Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Relevanta dokument
Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Försjön. Försjön, södra delen

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Virserums- Gårdvedaån

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Saneringen av Svartsjöarna erfarenheter

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Vegetationsrika sjöar

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Projektplan: åtgärder för att minska näringslackage

Sjöar och vattendrag i Mullsjö kommun

Murån Koord: X: / Y:

Hammarskogsån-Danshytteån

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Åvaåns vattenkvalitet

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Stormusslor i Yxern och Yxeredsån 2016

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Boxholm, Kinda Medeldjup (m): 17

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Tyresåns vattenkvalitet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Natur- och kulturvärden som berörs av förläggning av VAledning i Mycklaflon samt landledningens vattenpassager i mindre vattendrag

Exempel på avgränsning av kartobjekt för ytvatten

Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Kalkspridningsplan för Grössbyån

- Mölndalsåns stora källsjö

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Allmän beskrivning av Kolsjöbäcken, Arvika kommun

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Det började egentligen med miljöminister Birgitta Dahl

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Nr: AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): Klart. HÖG Vattenföring: Intermediär

Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015

Inventering av bottenfaunan i Almaån

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

SE SE

Elfisken Vojmån 2010

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott

Transkript:

Övre Svartsjön Övre Svartsjön tillhör Pauliströmsåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 18 km VSV om Hultsfred på en höjd av ca 148 m.ö.h. Sjön är mesotrof men var troligen en näringsfattig sjö från början. Den är 0,11 km 2 stor med ett största djup på 7,0 m och ett medeldjup på 2,7 m. Tillrinningsområdet är 212 km 2 och domineras av barrskog i ett sprickdalslandskap. Utloppet sker till Nedre Svartsjön via ett vackert fall över en bergtröskel. Berggrunden i närområdet utgörs av granit medan dominerande jordart är morän. Vattenvegetationen består av bl.a. gul och vit näckros, hårslinga, igelknopp och gäddnate. Vid stränderna glest med bladvass och sjösäv. På flera ställen kantas sjön av gungflyn med starr och vitmossor som följs av skvattramtallmosse. Här utgörs stranden av organogent material, i övrigt är stranden blockig med ganska många hällar. Omgivningen domineras av barrskog, några hyggen finns. Övre Svartsjön är en, ytligt sett, ostörd, naturlig sjö men väldigt påverkad av de utsläpp som skett under åren. Det är främst de fibermassor som släppts ut från Pauliströms pappersbruk som förorenat sjön. Övre Svartsjön har fungerat som sedimenteringsbassäng. Utsläpp av kvicksilverkontaminerade fibermassor skedde 1941-1968 och en stor del av fibrerna har transporterats bort eller brutits ner. En förundersökning som gäller sanering av Övre Svartsjön och Nedre Svartsjön har påbörjats under 1995. Som en följd av kvicksilverutsläppen har fisken i Svartsjöarna höga halter av kvicksilver. Fisken i Svartsjöarna och nedströms till Emåns mynning är svartlistad. Utsläpp sker också från avloppsreningsverket i Pauliström med bl.a. förhöjda fosforhalter som följd. Den biologiska funktionen är måttlig och höga raritetsvärden saknas. Storlom besöker dock sjön. Ett par trollsländearter som, enligt vad som idag är känt, är mindre vanliga har påträffats vid sjön. Det är viktigt att sjöns vattenkvalitet hålls hög med tanke på de höga naturvärdena nedströms i Pauliströmsån. Den biologiska mångformigheten måste anses vara ringa pga ett fåtal fiskarter, ett fåtal sjöberoende fågelarter och en föga varierande omgivning. Övre Svartsjön har inte varit föremål för vare sig forskning eller undervisning men sjön är ett presumtivt forskningsobjekt i och med den planerade saneringen. Sjön är inte något framstående eempel på någon sjötyp.

Avrinningsområde: 74, Emån, biflöde nr 10 Pauliströmsån Koordinater (enligt SMHI): 636930-148442 Topografisk karta: 6F Vetlanda SO Ekonomisk karta: 6F 3g (6536) Höjd över havet: 148 m Sjöns volym: 2,970 milj m 3 Beräknad avrinning/år: 424,29 milj m 3 Teoretisk omsättningstid: 0,007 år Totalt avrinningsområde: 212 km 2 Näravrinningsområde: 6,87 km 2 Påverkan Sänkning: Nej Reglering: Nej Antal fastigheter: 0 Antal fritidsbåtar: 1 Konstgjort utlopp: Nej Dikningar: Obetydligt Utsläpp: Under ett antal år (ca 1941-68) släpptes kvicksilverhaltiga fibrer ut i samband med pappersproduktion vid Pauliströms bruk. En stor del av dessa sedimenterade i Övre Svartsjön. Utsläpp från reningsverket i Pauliström har medfört förhöjda fosforhalter. Försvunna arter: Flodkräfta fanns för ca 50 år sedan (möjligen även senare). Hg i fisk: Har undersökts 1971, 1975, 1980, 1981 och 1990. 1990 var det aritmetiska medelvärdet 1,14 mg Hg/kg fisk och det riktade medelvärdet där hänsyn tas till fiskens vikt 1,49 mg Hg/kg. Kalkning: Den uppströms belägna sjön Ramsen (Vetlanda kommun) har kalkats. Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alkanitet färgtal kond tot-n tot-p (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) (mg/l) (mg/l) 830505 6,0 8,2 0,560 0,024 9102-- 6,7 0,28 30 10,7 Bedömning: Stor påverkan vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Storlom - den svenska populationen har betydelse för arten i Europa. Fisk: - Andra organismer: Trollsländearten Leucorrhinia albifrons - betydelse för arten i landet Övrigt: - Genbank: - Bedömning: Viss biologisk funktion, det ger dock 0 poäng. (0, 1+, 2+) Raritet Biotisk: Saknas Abiotisk: Saknas Bedömning: Rariteter saknas så vitt känt är. Detta ger 0 poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: Minst 4 st: gädda, abborre, mört, braen Kärlväter: Bl.a. vita näckrosor, gula näckrosor, bladvass, sjösäv, gäddnate, hårslinga, igelknopp. Bottenfauna: Okänd Plankton: Okänd Övrigt: Utter iakttogs vid sjön nära inloppet ca 1980. Trollsländor: Leucorrhinia caudalis och den sällsynta Leucorrhinia albifrons. Minst 3 sjöberoende fågelarter: storlom, kanadagås, gräsand. Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 0,11 km 2 Sjödjup: ma: 7 m medel: 2,7 m Flikighetstal: 1,25 Utlopp: Grenad fors över hällar med sel nedanför bredd: forsen 10-15 m Risk för torrläggning: Troligen inte Antal tillopp: 1 Antal öar: 0 Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Troligen inte.

Grundbottenmaterial (täckning i % av den totala bottenytan på 0-5 m:s djup) Bottenmaterial mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Dy / Gyttja Grus / Sten Block Häll Grundbottens utbredning: Ca 80 % (av den totala sjöytan) Strandnära områden (i % av strandlängden) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Mosse Kärr Blandskog Barrskog Block/Berg Beskrivning av sjön och dess omgivning: Mesotrof sjö omgiven av barrskog och skvattram-tallmossar. Berghällar finns på östra och södra stränderna, i övrigt är det moränmarker. Förekomst av översvämningsmark: Ja, ett par starrkärr finns i sjökanten. Strand- och vattenvegetation (täckning i % av strandlängden) Typ av vätlighet mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Vattenöverståndare Flytbladsväter Långskottsväter Kortskottsväter

Beskrivning av stranden: Varierande med hällstrand, mosse, starrmad och stenstrand. Ofta kantas sjön av pors. Bedömning: Mindre mångformig vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Presumtivt forskningsobjekt i samband med den planerade saneringen. Framstående eempel på sjötyp: Mesotrof skogssjö. Bedömning: Kan få stor betydelse för forskningen. Detta ger 1+ poäng. (0, 1+) Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 0 Raritet 0 Biologisk mångformighet 0 Betydelse för forskning och undervisning 1+ Summa: 0 Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärde i övrigt. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde = 5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde = 3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt = 1+, 0