Tillsammans för världens mest hållbara stad Stockholm Biochar Project PROJEKTLEDARE MATTIAS GUSTAFSSON 1
Vad är biokol? Biokol är ett jordförbättringsmedel En stabil struktur som låser ned kol i marken under lång tid Biokolets historia Kol omnämnt som självklar del i odling redan år 1890 Terra preta i Amazonas 6000 år sedan Svensk tradition med koltillverkning i milor Utdrag ur Handbok i svenska lantbruk av Johan Arrhenius från 1890. Kungsträdgården, mars 1951. Skogsutställningen Skogsveckan. Kolmila rivs av kolare. Foto: Stockholmskällan. 2
Förbättrar jordstruktur Biokolets egenskaper Substituerar ändliga material som torv, sand och lera Minskar markpackning Batteri som laddas med vatten och näring Stor inre yta och porvolym Stabil kolstruktur Gynnsam miljö för mikrolivet och mykorrhiza Ökar tillväxt av finmaskiga rötter 3
CO 2 O 2 C BIOMASSA FÖRKOLNING ENERGI BIOKOL Biokolets effekter Kan ge ökad tillväxt Större effekt på torra, näringsfattiga jordar Effekter kan ta tid Mer kunskap om biokolets påverkan på olika växter behövs Träd planterade i en blandning av jord och biokol (50/50) visar mycket god tillväxt. Herrhagsvägen, Stockholm. Mycket gynnsam odling av vattenmelon med biokol i ökenlandskap, Zambia. 4
Fler användningsområden Färgämne E153 i livsmedel Djurfodertillskott för bättre matsmältning, bättre allmänhälsa och minskad antibiotikaanvändning Filtermaterial för rening av vatten och luft Inblandning i byggmaterial Pågående forskning hittar ständigt fler användningsområden Stockholm Biochar Project EN URBAN KOLSÄNKA 5
Stockholm Biochar Project Bloomberg Philanthropies grundare och finansiär Omgång 1: USA, omgång 2: Europa, omgång 3: Latinamerika 155 deltagande städer i Europa 5 vinnare Projektstöd och utbyte mellan städer i 3 år Stockholms vinnande idé 6
Pilotanläggningen ÅVC Trädgård i Högdalen Förnybar värme till 80 lägenheter Biokol motsvarande CO2-utsläppen från 700 bilar Projektets fullskala Förnybar värme till 400 lägenheter Biokol motsvarande CO2-utsläppen från 3500 bilar Gemensamt engagemang Bidrar till Stockholms miljömål Samarbete mellan invånare, stad och näringsliv Stockholm Biokol Experimentet för koloniföreningar och nybörjare 7
Biokolets framtid Ersätta ändliga material med biokol Näringssatt biokol i alla stadens trädbäddar Utveckla metod för näringssättning. Hur och med vad? Sprida Stockholm Biokol Mysore, Parma, Kalifornien och Melbourne Gemensam handbok för ytterligare städer Föreläsningar, konferenser och studiebesök Lärdomar Se över närliggande verksamheter och tillgängliga anslutningar vid val av placering Få leverantörer av biokolanläggningar. Innovationsföretag med små organisationer. Fler är på väg Olika anläggningar ställer olika krav på biomassan. Förbehandling kan behövas Kartlägg logistiken kring anläggningen (biomassa, biokol, värme, studiebesök) Behov av utbildning och information (myndigheter, kommunala bolag, tekniker, potentiella användare av biokol) 8
Vinsterna med biokol Klimat och miljö Amorterar på världens CO2-skuld Kombinerar kolsänkor med minskade utsläpp Biokol från all outnyttjad biomassa i världen motsvarar utsläppen från den globala transportsektorn 9
Resursutnyttjande En stor vidd av organiskt avfall kan förkolnas till biokol Olika städer har olika avfall och behov av energi Tidigare avfall blir framtida resurs Ersätter ändliga material med förnybara Omvärldsbevakning Fler biokolanläggningar i drift globalt Ökad forskning på olika användningsområden och specifika biokol Mer utrymme i media ger ökad kunskap om biokol Ökad användning av biokol för rening av dagvatten 10
Biokol om 5 år Naturlig del i jordblandningar Stort utbud av biokolanläggningar Tillgängliga biokolprodukter på marknaden Etablerat sätt att hantera växtavfall 11