer och tomater. 61

72 Källa: Eurostat Figur 61 Pris i producentled på tomater , euro/100 kg Källa: Eurostat. Svenska priser saknas för 2009 och Figur 62 Pris i producentled på gurka , euro/100 kg Att det är möjligt att upprätthålla en så pass stor skillnad i producentpriser mellan Sverige och viktiga konkurrensländer tyder på att konsumenterna är beredda att betala lite mer för svenska produkter. Trenden med närodlat kan vara en del i detta. Enligt intervjuer med näringen betalar de 2-3 kronor mer per kilo för svenska tomater än för nederländska, trots att det tillkommer en fraktkostnad på omkring 60 öre/kg för de importerade produkterna. 40 Eurostats prisstatistik har en ganska lång eftersläpning - när detta skrivs i september 2014 saknas fortfarande data för 2013 för flera alla länder. Mer uppdaterade siffror finns i ländernas prisrapportering till kommissionen, men den datan publiceras inte konsekvent. Uppgifter från kommittén visar dock på påfallande låga tomatpriser i flera producentländer under hösten 2013 (omkring 20 procent lägre än snittet för de närmast föregående fem åren). 40 Jordbruksverket rapport nr 2011:28, Jordbruksprodukters kvalitet och dess effekter på konkurrenskraften. 62

73 4.4.2 Lök och vitkål För frilandsgrönsakerna lök och vitkål ligger de svenska priserna närmare konkurrenterna än vad som är fallet för gurka och tomat. De europeiska lökpriserna har under den senaste tioårsperioden utvecklats i cykler, med tydliga toppar år 2007 och Källa: Eurostat Figur 63 Pris i producentled på lök , euro/100 kg De svenska priserna följer i stort sett samma mönster som i Spanien och Nederländerna, även om nivån är en bit över de nederländska priserna: på senare år har prisgapet hållit sig omkring 10 euro/100 kg, vilket är ungefär detsamma som 90 öre/kg. Också för vitkål ligger de svenska priserna ganska nära de främsta konkurrenterna. De tyska producenterna har varierat inom intervallet euro/100 kg, vilket bara är något lägre än de svenska priserna. Av de tre länderna ligger Spanien högst, med ett pris som oftast ligger omkring 30 euro/100 kg. Källa: Eurostat Figur 64 Pris i producentled på vitkål , euro/100 kg 63

74 Med tanke på de kriterier vi använde när vi gjorde urvalet (betydande svensk odling och betydande import) för det här avsnittet borde det även finnas en figur för sallad. Eurostat redovisar dock inte svenska priser för sallad, så vi har valt att inte ta med produkten hellre än att blanda information från olika källor Äpplen och jordgubbar För äpplen har priset i de främsta konkurrentländerna i EU hållit sig omkring 40 euro/100 kg på senare år. De svenska priserna ligger märkbart högre, omkring 60 euro/100 kg. År 2013 ligger dock de genomsnittliga årspriserna lika högt i Sverige och i Nederländerna. Det återstår att se om detta är en tillfällighet eller om det är början på en utjämning av prisnivåerna. Källa: Eurostat Figur 65 Pris i producentled på äpplen , euro/100 kg Sedan 2009 har priset på äpplen ökat kraftigt i Nederländerna, och samma utveckling ser vi i Sverige. Även en del andra EU-länder, som UK, Danmark och i viss mån Polen, har på senare år sett samma trend med ökande äppelpriser. Å andra sidan finns ingen motsvarande tendens i ett så stort producentland som Italien, och för Frankrike finns ingen data i Eurostat. För jordgubbar redovisas ganska jämbördiga priser för Sverige och Belgien, medan de holländska priserna ligger något högre. Prisgapet har dock krympt på senare år, och låg 2011 och 2012 på omkring 50 euro/100 kg. Det är ungefär lika med 2 kr/liter. 64

75 Källa: Eurostat. Italien skulle ha varit med i diagrammet om källan haft data. Figur 66 Pris i producentled på jordgubbar , euro/100 kg Man bör dock komma ihåg att figuren redovisar priset på årsbasis. Jordgubbarna har en förhållandevis kort säsong, och priserna kan växla snabbt från vecka till vecka. Dessutom avser datan för Belgien och Nederländerna både produkter från växthus och på friland, medan de svenska priserna endast avser frilandsodlingen. 4.5 Strukturutveckling inom EU Det är inte bara i Sverige som företagen blir färre och större. Samma tendenser kan ses i hela EU. Det finns dock ingen ny publicerad undersökning på EU-nivå om detta, utan den senaste datan som finns togs fram Vi redovisar den undersökningen i marknadsöversikten för 2012, se Jordbruksverkets rapport 2013:4. 41 All data i avsnittet kommer från Eurostats strukturundersökningar. Den senaste omfattande undersökningen gjordes En partiell undersökning gjordes senast

76 5 Världsmarknaden 5.1 Global produktion Den globala produktionen av frukt och grönsaker uppgick år 2012 till omkring 1,7 miljarder ton om året Global produktion av grönsaker Produktionen av grönsaker uppgick till omkring 1,1 miljard ton år Produktionen ökar för varje år, och sedan 2003 har den globala grönsaksproduktionen ökat med omkring 28 procent. Vitlök, spenat och bönor är exempel på produkter som ökat snabbast de senaste tio åren. Å andra sidan är kålproduktionen inte större nu än i början av perioden, och produktionen av kronärtskocka, sallad och meloner har ökat betydligt långsammare än genomsnittet. Källa: FAO. Kategorin melon inkluderar vattenmeloner. Kategorin rotfrukter består av morötter och rovor. Figur 67 Global produktion av grönsaker , miljoner ton Den överlägset största grönsaksproducenten (inklusive meloner) i världen är Kina, med en produktion på omkring 500 miljoner ton. Den näst största producenten, Indien, har en produktion på ungefär 100 miljoner ton, vilket är omkring en femtedel av produktionen i Kina, och Indiens produktion är i sin tur omkring tre gånger så stor som produktionen i USA (omkring 35 miljoner ton). 66

77 Källa: FAO Figur 68 Global produktion av grönsaker inklusive meloner, snitt för Räknat i vikt är tomat den viktigaste grönsaken globalt sett, med en produktion på omkring 160 miljoner ton. Även lök, kål och gurka är stora i det globala perspektivet. Melonerna kommer anmärkningsvärt högt i en sammanställning som utgår från produkternas vikt. Om vi istället utgått från produktionsvärde är det troligt att exempelvis paprika kommit högre upp i listan, liksom bladgrönsaker som spenat och sallad. En påfallande stor andel av grönsakerna odlas i Kina. För gurka och vattenmelon står Kina ensamt för omkring 70 procent av världsproduktionen, och samtidigt står landet för omkring hälften av all odling av morötter och rovor. För tomater ligger deras andel lägre, men enligt tidningsuppgifter har landet en betydligt högre produktionskapacitet än vad de faktiskt producerat de senaste åren 42. Källa: FAO Figur 69 Valda regioners andel av den globala grönsaksproduktionen 2011, fördelat efter vikt 42 Källa: Food News nr 37, 14 september 2012 Disastrous Chinese tomato crop compounds European problems 67

78 EU står för en ganska liten andel av den globala produktionen av flera produkter. Förutom för rotfrukter, där EU står för 15 procent av totalen, svarar EU för de flesta viktigare produkterna för mindre än tio procent av den globala produktionen. Det är dock värt att notera att EU trots det är en betydligt större aktör än Nord- och Latinamerika tillsammans när det gäller grönsaksodling Global produktion av frukt Den totala fruktproduktionen i världen uppgick år 2012 till omkring 636 miljoner ton. Det är en ökning med omkring 27 procent sedan Bananer, mango och grapefrukt är exempel på några viktiga produkter för vilka produktionen har ökat betydligt snabbare än så. Två stora produkter vars produktion ökar betydligt långsammare är apelsiner och vindruvor. Källa: FAO Figur 70 Global produktion av frukt , miljoner ton Citrusfrukt och bananer är de viktigaste produkterna globalt sett, räknat i vikt. Enbart citrusproduktionen uppgår till nästan 130 miljoner ton om året. Även äpplen och druvor är viktiga produkter, följt av mango, päron, persikor och ananas. Frukten produceras framför allt i Kina, Indien, Brasilien och USA. Den mörkaste färgen på kartan nedan döljer en stor variation: Kinas totala fruktproduktion var hela 133 miljoner ton i genomsnitt under perioden, vilket är nästan lika mycket som de tre andra länderna tillsammans. 68

79 Källa: FAO Figur 71 Global produktion av frukt, snitt för EU står ofta bara för en mindre del av den globala produktionen av olika frukter. Av de viktigaste produkterna är det bara för vindruvor som EU har en betydande andel av världsproduktionen (drygt en tredjedel). För äpplen och päron är det Kina som är den klart största producenten, medan Indien dominerar produktionen av både bananer och mango. Inget av dessa båda länder är dock någon större fruktexportör, vilket tyder på att produktionen i första hand går till den stora hemmamarknaden. Kina exporterar dock en del bearbetade produkter (till ett värde av omkring 4 miljarder dollar), framför allt fruktkonserver och juicer. Källa: FAO Figur 72 Valda länders andel av den globala fruktproduktionen 2011, fördelat efter vikt Produktionen av citrusfrukt är jämnare fördelad mellan världsdelarna. Latinamerika är den främsta producentregionen, men står bara för omkring en fjärdedel av den totala kvantiteten. 69

80 5.2 Världshandeln med frukt och grönsaker Handeln med färska frukter och grönsaker inklusive nötter 43 är värd nästan 150 miljarder dollar om året Handeln med frukt Den globala handeln med frukt, bär och nötter är värd omkring 92 miljarder dollar. Knappt en fjärdedel av det värdet utgörs av bananer, citrusfrukt och nötter. I övrigt består det totala importvärdet av en lång rad olika produkter som var och en för sig utgör en ganska eller mycket liten del av helheten. Även i ton är bananer och citrusfrukt de största importprodukterna. De följs av äpplen, vindruvor, ananas och päron. Tabell 12 Global import av vissa frukter , miljarder ton Ökning bananer 17,1 17,6 17,2 17,9 18,9 10 % citrusfrukt 9,2 9,4 9,5 10,0 10,7 17 % äpplen 7,4 7,4 7,4 8,3 8,1 9 % vindruvor 3,5 3,8 3,7 3,7 3,8 8 % ananas 2,5 2,6 2,6 2,7 2,9 16 % päron 2,4 2,4 2,3 2,6 2,7 12 % Källa: FAO. Kategorin citrusfrukt består av apelsiner och småcitrus. Om man istället räknar i värde så är handeln med nötter en betydande del av den globala handeln med frukt, ungefär i samma storleksordning som med handeln med äpplen. Handeln med de viktigaste frukterna har ökat med omkring procent sedan 2007, räknat i ton. I värde är ökningen betydligt större, omkring procent. Handeln med nötter ökar ännu mer än så. EU är världens största importör av frukt; importen uppgick 2012 till nästan 18 miljarder dollar. De största importländerna utanför EU är USA, Kina och Ryssland. 43 Siffran avser HS-kapitel 7 och 8. Det betyder att potatis ingår, liksom torkade och frysta produkter. Däremot ingår inte safter, sylter eller konserver. 44 Världshandeln mäts som total import. 70

81 Källa: COMTRADE. Tabellen visar import av HS-kapitel 8, vilket utöver färsk frukt inkluderar frysta eller torkade produkter, men inte beredningar som saft, sylt eller fruktkonserv. Figur 73 De största fruktimportörerna i världen , miljarder dollar Det är värt att notera att importen till framför allt Kina har ökat snabbt på senare tid. På fem år har Kinas import mer än fördubblats, från 2,8 miljarder dollar till mer än 7 miljarder dollar. Den snabba ökningstakten gör att Kina numera är världens tredje största importör av frukt, och alltså har gått om Ryssland i den rollen. Ett annat land vars import snabbt ökar är Saudiarabien. Sedan 2007 har landets fruktimport mer än fördubblats i värde När det gäller exporten är det USA som är det största landet. Turkiet och Kina är också viktiga fruktexportörer, samt en rad länder i Latinamerika. EU, med en export till länder utanför unionen på omkring 4 miljarder euro, kommer på tredje plats i figuren. Om man hade räknat med de produkter som enskilda EU-länder säljer till andra EU-länder så hade EU-siffran blivit betydligt större det räcker med att lägga ihop exporten från Spanien och Nederländerna för att komma upp i ett exportvärde av ungefär samma storleksordning som den amerikanska exporten. 71

82 Källa: COMTRADE Figur 74 De största fruktexportörerna utanför EU , miljarder dollar Värdet av exporten från flera av de stora exportländerna har ökat markant på senare år. Snabbast går ökningen i Kina, som mer än fördubblat sin export av frukt på sex år (från 2007 till 2012). Kina har därmed passerat länder som Sydafrika, Ecuador och Mexiko i statistiken. Även USA:s export har ökat kraftigt sedan 2007, med omkring 80 procent. Andra länder vars fruktexport ökat snabbt är Chile, Sydafrika och Turkiet. Där handlar det om ökningar med omkring 50 procent på sex år Handeln med grönsaker Den globala handeln med grönsaker är värd omkring 53 miljarder dollar. Tomaterna stod år 2012 för omkring 15 procent av det totala importvärdet, och paprika och lök står för ytterligare omkring åtta procent vardera. Tabell 13 Global import av vissa grönsaker , ton ändring Tomater % Lök % Ärter % Bönor % Paprika % Gurka % Källa: FAO Tomater står också för de största importvolymerna, följt av lök. Handeln med både tomater och lök har dessutom ökat med omkring 15 procent under femårsperioden, räknat i ton. I dollar är ökningen mindre för de flesta produkterna, vilket tyder på att enhetspriserna har minskat något. 72

83 Andra grönsaker som står för betydande volymer i världshandeln är ärter, bönor, gurka och paprika. Om man istället räknar i värde så är handeln med sallad också värd att nämna. USA är det land som importerar mest grönsaker i världen. År 2012 uppgick värdet av deras grönsaksimport till 7,8 miljarder dollar. Därefter kommer EU, och sedan flera andra ekonomier som antingen är höginkomstländer (som Kanada och Japan) eller mycket folkrika (som Kina och Indien). Källa: COMTRADE. Siffrorna avser HS 07 utom färsk potatis, vilket betyder att bland annat torkade och frysta grönsaker ingår. Figur 75 De största grönsaksimportörerna , miljarder dollar Kinas import av grönsaker har ökat mycket kraftigt på senare år. Sedan 2007 har deras importvärde mer än fördubblats, och ökat med nästan 170 procent. Landet har därmed gått om både Japan och Kanada i statistiken, och är nu världens tredje största importör av grönsaker. Andra länder som snabbt ökat sin grönsaksimport är Korea (88 %), Ryssland (76 %) och Japan (53 %). När det gäller exporten är Kina den klart största aktören på världsmarknaden, och deras exportvolym ökar dessutom kraftigt. Under perioden har den kinesiska exporten av grönsaker mer än fördubblats 45. I övrigt kommer en stor del av den globala exporten från Nordamerika. 45 Siffran för 2012 är påfallande låg, men det kan eventuellt bero på att datan inte är komplett än. 73

84 Källa: COMTRADE. Siffrorna avser HS 07 utom färsk potatis, och inkluderar därmed vissa beredningar. Figur 76 De största grönsaksexportörerna , miljarder dollar EU har en förhållandevis blygsam position i listan över globala grönsaksexportörer. Då ska man komma ihåg att en stor del av EU-länderna i första hand exporterar till varandra. 5.3 Priser Det finns inga världsmarknadspriser i egentlig mening för frukt och grönsaker. Priserna varierar kraftigt beroende på vilket land de kommer ifrån, vilken tid på säsongen som avses, och vilken kvalitet produkterna har. Vi gör därför inget försök att redovisa globala priser för frukt och grönsaker. 74

85 6 Jordbrukspolitiken 6.1 EU:s jordbrukspolitik EU:s jordbrukspolitik ska nå flera mål samtidigt. Enligt fördraget om den europeiska unionens funktionssätt, artikel 39, ska politiken åstadkomma följande: a) höja produktiviteten inom jordbruket b) se till att jordbrukarna har en skälig levnadsstandard c) stabilisera marknaderna d) trygga försörjningen e) se till att konsumenterna har tillgång till varor till skäliga priser. Några viktiga instrument för att åstadkomma allt detta är reglering av marknaderna, gårdsstödet och olika åtgärder för miljö och landsbygdsutveckling EU:s marknadsreglering för frukt och grönsaker EU reglerar marknaden för frukter och grönsaker på flera sätt. De viktigaste inslagen är stöd till producentorganisationer, kvalitetsnormer samt olika åtgärder för att hålla uppe priserna på frukter och grönsaker (framför allt med hjälp av tullar). Det här avsnittet redovisar de regler som gäller idag. Sommaren 2013 kom EU:s institutioner överens om en reform av den rådsförordning som slår fast ramarna för marknadsregleringen. Se avsnitt 1.1 för mer information om detta Stöd till producentorganisationerna EU:s viktigaste stöd till sektorn för färska frukter och grönsaker bygger på ett system med erkända producentorganisationer (PO). År 2010 betalade EU ut 671 miljoner euro under det programmet. 46 För att få stöd ska en PO ta fram ett verksamhetsprogram som visar vilka åtgärder de vill vidta, och dessutom skapa en driftsfond som finansierar åtgärderna. EU står normalt sett för 50 procent av kostnaderna, men i vissa fall kan den EU-finansierade delen vara högre än så. EU-stödet får inte överstiga 4,1 procent av värdet av producentorganisationens saluförda produktion. Den andelen höjs till 4,6 procent om den överskjutande delen används till krishantering. EU strävar efter att 60 procent av EU:s produktion av frukt och grönsaker ska saluföras via producentorganisationer. Dit är det en bra bit kvar; år 2010 hade man bara nått omkring 44 procent, och då räknas de centraleuropeiska producentgrupperna in trots att dessa inte är fullvärdiga PO. Anslutningsgraden skiljer sig mycket mellan olika medlemsländer. I Belgien och Nederländerna säljs i stort sett all frukt och grönsaker via PO, och även Irland och Tjeckien ligger ganska högt. Sverige ligger en bra bit över EU-genomsnittet med 46 Kommissionens utvärdering, KOM(2014)112 slutlig. 75

86 58 procent år I de nya medlemsländerna i Centraleuropa är anslutningsgraden särskilt låg, liksom i Finland, Grekland och Portugal. 47 De stora producentländerna Italien och Spanien ligger strax över genomsnittet med en anslutningsgrad på omkring 50 procent. Källa: Kommissionen, arbetsdokument daterat 13 december 2011 samt deras rapport till EP och Rådet i mars Snittet för EU-27 avser Figur 77 Andel av produktionen som säljs via PO eller PG i valda EU-länder, Totalt sett har anslutningsgraden ökat på senare år, men trenden går inte åt samma håll i alla länder. I Tjeckien och Tyskland verkar den ha ökat kraftigt de senaste tre åren, samtidig som den gått tillbaka i Danmark och varit ganska oförändrad i flera andra länder. Kommissionens utvärdering från 2014 visar att det finns flera olika anledningar till den låga anslutningsgraden. Några faktorer som kan spela in är att odlarna inte litar på varandra och därför föredrar att inte organisera sig, att det är lättare för oorganiserade odlare att slippa undan skatt och moms, och att stödet uppfattas som både komplicerat och osäkert. 48 Det här betyder att en stor del av EU:s producenter fortfarande inte får del av stödet. Det kan dels innebära en snedvridning av konkurrensen, men det betyder också att exempelvis miljöförbättrande åtgärder inte får särskilt brett genomslag och alltså inte blir så effektiva som de kunde ha varit. Exakt vilka åtgärder som PO kan få stöd för varierar från land till land. Det beror på att EU-reglerna bara slår fast ramar för vad som kan vara stödberättigande. Dessa ramar kompletteras av medlemsländerna själva, som i sina nationella strategier slår fast vilka åtgärder de vill satsa på. 47 I de nya medlemsstaterna ges stödet i första hand till så kallade producentgrupper. De kan betraktas som en övergångsform på vägen mot fullt utvecklade PO. 48 Rapport från kommissionen till EP och Rådet om ordningen för frukt och grönsaker, 4 mars 2014, COM(2014)112final. 76

87 Större delen av budgeten går till fyra områden: produktionsplanering, kvalitet, marknadsföring och miljö. De här områdena omfattar ofta fysiska investeringar i till exempel lagerlokaler, förnybar energi och sorteringsmaskiner. Betydligt mindre pengar går till investeringar i humankapital, som forskning, utbildning och rådgivning. Tabell 14 Totala utgifter för verksamhetsprogram i EU27, snitt för Utgifter Berörda PO meuro % Antal % Produktionsplanering 227, Kvalitet 254, Marknadsföring 300, FoU 10, Utbildning/rådgivning 22, Krishantering 35, Miljö 298, Övrigt 51, Alla verksamhetsprogram 1 252, Källa: Kommissionens rapport till EP och Rådet Att förhållandevis lite pengar går till forskning, utbildning och rådgivning kan inte bara förklaras av att andra områden kräver stora, fysiska investeringar. De flesta PO inom EU utnyttjar över huvud taget inte möjligheten att få stöd för sådana aktiviteter. Bara en tredjedel har fått stöd för utbildning och rådgivning, och bara en tiondel för forskning och utveckling. Sveriges nationella strategi tar upp sju olika områden och ett antal stödberättigande åtgärder inom vart och ett av dem. 77

88 Tabell 15 Åtgärder i Sveriges nationella strategi Område Produktionsplanering, kontinuitet och leveranslogistik Kvalitet, restsubstanser, mikrobiologi och spårbarhet Marknadsföring Produktutveckling och experimentell produktion Krishantering Åtgärder för miljö och klimat Utbildning och rådgivning Åtgärder Verktyg för produktionsplanering Optimering av volymer av olika fruktsorter Gemensam distributionscentral Åtgärder mot hagelskador Tvättning, sortering, filmning, packning Kylning av skördade produkter Nya eller förbättrade lagringskylar Kontrollerad eller modifierad atmosfär Pallboxar Bättre vattenkvalitet Vatten- och jordanalyser Blad- och fruktanalyser Humlor och bin i produktionen Kvalitetscertifiering Spårbarhet Kontroll av handelsnormerna Luftrening Marknadsföring i olika media Utveckling av klichéer Demonstrationer i butik Webbplats för producentorganisationen Ta fram kvalitetsbeteckning Utveckling och provning av nya sorter Försök med nya produkter Utveckling av förpackningar Förbättrad produktionsteknik Förbättrad användning av predatorer Förbättrad hantering och lagring efter skörd Skördeförsäkringar Inrättande av gemensamma fonder En rad olika åtgärder för att bland annat minska utsläpp, energianvändning och avfall Utbildning, rådgivning och konsultstöd Teknisk assistans Studieresor Livscykelanalyser Marknadsundersökningar Energi- och drivmedelsrevisioner Det är värt att notera att den svenska strategin inte innehåller några åtgärder för återtag eller grön skörd. Dessa åtgärder innebär att man använder EU-stöd till att dra bort produkter från marknaden för att på så sätt höja priset på de produkter som blir kvar. Metoden är vanlig framför allt i de sydeuropeiska länderna, men Sverige menar att detta är ett olämpligt och ineffektivt sätt att stödja jordbruket på. Vi tillåter dock åtgärden om kommissionen beslutar om extra krisåtgärder utanför ramen för verksamhetsprogrammen. Senast vi öppnade för krisåtgärder var hösten 2014, men i skrivande stund har ingen svensk aktör sökt det stödet. Sammantaget lägger de svenska producentorganisationerna framför allt PO-stödet på olika åtgärder för miljö och kvalitet. Även produktionsplanering, 78

89 marknadsföring och utbildning/rådgivning är områden man valt att satsa på, om än i mindre utsträckning. Det är dock mycket stora skillnader mellan olika producentorganisationer, och fördelningen på olika åtgärder kan också variera en hel del från år till år. Källa: Jordbruksverket Figur 78 Andel av PO-stödet som satsats på olika åtgärder, 2012 För både kvalitet och miljö går en stor del av stödet till inköp av anläggningstillgångar. För de mindre kategorierna handlar det ofta om andra typer av åtgärder, som exempelvis marknadsföringskampanjer. I juni 2014 fanns följande erkända producentorganisationer i Sverige: Grönsaksmästarna Kalmar-Öland Trädgårdsprodukter Mellansvenska Odlare Odlarlaget Sydgrönt Äppelriket Dessa producentorganisationer står för ungefär 50 procent av det totala svenska produktionsvärdet. Andelen ökade stadigt under slutet av 00-talet, men tycks ha minskat igen under 2011 och Nedgången beror på en kraftig ökning i det totala produktionsvärdet, samtidigt som PO:s produktionsvärden inte alls ökat på samma sätt. Man bör dock komma ihåg att vi här jämför data från två olika källor, och siffrorna är inte helt jämförbara Närmare bestämt kommer produktion via PO från de årsrapporter PO lämnar till Jordbruksverket varje år. Produktion utanför PO är det totala produktionsvärdet minus produktion via PO. 79

90 Källa: Jordbruksverket Figur 79 Svensk produktion uppdelad på PO och andra källor, miljoner kronor Hur stor del av produktionen som går via PO varierar kraftigt mellan olika produkter. Den svenska jordgubbsproduktionen säljs till exempel nästan uteslutande av fristående odlare, medan mer än hälften av äpplen, tomater och kål produceras av odlare som är anslutna till en PO. Producentorganisationerna får omkring miljoner i kronor i stöd per år. Källa: Jordbruksverket Figur 80 Utbetalat stöd till svenska PO , miljoner kronor Figuren visar inte de stora skillnader som råder mellan de olika organisationerna. Några har fått ungefär samma eller stabilt ökande stöd under hela perioden, medan andra har fått allt mindre stöd. I flera fall är det också stora skillnader från ett år till ett annat. En anledning till svängningarna är problemen med att tolka och tillämpa EU:s regelverk. 80

91 Handelsnormerna Nästan alla färska frukter och grönsaker som säljs inom EU ska uppfylla EU:s handelsnormer. Undantagna från den regeln är framför allt produkter som ska gå till industriell bearbetning eller foder, eller som säljs direkt från den gård där de odlades. EU har produktspecifika normer för åtta frukter och tre grönsaker: -- frukt: vindruvor, äpplen, päron, citrusfrukt, kiwifrukt, jordgubbar, persikor och nektariner, samt gröna bananer -- grönsaker: tomater, sallat, paprika. För alla andra produkter finns en allmän handelsnorm, som i stort sett slår fast att produkterna ska vara hela, friska och inte ha några större fel. Om parterna vill ha något mer precist än den allmänna handelsnormen kan de komma överens om att istället använda de normer som tas fram av FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE), som trots namnet är öppen för alla länder. 50 Om en produkt uppfyller FN-normen så anses den också uppfylla EU:s norm. Normerna slår också fast hur produkterna ska vara märkta. Produkter som omfattas av en produktspecifik norm ska vara märkta med avsändare eller packare, samt med klass och ursprungsland. I en del fall ska man också ange storlek, sort och handelstyp. För produkter som omfattas av den allmänna handelsnormen ska man ange ursprungsland samt packare eller avsändare. Syftet med handelsnormerna är att förenkla kommunikationen mellan köpare och säljare. De produktspecifika normerna ger klara besked om vad man kan begära av en produkt av klass I eller klass II, vilket gör det lättare för alla inblandade att jämföra priser mellan olika leverantörer och att bedöma om man faktiskt har fått den kvalitet man betalat för. Normerna hjälper också producentorganisationerna att erbjuda ett enhetligt utbud. Normerna har alltså framför allt betydelse i handelsleden före slutkonsumenten. En enskild konsument kan ju själv se varan i butiken och kan bilda sig en egen uppfattning om huruvida den är värd priset eller inte. Det är den som innehar produkterna som är ansvarig för att de uppfyller kraven. I första hand är det parterna själva som ska kontrollera att normerna följs. Jordbruksverket gör dock stickprovskontroller hos odlare, grossister och butiker. Vi kontrollerar också frukt och grönsaker som importeras från länder utanför EU. Mer information om kvalitetsnormerna hittar du i broschyren Kvalitetsnormer för frukt och grönsaker, som kan beställas gratis från Jordbruksverket Tullar och systemet med ingångspriser Vid import från länder som vi inte har någon form av handelsarrangemang med så tar EU ut tull på nästan alla frukter och grönsaker. Tullarna är ganska låga jämfört med vad som gäller för exempelvis kött eller mejeriprodukter; ofta ligger de omkring procent. För produkter som inte odlas inom EU är tullarna lägre eller noll. 50 Alla normerna, såväl EU:s som FN:s, finns åtkomliga från Jordbruksverkets webbplats, 81

92 Det här betyder dock inte att EU:s marknad är särskilt öppen för import av frukter och grönsaker. Det beror på att EU har ett system som höjer tullarna på en del produkter om de är billigare än ett visst importpris. Detta kallas systemet med ingångspriser. Ingångspriser gäller för fyra grönsaker och elva frukter: -- tomat, gurka, kronärtskocka och zucchini -- apelsin, citron, småcitrus, vindruvor, äpple, päron, aprikos, körsbär, persika, nektarin och plommon. Systemet är till för att stoppa lågprisimport. För en del produkter gäller ingångspriserna därför bara under den del av året då importen skulle konkurrera med EU:s egen produktion. Systemet slår inte särskilt hårt mot produkter som bara är lite för billiga, men om priset går under en viss nivå så slår ingångspriset till hårt. Så här ser det ut om man försöker exportera 100 kg äpplen till EU på hösten: Tabell 16 Exempel på ingångspriser för 100 kg äpplen Importpris Tull Pris + tull 50 euro 9 % 54,5 euro 45 euro 9 % + 0,9 euro 50,0 euro 42 euro 9 % + 3,7 euro 49,5 euro 40 euro 9 % + 23,8 euro 67,4 euro Källa: EU:s tulltaxa Det är sällan dessa tilläggsavgifter tas ut, eftersom det är meningslöst för exportlandet att sälja produkter till priser som löser ut tilläggen. Systemet verkar alltså förebyggande. Under 2012 och 2013 gjordes vissa förändringar i hur man fastställer och kontrollerar importpriset, sedan några länder i södra EU hävdat att en del företag kunde ta sig runt systemet med hjälp av falska fakturor. Utöver systemet med ingångspriser finns ytterligare en detalj i tullarna som är till för att skydda EU:s odlare mot konkurrens utifrån. Det är den särskilda skyddsklausulen i WTO:s jordbruksavtal, ofta kallad SSG. Regeln innebär att EU har rätt att höja tullarna på vissa frukter och grönsaker om importen överstiger vissa kvantiteter. För färska produkter har EU inte använt sig av den möjligheten, även om regelverket finns på plats för att göra det EU:s stöd till banansektorn Bananer omfattas inte av EU-reglerna för frukt och grönsaker. Det beror bland annat på att bananer är en viktig del av ekonomin i flera utomeuropeiska länder och territorier, och på att EU vill gynna produktionen i före detta kolonier i Karibien och Afrika. EU:s bananproducenter får stöd enligt olika regler beroende på om de befinner sig på det europeiska fastlandet eller i någon mer avlägsen region. Bananodlare på det europeiska fastlandet omfattas av gårdsstödet. I praktiken gäller det odlare i Grekland, Cypern och Portugal. Den odlingen är mycket liten. 82

93 Bananodlare i utomeuropeiska områden får stöd via POSEI. Det gäller Azorerna, Madeira, Kanarieöarna, Guadeloupe, Martinique, Réunion och Guyana. Medlemsländerna har olika alternativ att välja på när det gäller hur POSEI-stödet ska utformas. Spanien och Frankrike utgår från historisk produktion, medan Portugal däremot har valt att utgå från hur många ton som produceras. Det finns inga EU-regler om producentorganisationer för bananer. Däremot står det medlemsstaterna fritt att själva anta regler om sådana organisationer, om de menar att det behövs för att bilda fler sådana. De flesta bananodlarna inom EU är redan medlemmar av en producentorganisation, eftersom detta var en förutsättning för att få stöd fram till Övriga EU-stöd Sektorn för frukt och grönsaker berörs av flera stöd som inte är specifikt utformade just för trädgårdsprodukter. Här ger vi en översiktlig beskrivning av de viktigaste stöden. Mer information om hur stöden fungerar och hur man ansöker finns på vår webbplats, Marknadsföringsstöd EU har ett stöd för marknadsföring av bland annat frukter och grönsaker. Det gäller både för åtgärder inom EU och för de som riktar sig till vissa länder utanför EU, bland annat Norge och Ryssland. De åtgärder man får stöd för ska handla om att lyfta fram kvaliteter och egenskaper som rent generellt sett finns hos frukter och grönsaker. Man får inte lyfta fram en särskild odlare eller ett visst land. Man får alltså inte använda EU-pengar för att lansera en kampanj för att köpa svenska äpplen. Däremot går det bra att berätta om hur gott och nyttigt det är med äpplen i största allmänhet. Det är bara branschorganisationer som kan söka stödet, inte producentorganisationer eller enskilda odlare. Organisationen ska betala en del av åtgärden med egna pengar. På senare år har inga svenska ansökningar om marknadsföringsstöd avsett frukt eller grönsaker. Utöver marknadsföringsstödet finns också en särskild EU-kampanj för att marknadsföra ekologiskt jordbruk. Syftet är att informera de som arbetar med livsmedel inom handel och industri om ekologiskt jordbruk. EU vill även uppmuntra lantbrukare att öka sin produktion av ekologiska produkter och att marknadsföra dem. Det går bra att söka om marknadsföringsstöd för att göra sådana kampanjer Gårdsstödet Gårdsstödet är i Sverige kopplat till hur mycket mark en odlare brukar. Det spelar ingen roll hur mycket som produceras på marken, så länge den hålls i gott skick. Syftet är att konsumenternas efterfrågan ska styra vilka jordbruksprodukter som produceras, inte stöden. 83

94 I skrivande stund håller gårdsstödet på att förändras, i och med reformen av EU:s jordbrukspolitik för Bland annat kommer en del av stödet att flyttas över till det så kallade förgröningsstödet. Uppdaterad information om gårdsstödet finns på vår webbplats, Omkring hektar som odlas med frukt och grönsaker fick gårdsstöd under De största arealerna avser grönsaker, följt av jordgubbar. Dessa båda kategorier har ökat något sedan gårdsstödet började omfatta frukt och grönsaker år Samtidigt har arealerna andra bär och frukt gått tillbaka något. Det är dock inga stora förändringar det handlar om, utan i stort sett har gårdsstödsarealen varit stabil. Källa: Jordbruksverket Figur 81 Areal som omfattas av gårdsstödsansökan , hektar Nästan all frilandsodling av frukt, bär och grönsaker får gårdsstöd. 51 Det är dock svårt att ge någon exakt andel, eftersom datan för total areal respektive sökt areal samlas in på olika sätt Stöd till landsbygden EU har en rad olika stödformer som är till för att främja en hållbar utveckling på landsbygden. Stöden är samlade i det så kallade landsbygdsprogrammet, som gäller under perioden Flera åtgärder i landsbygdsprogrammet kan vara aktuella för frukt- och grönsakssektorn. I skrivande stund är mycket fortfarande oklart, eftersom det gamla landsbygdsprogrammet löpte ut 2013 och det nya inte var helt på plats än. Vi försöker därför inte beskriva några åtgärder här. Informationen på vår webbplats, uppdateras löpande. 51 Data om total areal tas fram vart tredje år, och i skrivande stund är den senaste från Den redovisas i marknadsöversikten för