Utredning av den kommunala barnomsorgen 1-5 år i Vänersborgs kommun

Lan u\,;. 2B?"i;ri» Vänersborgs kommun Utredning 2016-03-07 Ack. 2Qf -Q3-0 8 Dm:lfo!5/54...... ).O zj;,. Utredning av den kommunala barnomsorgen 1-5 år i Vänersborgs kommun

2 Sammanfattning Utredningen har sett över situationen i barnomsorgsverksarnheten i Vänersborgs kommun och presenterat ett förslag till hur den framtida strukturen för barnomsorgen kan se ut. Förskolan i Vänersborg har att följa de styrdokument som finns för förskolan, bland annat skollagen och läroplanen för förskolan. Idag kan kommunen stundtals inte följa styrdokumenten på grund av att lokalerna inte räcker till för att ta emot alla barn som står i kö till barnomsorgsplats. I framtiden kommer det även att byggas nya bostäder som ytterligare kommer att öka antalet barn i Vänersborg. Inventeringen av förskolorna visar också att det finns stora behov för renovering och utbyggnad av flera förskolor. Utredningen föreslår även att det byggs nya förskolor utifrån de nya bostadsområden som är planerade att byggas fram till 2026. Underlaget är kompletterat med aktuell forskning om barngrupper, förskollärarkompetens och lokalutformning.

3 Innehåll Sammanfattning...... 2 1. Bakgrund... 4 1.1. Uppdrag... 4 1.2. Metod...... 4 2. Styrdokument iör iörskolan... 5 2.1. Skollagen... 5 2.2. Arbetsmiljölagen... 7 2.3. Deklarationer och konventioner... 8 3. Underlag till iörslag... 9 3. I. Omvärldens påverkan på förskolans verksamhet........ 9 3.2. Skolverkets riktlinjer kring barngrupper...... 11 3.3. Barngruppers storlek................. 12 3.4. Barnantal...... 13 3.5. Bostadsbyggande i Vänersborg......... 18 3.6. Befintliga lokalresurser... 23 4. Förslag... 28 4.1 Sammanfattning av nuvarande organisation och kapacitet... 28 4.2 Förordat förslag........... 29 5. Källiörteckning... 32

4 1. Bakgrund Utredningen har utgångspunkt i artikel 3 i barnkonventionen: "Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet". Förskolan ska lägga grunden för ett barns livslånga lärande. Verksamheten ska stimulera barnens utveckling, trygghet och den ska vara lärorik för alla barn som deltar. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. I Vänersborgs kommun finns 27 kommunala förskolor och 12 dagbarnvårdare som bedriver kommunal pedagogisk omsorg i hemmet. Kommunen har en förskola som har öppet dygnet runt och en som har kvällsöppet. Kommunen har också en öppen förskola som ingår i en familjecentral. På en av kommunens förskolor finns en allergianpassad avdelning och på en förskola finns en särskild avdelning för döva och hörselskadade barn. Barn- och ungdomsnärnnden har i samband med den tidigare skolutredningen 2011-2012 valt en inriktning för förskolan i Vänersborgs kommun där man strävar mot större, färre och mer strategiskt belägna förskolor. 1.1. Uppdrag Barn- och utbildningsnärnndens presidium 160208 gav barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda förskolan i Vänersborgs kommun på liknade sätt som Skolutredningen. Syftet med uppdraget är att ge en nulägesbild och en framtidsbild kring förskolans situation. I utredningen kommer de kommunala förskolorna och den kommunala pedagogiska omsorgen att hanteras. Utifrån uppdraget tillsattes en arbetsgrupp enligt följande: Madelene Garwi, Utvecklingsledare (sammankallande), Karl Johannesson, Utredare, Anna Högmark, Utredare, Boel Jansson, Verksarnhetschef förskola. 1.2. Metod Den strukturella översynen av förskolorna i Vänersborgs kommun bygger på insamling av statistik, kartläggningar och analyser som kommer från barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. I arbetet har vi även tagit del av kommungemensam statistik, kartläggningar och analyser i form av exempelvis befolkningsprognoser, översiktsplan och omvärldsbevakning. I analysen har även aktuell forskning kompletterat underlaget från det systematiska kvalitetsarbetet för att underbygga de slutsatser som dragits i utredningen.

5 Utifrån det material som arbetsgruppen bearbetat har arbetsgruppen sedan tagit fram ett förslag kring en önskvärd utveckling av strukturen av förskolorna i kommunen. Förslaget presenterades för förskolecheferna för att få möjlighet till vidare dialog och analyser. Arbetsgruppen har inget uppdrag i en medborgardialog, därför har arbetsgruppen valt att inte föra en vidare dialog med vårdnadshavare eller andra berörda. Förslaget är att samverkan kan ske med andra intressenter efter att barn- och utbildningsnämnden gett sina synpunkter kring de förslag som den strukturella översynen lyfter fram i denna utredning.,!,,, : [ i:,.i. I' 2. Styrdok ment för förskolan Det som i stor utsträckning styr arbetet på förskolorna i Vänersborg är den lagstiftning som finns på området. I kapitel 2 tar utredningen upp de lagtexter som är relevanta för den framtida strukturen för förskolorna, bland annat huvudmannens ansvar gentemot barn och de krav som är ställda på arbetsmiljön i förskolan. Utöver svensk författningssamling (SFS) regleras förskolans verksamhet av konventioner och deklarationer och därför presenteras även de nedan. \ ',1,'.. 1. I Ytterligare ett dokument som styr verksamheten i förskolan är läroplanen. Utredningen är till största delen inriktad mot att de befintliga lokalerna i förskoleverksamheten når upp till SFS och att det finns tillräckligt med barnomsorgsplatser i Vänersborgs kommun. Läroplanen riktas mot den pedagogiska delen av förskoleverksamheten och därför utelämnas läroplanen i sin helhet i utredningen. 2.1. Skollagen Under rubriken 2.1. kommer de delar av skollagen som berör förskolan att presenteras. För att göra det mer läsvänligt och överskådligt presenteras lagarna i punkt form. 2.1.1. Likvärdighet "Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på". "I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen". (SFS, 2010:800, 1 kap 4 ). "Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i

6 skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag" (SFS, 2010:800, 1 kap 8 ). "Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas" (SFS, 2010:800, 1 kap 9 ). 2.1.2. Huvudmannen._I '. "Kommuner är huvudmän för förskola, 'förskolekla'.ss, giuiidskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola,. korru.nl'.rnal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och fritidshem, om inte annat följer av 4 "(SFS, 2010:8Q0, _2 l.rnn Qi, ).. k.!',j : "Huvudmannen ansvarar för att utbild~ipge~ g:e_µgillforl.(enlighet. : med bestämmelserna i denna lag, för~~~ i:ft~; 's'9m g~ :_ii}~ådelats. nied st?d av lagen oc~ de bestämmel~~lj1i) itpj1~;~g~~;-~om kan. finnas 1 andra författnmgar" (SFS, 20,1Pr,~P?-,fl f :~P1 ~1,~r;.. :. "Kommuner ska fördela resurser till titbi(dni~g)t~ji/~kdl~äsendet ' ' "J. \ 1, r, 1- I '. ( ;.-}j t efter barnens och elevernas olika förutsättninga.i'och behov" (SFS, 2010:800 2 kap 8 a ).. ~- 1_i! i \,: ~: ;, ~ l e! (\:: 11.- n i : "Varje huvudman inom skolväsendet ~!<-a 1 på.h}l'ffir1rfwa,puvå systematiskt och kontinuerligt planera,. följa.upp,och.utveckla ' j ( ' ' ) ',_l! q I ';I_, :J ~..: utbildningen" (SFS, 2010:800, 4_kap 3 )_..,,;,,;,-,.. v: : :: :--- -... 1,,, : : 1i r '. "Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i :verksamhete;n, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas" (SF s,"icfro:800, ~ kap 7 ). I ' - "Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö" (SFS, 2010:800, 8 kap 8 ). I.,. '!. J; I ~I: I! 1.1',',--' I,,li '. 1 '. i', ;. 1!,1._' i: "Kommunen ska sträva efter att i stället'för'fötskofa eller 1 fritidshem erbjuda ett barn pedagogisk omsorg om barnets vårdnadshavare önskar det. Kommunen ska ta skälig hänsyn till vårdilad~havarnas önskemål om verksamhetsform" (SFS, 2010:800, 25 kap 2 ) 2.1.3. Förskolechef "Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn och förskolechefen fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar." (SFS, 2010:800, 2 kap 10 ). "Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå.

7 Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet" (SFS, 2010:800, 4 kap 4 ). 2.1.4. Lärarbehörighet "Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet" (SFS, 2010:800, 2 kap 13 ). 2.1.5. Specifikt för förskolan "Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet" (SFS, 2010:800, 8 kap 2 ). "Barn ska från och med höstterminen det år barnet fyller tre år erbjudas förskola under minst 525 timmar om året" (SFS, 2010:800, 8 kap 4 ). "Barn ska från och med ett års ålder erbjudas förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller om barnet har ett eget behov" (SFS, 2010:800, 8 kap 5 ) "När vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader. Barn som har fysiska psykiska eller andra skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola ska skyndsamt erbjudas förskola" (SFS, 2010:800, 8 kap 14 ). "Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål" (SFS 2010:800, 8 kap, 15 ). 2.2. Arbetsmiljölagen "Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö" (SFS, 1977:1160, 3 kap 1 a ). "Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. En utgångspunkt skall därvid vara att allt sådant som kan leda till ohälsa eller olycksfall skall ändras eller ersättas så att risken för ohälsa eller olycksfall undanröjs. Lokaler samt maskiner, redskap,

8 skyddsutrustning och andra tekniska anordningar skall underhållas väl" (SFS, 1977: 1160, 3 kap 2 ). "Arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han ska utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras. Arbetsgivaren ska i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner ska därvid upprättas. Arbetsgivaren ska vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken vilar på honom" (SFS, 1977:1160, 3 kap 2 a ). 2.3. Deklarationer och konventioner Andra styrdokument för förskolan är deklarationer och konventioner från FN. En deklaration är inte tvingande utan uttrycker en åsikt hos de ledamöter som är på plats på ett internationellt möte. Konventioner är den starkaste typen av internationella styrmedel eftersom de blir lag i de länder som antar dem (www.fn.se). 2.3.1. Salamancadeklarationen Salamancadeklarationens syfte är att särskilt lyfta likvärdig utbildning för de elever och barn med särskilda behov. Deras utbildning ska enligt deklarationen ske i så stor utsträckning som möjligt integrerad med övrig utbildningsverksamhet (Salamancadeklarationen, 2006: 10). De länder som undertecknat deklarationen deklarerar att: "varje barn har en grundläggande rätt till undervisning och måste få en möjlighet att uppnå och bibehålla en acceptabel utbildningsnivå, varje barn har unika egenskaper, intressen, fallenheter och inlärnings behov, utbildningssystemen skall utformas och utbildningsprogrammen genomföras på sådant sätt att den breda mångfalden av dessa egenskaper och behov tillvaratas," (Salamancadeklarationen, 2006:11).

9 2.3.2. Barnkonventionen Utredningen inleddes med tredje artikeln i barnkonventionen. Utöver tredje artikeln finns det andra delar i barnkonventionen som har en direkt anknytning till skolans verksamhet och till utredningen: Artikel 2 "Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras". Artikel 18 "Barnets föräldrar har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Staten ska hjälpa föräldrarna". Artikel 23 "Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor". Artikel 30 "Barnet, som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och religion". Artikel 31 "Barnet har rätt till lek, vila och fritid". 3. Underlag till förslag I kommande kapitel presenteras det material som har legat till grund för det förordade förslaget. Första delen handlar om hur yttre faktorer påverkar förskolans verksamhet nu och i framtiden. Under rubrik 3.2. visar utredningen de rekommendationer som Skolverket har angivit för antal barn i förskoleverksamheten. Därefter kopplar utredningen det till aktuell forskning om barngruppers storlek och hur det påverkar barnen. Det i sin tur kopplas under rubrik 3.4 till olika siffror angående barnantal, bland annat antal barn som står i kö, hur många som förväntas börja och sluta under 2016 etcetera. Sedan tittar utredningen på vilka planer som finns för byggnation och hur det påverkar respektive förskoleenhet. I sista avsnittet i kapitel 3 presenteras en inventering av de kommunala förskolorna i Vänersborg 3.1. Omvärldens påverkan på förskolans verksamhet Förslagen till förändringar av strukturen på förskolan, som kommer att presenteras i kapitel 4, är påverkade av flera olika faktorer som inte enbart handlar om vad förskolan måste göra i förhållande till lagen. Under rubrik 3.1. tar utredningen upp de olika omvärldsfaktorer som har en inverkan på Vänersborgs kommun och förskoleverksamheten i Vänersborg.

10 3.1.1. Omförflyttningar inom kommunen Befolkningsutvecklingen inom Vänersborgs kommun har under de senaste åren varit ojämnt fördelade. Sedan 2010 har Vänersborgs tätort haft en tillväxt på 12 procent (Omvärldsanalys Vänersborg, 2016:11). I till exempel Frändefors, Brålanda och V argön har det snarare skett en befolkningsminskning sedan 1990 som idag har avstannat och som snarare sakta har börjat vända (Omvärldsanalys Vänersborg, 2016:28). Under den kommande 10-årsperioden är prognosen att befolkningen i tätorten Vänersborg kommer att fortsätta öka i högre takt än i de mindre orterna i kommunen, i och med de byggnadsplaner som finns i tätorten. Byggnadsplanerna presenteras i sin helhet i under rubrik 3.4 i utredningen. För förskolan innebär det en utmaning att fördela resurserna mellan skolenheterna på grund av att antalet barn förändras ojämnt mellan kommundelarna (Omvärldsanalys Vänersborg, 2016:29). I skolverkets lägesbedömning lyfts att huvudmännen behöver bli bättre på att fördela resurserna så att utbildningen blir mer likvärdig (2015:18). De åtgärder som förskolorna hittills har använt för att hantera det förändrade barnunderlaget presenteras under rubrik 3.6 i utredningen. En annan trend inom kommunen är att den stadsnära landsbygden blir allt mer populär, speciellt vid Vänerns kust. Även det är en faktor som förvaltningen är tvungen att beakta i sitt arbete för att bemöta ett förändrat barnunderlag. 3.1.2. Befolkningsprognos och migration Befolkningsprognos från SCB 2015 visar att Vänersborg kommer att ha en förväntad befolkningsökning med 8 procent fram till 2026. Ökningen av befolkningen hänger samman med bostadsbyggandet och prognosen för befolkningsökningen förutsätter ett ökat byggande av nya bostäder (Omvärldsanalys Vänersborg, 2016:23). Det som den planerade byggnationen visar är att antalet barn, ungdomar och förvärvsarbetande kommer att öka. Ytterligare en faktor som har och förmodligen kommer att påverka antalet barn i förskolan är migrationen. Staten har ansvaret för asyl- och flyktingmottagandet men mycket av arbetet sker i kommuner och landsting. Under 2015 var det nästa dubbelt så många människor som sökte asyl i Sverige jämfört med 2014 (Omvärldsanalys Vänersborg, 2016:16). Kommunen har ansvar för asylsökande barns utbildning, eftersom de har rätt till allmän förskola och skola (Omvärldsanalys, 2016:18). Även EUmigranter har rätt till samma skolgång i Sverige som i sitt hemland (Omvärldsanalys Vänersborg, 2016:57). En utmaning för Vänersborgs kommun är att integrera de nyanlända barnen i förskolan. Skolverket tar i sin lägesbedömning 2015 upp segregationen inom skolväsendet. De menar att den utveckling som sker, med allt mer segregerade förskolor och skolor, är olycklig för både skolväsendet och det svenska samhället i stort. Förskolan ska vara en mötesplats där möjlighet finns att skapa gemensamma erfarenheter och där nätverk kan etableras mellan olika grupper i samhället. Skolverket konstaterar vidare att det är viktigt att huvudmännen använder de organisatoriska verktyg de förfogar

11 över för att åstadkomma en allsidig sammansättning av barn med olika bakgrund inom ramen för skolvalssystemet. När nu barnantalet ökar i Sverige och nya förskolor ska byggas öppnas möjligheten att analysera hur dess placering kan motverka segregationen, enligt Skolverket. Med detta som uttalat syfte har en del kommuner därför valt att satsa på att bygga stora förskolor i centrum där barn från ett större område går (Skolverkets lägesbedömning, 2015:11). 3.1.3. Förskollärare och legitimationer Ett ökat antal barn och stora pensionsavgångar betyder att kommunen måste anställa fler förskollärare. Hur konjunkturförändringarna kommer att bli är svårt att förutsäga men i nuläget är prognosen att den svenska ekonomin kommer att ha en tillväxt, vilket förmodligen kommer att medföra att sysselsättningen ökar (Omvärldsanalys Vänersborg, 2016:31f). Däremot finns det alarmerande prognoser från Skolverket som visar på att det kommer att bli svårigheter i framtiden att få ihop tillräckligt många förskollärare med behörighet. En av orsakerna är att det är relativt få personer som söker till förskollärarutbildningarna. Det innebär också att kraven för att komma in på en förskollärarutbildning sjunker (Skolverkets lägesbedömning, 2015:14). I september 2015 var det 83 procent av Vänersborgs förskollärare som hade examen och 71 procent hade fått sin legitimation. För lärare var siffrorna 99 procent som hade examen och 94 procent som hade fått legitimationen (Omvärldsanalys Vänersborg, 2016:59). Omvärldsanalysen betonar att Vänersborg måste arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare i konkurrens med andra kommuner som ligger inom pendlingsavstånd. Till exempel har konkurrensen från Göteborg ökat i och med utbyggnaden av järnvägen. Att behålla befolkningen och att få tätorten att fortsätta växa nämns i omvärldsanalysen som en av de största utmaningarna i framtiden för Vänersborgs kommun. (Omvärldsanalys Vänersborg, 2016:40). Kommunen kommer även att vara tvungen att i samverkan med andra aktörer utföra arbetsmarknadsåtgärder som underlättar rekryteringen (Omvärldsanalys Vänersborg, 2016:41ff). 3.2. Skolverkets riktlinjer kring barngrupper I skolverkets nya rapport; Barngruppers storlek i förskolan (Rapport 433, 2016), har man gått igenom forskning för att ta fram riktlinjer kring lämpliga storlekar på barngrupper. Vad som är en lämplig gruppstorlek är en komplex fråga. Skolverket har i sin bedömning tagit med utgångspunkter som personalens utbildning, ramar såsom socioekonomisk förutsättningar, personaltäthet, organisering och miljö, samt hälsa och miljö. Skolverkets sammanfattning är att barngruppens storlek alltid behöver sättas i relation till verksamheten. Skolverkets riktlinje är följande: I gruppen 1-3 år bör antalet barn vara mellan sex till tolv, och i gruppen 4-5 år nio till femton barn (Skolverket 2016:21).

12 3.3. Barngruppers storlek I sin bok Barns lärande - fokus på kvalitetsarbete från 2016 skriver Sheridan et.al att "... tydliga mål i verksamheten, föräldrasamverkan, varierat material, goda utrymmen, små barngrupper, kompetenta förskollärare och tydligt innehåll... " är de viktigaste komponenterna för barns lärande. De delarna som direkt kan kopplas till utredningens syfte, och därför beskrivs nedan, är goda utrymmen, små barngrupper och kompetenta förskollärare. Varje dag möter barnen många olika kontakter och relationer. Detta är något som måste beaktas i kommunens barnomsorgsverksamheter eftersom många relationer under en dag är en faktor som kan framkalla stress hos barnen (Skolverket allmänna råd för förskolan, 2013:24). Det är därför viktigt att det finns kontinuitet i de grupper som barnen vistas i och att de har en lämplig storlek. Barngruppens storlek beror på gruppens sammansättning samt förskollärarnas kompetens, attityder och bild av en ideal barngrupp (Williams et.al, 2016:77). Som beskrevs under rubrik 3.2. i utredningen så har skolverket rekommenderat 6-12 barn per avdelning i åldern 1-3 år och 9-15 barn per avdelning i åldern 4-5 år. Eftersom antalet relationer i större barngrupper ökar har barn i stora barngrupper också större risk att bli stressade (Williams et.al, 2016:56). Dessutom ökar risken när det är fler än fyra lärare i barngruppen. Ytterligare en faktor som kan öka stressen för barnen och förskollärarna är om den fysiska miljön inte är anpassad för verksamheten eller är för trång (Williams, et.al, 2016:69). Många förskolelokaler idag är byggda för ett mindre antal elever än vad som faktiskt går i förskolorna (Williams et.al, 2016:70). När barngrupperna blir större upplever också förskollärarna att det är svårare att arbeta utifrån riktlinjerna i läroplanen (Williams et.al, 2016: 61). En amerikansk undersökning visade att de barn som hade gått i förskola med mindre barngrupper lyckades bättre senare i grundskolan (Pramling et.al, 2015:3). Detta gällde främst för barn med särskilda behov och barn under fyra år. Slutsatsen gällde oavsett hur många förskollärare som gruppen hade. Anledningen kan härledas till att i mindre barngrupper kan barn med särskilda behov lättare identifieras och få stöd. "Barn mår bäst och lär bäst i små grupper tillsammans med erfarna vuxna som utmanar dem kognitivt och socialt" (Sheridan et.al, 2016: 19). Det räcker däremot inte enbart med att det är få förskollärare och små barngrupper för att få hög kvalitet utan det krävs också att lärarna tar vara på de möjligheter som en liten grupp ger. Exempelvis bör förskollärarna försöka arbeta utifrån en dialog med eleverna. Att ha en nära dialog med barnen har visat sig vara bra för barnens utveckling (Williams et.al, 2016:60). Dessutom finns det studier som visar att det är förskollärarnas kompetens som är den enskilt viktigaste faktorn gällande kvaliteten på förskolan (Williams et.al, 2016:57). I utredningen har det också presenterats

13 prognoser från skolverket som visar att det kommer att bli svårare i framtiden att rekrytera lärare med legitimation. Den miljö som barnen vistas i är betydelsefull utifrån fler aspekter än enbart storleken i förhållande till antalet barn. En bra arbetsmiljö för barnen innebär också att den är utformad och imedd utifrån barnens behov. Förskolans lokaler kan, om de är bra utformade, stödja och inspirera barnen till lek, kreativitet, utveckling och lärande (Williams et.al, 2016:73). Williams et.al skriver 2016 "att lokaler signalerar förväntningar på hur barn bör bete sig, vad de kan och inte kan göra i respektive rum ". Därför tar utredningen också upp den fysiska milj ön i inventeringen som presenteras under rubrik 3.1. 3.4. Barnantal Eftersom prognosen är att antalet barn och ungdomar i Vänersborgs kommun kommer att öka är det nödvändigt att visa på konkreta prognoser för hur det påverkar förskolorna. I kommande avsnitt presenterar utredningen siffror och prognoser på hur många barn Vänersborgs kommun har idag och hur antalet kommer att växa under den kommande 10- årsperioden. 3.4.1. Barnantal och barnomsorgsplaceringar Mellan år 2012-2015 har antalet barn som är placerade i barnomsorg 1-5 år, både kommunal och enskild verksamhet, ökat med totalt 79 barn. Det är en procentuell ökning med 4 procent. Den kommunala förskolan och den kommunala pedagogiska omsorgen har under samma period inte genomgått någon större ökning i barnantal. Däremot har det skett en förskjutning på önskemål om placering som ger effekt på den kommunala förskolan. Den kommunala förskolan har fått en ökad efterfrågan om platser, medan den kommunala pedagogiska omsorgen har fått en minskad efterfrågan. Pe enskilda förskolorna har under samma period varken ökat eller minskat i platsantal, utan har kvar samma antal platser. Den enskilda pedagogiska omsorgen ökade mellan 2012-2014 med nästan 45 procent. Den stora efterfrågan på platser inom enskild pedagogisk omsorg har dock planat ut under 2015. Nyttjandegraden av barnomsorgsplacering i Vänersborgs kommun har under åren hållit sig runt 90 procent. Figuren nedan visar utvecklingen.

14 Figur 1: Barnantal i kommunen, placerade barn i barnomsorg, placerade barn i kommunal verksamhet samt prognos 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 c::j Pro c Kommunal = Kir = Prognos Källa: pro c visar i snitt antal barn som är placerade i någon form av barnomsorg under året., uppgifterna är hämtade från pro capita. Kommunal visar antalet barn som i genomsnitt är placerade i kommunal förskola och kommunal pedagogisk omsorg. Prognos visar SCB' s prognos från 2015 över barnutvecklingen från 2016 fram till 2026. Kir visar hur många barn mellan 1 till 5 år som är folkbokförda i Vänersborgs kommun 31 augusti 2012 och 2015. Enligt SCB:s prognos så kommer barnantalet fortsätta öka i Vänersborgs kommun. Fram till 2026 förväntas barnantalet 1-5 år öka från 2282 till 2528. Det är en ökning med 246 barn. Om nyttjandegraden av barnomsorgen fortsätter att hålla sig på en nivå av 90 procent innebär detta att vi kan räkna med att det kommer att finnas en ökad efterfrågan på cirka 220 barnomsorgsplatser. Figur 2: Antal inskrivna barn i kommunal och enskild barnomsorg 1-5 år per må!!ad. 2500 2000 1500 1000 500 0 Källa: Procapita 2012-2015. = 2012-2013 = 2014-2015

15 En organisatorisk utmaning, ekonomiskt och personellt, är att antalet inskrivna barn skiljer sig kraftigt under året. Under sommaren och början av läsåret är det alltid färre antal barn i verksamheterna. Sedan ökar successivt barnantalet och når sin topp under våren. Figuren nedan visar utvecklingen. I dagsläget känner vi inte till några planer för fler fristående förskolor eller utökning av platser. Trenden visar att efterfrågan av enskild pedagogisk omsorg planar ut och att efterfrågan av kommunal pedagogisk omsorg minskar. Den enda verksamheten inom barnomsorgen som har en ökande trend är den kommunala förskolan. Därför kan vi tro att stor del av de 220 nya barnomsorgsplatserna kommer att efterfrågas inom den kommunala förskolan. Exakt hur stor andel platser som kommer att efterfrågas inom den kommunala förskolan går inte att förutspå. I tabellen nedan återfinns information om vilka förskolor som finns i kommunen, hur många avdelningar varje förskola har samt hur många barn som är placerade vid varje förskola.

16 Tabell 1: Antal avdelningar och inskrivna barn vid respektive förskoleenhet 2015. Förskola Antal Totalt Totalt Medel Medel Totalt avd. oktober mars 15- heltid medel Dalsland tim."'*** Skerrud 2 34 35 9 27 36 Brålanda 4 86 82 11 69 80 Frändefors 6 94 98 19 74 93 Öxnered/Blåsut Öxnered 5 93 93 16 78 94 Blåsut 4 72 72 10 63 73 Dala borg 4* 82 82 9 73 82 Centrum Vänerparken 4** 91 90 15 73 88 Gasverksgatan 4 73 84 24 54 78 Korsgatan 4 59 64 13 48 61 Kasta njev. 40 4 77 74 39 35 74 Marierovägen 4 65 68 17 48 65 Tengrenstorp 2 31 40 6 29 35 Poppelvägen 4 68 71 26 44 70 Nattugglan 20 22 17 22 39 Mariedal Mariedal 2 31 25 6 26 32 Kumlien 1 24 23 15 7 22 Frid hem 4 77 80 24 54 78 Onsjö Skördegatan 6 98 109 7 96 103 Ponnygatan 2 30 33 6 26 32 Åkaregatan 2 30 37 3 31 34 Väne-ryr 1 25 26 7 19 26 Vargön Granås 4 77 79 7 69 76 Näckrosvägen 2 38 38 5 33 38 Lindvägen 4 67 80 11 64 75 Halleberg 4 68 76 12 61 73 Björkvägen 2 36 38 7 31 38 Mulltorp 2 34 35 7 27 34 Källa: Procapita. Kommentar: Mätning av antalet inskrivna barn sker 15:e varje månad. *Förskolan består av 4 flexibla barngrupper och personalen är uppdelad i två arbetslag. ** Vänerparkens förskola tar emot fler barn på grund av stora lokaler att kunna dela upp barnen i. ***Förskolan är i tillfälliga lokaler på Restadvägen fram tills att renoveringen av lokalerna på Ringgatan är klar. ****Nattugglan har inga 15-timmarsbarn, i denna kolumn redovisas för dem istället antal barn 6-13 år som nyttjat nattugglan på obekväma tider. 3.4.2. Efterfrågan på kommunala barnomsorgsplatser Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt och skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. Nedanstående siffror är hämtade från Procapita med sökdatum 160212 och visar hur många barn som står i kö för att få en kommunal barnomsorgsplats fram till 160630. Anledningen till att de datumen användes är för att de som ville ha plats fram till 30 juni är inom garantitiden. Nettokö står för barn som idag inte har en plats och bruttokö står för nettokö plus barn som har önskemål om att byta förskola.

17 Tabell 2: Kö till respektive område Område Nettokö Bruttokö Blås ut 14 23 Brålanda 21 38 Centrala Vargön 4 8 Centrum 26 36 Frändefors 9 18 Granås 7 13 Mariedal 26 35 Mulltorp 2 4 Onsjö 5 Skerrud Torpa/Tärnan 25 49 Väne-Ryr 1 1 Öxnered 8 23 TOTALT 143 253 Källa : Procapita 12 februari 2016 Vänersborgs kommun har i nuläget stor brist på barnomsorgsplatser. Platsbristen visar sig bland annat genom att kommunen inte kan leva upp till den lagstadgade garantitiden på 4 månader. I 8 kapitlet 14 skollagen anges att "när vårdnadshavare har anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman ska kommunen erbjuda barnet förskola inom fyra månader". Att uppnå Barn- och utbildningsnärnndens förväntade resultat att; "alla ska få sitt förstahandsval inom barnomsorgen tillgodosett inom fyra månader", kan förvaltningen inte heller leva upp till i nuläget. Tabell 3: Antal födda 2010 och 2015 Boendeområde 2010 2015 Utveckling Mariedal 64 52-12 Onsjö 50 25-25 Väne Ryr 9 4-5 Torpa/Tärnan 87 100 13 Granås 50 46-4 Centrala Vargön 28 21-7 Mulltorp 11 6-5 Vänersnäs 6 6 0 Sundals Ryr 4 4 0 Brålanda 30 22-8 Skerrud 18 10-8 Frändefors 25 32 7 Rösebo 6 8 2 Öxnered 24 16-8 Blåsut 37 16-21 Centrala staden 51 49-2 Totalt 500 417-83 Källa: Kommuninvånarregister (KIR) 31 december 2015 Utifrån figur 2 är det möjligt att dra slutsatsen att antalet barn i barnomsorgen är som lägst i augusti. Det beror på att en del av barnen går över till grundskolan. Antalet barn som flyttar upp till grundskolan varierar från år till år. En viktig komponent att ta hänsyn till i utredningen är

18 skillnaden mellan antalet som börjar och antalet som slutar på förskolan under ett läsår. En beräkning är att 417 barn kommer att börja och 500 barn kommer att sluta under 2016. Det betyder att det kommer att frigöras platser i barnomsorgen i alla områden utom Torpa/Tärnan, Frändefors och Rösebo. Siffrorna kommer inte att vara exakta när året summeras men de ger en fingervisning om hur förhållandet ser ut mellan antalet barn som börjar och slutar. Även om det förväntas frigöras några platser på förskolorna under året så är den totala bedömningen att antalet barn i åldern 1-5 kommer att fortsätta öka fram till 2026 (se figur 1). Nedan presenteras en tabell över det prognostiserade antalet barn i olika områden fram till 2018. Tabell 4. Prognostiserad förändring i barn ålder 1-5 år 2015-2018 i olika kommunområden. 2015 2018 FÖRÄNDRING I%, (ABSOLUTA TAL) MARIEDAL 301 302 0 (1) ONSJÖ 204 199-2 (-5) VÄNE-RYR 36 32-11 (-4) TÄRNAN/TORPA 418 417 0 (-1) GRANÅS 107 115 7 (8) RÅNNUM 135 134-1 (-1) HALLEBERG 133 133 0 (0) MULL TORP 45 36 20 (9) VÄNERSNÄS 39 48 23 (9) BRÅLANDA 138 142 3 (4) SKERRUD 66 78 18 (12} FRÄNDEFORS 181 201 11 (20) ÖXNERED 101 104 3 (3) BLÅSUT 151 119-21 (-32} CENTRALA STADEN 243 375 54 {132} HELA KOMMUNEN 2300 2435 6 (135) Käl la: Demos Från tabellen kan utläsas att ökningen av barn i åldrarna 1-5 år inte kommer att ske jämt inom kommunen. Vissa områden förväntas minska medan andra förväntas öka. Den kraftigaste förändringen av antalet barn förväntas ske i centrala staden där ökningen beräknas vara hela 54% under 3 år. Slutligen finns det ytterligare en aspekt på antalet barnomsorgsplatser som utredningen behöver beakta och det är att det finns fem enskilda förskolor i kommunen. De tar också emot en del av barnen som är bokförda i Vänersborgs kommun. Däremot känner inte arbetsgruppen till om det finns några utbyggnadsplaner för någon av de enskilda förskolorna. 3.5. Bostadsbyggande i Vänersborg Vänersborgs kommun har långt gående planer på att bygga ut bostadsområden i kommunen. Enligt nämndens beslut 2012-11-12 ska förskolorna vara färre, större och strategiskt belägna, vilket beror på vart barnen bor. Därför är det relevant i utredningen att ta hänsyn till en prognos av hur många barn som förväntas flytta in i de planerade nybyggnationerna och hur situationen ser ut idag på förskolorna.

19 Att beräkna exakt hur många bostäder som kommer att byggas inom ett visst område en viss period är svårt då det beror på privata initiativ. De siffror som redovisas nedan är därmed en uppskattning som bygger på de planer som finns idag i kommunen på att skapa tomter. Det är därför ännu vanskligare att försöka göra en bedömning av hur många barn som det planerade bostadsbyggandet kommer att tillföra Vänersborgs kommun. Dels på grund av att det bygger på en uppskattning av bostadsbyggandet och dels för att ett antagande har gjorts på hur många barnfamiljer som kommer att flytta in, hur många barn som finns i varje familj och varifrån som de flyttar (Rudström, 2016). Att göra en kartläggning är ändå viktigt eftersom det trots allt ger en uppskattning av hur många barn det kan tillkomma i olika kommunområden. I utredningen finns en beskrivning av hur många bostäder det finns planerat för, hur många av dessa som antas vara byggda 2026, hur många barn det kan uppskattas bo i de nya bostäderna vid samma tidpunkt och i vilken förskola barnen förväntas att gå i. Eftersom denna typ av beräkningar är mycket svåra att göra benämns inte exakt hur många barn det kan finnas i respektive åldersspann utan det räknas bara på hur många barn mellan 0-18 år som kan tänkas bo i de nya områdena. Vi kan inte heller räkna med att alla barn är nyinflyttade i kommunen. Enligt SCB's prognoser kommer barnantalet i åldrarna 1-5 år att öka fram till 2026 med cirka 10 procent. Efterfrågan på barnomsorgsplatser i de områden där bostads byggandet är planerat kommer således att öka. De områden som i nuläget är planerade att först börja bebyggas ligger på Holmängen, Öxnered, Onsjö, centrum, och eventuellt på Mariedal (Rudström, 2016). Under rubriken 3.2 står det att skolverket rekommenderar att det är 6-12 barn per avdelning i åldern 1-3 år och 9-15 barn per avdelning i åldern 4-5 år. Det är intressant när det relateras till hur många barn som idag står i kö till förskolan i Vänersborg, hur många barn som finns på varje förskola idag och till de nya barnen som kommer att tillkomma i kommunen i framtiden. Hur det ser ut i respektive område beskrivs under varje områdesrubrik. Siffrorna för köer till kommunal barnomsorg 1-5 år har mätdatumet 12 februari 2016. Antalet barn per förskola är en ungefärlig siffra som visar på hur många barn som i genomsnitt gick på respektive förskola under 2015. Öxnered och Blåsut I Öxnered är det planerat ett nytt område med 200 bostäder som kommer att bestå av hyresrätter, bostadsrätter och småhus. Alla är beräknade att vara klara år 2026 och skulle medföra 300 barn. I området finns bara en förskola, Öxnered förskola. Under 2015 var medelantalet 94 barn på förskolan och eftersom förskolan har fem avdelningar innebär det ett stort antal fler barn än vad Skolverket rekommenderar. Skolverket rekommenderar max 12-15 barn per avdelning beroende på ålder, vilket innebär mellan 60-75 barn på en förskola med fem avdelningar. Öxnered förskola ligger således 19 barn över det antal som Skolverket rekommenderar. Till området stod vid

20 mätdatumet 23 barn i kön och när de nya bostäderna står klara kommer efterfrågan att öka ytterligare. I Fjällskivlingen, som är ett område i Blåsut, är det planerat att byggas 20 bostäder och de är beräknade att vara klara till år 2026. Det är tänkt att det ska byggas hyresrätter som är beräknade att ge ytterligare 30 barn till området (Rudström, 2016). I Blåsut ligger Blåsut förskola och Dalaborgs förskola. Utifrån Skolverkets rekommendationer så borde förskolorna ha mellan 48-60 barn vardera. Under 2015 var antalet barn i snitt 73 respektive 82. Sammantaget innebär det att förskolorna redan idag tar emot fler än vad de borde och prognosen är att det kommer att bli fler barn i området som kommer att efterfråga en barnomsorgsplats. Centrumområdet På Holmängen är det planerat att byggas 600 bostäder, 400 av dessa är beräknade att vara klara år 2026. De nya bostäderna kommer att bestå av hyresrätter och bostadsrätter. En ökning med 400 bostäder skulle kunna medföra en ökning med 300 barn. I centrala Vänersborg planeras det en förtätning. De nya bostäderna kommer att bestå av hyresrätter och bostadsrätter som sammanlagt kommer att vara cirka 300 nya bostäder. De är alla beräknade att vara klara år 2026 (se karta över aktuellt planarbete). I kvarteret Haren i centrala Vänersborg finns det också planer på sammanlagt 100 bostadsrätter och hyresrätter innan 2026. 30 av de boende i kvarteret beräknas vara barn (Rudström, 2016). De förskolor som ligger i Centrumområdet är Vänerparkens förskola, Gasverksgatans förskola, Korsgatans förskola, Förskolan Kastanjevägen 40, Marierovägens förskola, Tenggrentorps förskola, Poppelvägens förskola, och Nattugglan. Det är svårt att förutse vilka av de förskolor som finns idag som kommer att påverkas av nybyggnationerna på Holmängen. Förmodligen är det de som ligger närmast, nämligen Kastanjevägen, Marierovägen och Poppelvägen. Sammantaget på de nämnda förskolorna gick det i genomsnitt under 2015 29 barn fler än vad Skolverket rekommenderar. Vid mätdatumet stod det 85 barn i kö till Centrum, vilket visar att antalet barnomsorgsplatser inte är tillräckligt för att också ta emot de nya barnen. Eftersom Holmängen är ett nytt område så finns det inte någon förskola idag som ligger på ett sådant sätt att den är strategiskt belägen. Som nämndes tidigare är efterfrågan hög till förskolorna i Centrumområdet och redan idag står många barn på kö för att få en barnomsorgsplats där. Ett nytt bostadsområde medför att ännu fler barnomsorgsplatser behöver tillkomma, som är strategiskt belägna för Holmängen. I detaljplansförslaget för Holmängen finns det möjlighet till byggnation av skolverksamhet och det föreslås i detaljplanen att det byggs en förskola inom området (Detaljplan Holmängen, 2015:21). De kvarter som är planerade att byggas i de norra delarna av centrum ligger i närheten av Korsgatan, Vänerparken och Gasverksgatan. Däremot ligger endast Gasverksgatan på samma sida järnvägen som de nya bostäderna.

21 Sammantaget på Korsgatan, Vänerparken och Gasverksgatan gick under 2015 i snitt 47 barn fler än vad Skolverket rekommenderar. Fler bostäder kommer att öka efterfrågan på barnomsorgsplatser och frågan är om de förskolor som idag ligger närmast de norra delarna av centrum är tillräckligt stora och strategiskt belägna för att ta emot de nya barnen. 8 februari inkom en ansökan till kommunen om att ändra detaljplanen i området Vänerparken för att möjliggöra att det byggs lägenheter på fastigheten Lasarettet 2. Om Byggnadsnämnden godkänner ansökan och byggnadsplanerna blir verkställda kommer det att innebära cirka 90 nya lägenheter i området (dnr: BN 2016/13). I kvarteret hönan kommer en ny förskola att byggas vilken kommer att ersätta Poppelvägens förskola. Den nya byggnaden kommer att vara i ett plan och ha 5 eller 6 avdelningar. Detta innebär att det skapas fler förskoleplatser i centrum eftersom Poppelvägens förskola hade fyra avdelningar (dnr. 2015/54). Eftersom det är kö till förskolorna i Centrumområdet och det kommer att byggas fler bostäder är slutsatsen att det generellt kommer att behövas fler barnomsorgsplatser men särskilt i vissa delar av centrum. Katrinedal norra På Katrinedal norra beräknas det att byggas 150 bostäder, alla småhus. 75 av dessa kommer att vara klara 2026 och prognosen är att det innebär 150 nya barn i området (Rudström, 2016). I Katrinedal norra finns det idag inga förskolor. Däremot har området närhet till Blåsut, Öxnered och Centrum. I Blåsut och Öxnered samt i centrala Vänersborg är efterfrågan på barnomsorgsplatser hög. Vid mätdatumet stod 23 barn i kö till Blåsut, 23 barn till Öxnered och ytterligare 85 barn till Centrumområdet. Kombinationen mellan att antalet nya barn i området kommer att öka och att situationen i områdena Blåsut, Öxnered och Centrum redan är ansträngd skapar frågan om de förskolor som finns idag räcker till och om de är tillräckligt strategiskt belägna för de nya barnen. Mariedal När Mariedal östra ska byggas är något oklart men det kan ändå betraktas som ett av de områden som kommer att vara bebyggt inom några år. I området är det beräknat att byggas 50 nya småhus som ska vara färdiga år 2026, vilket innebär cirka 100 nya barn i området (Rudström, 2016). I yttrandet för "Samråd Detaljplan för Mariedal Östra i Vänersborgs kommun" från Barn- och Ungdomsnämnden daterat 2010-03-26 framgår att eventuell bebyggelse kan medföra att förskolans verksamhet behöver byggas ut. De förskolor som finns i Mariedal är Fridhems förskola och den tillfälliga förskolan Mariedals förskola. I Mariedal stod vid mätdatumet 3 5 barn i kö för att få plats i barnomsorgen. 100 nya barn medför en ytterligare ökad efterfrågan på barnomsorgsplatser.

22 Sammantaget hade förskolorna i Mariedal under 2015 i genomsnitt 27 barn fler än vad Skolverket rekommenderar. Onsjö På Onsjö är det planerat att byggas 450 bostäder som alla är beräknade att vara klara år 2026. Fastighetsbeståndet kommer att bestå av hyresrätter och bostadsrätter. Byggandet av de nya bostäderna antas innebära ett tillskott av 350 barn (Rudström, 2016). I planprogrammet för Onsjö finns det planer på totalt 775 bostäder. Enligt det yttrande som Barn- och utbildningsnärnnden gjort kring "Planprogram för utveckling av Onsjö" kommer antalet barn i området att öka med cirka 192 barn i åldrarna 1-5 år. Eftersom 81 procent av alla barnen i åldern 1-5 år är inskrivna i förskolan kommer det att medföra en ökad efterfrågan på 155 nya barnomsorgsplatser på Onsjö. I området kallat Nabbensberg är det planerat att byggas 90 bostadsrätter, vilka kommer att vara klara till år 2026 och medföra 30-40 barn (Rudström, 2016). Området ligger nära Onsjö men det finns också en närhet till de centrala förskolorna. I Onsjö finns idag tre förskolor Ponnygatans förskola, Åkaregatans förskola och Skördegatans förskola. Det är möjligt att området även kan påverka kön till barnomsorg i centrumområdet eftersom Tenggrenstorps förskola ligger i närheten av området. I planprogram för Onsjö finns planer på att bygga en förskola i Onsjö på Agnesborgsvägen där Skördegatans förskola planera att flytta in. Onsjöskolan tar sedan över Skördegatans lokaler. De nya områdena i Onsjö som kommer att påverka barnantalet i större utsträckning ligger i de södra delarna av området. Eftersom prognosen är att det kommer att vara nödvändigt med 155 nya barnomsorgsplatser fram till år 2026 så kan det vara lämpligt att bygga en ny förskola som är strategiskt belägen för de nya barnen i södra Onsjö. Onsjös förskolor hade under 2015 i genomsnitt 169 barn i sina verksamheter vilket är 19 fler än Skolverket rekommenderar. Vargön I Nordkroken i Vargön är det planerat att byggas 30 småhus vilka alla är beräknade att vara klara innan år 2026. Uppförandet av dessa skulle innebära 60 barn (Rudström, 2016). I "Yttrande för samråd avseende detaljplan för nordöstra Nordkroken" daterad 2014-05-05 framgår att den föreslagna detaljplanen inte skulle påverka Barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde negativt. Förskolorna som ligger i Vargön är Granås förskola, Näckrosvägens förskola, Lindvägens förskola, Hallebergs förskola och Björkvägens förskola. Nordkroken ligger i norra delen av V argön och den närmaste förskolan är Granås. Vid mätdatumet stod det 8 barn i kö till centrala Vargön och 13 barn till Granåsområdet. Under 2015 hade förskolorna i Vargön i genomsnitt 60 barn fler än vad Skolverket rekommenderar. Det innebär 12 barn/förskola i området. När det tillkommer ytterligare barn i och med

23 bostads byggandet så kommer förskolorna antingen behöva byggas ut eller att det byggs en ny förskola i V argön. Figur 3: Detaljplansarbete I I ' t Katnneditlnorra 1 t '.. t '- Oal~obo!rg'!n I,' \. I t:'vpion 75-100._.; - ~'* ~:-._ ' 0::~~!I~~~ : S;mdcri ~.... ~ : KvCyprl'!l~n 50 0 Nordl:rok&n,,,', I,,.,,,,...,,":;7... ~.,' i' -,~....":..._ "'\. I I f. 2CI07!. ',...',, I I I "'.,. I /,'....., f Proornmtwbclc pag.jendulgcnomftlr1 1 I, Cb:nercd S~!:!von, I I -.. -...,",. :.,. -:0 Ko'mlando dci.1qp1:in:irbclc... Q --- :.. \ Påg(lernlcdotar;>bncmbete ',..- ') t<orsebnq., N:ibbcll$bC1!) '; ":10 F.lrcig deialj>lan - _, -, -- - - i - - Kommentar: Siffror anger uppskattat antal bostäder. 3.6. Befintliga lokalresurser De lokaler som är aktuella i denna utredning är alla där det bedrivs förskoleverksamhet med kommunal huvudman. Även den kommunala pedagogiska omsorgen omfattas av utredningen men då denna verksamhet bedrivs hemma hos privatpersoner hanteras inte de lokalresurser de har till förfogande i utredningen. Uppgifterna i detta avsnitt kommer från förvaltare Bengt-Åke Andersson på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Som framgår i avsnittet barnantal så har inte andelen barn som är inskrivna i förskolan förändrats nämnvärt sedan 2012. Det är dock kö till att få en plats i många områden i Vänersborgs kommun som framgår ovan. Detta kan tolkas som att förskolorna redan 2012 hade en fullt utnyttjad kapacitet. I tabell 2 redovisas för respektive förskola hur många avdelningar de har, medeltal för antal " 15-timmarsbarn" och "heltidsbarn" samt antal barn 15 oktober respektive 15 mars 2015. Tabell 2 redovisar inget exakt antal för hur stor kapacitet förskolorna har, men då det är kö till nästan alla förskolor kan vi i tabellen få en uppfattning om ungefär vad maxkapaciteten är idag vid respektive förskola. Förskolor Dalsland I Dalslandsområdet finns tre förskolor; Brålanda förskola, Skerruds förskola och Frändefors förskola. I både Brålanda och Frändefors saknas kapacitet att leva upp till efterfrågan på platser. Brålanda förskola är en fyravdelningsförskola. Efterfrågan på platser är större än förskolans kapacitet, en del vårdnadshavare får därmed välja andra

24 alternativ, i första hand väljs då Frändefors förskola. Brålanda förskolas lokaler är väl anpassade och i gott skick. Frändefors förskola har fyra avdelningar i själva huvudbyggnaden, en avdelning i kyrkans lokaler och en avdelning på Dalboskolan. Huvudbyggnaden har ett stort renoveringsbehov och behöver verksamhetsanpassas. Insatser kommer att ske under 2016/1 7 för att förbättra lokalerna. Kyrkans lokaler kan inte leva upp till de krav som ställs på lokaler för att det ska kunna bedrivas god pedagogisk verksamhet där. Lokalerna i Dalboskolan är verksamhetsanpassade men inte funktionella utifrån det pedagogiska uppdraget och läroplanen och utemiljön är överhuvudtaget inte anpassad för yngre barn. "G-klaven", som kyrkans lokal kallas, ägs av Frändefors Missionsförsamling. Hyreskontraktet förlängs med 1 år i taget om inte lokalerna sägs upp 9 månader innan kontraktets slutdatum. Nästa datum för uppsägning är 160331, om de inte sägs upp då förlängs kontraktet till 171231 (BUN dm: 2010/3). Skerruds förskola består av två avdelningar och efterfrågan motsvarar kapaciteten. Lokalerna är funktionella men i behov av viss renovering. Blåsut/ Öxnered I Blåsut-/Öxneredsområdet finns tre förskolor; Öxnered, Blåsut och Dalaborg. Alla lokaler i området är i behov av renovering. Dalaborg är inte byggd för förskoleverksamhet men har i viss mån verksamhetsanpassats. Förskolan har en imiktning där man satsar på kreativt skapande och uteverksamhet. Just förskolans utemiljö är lokalernas största tillgång och barnen och personalen tillbringar mycket tid utomhus. Höga bullernivåer har dock uppmätts vilket medför en försärming i den psykosociala miljön. Förskolan har också ett behov av omfattande verksamhetsanpassning och renovering. Förskolan har fyra flexibla barngrupper och två personalgrupper. Lokalerna ägs av Dalaborgsparken, Folkets Park ekonomiska förening. "Dalen" har hyrts av kommunen för förskoleverksamhet sedan 2008. Om inte kontraktet sägs upp förlängs det med tre år varje gång. Nästa datum för senaste uppsägning är 2016-04-31, sägs inte lokalen upp då förlängs kontraktet till 2020-01-31 (BUN dm: 2007/70). Borgen har hyrts sedan 2006 och kontraktstiden löper fram till 2021-09-30. Om byggnaden inte ska nyttjas efter det datumet måste kontraktet sägas upp senast nio månader före annars förlängs det med tre år (BUN dm: 2006/92). På Blåsuts förskola är lokalerna i stort behov av renovering och ljudmiljön upplevs som ett akut arbetsmiljöproblem. Två av avdelningarna upplevs också som alltför trånga. Insatser för att förbättra lokalerna är planerade att genomföras under 2016/17. Utemiljön är fin men i behov av underhåll. Öxnereds förskola hade ursprungligen fyra avdelningar men i och med det stora antalet barn har en modul hyrts in. Modulen har nu använts i cirka tio