STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Relevanta dokument
knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE RAPPORT 2017:447

Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

Nybroån. Fiskevårdsteknik AB. Köpingebro. Ystad. Sjöbo. Tomelilla

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Förstudie miljöanpassning återställning av Kävlingeån. Fiskevårdsteknik AB

Länkar till övriga sidor i faktabladet

Framtida FoU inom Krafttag ål

Bilaga 2 Sammanfattande tabeller över grundinformation och resultat för samtliga huvudavrinningsområden med KMV på grund av vattenkraft.

Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018

Fiskevårdsteknik i Sverige AB 1

Fiskevårdsteknik AB FORTUM ELDBÄCKEN, VÄSTERDALÄLVEN FISKVANDRING Lund

Fiskevårdsteknik i Sverige AB 1

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor

Natur- o fiskevårdsplan. Fiskevårdsteknik AB

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

SCID Innehåll - Climate index database for Sweden

Leveransbeskrivning för vy_y, 2016_3

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

Åtgärder vid vattenkraftverk - Prioritering, design och utvärdering. Olle Calles m.fl.

Krafttag ål. Seminarium Sara Sandberg, Energiforsk

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Alternativ ålyngeluppsamling

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Leveransbeskrivning Aro_y_2012_2

Rapport Ålyngelvandring i Hedefors sommaren 2006 Prel rapport av Stefan Larsson West Waters

Fiskevårdsteknik i Sverige AB

Leveransbeskrivning DAMM_PROD_2013_3

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Leveransbeskrivning Aro_y_2016_3

Fiskevårdsteknik i Sverige AB

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Fysiska avledare för uppsamling av blankål vid vattenkraftverk

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

Översikt. I. Presentation av Tranås Energi AB II. Dammar & Egenkontroll III. Miljöåtgärder

Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden.

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Om tredje stycket i 4 kap. 6 miljöbalken

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

Leveransbeskrivning Aro_y_2010_2

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft

Fiskevårdsteknik i Sverige AB

Om tredje stycket i MB eller hur 25 miljoner kronor årligen slösas på onödigt processande

Fiskvägar/faunapassager

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer

Analys av nickel med ICP-MS

Genetisk forskning om beståndspecifik fiskereglering

Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:3. Underlagsmaterial

Vattenfalls fiskevårdsåtgärder och biologisk mångfald - sammanställning och utvärdering

Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Potentials for monitoring gene level biodiversity: using Sweden as an example

Fiskeriverkets författningssamling

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Produkter med 66 huvudavrinningsområden och 7 kustproduktområden

Bilaga 1 Åtgärder som behövs för att god ekologisk status ska kunna nås i Mölndalsån Stensjön till sammanflödet med Kållerödsbäcken

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Information från Svenskt ElfiskeRegiSter Nr 1, 2008 Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister

Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

DOM meddelad i Vänersborg

Elfisken i Emån från Em till Tingebro

KRAFTTAG ÅL RAPPORT 2018:504

Birgitta Adell Miljösamordnare

Vårt arbete med biologisk mångfald och vattenkraft

Tal Strandbaden H.M. Konung Carl XVI Gustaf inviger Hertingforsen 1 april 2014

Utredning fiskvandring vid Hednäs kraftverk

Vattenreglering vad är det?

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Återställn av vandringsväg

Ålens möjlighet till passage av kraftverk

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Åbyälven, Janiforsen Bo-Göran Persson, Bygg- och Miljökontoret, Skellefteå. Studieresa VRO

Elfisken i Emån från Em upp till Tingebro

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

Huvudavrinningsområden med uppdaterade vattendelare

Produkter med 43 huvudavrinningsområden och 3 kustproduktområden

Transkript:

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE

Ål i fiskräknare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas?

Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Analys befintliga lokaler Ålens vandringsbeteende Utvecklingsbehov Sammanfattning

> 50 fiskräknare i drift Klarälven Enningdalsälven Örekilsälven Göta älv Säveån Rolfsån Ätran Nissan Fylleån Nybroån Umeälven Lögdeälven Gideälven Moälven Nyköpingsån Motala ström Emån Alsterån Mörrumsån Indalsälven Testeboån Dalälven Kalixälven Piteeälven Åbyälven Byskeälven Fabrikat Lax Övr Övr 4 1 Vaki RW 8 14 Vaki RWC 22 8 Summa 34 23 Vaki RW Vaki RWC = utan kamera = med kamera

Vaki RWC Kameratunnel med ljuspaneler Skannerenhet Kamera Höjd, hast, position, tid & temp Länd baserat på höjd (1:13) Ål > 40-50 cm

Kamera underlättar Säkra tolkn Beteende Yttre skador Utseende

Fiskräknare för ålvandring? Räknar vuxen ål utan problem < 50 cm osäker funktion Öka känslighet för mindre ålar Kamera för ökad kvalitet Placering helt avgörande Med rätt placering ger räknaren värdefull information

Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Analys befintliga lokaler Ålens vandringsbeteende Utvecklingsbehov Sammanfattning

7 stationer studerade Nybroån Köpingebro Nissan Slottsmöllan Ätran Herting Rolfsån Ålgårda Säveån Jonsered (övre och nedre) Svartån Tranås Stora skillnader främst placering

Stationer översikt 1(3) Köpingebro, Nybroån Typ: Naturlik Placering: Överst i kontrollst. Flöde: 70 % av MQ Räknare: Kamera (RWC) Slottsmöllan, Nissan Typ: Bassäng Placering: Vid kraftverk Flöde: 2 % av MQ Räknare: Kamera (RWC) Herting, Ätran Typ: Naturlik Placering: Överst i naturfåra Flöde: 20 % av MQ Räknare: Kamera (RWC) Upp Ned Tot 2013* 2 4 6 2014** 136 54 190 2015 60 24 84 2016 74 48 122 * 1/10 31/12 ** Min höjd 20 mm Upp Ned Tot 2015 2 7 9 2016 1 3 4 Upp Ned Tot 2014 11 40 51 2015 4 31 35 2016 5 22 27

Stationer översikt 2(3) Ålgårda, Rolfsån Typ: Naturlik Placering: Överst i omlöp Flöde: 5 % av MQ Räknare: Kamera (RWC) Jonsered övre, Säveån Typ: Motströms Placering: Överst i naturfåra Flöde: 5 % av MQ Räknare: Utan kamera Jonsered nedre, Säveån Typ: Bassäng/motströms Placering: Vid kraftverk Flöde: 5 % av MQ Räknare: Utan kamera Upp Ned Tot 2013 0 5 5 2014 2 7 9 2015 2 10 12 2016 5 41 46 Upp Ned Tot 2014 0 4 4 2015 0 5 5 2016 0 0 0 Upp Ned Tot 2011 2 59 61 2012* 0 11 11 * 9/11 3/12 ** Prel resultat till 17/11

Stationer översikt 3(3) Tranås, Svartån Typ: Motströms Placering: Vid damm Flöde: 10 % av MQ Räknare: Kamera (RWC) Upp Ned Tot 2014 0 9 9 2015 3 12 15 2016 4 30 34

Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Analys befintliga lokaler Ålens vandringsbeteende Utvecklingsbehov Sammanfattning

Utvärdering - stationer Köpingebro, Nybroån Slottsmöllan, Nissan Herting, Ätran Ålgårda, Rolfsån Bra Mindre bra Bra Mindre bra Jonsered övre, Säveån Jonsered nedre, Säveån Tranås, Svartån Dålig* Bra Medel Ned: Stor flödesandel och/eller vid fiskavledare Upp: låglutande naturliknande fiskväg eller slitsränna * Data bör sammanställas med Jonsered nedre

Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Analys befintliga lokaler Ålens vandringsbeteende Utvecklingsbehov Sammanfattning

När på året vandrar ålen? Tid för vandring maj november Gräns vår 5-7 ⁰C, höst 6-9 ⁰C Triggers vår = temperatur Trigger höst = flöde Nedströms vår till höst Uppströms sommar Vattendragsspecifika skillnader

Uppvandring Temperaturtoppar, 2014 Omfattande uppvandring Köpingebro & Herting Temperaturstyrt Alla storlekar (26 74 cm) Vandring primärt längs botten Uppvandringsväg även viktig för vuxen ål

Olika form och läge Huvudet först (aktiv) Svansen först (aktiv) Skruv (passiv) Nedvandring sker på alla djup i olika former

Främst vandring natt Vandring sker främst nattetid Lokalspecifikt, 2015, 2015

Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Analys befintliga lokaler Ålens vandringsbeteende Utvecklingsbehov Sammanfattning

Nya ålräknare? Anpassa lokal för nedvandrande ål Flyktväg vid fiskavledare Kombinera resultat med uppvandringsväg Undersök andel som passerar räknaren - extrapolera Storlek av bestånd, förändring över tid

Exempel lokaler Herting (ned), Ätran Ålgårda (ned), Rolfsån Håstad mölla, Kävlingeån Fritt i vattendrag, ex. från Hemulån

Möjligt att räkna ålyngel ElverWatcher Installeras i ålledare Kamerateknik

Agenda Fiskräknare Studerade lokaler Ålens vandringsbeteende Analys befintliga lokaler Utvecklingsbehov Sammanfattning

Sammanfattning 7 räknare har studerats Placering främst för uppvandrande laxfisk Tre lämpliga för ålstudier (Herting, Köpingebro & Jonsered nedre) Ned = högt rel. flöde eller vid avledare Upp = lätt passage Vuxen ål = inga problem Kamera är att föredra Maj (5-7 o ) nov (6-8 o ) Uppvandring sommartid Primärt vandring natt Nya ålräknare med rätt placering Ex: Herting (ned), Ålgårda (ned), Håstad, fritt i vattendrag Rätt placerad ger räknare värdefull information om storlek av bestånd och förändring över tid

Fiskevårdsteknik Biotopvård Biotopvård Fiskvägar Beståndskontroll Tillstånds- Tillståndsärenden Beståndskontroll Räknare & fällor Kaprifolievägen 1, SE-227 38 Lund Tel +46 46 201700. Fax +46 46 201706 info@fvt.se www.fiskevardsteknik.se Utredning Projektering Entreprenad