GEODATASPECIFIKATION Övrig väg Version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter
LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Linnéa Söderblom DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING 505-2016/03026 VERSION Tema Väg/Järnväg Övrig väg FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN 3.0 2017-11-01 Reviderad version utifrån synpunkter från remissperioden, främst anpassad efter synpunkter från Naturvårdsverket Ändrat vissa attribut, anpassat till mätningsanvisningarna. Kvalitetstermer uppdaterade. Linnéa Söderblom, Lantmäteriet Torsten Svärd, Lantmäteriet Linn Varhaugvik, Lantmäteriet Lars Andersson, Lantmäteriet Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess
1 (51) Styrgruppen Samverkan I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna utbyta enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1. Enhetliga geodata bidrar till enklare myndighetsservice För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Introduktion till Geodataspecifikation Övrig väg Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspires dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Inspire är ett EU-direktiv med regler för hur infrastruktur för geodata i EU ska byggas upp. Geodataspecifikationen för Övrig väg är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan SKL, Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsutbytesmodell och krav på geodata som beskriver vägar, leder och stigar som inte ingår i Trafikverkets Nationell Vägdatabas (NVDB) eller Nationell Järnvägsdatabas (NJDB). Exempelvis vandringsled, motionsspår, skoterled, dressinjärnväg med flera.
2 (51) Styrgruppen Geodataspecifikationen avser de geodata om övriga vägar som Lantmäteriet, kommunerna och övriga aktörer t.ex. entreprenörer och andra statliga myndigheter utbyter information om. Övrig väg datas beståndsdelar läses enklast ur avsnitt 5 som innehåller både en informationsutbytesmodell (grafisk i UML, Unified Modeling Language) samt en förenklad objekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till andra objekttyper. Fullständig objekttypskatalog finns i bilaga B. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår av informationsutbytesmodellen. Både en informationsutbytesmodell och en objekttypskatalog ökar möjligheterna att fler tänkta användare ska kunna förstå Övrig väg datas informationsutbytesmodell. Informationsutbytesmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelsetyper som ingår i temat. Informationsutbytesmodellen är i stor utsträckning baserad på Lantmäteriets, Naturvårdsverkets och kommunernas behov av datautbyte gällande övriga vägar. Specifikationen har koordinerats med HMK Handbok i mät- och kartfrågor. Specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman som tas fram i Svensk geoprocess är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare regler ska införlivas i specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman. Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform och enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess.
3 (51) Styrgruppen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 5 2 ÖVERSIKT 5 2.1 Information om geodataspecifikationen 5 2.2 Information om Övrig väg data 9 3 ÖVRIG VÄG DATAS OMFATTNINGAR 9 Omfattning Övrig väg (hela temat) 10 4 IDENTIFIERING AV SPECIFIKATION ÖVRIG VÄG 10 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR 11 5.1 Beskrivande text 11 5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog 12 5.3 Beskrivning av Basmodell 13 5.4 Beskrivning av Övrig väg 18 5.5 Ordning på attribut och associationer 28 6 REFERENSSYSTEM 29 7 KVALITETSKRAV 29 7.1 Datakvalitet 29 8 METADATA 31 9 TILLHANDAHÅLLANDE 31 10 DATAFÅNGST OCH AJOURHÅLLNING 31 11 PRESENTATIONSREGLER 32 12 ÖVRIG INFORMATION 32
4 (51) Styrgruppen 13 REFERENSER 32 1 HMK Handbok för mät och kartfrågor 32 13.2 Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS 32 13.3 Övriga referenser 32 BILAGA A TEST AV SPECIFIKATIONSUPPFYLLELSE 34 BILAGA B. FULLSTÄNDIG INFORMATIONSUTBYTESMODELL 34 BILAGA C. OBJEKTTYPSKATALOG 35 VJ_OvrigLed 35 VJ_OvrigLedDatamangd 37 VJ_OvrigVag 38 VJ_OvrigVagPOI 40 BILAGA D. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 48 Bilaga D.1 Krav 48 Bilaga D.2 Rekommendationer 49 BILAGA E. RELATIONER TILL DATA ENLIGT SPECIFIKATIONER SOM EJ OMFATTAS AV SVENSK GEOPROCESS. 49
5 (51) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en geodataspecifikation för utbyte av geodata som framställts på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Geodataspecifikation Övrig väg Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information Adress 801 82 Gävle Telefon 0771 63 63 63 E-post svenskgeoprocess@lm.se URL http://www.lantmateriet.se Språk Ämnesområde Syfte Svenska 011 Transporter Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen (tabell 33). Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av Övriga vägar mellan kommuner, leverantörer och myndigheter. Utbyte kan avse både från producent till informationsägare och från informationsägare till användare. Med utbyte av övriga vägar avses utbyte av företeelser representerade av objekttyper med geometrier i form av mittlinjer och punkter. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet. 2.1.1 Termer och definitioner Tabellen innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter definition. UML-specifika termer och vissa modelleringstekniska termer beskrivs i Basmodellen.
6 (51) Styrgruppen Tabell 1. Generella termer i Term Abstrakt klass Applikationsschema Association Attribut Begreppsmodell Egenskap Företeelse Företeelsetyp Generic Conceptual Model Geodataspecifikation Informationsmodell : För Svensk Geoprocess anges krav för leverans. Informationsutbytesmodell Kvalitetsmått (engelska, quality measure) (och eventuella kommentarer) klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Ekvator] : representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och roller. formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [Ekvator] samband mellan klasser egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Ekvator] : Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [Ekvator] specifikation av värdedomän och de operationer som är tilllåtna på värdena [Ekvator] : I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: SG_, Boolean (sant/falskt) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen [Ekvator] grupp av företeelser med samma egenskaper motsvarande basmodell i Inspire dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element samt datakvalitetskrav begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Ekvator] Informationsmodell specifikt anpassad för informationsutbyte kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en datakvalitetsegenskap
7 (51) Styrgruppen Term (och eventuella kommentarer) Datakvalitetsegenskap (engelska, quality element) Kategorier av datakvalitetsegenskaper (engelska, data quality element category) Kodlista Metadata Modellelement Multiplicitet Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Yttäcke detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kategori av datakvalitetsegenskaper och mäts med kvalitetsmått : Motsvaras av termen Kvalitetsparameter i HMK övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i datakvalitetsegenskaper, som mäts med kvalitetsmått : Motsvaras av termen Kvalitetstema i HMK diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Ekvator] data som definierar och beskriver andra data [Ekvator] : Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster komponent som bygger upp en modell Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. anger hur många förekomster som ska eller kan förekomma representation av en företeelse i den verkliga världen [Ekvator] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Ekvator] förteckning över objekttyper samt deras attribut- och sambandsanalyser [Ekvator] ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning, i enlighet med ISO 19123:2007. [Inspire 1089/2010 tillägg 1289] : den svenska översättningen av Coverage kan ge syftningsfel, även linje och punkt-format kan förekomma Tabell 2. Källor för termer Källa GIS-Ordbok Beskrivning GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO 19100 En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg. 1, 2004 HMK Ordlista HMK Ordlista och förkortningar, juni 2015 Inspire 1089/2010 förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster
8 (51) Styrgruppen Ekvator termdatabas med geodatarelaterade termer från svenska standarder, tekniska rapporter, tekniska specifikationer och andra rapporter på geodataområdet samt översatta termer från ISO/TC 211 Multi-lingual glossary of terms. Exempel: Svensk standard (SS), för geografisk information i serien 63 70 00 och tekniska rapporter (TR) utgivna av SIS, t.ex. 23, 24, 25, 26 2.1.2 Förkortningar Tabell 3. Förkortningar som används i Förkortning BSAB EPSG GML HMK Beskrivning Byggandets Samordning AB, kodsystem för beteckning av byggdelar eller produktionsresultat European Petroleum Survey Group, allmänt använd databas med koder över referenssystem [HMK ordlista modifierad] Geographic Markup Language En profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida http://www.lantmateriet.se/hmk OGC The Open Geospatial Consortium, internationell standardiseringsorganisation för geodata [HMK ordlista] RH 2000 Rikets Höjdsystem 2000 RMS SKL SWEREF 99 SWEREF 99 TM UML URI UUID Root Mean Square, en typ av (kvadratiskt) medeltal [HMK- Ordlista] Sveriges Kommuner och Landsting Swedish Reference Frame 1999. Svensk realisering av det europeiska geodetiska referenssystemet ETRS 89 Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator. Nationellt plant koordinatsystem erhållet genom projektion av SWEREF 99 Unified Modelling Language, modelleringsspråk som i Svensk geoprocess används för att grafiskt utrycka informationsutbytesmodeller Uniform Resource Identifier, identifierare av resurs Universal Unique IDentifier
9 (51) Styrgruppen XML NVDB NJDB extensible Markup Language Ett textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XMLschema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. Nationell Väg Databas Se http://www.trafikverket.se/ Nationell järnvägsdatabas Se http://www.trafikverket.se/ 2.2 Information om Övrig väg data Beskrivning av innehåll Utsträckning i tid och rum Syfte Övrig väg Övrig väg innehåller de beståndsdelar som har identifierats utgöra underlag vid planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning. Specifikationen kan användas för att beskriva övriga vägars och leders geometrier och användningsområde. Med Övrig väg avses de vägar som inte är ämnade för vanlig fordonstrafik. Det är vägar, leder och stigar för rekreation, turism och jord/skogsbruk. Övrig väg är inte Trafikverket huvudman för men kommuner, Naturvårdsverket och Lantmäteriet samverkar kring informationsutbyte om vissa av dessa vägar och stigar. I samverkansgrupp Tema väg/järnväg samverkar man med Trafikverket kring förändringar i NVDB och NJDB som Trafikverket är huvudman för. Rikstäckande Övrig väg är väl beskriven och rymmer data om övriga vägar som behövs som underlag vid framförallt planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Övrig väg data kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Information om övriga vägar gagnar det rörliga friluftslivet, turism och rekreation och används också av räddningstjänsten. 3 Övrig väg datas omfattningar Temat Övrig väg har bara en omfattning. Vid behov beskrivs kvalitetsaspekter direkt i relation till värden i kodlistan
10 (51) Styrgruppen Omfattning Övrig väg (hela temat) Identifiering av omfattning Hierarkisk nivå på hierarkisk nivå Beskrivning av hierarkisk nivå Utsträckning Yttäcken Ingående omfattningar Övrig väg 005 Datamängd Övrig väg Datamängd beskrivande övriga vägar som inte ingår i NVDB eller NJDB Data förekommer rikstäckande Ej relevant Ej relevant 4 Identifiering av specifikation Övrig väg Titel Alternativ titel Versionsnummer Sammanfattning Syfte Ämnesområde Typ av geometrisk representation Rumslig upplösning Kompletterande information Övrig väg Övrig väg Övrig väg beskriver företeelser inom transportområdet som inte täcks in av NVDB eller NJDB och som är intressant i datautbytessynpunkt för kommuner, Naturvårdsverket och Lantmäteriet. Utbyte av data om Övrig väg som behövs som underlag vid framförallt planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning Genom enkelt tillgängliga data enligt en gemensam specifikation ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Övrig väg data kan också bidra till att annan myndighetsutövning underlättas. Information om övriga vägar gagnar det rörliga friluftslivet, turism och rekreation och används också av räddningstjänsten. 011 Transporter Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen. 001 Vektor Ur den nationella metadataprofilen. Hög upplösning i tätort men ofta generaliserad i fjällområden till skala 1:50 000 1:100 000 Naturvårdsverket har ett regeringsuppdrag att utveckla nationell information om leder. Detta arbete kan påverka temat Övrig väg.
11 (51) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text Tanken är att denna datamängd ska innehålla företeelser som, av olika anledningar inte finns i NVDB eller NJDB. Följande typer av vägar skall inte ingå i NVDB [lista från NVDB -specifikation]: Traktorvägar Stigar, motionsspår och vandringsleder Skoterleder Tillfälliga vägar, t.ex. isvägar Spår och leder på is eller snötäckt mark Ridleder Parkväg och MTB-led kan komma att ingå i NVDB i framtiden I kapitlet Informationsutbytesmodell nedan beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och roller som ingår i Övrig väg data. Beskrivning sker med hjälp av figurer (UML-diagram), förklarande text och en textversion av objekttypskatalog i bilaga C, fullständig modell och objekttypskatalog presenteras på webbplatsen. Informationsutbytesmodellen är dokumenterad med UML (www.uml.org) och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se bilaga B i Specifikation för Basmodell för information om hur UML har använts i. Avgränsning Vägar och järnvägar (utom för dressin) utbyts genom de nationella databaserna Nationell Vägdatabas (NVDB) och Nationell järnvägsdatabas (NJDB). De företeelser som inte ingår i de datamängderna ingår i denna specifikation. Gångbanor, cykelbanor och kombinerade gång och cykelbanor finns i NVDBs tema Gång, cykel och moped (GCM) med typindelning och attribut för användningsområde. Gång och cykelbanor samt cykelpark återfinns också som markanvändning i Svensk geoprocess. 5.1.1 Förändringar från och med version Objekttypen Övrig Väg (VJ_OvrigVag) har fått ett nytt attribut vägbredd och dess kodlista för förläggningstyp (VJ_ForlaggningTyp) har fått en ändring genom att värdet normal bytts till marknivå. Termer om kvalitet har anpassats till SIS terminologi, vilket syns i avsnitt 2.1.1 samt i tabellhuvuden i avsnitt 7.1 Fler kvalitetskrav har förtydligats. Text om höjd och 3D i 5.2 har ändrats. Texten har anpassats till övriga geodataspecifikationer inom. 5.1.2 Förändringar från och med version 3.0 å, ä och ö i klassnamn och attributnamn ändrade till a, a respektive o Temat har fått ny indelning i fysiska vägar, leder och intressanta företeelser
12 (51) Styrgruppen 5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog Inom finns nio teman Bild, Vatten, Markanvändning/Marktäcke, Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas informationsutbytesmodell är indelad i ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett gemensamt paket som används av alla informationsmodeller som beskrivs i specifikation Basmodell. informationsutbytesmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsutbytesmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsutbytesmodeller är de som från och med version 3 redovisas i specifikationen. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls tillsammans med XML-scheman via projektets hemsida: www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess Informationsutbytesmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Fullständig informationsutbytesmodell och objekttypskatalog återfinns på webbplatsen med kopia i bilaga B och C. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls som html. I objekttypskatalogen för temat Övrig väg ingår endast objekttyper skapade för Övrig väg data. Gemensamma klasser och importerade objekttyper, kodlistor och datatyper från standarder och Inspire beskrivs i dokumentet Gemensamma klasser. Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom samverkan ska egna versioner av kodlistor samverkas med övriga intressenter. Färgsättning av modellelement görs enligt figur, vita klasser för temats information, grå klasser andra temans och gula klasser för importerade klasser från standarder och Inspire.
13 (51) Styrgruppen class Färgsättning «featuretype» AnnanObjekttyp «datatype» Annan «codelist» AnnanKodlista «featuretype» TematsObjekttyp «datatype» Temats «codelist» TematsKodlista «featuretype» ImporteradObjekttyp «datatype» Importerad «codelist» ImporteradKodlista Figur 2. Färgsättning av klasser i diagram. Annan objekttyp kommer från annat tema eller basmodell. Importerade objekttyper kommer från standarder, Inspire o. dyl. Krav 1. Krav 2. Krav 3. Krav 4. Krav 5. Krav 6. Rekommendation 1 5.3 Beskrivning av Basmodell Informationsutbytesmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation Informationsutbytesmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor skapats som kan användas av alla specifikationer. Gemensamma klasser, datatyper och kodlistor har prefixet SG. Det finns även en geometrimodell med prefix GE. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livscykelinformation, geometrier och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. De gemensamma modellerna beskrivs tillsammans med importerade element från Inspire i specifikationen Basmodell med motsvarande numrering.
14 (51) Styrgruppen I kapitel 5 beskrivs objekttyper mm med den svenska översättningen från bl.a. Inspire, utförligare finns i specifikation för Basmodellen. 5. Basklass SG_BasKlass är en abstrakt klass som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. SG_BasKlass tillför via arv dessa attribut till objekttyperna. SG_BasKlass har två obligatoriska attribut, identitet och datum för då objektets version skapades eller blir giltigt. Identitet beskrivs med datatypen Identifier som kommer från Inspire och består av en namespace (namnrymd) och localid som tillsammans ger ett unikt id. 5.3.2 Identifierare Alla objekt som levereras enligt ska ha en unik identitet som inte byts ut under dess giltighetstid. Med objekt menas den realisering av den verkliga företeelsen. Vid förändringar av objektet behålls den unika identiteten men objektet representeras av en ny version. Svensk Geoprocess utnyttjar Inspires datatyp Identifier som med namespace och localid bygger upp en unik identitet. UUID är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Lantmäteriet har i sina Inspiretjänster valt att representera namespace med land.organisation.tema. Krav 7. Krav 8. Krav 9. Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id) Identifierare ska vara av typen Identifier [Inspire - Generic conceptual model - BaseTypes] Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. [Inspire Base Types: Identifier, note 3] Rekommendation 2 LocalId som är ett attribut till typen Identifier anges med typen UUID [ISO/IEC 9834-8:2005]. 5.3.3 Livscykelinformation Vid nyskapande av objekt anges skapandedatum i beginlifespanversion, om versionid i datatypen Identifier används ska 1 anges för den första versionen. Då en ny version skapas anges datum och tid för endlifespanversion på den utbytta versionen av objektet. I den nya versionen räknas talet i versionid upp +1 och beginlifespanversion får det datum när den nya versionen blir gällande. Denna version ska vara unik, localid och namespace behålls. Krav 10. Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Krav 11. Om attributet versionid förekommer ska det anges i heltal och uppräknas ett steg efter varje version som tilldelas värde i beginlifespanversion.
15 (51) Styrgruppen Rekommendation 3 Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, används för attributet beginlifespanversion och alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation 5.3.4 Textfält Det finns olika sätt att representera text. Vanlig text representeras av datatypen CharacterString. Inspire använder datatypen PT_FreeText där språkkod ska anges. 5.3.5 Projekt Övrig väg berörs inte av SG_Projekt 5.3.6 Kontaktuppgifter Ansvarig organisation registreras på olika sätt inom. För projekt inom flygbild, höjd och stompunkter kan uppgifter om ansvarig organisation anges för ägare, producent och uppdragsgivare. För levererade datamängder anges grundläggande metadata enligt den svenska metadataprofilen. För geometrierna kan ansvarig organisation och utförare anges för inmätningen. 5.3.7 Extern referens Företeelser kan representeras på olika sätt för olika ändamål. Ett objekt i en databas kan referera till ett annat objekt genom datatypen ExternalReference. en kommer från Inspires byggnadsmodell. 5.3.8 Okända värden För okända eller utelämnade värden används den inbyggda funktionen nillable från XML-schemaspecifikationen från W3C. Funktionen med nil ersätter det utelämnade värde och anges med booleanvärdet true och anledningen till utelämnandet enligt värdelistan nilreason. Anledningen visar t.ex. att värdet saknas eller är okänt. Alla obligatoriska element i XML-scheman är nillable utom identiteten. 5.3.9 Koordinatsystem För att hantera koordinatsystem används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett koordinatsystem. Referenssystemet för plankoordinater anges med EPSG-kod (se kap. 6) och dimension =2. För 3D-geometrier anges plansystemet men dimension sätts =3. Höjdsystem anges med attribut för datamängd. Koordinatsystem för plan och dimension anges även för Datamängd. 5.0 SG_CoClass CoClass ersätter under hösten 2017 BSAB 96. CoClass användningsområde är den byggda miljön. Om det finns en korresponderande CoClass-kod anges denna. Klassificering sker med 7 tabeller där tabellerna innehåller 3 generaliseringsnivåer. T.ex. motionsspår och vandringsled finns som coclass-kod, coclass är hela tiden under utveckling så fler koder kan tillkomma.
16 (51) Styrgruppen 5.1 Geometri Grundtanken i är att en företeelses representation inte är knuten till hur den representeras geometriskt. Detta ger möjlighet att representera en företeelse på flera olika sätt. Ett dike kan ha både två kantlinjer, en mittlinje och en yta. Om det är en kantlinje, en mittlinje eller en yta ges istället av geometrin. Det finns möjlighet att beskriva lägesosäkerheten för en enskild geometri i både plan och höjd. Specifika metadata för inmätningen kan anges för respektive geometri använder begreppet lägesosäkerhet för geometrier. Lägesosäkerhet uttrycks som standardosäkerhet, RMSE och beskrivs i HMK-Geodatakvalitet. För kvalitetsrapportering används begreppet noggrannhet för att stämma överens med kvalitetsstandarden. Hur begreppen förhåller sig till varandra finns beskrivet på Lantmäteriets webbplats. Övrig väg använder geometrierna linje och punkt. Mätningsanvisningar är ett komplement till geodataspecifikationer och beskriver geometrisk representation vid utbyte. 5.1.1 Kropp Geometri som har utbredning i 3 dimensioner 5.1.2 Ytor Ytor kan representeras av informationsbärande polygoner med eventuella uteslutande inre polygoner (öar). Ytor kan även representeras av slutna linjeobjekt tillsammans med en informationsbärande centroidpunkt. Linjen kan i sig bära information och vara ett eget objekt. Centroidpunkten ska ligga inom ytan och det måste finnas omkringliggande kantlinjer runt centroidpunkten för att kunna bilda en yta. För att bilda en sluten yta där kantlinjer saknas används tätnings-linje, dvs en fiktiv linje utan information. 5.1.3 Linjer Linjeobjekt representeras av koordinatsatta brytpunkter sammanbundna med linjer. Kontinuerliga linjeobjekt t.ex. kurvor, cirkelbågar och klotoider transformeras till denna form för utbyte. Enbart utvalda linjer kan representera de objekt som i sig kan klassificeras som ytor men inte har krav på ytbildning. I specifikation för Markdetaljer finns exempel på mittlinjer och kantlinjer. 5.1.4 Punkter Punktobjekt representeras geometriskt med ett koordinatpar samt med höjdvärde om det är 3D-representation. 5.1.5 Metadata för geometri Geometrins kvalitet beror till stor del på hur inmätning skett samt var på objektet inmätning skett. Detta anges med attribut. I dokumentet Mätningsanvisningar beskrivs hur objekten representeras geometriskt. I vissa fall kan en företeelse vara skymd, helt eller delvis, i en flygbild eller ett ortofoto och den som skapar geometrin gör en uppskattning av geometrin utifrån erfarenhet, regler och/eller andra indikatorer i bilden. När så inträffar skall attributet osakertlage sättas till True och attributet osakertlageanledning skall anges. Från och med version av Basmodellen ingår attributet geoidmodell i geometrimetadata.
17 (51) Styrgruppen 5.2 Höjd och 3D Objektets höjd över havet och objekt beskrivna med 3 dimensioner beskrivs med olika modeller. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjd som ett attribut. Ett objekts höjd kan beskrivas på 2 sätt o o Absolut höjd beskriver objektets höjd över geoiden ( havet ). Relativ höjd beskriver höjdskillnad mellan två höjdlägen på ett objekt. Vanligen mellan objektets översta nivå och marken men andra höjdlägen förekommer. Geometri med höjdvärden. o o Höjd kan anges som en höjdkoordinat på punkter och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s.k. kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter. Hur höjd redovisas på objekt beskrivs i dokumentet Mätningsanvisningar. 5.3 SG_ Ett gemensamt sätt för flera objekttyper att beskriva namn är genom SG_. En datatyp som beskriver namnets status, språk och beslutande myndighet. 5.4 SG_Datamängd Geodata levereras som en datamängd som kan variera i storlek alltifrån enstaka objekt till större datamängder. Att leverera geodata via tjänster av fråga-svar-karaktär beskrivs inte i. SG_Datamangd används för vektordata men inte när en datamängd från Inspire ingår i modellen t.ex. Markanvändning och Marktäcke. En identitet för datamängden är obligatorisk och metadata är obligatoriskt men innehållet rekommenderas se Svensk geoprocess Basmodell. Datamängd håller information om koordinatsystem i plan och höjdsystem samt dimension. 5.4.1 Metadata för datamängd Grundläggande metadata i enlighet med svensk metadataprofil för datamängden ger en överblick över datamängden med syfte, ämnesområde samt identitet och kontaktuppgifter.
18 (51) Styrgruppen 5.4 Beskrivning av Övrig väg class VJ_OvrigVagÖversikt «featuretype» SG_BasObjekttyper::SG_BasKlass + id: Identifier + beginlifespanversion: DateTime + endlifespanversion: DateTime [0..1] «DataSet» SG_BasObjekttyper::SG_Datamangd + id: Identifier + uttagdatum: DateTime + metadata: URI + koordinatsystemplan: GE_KoordinatsystemPlan + hojdsystem: GE_Hojdsystem [0..1] + dimension: GE_Dimension [0..1] «featuretype» VJ_VagJarnv agobjekttyper::vj_ov rigvag + vagtyp: VJ_OvrigVagTyp + namn: SG_ [0..*] {ordered} + geometri: GM_Object [1..*] {ordered} + geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..*] {ordered} + forlaggning: VJ_ForlaggningTyp + belysning: VJ_Belysning [0..1] + markering: VJ_MarkeringTyp [0..1] + preparering: VJ_Preparering [0..1] + vagbredd: Real [0..1] +fysiskvag 0..* «featuretype» VJ_VagJarnv agobjekttyper::vj_ov rigled + typovrigled: VJ_OvrigLedTyp [1..*] + namn: SG_ [0..*] {ordered} + geometri: GM_Curve [1..*] {ordered} + geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] {ordered} + ansvarigorganisation: VJ_OvrigVagAnsvarigOrg + status: VJ_OvrigVagStatus [0..1] + coclass: SG_CoClass [0..*] +led 0..* «featuretype» VJ_VagJarnv agobjekttyper::vj_ov rigvagpoi + POI: VJ_LedIntressepunkt + geometri: GM_Object + geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] +POI 0..* +datamangd 0..* +datamangd 0..* +datamangd 0..* «DataSet» VJ_VagJarnv agobjekttyper:: VJ_Ov rigleddatamangd Figur 3. Översikt Övrig väg Övrig väg har 3 objekttyper; VJ_OvrigVag (Övrig Väg), VJ_OvrigLed (Övrig Led) och VJ_OvrigVagPOI (POI - Intressepunkt vid led). Vanligtvis sker utbyte genom ett antal objekt som paketeras i en datamängd.
19 (51) Styrgruppen 5.4.1 VJ_OvrigLed class VJ_OvrigLed «featuretype» SG_BasKlass + id: Identifier + beginlifespanversion: DateTime + endlifespanversion: DateTime [0..1] «FeatureType» VJ_Ov rigled + typovrigled: VJ_OvrigLedTyp [1..*] + namn: SG_ [0..*] {ordered} + geometri: GM_Curve [1..*] {ordered} + geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] {ordered} + ansvarigorganisation: VJ_OvrigVagAnsvarigOrg + status: VJ_OvrigVagStatus [0..1] + coclass: SG_CoClass [0..*] «codelist» VJ_Ov rigledtyp + motionsspår + ridväg + vandringsled + tipspromenad + naturstig + roddled + MTB-led + båtled + kanotled + båtdrag + snorkelled + annan led + skidspår + påbjuden skoterled + skoterled + vinterled «codelist» VJ_Ov rigvagansv arigorg + Lantmäteriet + Länsstyrelse + Kommun + Naturvårdsverket + Förening + annan «codelist» VJ_Ov rigvagstatus + öppen + planerad + bristfällig Figur 4. Objekttyp Övrig led med kodlistor Här redovisas övriga leder som inte ingår i NVDB eller NJDB. För övrig led anges typen av övrig led. Typ av led kan i flera fall vara samtidiga t.ex. motionsspår som är skidspår vintertid. Från basklass anges identitet och datum då objektet är giltigt. Attribut Multiplicitet 1..* och Regler typovrigled Beskrivning typ av övrig led enligt kodlista kan registreras samtidigt VJ_OvrigLedTyp namn Multiplicitet 0..* och Regler namn på övrig led SG_
20 (51) Styrgruppen Multiplicitet 1..* och Regler geometri geometri med raka linjesegment för ledens länk matematiska linjegeometrier såsom spline, klotoider och Bezier är inte tillåtna GM_Curve Multiplicitet 0..1 och Regler geometrimetadata uppgifter om geometri GE_GeometriMetadata Multiplicitet 1 och Regler ansvarigorganisation typ av ansvarig organisation VJ_OvrigVagAnsvarigOrg: Lantmäteriet Länsstyrelse Kommun Naturvårdsverket Förening annan status Multiplicitet 0..1 och Regler ledens status VJ_OvrigVagStatus: öppen planerad bristfällig
21 (51) Styrgruppen Multiplicitet 0..* och Regler coclass motsvarighet i klassningssystemet CoClass klassningstabeller tas fram 2017, vandringsled och motionsspår är kända värden SG_CoClass Kodlista VJ_OvrigLedTyp motionsspår ridväg vandringsled tipspromenad naturstig roddled MTB-led båtled kanotled båtdrag snorkelled iordningställd och underhållen slinga avsedd för motion led för ryttare med häst ridbana anges genom Markanvändning led längs väg eller stig avsedd för vandring har vanligen skild start och slutpunkt led som regelbundet utnyttjas till frågelek stig utvald för dess naturvärde redovisande led med tillgängliga båtar. Används för att man skall kunna ta sig över större vattendrag vid vandring lämplig stig eller väg för terrängcykling led för båttrafik som sammanbinder leder anvisad lämplig led för kanot permanent anläggning för att flytta båtar mellan sjöar anvisad lämplig led för snorkling Kan ha informationsskyltar under vatten
22 (51) Styrgruppen annan led skidspår påbjuden skoterled skoterled vinterled övriga typer av leder Exempel Renflyttningsled, pilgrimsled slinga i terräng, längs väg eller stig avsedd för skidåkning bör ha broar över hinder och likande anordningar för tillgänglighet. Skidspår behöver inte synas under barmarkssäsong inom område med terrängkörningsförbud påbjuden skoterled led i terräng, längs väg eller stig avsedd för skoteråkning led avsedd för skidturer har vanligen skild start och slutpunkt
23 (51) Styrgruppen 5.4.2 VJ_OvrigVag class VJ_Ov rigvag «featuretype» SG_BasKlass id: Identifier beginlifespanversion: DateTime endlifespanversion: DateTime [0..1] «codelist» VJ_MarkeringTyp ruskmarkering ja nej «codelist» VJ_Belysning ja nej «featuretype» VJ_Ov rigvag vagtyp: VJ_OvrigVagTyp namn: SG_ [0..*] {ordered} geometri: GM_Object [1..*] {ordered} geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..*] {ordered} forlaggning: VJ_ForlaggningTyp belysning: VJ_Belysning [0..1] markering: VJ_MarkeringTyp [0..1] preparering: VJ_Preparering [0..1] vagbredd: Real [0..1] «codelist» VJ_Ov rigvagtyp dressinjärnväg stig parkväg traktorväg fiktiv otydlig stig «codelist» VJ_Preparering ja nej «codelist» VJ_ForlaggningTyp bro tunnel marknivå sommarbro Figur 5 Objekttyp Övrig väg med kodlistor Här redovisas vägar för friluftsliv och vägar som inte ingår i NVDB. Om övrig väg har belysning anges detta med sant eller falskt. Attribut vagtyp Multiplicitet 1 och typ av övrig väg VJ_OvrigVagTyp Regler namn Multiplicitet 0..* och namn på övrig väg SG_
24 (51) Styrgruppen Regler geometri Multiplicitet 1..* och objektets geometri i form av punkt eller raka linjesegment representerad av mittlinje matematiska linjegeometrier såsom spline, klotoider och Bezier är inte tillåtna. Bro kan representeras med punktgeometri GM_Object Regler geometrimetadata Multiplicitet 0..* och uppgifter om geometri GE_GeometriMetadata Regler forlaggning Multiplicitet 1 och anger om övrig väg går på bro, tunnel eller på marken VJ_ForlaggningTyp: bro tunnel marknivå sommarbro Regler belysning Multiplicitet 0..1 och anger om objektet har belysning VJ_Belysning: ja
25 (51) Styrgruppen nej Regler markering Multiplicitet 0..1 och anger om spåret eller leden är markerad VJ_MarkeringTyp: ruskmarkering ja nej Regler preparering Multiplicitet 0..1 och anger om spåret är preparerat VJ_Preparering: ja nej Regler vagbredd Multiplicitet 0..1 och vägens bredd i m Real Regler Kodlista VJ_OvrigVagTyp dressinjärnväg stig parkväg järnväg där reguljär tågtrafik lagts ned och nu används till att åka dressin på tydlig väl upptrampad stig
26 (51) Styrgruppen traktorväg fiktiv otydlig stig vägar för fotgängare m.fl. som inte klassificeras som gångväg eller cykelväg Cykelväg och gångväg ingår i NVDB anlagd väg endast farbar för traktorer (jordbrukstraktor eller skogsbruksmaskin) eller terrängfordon (fordon med hög markfrigång, större hjul och 4-hjulsdrift) [översatt Inspire] spår eller led som saknar fysisk utbredning eller stig Exempel Skoterspår över sjö eller myr mindre stig som bitvis kan vara otydlig 5.4.3 VJ_OvrigVagPOI class VJ_Ov rigledpoi «featuretype» SG_BasKlass id: Identifier beginlifespanversion: DateTime endlifespanversion: DateTime [0..1] «featuretype» VJ_Ov rigvagpoi POI: VJ_LedIntressepunkt geometri: GM_Object geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] «codelist» VJ_LedIntressepunkt vad fångstarm hjälptelefon Figur 6 Objekttyp Intressepunkt vid led med kodlista Innehåller företeelser som kan vara av intresse i anslutning till leder. Attribut Multiplicitet 1 och Regler POI intressant företeelse VJ_LedIntressepunkt
27 (51) Styrgruppen Multiplicitet 1 och Regler geometri intressepunktens geometriska representation endast enkla geometrier såsom raka linjesegment och punkter är tillåtna GM_Object Multiplicitet 0..1 och Regler geometrimetadata GE_GeometriMetadata Kodlista VJ_LedIntressepunkt vad fångstarm hjälptelefon lämplig passage för fotvandrare där bro saknas markering tvärs över en leds färdriktning för att underlätta orientering i dåligt väder plats där det finns ständig tillgång till telefon för nödanrop och korta meddelanden Återfinns även i byggnadsmodellen
28 (51) Styrgruppen 5.4.4 VJ_OvrigLedDatamangd class VJ_OvrigLedDatamangd «DataSet» SG_Datamangd id: Identifier uttagdatum: DateTime metadata: URI koordinatsystemplan: GE_KoordinatsystemPlan hojdsystem: GE_Hojdsystem [0..1] dimension: GE_Dimension [0..1] «DataSet» VJ_Ov rigleddatamangd datamangd 0..* POI 0..* led 0..* «featuretype» VJ_Ov rigvagpoi POI: VJ_LedIntressepunkt geometri: GM_Object geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] «featuretype» VJ_Ov rigled typovrigled: VJ_OvrigLedTyp [1..*] namn: SG_ [0..*] {ordered} geometri: GM_Curve [1..*] {ordered} geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] {ordered} ansvarigorganisation: VJ_OvrigVagAnsvarigOrg status: VJ_OvrigVagStatus [0..1] coclass: SG_CoClass [0..*] fysiskvag 0..* «featuretype» VJ_Ov rigvag vagtyp: VJ_OvrigVagTyp namn: SG_ [0..*] {ordered} geometri: GM_Object [1..*] {ordered} geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..*] {ordered} forlaggning: VJ_ForlaggningTyp belysning: VJ_Belysning [0..1] markering: VJ_MarkeringTyp [0..1] preparering: VJ_Preparering [0..1] vagbredd: Real [0..1] Figur 7 Datamängd för Övrig led En datamängd för Övrig led består av objekt övrig väg, övrig led och intressepunkt vid led. Datamängder i har identifierare, uttagsdatum och metadata med bl.a. kontaktuppgifter, syfte och ämnesområde. Koordinatsystem för plan är obligatoriskt attribut och dimension respektive dimension är frivilliga. 5.4.5 Beroenden till andra specifikationer Övrig väg har beroenden till Trafikverkets databaser NVDB och NJDB. De gemensamma paketen Basmodell och Geometri har i sin tur beroenden till flertalet internationella standard i ISO 19100-serien och Inspires basmodell. Till viss del har Övrig väg även ett beroende till Inspires tema Transport Network. 5.5 Ordning på attribut och associationer I geodataspecifikationens motsvarande XML-schema hanteras attribut på objekttyper och datatyper på samma sätt som relationer med roller mellan objekttyper. Kodlistor hanteras i ett separat XML-schema. Ordningen på attribut och roller är densamma som i informationsutbytesmodellen och XML-schemana är skrivna med funktionen <sequence> vilket innebär att ordningen alltid ska följas. Attribut på ett modellelement beskrivs alltid först och därefter eventuella roller till andra modellelement.
29 (51) Styrgruppen 6 Referenssystem Referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 används inom. Koordinatsystem för plan, höjdsystem och dimension anges som attribut för datamängd. Lista på godkända koordinatsystem finns i dokumentet Basmodell i form av tabell. Koordinatsystem i plan resp. höjdsystem anges med EPSG-kod. Temporalt referenssystem anges med UTC +1 eller +2 vintertid/sommartid i de fall det är aktuellt. Transformation mellan referenssystem eller överräkning till andra projektionszoner ska ske med Gtrans eller annan programvara som följer anvisningarna i HMK - Geodetisk infrastruktur, Bilaga A2. Data utbyts i referenssystem i plan SWEREF 99 (EPSG:3006 EPSG:3018, EPSG:5846 EPSG:5857) och höjdsystem RH 2000 (EPSG:5613). Samma temporala referenssystem används för alla omfattningar enligt gregorianska kalendern UTC +1 (CET) eller UTC +2 (CEST). Krav 12. Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas med referenssystem Sweref 99 inklusive dess lokala zoner och RH 2000. GML hanterar geometrier i XML-filer. I GML anges referenssystem som EPSG-kod samt dimension med värdet 2 eller 3. I GML finns inget specifikt värde för höjdsystem, utan när dimensionen är 3 behöver EPSG-koden tas från en uppsättning kombinerade koder (EPSG:5828, EPSG:5845 - EPSG:5857). Tabell 4. Exempel på hur referenssystem redovisas i XML-fil Plansystem Höjdsystem I XML-fil SWEREF 99TM Saknas srsname="urn:ogc:def:crs:epsg::3006" srsdimension="2" SWEREF 99TM och RH2000 RH2000 srsname="urn:ogc:def:crs:epsg::5845" srsdimension="3" 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet Informationsutbytesmodellen i denna specifikation beskriver hur data ska levereras. Avvikelser från den specificerade modellen (konceptuell konsistens, formulerade som Krav 1 och Krav 2 med röd fet text) ska beskrivas i kvalitetsdelen av Metadata tillsammans med resultatet av övriga kvalitetskrav som ställs här. Kvalitetsmåtten med identiteter (id) är hämtade från bilaga D i standarden SS-EN ISO 19157 Datakvalitet. I HMK-Geodatakvalitet beskrivs teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. I HMK dokumenten används termen lägesosäkerhet för mätningens kvalitet medan Kvalitetsstandarderna använder termen lägesnoggrannhet för kvalitetsredovisningen av motsvarande resultat.
30 (51) Styrgruppen Tabell 5. Datakvalitetskrav och mått från ISO 19157 Datakvalitet. Kategori Kvalitetsegenskap Kvalitetskrav (Kvalitetsmått) Fullständighet en datamängds innehållsmässiga överensstämmelse med dataproduktspecifikationen Logisk konsistens överensstämmelse med logiska regler för en datamängd Lägesnoggrannhet osäkerhet i positionsangivelser Brist saknade förekomster i en datamängd Övertalighet för många förekomster i en datamängd Konceptuell konsistens grad av överensstämmelse avseende det konceptuella (begreppsmässiga) schemat Domänkonsistens grad av överensstämmelse avseende värdedomän (tillåtna värden) Topologisk konsistens grad av korrekthet i topologiska egenskaper Absolut lägesnoggrannhet osäkerhet i positionsangivelser i förhållande till referenssystemet Inga objekt får sakna geometri. (D.6 - Andel saknade objekt i förhållande till specifikation, id 6) Övertalighet ska ej förekomma. (D.3 - Andel övertaliga enheter, Id 3). Dubbletter ska ej förekomma (D.4 - Andel dubbellagrade objekt, Id 4) 100 % av förekomsterna ska överensstämma med informationsmodellen. (D.13 - Andel som överensstämmer med reglerna för applikationsschemat, Id 13). 100 % av förekomsterna ska överensstämma med värden i kodlistor. (D.17 - Andel som överensstämmer med värdedomän, Id 17). Missade anslutningar pga. undershoots får inte finnas (D.24 - Antal saknade anslutningar på grund av för korta linjer, Id 23) Missade anslutningar pga. overshoots får inte finnas (D.25 - Antal saknade anslutningar på grund av för långa linjer, Id 24) Inga linjer får korsa sig själv (D.27 - Antal ogiltiga självkorsningsfel, Id 26) Inga linjer får överlappa sig själv (D.28 - Antal ogiltiga självöverlappningsfel, Id 27) Krav på RMS i plan (D.49 - Kvadratroten ur medelkvadratavvikelsen för planimetri, Id 47) Krav på RMS i höjd (D.41 - Kvadratroten ur medelkvadratavvikelsen, Id 39) HMK-Standardnivå 1 Krav på RMS i plan är 1 m Krav på RMS i höjd är 1 m HMK-Standardnivå 2 Krav på RMS i plan är 0,1 m Krav på RMS i höjd är 0,1 m HMK-Standardnivå 3 Krav på RMS i plan är 0,05 m Krav på RMS i höjd är 0,05 m
31 (51) Styrgruppen 8 Metadata Metadata anges på datamängdsnivå enligt den Nationella metadataprofilen (aktuell version). Grundläggande metadata beskriver innehåll i data som kan erhållas samt var och vem som ansvarar för leverans. Titel, referensdatum, språk, ämnesområde, sammanfattning samt kontakt och datum för metadatat är obligatoriskt. Se www.geodata.se Ett urval av metadata enligt metadatastandarden ISO 19115 redovisas i en länk till en websida eller till en fil. I Basmodell avsnitt 5.3.4.1 visas vilka metadata från standarden som ska anges enligt. För planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande och fastighetsbildning är aktualitet en mycket viktig parameter. Uttagsdatum för datamängd speglar till viss del aktualitet. Metadata kan anges på geometrier (se avsnitt 5.1.5). Metadata kan även sättas på objektnivå och uttrycks då vanligen som attribut på enskilda objekttyper. Krav 13. Specifikationsuppfyllelse ska anges i metadata för datamängd enligt denna geodataspecifikation. 9 Tillhandahållande Tabell 6. Leveransformat Beteckning XML (extensible Markup Language) Version 1.0 Specifikation Filstruktur.xml Språk http://namespace.lantmateriet.se/svenskgeoprocess/vj//vj_vagjarnvag.xsd Teckenuppsättning Svenska Utf-8 Krav 14. Leverans ska ske enligt Svensk Geoprocess XML-schema. 10 Datafångst och ajourhållning Hur geometrisk representation av objekt ska ske är beskrivet i Mätningsanvisningar med sammanställda och fastställa regler för inmätning, skapande av objekt och geometrier för geodata både på en nationell nivå och för geodata som skapas i kommunala verksamheter. I HMK finns kompletterande tekniska anvisningar om mätning och insamling med andra flygburna och markbaserade metoder. Rekommendation 4 Kommunala insamlingsprocesser ska utgå ifrån HMK.
32 (51) Styrgruppen 11 Presentationsregler har inga regler för presentation men specifikationerna för Bild, Höjd och Stompunkter har rekommendationer. 12 Övrig information - 13 Referenser 1 HMK Handbok för mät och kartfrågor HMK-Fotogrammetrisk detaljmätning HMK-Geodatakvalitet HMK-Ordlista HMK-Introduktion Handbok Kartografi (HMK-Ka) 1996 Länk till dokument: https://www.lantmateriet.se/sv/om-lantmateriet/samverkanmed-andra/handbok-i-mat--och-kartfragor-hmk/ 13.2 Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS 13.2.1 Svensk Standard SIS-TS 80:2018 Geodata- Nationell metadataprofil Specifikation och vägledning version 4 SIS-TR 14:2012 Geografisk information Metadata på svenska SIS-TR 40:2012 Geografisk information Tekniskt ramverk Handbok för Dataproduktspecifikation 13.2.2 Internationell standard SS-EN ISO 19107:2005 Geographic information Modell för att beskriva rumsliga aspekter SS-EN ISO 19108:2005 Geographic information Modell för att beskriva tidsaspekter SS-EN ISO 19109:2006 Geografisk information Regler för applikationsschema SS-EN ISO 19110:2016 Geografisk information - Struktur för katalogisering av objekttyper SS-EN ISO 19115-1:2014 Geografisk information Metadata Del 1:Grunder SS-EN ISO 19131:2008 Geographic information Specifikation av datamängder SS-EN ISO 19157:2013 Geografisk information Datakvalitet SIS termdatabas Ekvator 13.3 Övriga referenser Geodataspecifikation Basmodell