Folkhögskolornas ekonomi 2009

Folkhögskolornas ekonomi 2009

Innehåll Inledning 4 Sammanfattning 5 2009 års verksamhet 5 Jämförelse 2007 2009 i fasta priser 6 Undersökningens uppläggning 8 Bakgrund och syfte 8 Undersökningens uppbyggnad 8 Bearbetning 10 Undersökningens resultat 11 Antal skolor med över- eller underskott 11 Resultatspridning 11 Totala intäkter och kostnader 11 Folkhögskoleverksamheten 12 Uppdrags- och projektverksamhet 12 Konferens- och övrig verksamheten 12 Intäkts- och kostnadsslag 13 Kostnad per deltagarvecka 13 Undervisningskostnaderna varierar 13 Kostnader per heltidstjänst i den totala verksamheten 14 Inför framtida undersökningar 14 Tabellförteckning 14 Tabeller 15 Folkhögskolornas ekonomi 2009 3

Inledning Folkhögskolornas ekonomi har undersökts sedan mitten av 1970-talet. Undersökningarnas uppläggning har som en följd av förändrade verksamhetsformer successivt utvecklats. Inför verksamhetsåret 2005 genomfördes i samarbete mellan Folkbildningsrådet och Statistiska centralbyrån, SCB, en genomgripande förändring av undersökningens uppbyggnad. Denna uppbyggnad har använts sedan dess. Undersökningen utgör en del av Folkbildningsrådets uppföljning av att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor. Den svarar också mot Folkbildningsrådets behov att följa den ekonomiska utvecklingen inom folkhögskolorna. Dessutom används uppgifterna för att kunna fullgöra återrapporteringen till regering och riksdag och ge utbildningsdepartementet underlag för budgetarbetet. SCB använder uppgifterna för att i sin statistik rapportera offentliga kostnader för utbildningsväsendet i Sverige. Folkhögskolorna kan även använda materialet för ekonomiska jämförelser. I tabeller med kommentarer redovisas folkhögskolornas resultat samt överskottens/underskottens omfattning. Dessutom redovisas kostnader och intäkter uppdelat på både kostnads/intäktsslag och på de tre verksamhetsområdena folkhögskoleverksamhet, uppdrags- och projektverksamhet samt konferens- och övrig verksamhet. Inom verksamhetsområde Arbetsmarknadsinsatser med medel förmedlade via Folkbildningsrådet har ingen verksamhet förekommit 2009. För att underlätta jämförbarheten har några nyckeltal i form av medelvärden tagits fram. Det gäller kostnader per deltagarvecka för undervisningspersonal och total kostnad i folkhögskoleverksamhet, intäkter per deltagarvecka avseende huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar och deltagaravgifter samt kostnader för undervisningspersonal per genomförd deltagarvecka. Antalet folkhögskolor har varit konstant 148 sedan 2006. Från 2008 har en landstingsfolkhögskola övergått till att bli rörelsefolkhögskola varför antalet landstingsfolkhögskolor 2009 är 42 och rörelsefolkhögskolor 106. Folkhögskolornas ekonomi 2009 4

Sammanfattning Nyckeltal i fasta priser (mkr) 2007 2008 2009 Totala intäkter 3 716 3 442 3 529 varav folkhögskoleverksamhet 2 843 2 794 2 863 Totala kostnader 3 604 3 434 3 483 varav folkhögskoleverksamhet 2 837 2 850 2 874 Totalt resultat 111-2 46 Antal skolor med överskott 126 98 104 Antal skolor med underskott 22 50 44 Medelvärden per folkhögskola (tkr) 2007 2008 2009 Resultat totala verksamheten 730-12 311 Landstingsskolor 260-87 89 Rörelseskolor 955 18 399 Resultat folkhögskoleverksamhet 44-376 -77 Landstingsskolor -223-278 -111 Rörelseskolor 153-415 -64 2009 års verksamhet Totala verksamheten Folkhögskolornas totala intäkter uppgick till 3,5 miljarder kronor varav för folkhögskoleverksamheten 2,9 miljarder kronor. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 23,8 miljoner kronor i totala intäkter. Variationen är stor - från intäkter på som lägst 7,8 miljoner kronor till som högst 100,6 miljoner kronor. Folkhögskolornas totala kostnader uppgick till 3,5 miljarder kronor varav för folkhögskoleverksamheten 2,9 miljarder kronor. För en enskild folkhögskola ger det ett medelvärde på cirka 23,5 miljoner kronor i kostnader. 44 folkhögskolor visar ett underskott som resultat av den totala verksamheten 9 landstingsfolkhögskolor och 35 rörelsefolkhögskolor. 104 skolor visar ett överskott; 33 landstings- och 71 rörelsefolkhögskolor. Medelvärdet av resultatet för folkhögskolorna visade överskott på 311 tkr per folkhögskola; för en landstingsfolkhögskola ett överskott med 89 tkr, för en rörelsefolkhögskola ett överskott med 399 tkr. Variationen är stor från ett underskott med som högst 2,9 miljoner kronor till ett överskott med som högst 9,1 miljoner kronor. Folkhögskoleverksamhet Med folkhögskoleverksamhet avses främst de statsbidragsberättigade långa och korta kurserna. Verksamheten omsätter cirka 2,9 miljarder kronor eller 81 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolorna (90 procent respektive 77 procent). Bidragsdelen för folkhögskoleverksamheten utgör 2,4 miljarder kronor eller 84 procent av omsättningen varav statsbidraget utgör 1,8 miljarder kronor. 1,5 miljarder av dessa fördelas via Folkbildningsrådet. Folkhögskolornas ekonomi 2009 5

Deltagarintäkternas del av omsättning är 14 procent. I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett underskott per skola med 77 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är underskottet 64 tkr medan det för landstingsskolorna är ett underskott med 111 tkr. Totalt 76 folkhögskolor visar ett underskott (22 landstings- och 54 rörelsefolkhögskolor) och 72 ett överskott (20 landstings- och 52 rörelsefolkhögskolor) i folkhögskoleverksamheten. Arbetsmarknadsinsatser Arbetsmarknadsinsatser med särskilda medel som administreras genom Folkbildningsrådet har inte funnits under 2009. Uppdrags- och projektverksamhet Uppdrags- och projektverksamheten svarar för 308 mkr eller 9 procent av folkhögskolornas totala omsättning. Andelen är högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna (10 respektive 6 procent). I genomsnitt gav resultatet av verksamheten ett underskott per skola med 45 tkr. För rörelsefolkhögskolorna är underskottet 21 tkr medan det för landstingsskolorna är ett underskott med 111 tkr. Detta är första året som denna verksamhet visat underskott. 121 skolor genomförde denna verksamhet 88 rörelsefolkhögskolor och 33 landstingsfolkhögskolor. Konferens- och övrig verksamhet Konferens- och övrig verksamhet svarar för totalt 358 mkr eller 10 procent av folkhögskolornas omsättning. Andelen är betydligt högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolor (13 respektive 5 procent). I genomsnitt gav resultatet verksamheten ett överskott per skola med 492 tkr. Överskottet är betydligt högre för rörelsefolkhögskolorna. (566 tkr) än för landstingsskolorna (317 tkr). 128 skolor genomförde konferens- och övrig verksamhet 90 rörelse- och 38 landstingsfolkhögskolor. Några nyckeltal För att få fler möjligheter till jämförelser mellan folkhögskolor redovisas även nyckeltal i form av uppgifter om medelvärden per deltagarvecka. Uppgifterna avser folkhögskoleverksamheten och redovisas både totalt och efter skolstorlek med landstings- och rörelsefolkhögskolor åtskilda. Den totala kostnaden för folkhögskoleverksamheten per deltagarvecka är högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, 3 642 kr respektive 2 765 kr per deltagarvecka 2009. Även kostnaden för undervisningspersonal var 2009 i genomsnitt högre för landstings- än för rörelsefolkhögskolor, 1 482 kr respektive 1 298 kr per deltagarvecka. Jämförelse 2007 2009 i fasta priser Totala verksamheten Medelvärdet av resultatet per skola i den totala verksamheten visade 2007 ett överskott med 753 tkr. 2008 ändrades detta till ett underskott med 12 tkr, medan det 2009 åter är ett överskott; nu 311 tkr. För rörelsefolkhögskolorna försämrades resultatet mellan 2007 och 2009 från ett överskott med 955 tkr till ett överskott med 399 tkr. För landstingsskolorna blev det en försämring från ett överskott med 260 tkr till ett överskott med 89 tkr per skola. Antal skolor med underskott fördubblades från 22 till 44 mellan 2007 och 2009. Ökningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Folkhögskoleverksamhet Verksamheten svarar för 81 procent av skolornas intäkter och andelen har ökat något sedan 2007. Både 2008 och 2009 var det ett underskott av verksamheten. 2007 visade rörelsefolkhögskolorna och hela verksamheten ett överskott. I genomsnitt visade resultatet per skola ett överskott med 43 tkr år 2007; 2008 var underskottet 376 tkr och 2009 var underskottet 77 tkr. Rörelsefolkhögskolornas underskott 2009 är lägre per skola 64 tkr jämfört med 111 tkr för landstingsfolkhögskolorna. Antal skolor med underskott ökade under treårsperioden med 11 till 76. Arbetsmarknadsinsatser Intäkterna av denna verksamhet utgjorde 2007 cirka 6 procent av den totala verksamheten. Under 2008 och 2009 förekom inte denna verksamhet. Folkhögskolornas ekonomi 2009 6

Uppdrags- och projektverksamhet Verksamheten svarar alla tre åren för cirka 9 procent av skolornas intäkter. Antalet skolor med denna verksamhet har ökat något till 121 skolor. Resultatet av verksamheten per skola har gått från ett överskott 2007 med 132 tkr till ett underskott 2009 med 45 tkr. Både för landstings- och rörelsefolkhögskolorna har en minskning skett. Det är första gången som denna verksamhet visar underskott. Konferens- och övrig verksamhet Verksamheten svarar alla tre åren för cirka 10 procent av skolornas intäkter. Från 2007 till 2009 har antalet skolor med denna verksamhet ökat från 110 till 128. Resultatet av verksamheten har alla tre åren redovisat ett överskott både för landstings- och rörelsefolkhögskolor. Överskottet har dock blivit lägre - för landstingsfolkhögskolorna; från 383 tkr per skola 2007 till 317 tkr år 2009 och för rörelsefolkhögskolorna från 637 tkr 2007 till 566 tkr år 2009. Folkhögskolornas ekonomi 2009 7

Undersökningens uppläggning Bakgrund och syfte Sedan mitten av 1970-talet har folkhögskolornas ekonomi undersökts vid ett tiotal tillfällen. Först genom den dåvarande Skolöverstyrelsen därefter av Folkbildningsrådet. Också Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, och Landstingsförbundet (nuvarande SKL, Sveriges Kommuner och Landsting) har svarat för undersökningar i samarbete med statliga utredningar av folkbildningen. I syfte att begränsa antalet insamlingstillfällen samordnade SCB och Folkbildningsrådet från 2005 insamlingar av ekonomiska uppgifter. Samtidigt genomförde Folkbildningsrådet och SCB i samarbete med företrädare för folkhögskolorna en genomgripande bearbetning av enkätformulären. Undersökningarnas primära syften för Folkbildningsrådet är att: - följa upp att folkhögskolorna genomför verksamhet enligt gällande statsbidragsvillkor - följa den ekonomiska utvecklingen vid folkhögskolorna - ge underlag för återrapportering till regering och riksdag - ge uppgifter för budgetunderlaget till regeringen - ge folkhögskolorna underlag för ekonomiska jämförelser - bidra till en ökad kvalitet i ekonomisk rapportering av folkhögskolornas verksamhet Rapporten visar folkhögskolornas ekonomi verksamhetsåren 2007 2009. Underlag för sammanställningen är de ekonomiska uppgifter som folkhögskolorna lämnar till SCB via ett webbformulär. De insamlade uppgifterna har bearbetats av FBR och redovisas i rapporten i form av tabeller med kommentarer. För 2007 och 2008 presenteras uppgifterna omräknade till 2009 års priser. I tabellmaterialet har skolorna indelats i landstings- och rörelsefolkhögskolor. Inga detaljuppgifterna om enskilda folkhögskolor redovisas och kan heller ej utläsas i tabellerna. Antalet folkhögskolor var 2007 148 fördelade på 43 landstings- och 105 rörelsefolkhögskolor. Från 2008 har det varit 42 landstings- och 106 rörelsefolkhögskolor. Undersökningens uppbyggnad Uppgiftsskyldighet Undersökningen är en totalundersökning, d.v.s. samtliga folkhögskolor besvarar enkäten. Folkhögskolorna är enligt statsbidragsvillkoren skyldiga att lämna de uppgifter som Folkbildningsrådet begär för att kunna fullgöra sina myndighetsuppgifter. Verksamhetsområden Förutom en redovisning av resultatet för folkhögskolornas totala verksamhet ger uppföljningen möjlighet till en redovisning av intäkter, kostnader och resultat uppdelat på följande verksamhetsområden: - Folkhögskoleverksamheten, d v s det egentliga folkbildningsarbetet med statligt stöd (främst långa och korta folkhögskolekurser). - Uppdrags- och projektverksamhet. - Konferensverksamhet och övrig verksamhet. Uppdelningen i dessa områden har flera syften. Det första området är en uppföljning av hur det statliga stödet används. Det statliga stödet får inte användas för andra ändamål än folkhögskoleverksamhet enligt de riktlinjer som Folkbildningsrådet beslutat med stöd av förordning och regleringsbrev. Uppdrags-, konferensverksamhet etc. är områden som måste bära sina egna kostnader. Det är angeläget att också påvisa i vilken utsträckning folkhögskolor är beroende av intäkter från dessa verksamhetsområden för att kunna bedriva folkbildningsverksamheten folkhögskolekurser med fortsatt god kvalitet. Intäktsslag Vid folkhögskolor förekommer olika intäktsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att intäkter som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar intäkterna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av intäkterna möjligheter till en analys av de olika intäktsslagens utveckling. Folkhögskolornas ekonomi 2009 8

1. Statsbidrag för folkbildningsverksamhet Avser statsbidrag för folkbildningsverksamheten som är relaterat till folkhögskolans verksamhet inom det allmänna folkbildningsanslaget, d v s bas-, volym-, kvalitets- utvecklings- och profileringsbidrag, projektmedel samt förstärkningsbidrag (extra förstärkningsbidrag och bidrag för grundschablon). Utbetalning av dessa bidrag sker från Folkbildningsrådet. Folkhögskoleverksamheten kan även finansieras genom bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, samt Tolk- och Översättarinstitutet, TÖI. 2. Statsbidrag för annan verksamhet Här avses bidrag för annan verksamhet som ej rapporterats inom folkbildningsuppdraget och som kommer från andra statliga myndigheter (exempelvis Sida) och EU. Förutom lönebidrag avses också andra typer av statliga bidrag i samband med anställning av personal (t ex särskilt anställningsstöd). Utbetalningarna kan i vissa fall ske över skattekontot, vilket redovisas av skattemyndigheten som en minuspost på skattekontot. 3. Övriga bidrag Avser huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar, rörelsefolkhögskolornas bidrag från eget landsting och kommunbidrag. Landstingsfolkhögskolorna redovisar under huvudmannabidrag både beloppet för landstingets budgetram och det faktiska utfallet för verksamhetsåret, vilket kan var större än budgetbeloppet om ytterligare medel tillförts för att täcka underskott. 4. Övriga intäkter Här avses försäljning i olika former och finansiella intäkter. Alla övriga intäkter fördelas inom följande områden: - Intäkter från uppdragsutbildning. - Intäkter från konferensverksamhet och från övrig verksamhet. - Konferensverksamheten kännetecknas av att folkhögskolan i huvudsak ej genomför utbildning med egen undervisande personal. - I övrig verksamhet ingår uthyrning av lokaler, utrustning, fordon, bostäder till personal samt serverings- och kioskverksamhet, vandrarhem liksom försäljning av t.ex. mat, personalkost, tjänster och utrustning. Även gåvor tas upp här. - Deltagaravgifter för folkbildningsverksamheten. Här avses de avgifter deltagarna erlägger till skolan för litteratur/material, kopiering, internat och måltider. - Finansiella intäkter i form av intäktsräntor, utdelningar och realisationsvinster. Kostnadsslag Vid en folkhögskola förekommer olika kostnadsslag som kan omfatta ett eller flera verksamhetsområden. För sammanställningens kvalitet är det viktigt att kostnader som avser flera verksamhetsområden fördelats med rätt andel till respektive område. Skolor som inte i sin bokföring fördelar kostnaderna på verksamhetsområden gör vid redovisningen till SCB en schablonmässig fördelning. Förutom att ge underlag till folkhögskolornas resultatutveckling inom olika verksamhetsområden ger redovisningen av kostnaderna möjligheter till en analys av de olika kostnadsslagens utveckling. 1. Undervisning Personal Samtliga personalkostnader * för all pedagogisk personal. Med pedagogiska personal avses lärare, skolledare, assistent, vård/kurator samt personal som underhåller och installerar IT-system och telefoni. Övrigt Kostnader för undervisningsmaterial, läromedel, litteratur, kopiering, licensavgifter, datorprogram, abonnemangs- och trafikavgifter (telefon, internet och motsvarande), utrustning inklusive avskrivningskostnader. Hit hör även kostnader för studieresor samt studerandeförsäkringar. 2. Administration och marknadsföring Personal Samtliga personalkostnader * för all administrativ personal och personal för marknadsföring. Hit hör också kostnader för personal som administrerar korta kurser, uppdrags- och konferensverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial och utrustning inklusive avskrivningskostnader. Kostnader för annonser, produktion av hemsida och trycksaker, deltagande i mässor samt andra marknadsföringsinsatser. Folkhögskolornas ekonomi 2009 9

3. Kök och hushåll Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom köks-, hushålls- och internatverksamhet. Övrigt Kostnader för förbrukningsmaterial, livsmedel och utrustning inklusive avskrivningskostnader. 4. Fastigheter och lokaler Personal Samtliga personalkostnader för all personal inom vaktmästeri, fastighetsunderhåll och städning. Övrigt Kostnader för drift och underhåll samt avskrivningar avseende lokaler och fastigheter. För landstingsfolkhögskolor anges landstingets internhyra för alla lokaler och fastigheter som används för den verksamheten. 5. Finansiella kostnader Alla finansiella kostnader i form av räntor m.m. Bearbetning Undersökningen innehåller en stor mängd information. Med hänsyn till undersökningens syfte görs en bearbetning som ska ge en - helhetsbild av folkhögskolornas ekonomi uppdelad på landstings- och rörelsefolkhögskolor samt - en bild av kostnader och intäkter inom olika verksamhetsområden. För vissa intäkter i folkhögskoleverksamheten huvudmannabidrag, interkommunala ersättningar samt deltagaravgifter anges medelvärdet per deltagarvecka uppdelat efter skolstorlek. Också för kostnaden personal för undervisning samt total kostnad har medelvärdet per deltagarvecka för folkhögskoleverksamheten angivits efter skolstorlek. Uppgifterna ska överensstämma med den av skolans revisorer granskade årsredovisningen. I det fall folkhögskolan utgör en resultatenhet i en juridisk persons årsredovisning är det resultatenhetens uppgifter som redovisas. Med personalkostnader avses all lön (ordinarie, övertid, sjuk, semester), arbetsgivaravgift, löneskatt, pensionspremie, personförsäkringspremie och avgift till arbetsgivarorganisation. Vidare ingår kostnader för personalens fortbildning och kompetensutveckling samt förmåner och gåvor. Även kostnader för inhyrd personal (främmande tjänster) och kostnader för konsulttjänster inkluderas i personalkostnader. Har verksamheten bedrivits under ett brutet räkenskapsår ligger senaste årsredovisning till grund för lämnade uppgifter. Fastprisberäkning sker med hjälp av Konsumentprisindex (KPI). I rapporten har 2009 använts som basår vilket innebär att omräkningskoefficienterna är - 1,031 för 2007-0,997 för 2008 Strukturella skillnader mellan folkhögskolor Folkhögskolorna är med hänsyn till en rad olika faktorer en heterogen skolform, vilket i hög grad påverkar deras ekonomi och därmed också möjligheterna till jämförelser dem emellan. Några faktorer som belyser detta: - olika storlek, från knappt femtio helårsstuderande upp till flera hundra - externat internat, omkring en fjärdedel av skolorna drivs som renodlade externat - många skolor bedriver i varierande omfattning uppdrags- och konferensverksamhet - 30 procent av skolorna drivs av landsting och 70 procent av olika rörelser - huvudmännens kraftigt varierande ekonomiska förutsättningar. - skillnader i kursinriktning och arbetsformer - olika målgrupper av deltagare Kvalitetssäkring Uppgifter har lämnats från samtliga folkhögskolor, d.v.s. inget bortfall. När SCB avslutat insamlingen gör Folkbildningsrådet en rimlighetsbedömning av de uppgifter folkhögskolorna redovisat. En avstämning sker mot inlämnade årsredovisningar. Vidare kontrolleras att en rimlig fördelning av gemensamma intäkter och kostnader gjorts på de fyra verksamhetsområdena. Varje folkhögskola får därför i en remissomgång granska Folkbildningsrådets bearbetning. Skolan ska därvid särskilt kontrollera att fördelning av intäkter och kostnader på verksamhetsområden är rimlig. Därefter gör Folkbildningsrådet en slutlig sammanställning och resultatanalys. Folkbildningsrådets och folkhögskolornas kontroll bedöms säkra en hög kvalitet i redovisade uppgifter och sammanställningar. Folkhögskolornas ekonomi 2009 10

Undersökningens resultat Antal skolor med över- eller underskott Antal skolor med över- eller underskott i den totala verksamheten redovisas i tabell 1. Av tabell 1 framgår antalet folkhögskolor med underrespektive överskott. 104 folkhögskolor (70 procent) redovisar överskott i den totala verksamheten 2009, en ökning med 6 skolor jämfört med 2008. Ökningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2007 är det en minskning med 22 skolor. Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors överskott var 1 126 tkr 2009 (673 tkr för 2008) och för landstingsfolkhögskolor 287 tkr (207 tkr för 2008). 44 folkhögskolor (30 procent) redovisar underskott i den totala verksamheten 2009, en minskning med 6 skolor jämfört med 2008. Minskningen har nästan enbart skett bland rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2007 då 22 skolor visade underskott är det en fördubbling. Medelvärdet av rörelsefolkhögskolors underskott var 1 075 tkr 200 (1 064 tkr för 2008) och för landstingsfolkhögskolor 637 tkr (1 028 tkr för 2008). Skolornas ekonomi har 2009 förbättrats jämfört med föregående år. Förklaringar till detta kan vara en något högre uppräkning av statsbidraget, en uppgång i konferens- och övrig verksamhet och en anpassning av lokal/ personalkostnader efter att centrala arbetsmarknadsutbildningar upphört (dessa kostnader fanns delvis kvar under 2008). Resultatspridning I tabell 2 visas resultatspridning för både folkhögskoleverksamheten och den totala verksamheten. I tabell 2 redovisas under- respektive överskottens spridning inom storleksintervall dels för den totala verksamheten dels för folkhögskoleverksamheten. 72 skolor (49 procent) redovisar överskott i folkhögskoleverksamheten 2009 jämfört med 67 år 2008 och 83 år 2007. 76 skolor (51 procent) redovisar underskott i folkhögskoleverksamheten 2009 jämfört med 81 år 2008 och 65 år 2007. Förändringarna är störst bland rörelsefolkhögskolorna. Många folkhögskolor är beroende av intäkter från andra områden för att kunna genomföra folkhögskoleverksamheten med hög kvalitet. Totala intäkter och kostnader De totala intäkterna och kostnaderna efter verksamhetsindelning framgår av tabell 3. Folkhögskolornas totala omsättning uppgick till 3,5 miljarder kronor 2009, vilket innebär i genomsnitt 24 mkr per folkhögskola. Folkhögskoleverksamheten utgör med 81 procent den största delen av omsättningen. Andelen är högre för landstings- (90 procent) än för rörelsefolkhögskolorna (77 procent) och är nästan oförändrad mellan 2008 och 2009. Omsättningen för uppdrags- och projektverksamhet utgör 9 procent av verksamheten. och är något högre för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna, 10 respektive 6 procent. För konferens- och övrig verksamhet är skillnaden betydligt större: 13 procent för rörelse- och 5 procent för landstingsfolkhögskolor, vilket sammantaget blir 10 procent. I genomsnitt redovisade folkhögskolorna 2009 ett resultat som innebar ett överskott med 311 tkr vilket är en kraftig ökning jämfört med 2008 då det genom snittliga resultatet var ett underskott på 12 tkr. För landstingsfolkhögskolorna var det 2009 ett överskott på 89 tkr (underskott 87 tkr 2008) medan det för rörelsefolkhögskolorna 2009 var ett överskott på 399 tkr (18 tkr 2008) i medeltal per skola. Jämfört med 2007 är det däremot mer än en halvering av resultatet. Folkhögskolornas ekonomi 2009 11

Folkhögskoleverksamheten I tabell 4 redovisas intäkter och kostnader i folkhögskoleverksamheten. I tabellerna redovisas intäkts- och kostnadsstrukturen i folkhögskoleverksamheten både totalt och separat för landstings- respektive rörelsefolkhögskolor. Intäkterna är uppdelade på statsbidrag, övriga bidrag, deltagaravgifter, övriga intäkter och finansintäkter. Kostnaderna är uppdelade på undervisning, administration/marknadsföring, kök/hushåll och fastigheter/lokaler. På intäktssidan är skillnaden störst mellan rörelse- och landstingsfolkhögskolor vad avser statsbidragens och huvudmännens andel. För 2009 utgörs 48 procent av omsättningen för landstingsfolkhögskolorna av statsbidrag (minskning med 2 procent jämfört med 2007). Motsvarande andel för rörelsefolkhögskolorna är 69 procent (samma procent alla tre åren). Totalt för alla folkhögskolor är andelen 62 procent. Omvänt gäller att landstingsfolkhögskolornas huvudmannainsats är betydligt mer omfattande. För 2009 svarade landstingen för 38 procent av intäkterna (en ökning med 3 procent från 2007), medan rörelsefolkhögskolornas huvudmän endast bidrar med 1 procent av omsättningen. På kostnadssidan uppvisar landstings- och rörelsefolkhögskolorna något större likheter än på intäktssidan. Största skillnaden finns inom undervisningen där rörelsefolkhögskolornas kostnader utgör 57 procent och landstingsfolkhögskolorna 51 procent av de totala kostnaderna. För fastigheter och lokaler är förhållandet det omvända, d v s 25 procent för landstingsfolkhögskolorna mot 19 procent för rörelsefolkhögskolorna av totalkostnaden. Även kostnaderna för kök och hushåll är något högre för landstingsfolkhögskolorna (12 procent jämfört med 9 procent). Det kan dels bero på att nästan samtliga landstingsfolkhögskolor är internatskolor, dels på att landstingen interndebitering av hyror ligger på än högre nivå än motsvarande kostnader för rörelsefolkhögskolorna. Landstingens interndebitering av lokaler men också av andra tjänster kan förklara landstingens stora huvudmannainsatser. För samtliga kostnadsslag är de relativa andelarna för både landstings- och rörelsefolkhögskolor närmast konstant mellan 2007 och 2009. Resultatet av folkhögskoleverksamheten 2009 var ett underskott med i genomsnitt 111 tkr för landstings- och 64 tkr för rörelsefolkhögskolorna. För 2008 var genomsnittligt underskott på landstingsfolkhögskolor 278 tkr och 415 tkr för rörelsefolkhögskolorna. Folkhögskoleverksamheten har sen 2005 visat underskott varje år utom 2007 då statsbidraget ökade kraftigt. I not under tabellerna redovisas FBR-bidragets (folkbildningsanslaget) del av statsbidraget för folkhögskoleverksamhet (sedan 2007 konstant 54 procent). Uppdrags- och projektverksamheten I tabell 5 redovisas intäkter och kostnader i uppdragsoch projektverksamheten. Antalet folkhögskolor som genomfört uppdrags- och projektverksamhet är 121, 33 landstings- och 88 rörelsefolkhögskolor, vilket är en ökning med 2 sedan tidigare år. Rörelsefolkhögskolorna bedriver den här verksamheten med något större omsättning än landstingsfolkhögskolorna. Medelvärdet av intäkter 2009 var 2,8 mkr för rörelse- och 2 mkr för landstingsfolkhögskolorna. Resultatet i medeltal per skola visar för landstingsfolkhögskolorna ett underskott på 111 tkr och för rörelsefolkhögskolorna ett underskott på 21 tkr per skola. Det är första gången sen 2005 som denna verksamhet samlat visar ett underskott. Konferens- och övrig verksamhet I tabell 6 redovisas intäkter och kostnader i konferensverksamhet och övrig verksamhet. 128 skolor genomförde 2009 konferens- och övrig verksamhet 38 landstings- och 90 rörelsefolkhögskolor. Det innebär en ökning med 18 skolor jämfört med 2007. Rörelsefolkhögskolorna bedriver denna verksamhet med betydligt större omsättning per skola än landstingsfolkhögskolorna. 2009 var genomsnittsintäkten 3,4 mkr för rörelsefolkhögskolorna och 1,3 mkr för landstingsfolkhögskolorna. Verksamheten redovisar varje år sen 2005 överskott för 2009 i genomsnitt 317 tkr för landstings- och 566 tkr för rörelsefolkhögskolorna. Jämfört med 2007 är det en minskning för landstingsskolorna med drygt 66 tkr och för rörelsefolkhögskolorna med 71 tkr i medeltal per skola. Folkhögskolornas ekonomi 2009 12

Intäkts- och kostnadsslag I tabell 7 görs en summering av samtliga intäkts- och kostnadsslag. Tabellerna visar skolornas intäkter och kostnader fördelat på intäkts- och kostnadsslag. Intäktsslagen är statsbidrag, interkommunala ersättningar, försäljnings/uppdragsintäkter, huvudmannaintäkter och finansintäkter. På intäktssidan utgör statsbidraget 2009 en större andel för rörelse- än för landstingsfolkhögskolorna 55 procent respektive 44 procent av totalintäkterna. 2009 utgör huvudmannens insats 35 procent av intäkterna för landstingsfolkhögskolorna. Denna andel har ökat sen 2005. För rörelsefolkhögskolorna är bidraget från huvudmannen oförändrat 1 procent av intäkterna sen 2005. 2009 är försäljnings- och uppdragsintäkternas andel av totalintäkterna 34 procent för rörelse- och 20 procent för landstingsfolkhögskolorna. Andelen är stabil mellan åren. På kostnadssidan är skillnader i procentandelar mellan kostnadsslagen hos landstings- och rörelsefolkhögskolor små med undantag för fastighets- och lokalkostnader där landstingsfolkhögskolorna fastighetskostnader utgör en högre andel (25 procent 2009 jämfört med 21 procent). Undervisningskostnad och kostnaden för administration och marknadsföring är något högre för rörelsefolkhögskolorna. Över tid är förändringarna mellan kostnadsslagens procentandelar relativt små. Kostnad per deltagarvecka I tabell 8 redovisas både de totala kostnaderna per deltagarvecka och kostnaden för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka. För att ge fler jämförelsemöjligheter har nyckeltal i form av medelvärden per deltagarvecka tagits fram för folkhögskoleverksamheten. Kostnaderna i tabellen avser per redovisad deltagarvecka dels för den totala folkhögskoleverksamheten dels för undervisningspersonal för landstings- och rörelsefolkhögskolor. För alla tre åren redovisas det högsta och lägsta värdet samt median- och medelvärde. Totala kostnaden Den totala kostnaden 2009 för folkhögskoleverksamheten per genomförd deltagarvecka var i medeltal för landstingsfolkhögskolorna 3 642 kr (84 kr lägre än föregående år) och för rörelsefolkhögskolorna 2 765 kr (24 kr högre än föregående år). För landstingsfolkhögskolorna är det en spridning från 2 329 kr till 5 272 kr. För rörelsefolkhögskolorna är spridningen betydligt större, från som lägst 1 355 kr till som högst 14 554 kr. Lägsta värdet gäller en skola med enbart distansundervisning. Högsta värdet gäller en skola med målgruppen deltagare med funktionsnedsättning. Tas skolor med allra högsta och lägsta värdena bort är det en spridning från 1 769 kr till 4 393 kr. Undervisningspersonal Tabellen innehåller också uppgifter om kostnader för undervisningspersonal i folkhögskoleverksamheten per redovisad deltagarvecka. I medeltal för landstingsfolkhögskolorna är denna kostnad 1 482 kr och för rörelsefolkhögskolorna 1 298 kr. För landstingsfolkhögskolorna är det en spridning från 940 kr till 2 651 kr. För rörelsefolkhögskolorna är spridningen betydligt större, från som lägst 214 kr till som högst 8 249 kr. Lägsta värdet gäller en skola med enbart distansundervisning. Högsta värdet gäller en skola med målgruppen deltagare med funktionsnedsättning. Tas skolor med allra högsta och lägsta värdena bort är det en spridning från 784 kr till 2 167 kr. Medelvärdet för undervisningskostnaderna har för landstingsfolkhögskolorna har mellan 2007 och 2009 ökat med 4 procent och för rörelsefolkhögskolorna med 3 procent. Undervisningskostnaderna varierar I tabell 9 visas hur kostnaderna för undervisningspersonal per redovisad deltagarvecka varierar. Tabellen redovisar spridningen av kostnaderna för undervisningspersonal per genomförd deltagarvecka 2009 i fast pris. Tabellen är uppdelad på landstings- och rörelsefolkhögskolor samt för samtliga folkhögskolor. Intervallen är: lägre än 1 100 kr, mellan 1 101 kr 1 500 kr och högre än 1 501 kr. För 44 skolor är kostnaderna för undervisningspersonal lägre än 1 100 kr per deltagarvecka. Det är en ökning med 8 skolor jämfört med 2008. 65 skolor ligger mellan 1 101 kr och 1 500 kr vilket är en minskning med 4 skolor från 2008. För 39 skolor är kostnaden högre än 1 501 kr vilket är en minskning med 4 skolor jämfört med 2008. Folkhögskolornas ekonomi 2009 13

Kostnader per heltidstjänst i den totala verksamheten De totala kostnaderna för folkhögskolornas totala verksamhet har delats med antalet uppgivna heltidstjänster. Medeltalet för folkhögskolorna är 753 844 kr (706 039 kr 2008). För landstingsfolkhögskolorna är medeltalet 764 830 kr (733 432 kr 2008) med en variation från 1 176 242 kr till 495 322 kr. För rörelsefolkhögskolorna är medeltalet 749 491 (694 020 kr 2008) med en variation från 1 998 321 kr till 456 412 kr. Resultatet för enskilda skolor kan påverkas av att skolan inte har egen anställd personal för viss del av sin verksamhet. Kostnaderna per heltidstjänst delas då på färre anställda än om skolan drivit all verksamhet med egen personal. Inför framtida undersökningar Den uppdelning i verksamhetsområden som sker sedan 2005 ställer krav på att intäkter och kostnader fördelas på ett korrekt sätt. I 2009 års uppföljning har folkhögskolorna inte längre haft möjlighet att lägga intäkter eller kostnader under rubrik Gemensamt. Den rubriken har ersatts med Finansintäkter och Finanskostnader. Då strukturen på kommande uppföljningar kommer att vara densamma som 2009 kommer skolorna att ha bättre beredskap och större rutin att redovisa intäkter och kostnader på ett tillförlitligt sätt. Folkhögskolor, som inte i sin redovisning fördelar intäkter och kostnader till verksamhetsområden, kan genom en anpassning underlätta rapporteringen till SCB och FBR. Tabellförteckning 1 Antal folkhögskolor med över- respektive underskott 2007 2009 2 Resultatspridning 2007 2009 3 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2007 2009 i 2009 års priser, Samtliga folkhögskolor 3.1. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2007 2009 i 2009 års priser, Landstingsfolkhögskolor 3.2. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2007 2009 i 2009 års priser, Rörelsefolkhögskolor 4 Folkhögskoleverksamhet 2007 2007 i 2009 års priser, Samtliga folkhögskolor 4.1. Folkhögskoleverksamhet 2007 2009 i 2009 års priser, Landstingsfolkhögskolor 4.2. Folkhögskoleverksamhet 2007 2009 i 2009 års priser, Rörelsefolkhögskolor 5 Uppdrags- och projektverksamhet 2007 2009 i 2009 års priser, Samtliga folkhögskolor 5.1. Uppdrags- och projektverksamhet 2007 2009 i 2009 års priser, Landstingsfolkhögskolor 5.2. Uppdrags- och projektverksamhet 2007 2009 i 2009 års priser, Rörelsefolkhögskolor 6 Konferens- och övrig verksamhet 2007 2009 i 2009 års priser, Samtliga folkhögskolor 6.1. Konferens- och övrig verksamhet 2007 2009 i 2009 års priser, Landstingsfolkhögskolor 6.2. Konferens- och övrig verksamhet 2007 2009 i 2009 års priser, Rörelsefolkhögskolor 7 Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning 2007 2009 i 2008 års priser, Samtliga folkhögskolor 7 1. Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning 2007 2009 i 2008 års priser, Landstingsfolkhögskolor 7.2. Summering intäkts/kostnadsslagsfördelning 2007 2009 i 2008 års priser, Rörelsefolkhögskolor 8 Kostnad per redovisad deltagarvecka (kr) för undervisningspersonal och totalt i folkhögskoleverksamheten 2007 2009 i 2009 års priser 9 Kostnad för undervisningspersonal spridningsmått Folkhögskolornas ekonomi 2009 14

Tabeller 1. Antal folkhögskolor med över- resp underskott 2007-2009 Landsting Rörelse Samtliga Underskotskotskotskotskotskott Summa Över- Under- Över- Under- Över- Antal fhsk 9 33 35 71 44 104 148 2009 Medelvärde tkr -637 287-1075 1126 Antal fhsk 10 32 40 66 50 98 148 2008 Medelvärde tkr -1028 207-1064 673 Antal fhsk 8 35 14 91 22 126 148 2007 Medelvärde tkr -321 384-657 1169 Kommentar: Skolor med nollresultat förs till gruppen överskott. 6 lt-skolor 2009 (9 år 2008 och 8 år 2007), 1 rörelse-skola 2007. 2. Resultatspridning 2007-2009 Landstingsfolkhögskolor Rörelsefolkhögskolor Folkhögskoleverksamhet (antal) verksamhet (antal) Total Under/överskottsintervall (tkr) 2007 2008 2009 2007 2008 2009 Underskott 25 26 22 8 10 9 < 100 7 1 6 2 2 1 > 100 < 200 4 2 4 3 0 3 > 200 < 500 4 12 5 1 3 2 > 500 < 1 000 4 7 3 1 1 2 > 1 000 < 5 000 6 4 4 1 4 1 > 5 000 0 0 0 0 0 0 Överskott 18 16 20 35 32 33 0 0 0 0 9 9 6 < 100 1 5 6 3 6 8 > 100 < 200 3 3 2 5 6 3 > 200 < 500 10 2 7 7 6 7 > 500 < 1 000 2 5 3 8 5 8 > 1 000 < 5 000 2 1 2 3 0 1 > 5 000 0 0 0 0 0 0 Summa 43 42 42 43 42 42 Underskott 40 55 54 14 40 35 < 100 3 2 3 3 4 3 > 100 < 200 4 5 4 3 4 3 > 200 < 500 13 10 13 3 9 11 > 500 < 1 000 10 14 14 1 7 9 > 1 000 < 5 000 9 21 17 4 14 7 > 5 000 1 3 3 0 2 2 Överskott 65 51 52 91 66 71 0 0 0 0 0 1 0 < 100 7 7 7 10 13 15 > 100 < 200 11 7 7 8 1 2 > 200 < 500 10 13 10 17 20 15 > 500 < 1 000 16 11 7 14 18 16 > 1 000 < 5 000 21 13 20 42 13 21 > 5 000 0 0 1 0 0 2 Summa 105 106 106 105 106 106 Folkhögskolornas ekonomi 2009 15

3. Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2007-2009 i 2009 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 2007 2008 2009 148 fhsk 148 fhsk 148 fhsk Intäkter 3 715 706 100% 3 431 706 100% 3 529 227 100% Folkhögskoleverksamhet 2 842 975 77% 2 794 388 81% 2 862 663 81% SAGA och Ungdomsplats-AMS 223 328 6% 0 0% 0 0% Uppdrag och projekt 325 374 9% 296 123 9% 308 390 9% Konferens och övr verksamhet 324 029 9% 341 195 10% 358 174 10% Kostnader 3 604 262 100% 3 433 506 100% 3 483 201 100% Folkhögskoleverksamhet 2 836 543 79% 2 850 012 83% 2 874 119 83% SAGA och Ungdomsplats-AMS 195 404 5% 0 0% 0 0% Uppdrag och projekt 309 692 9% 291 866 9% 313 860 9% Konferens och övr verksamhet 262 623 7% 291 627 8% 295 222 8% Resultat 111 444-1 800 46 026 Medelvärde Intäkter 25 106 23 187 23 846 Kostnader 24 353 23 199 23 535 Resultat 753-12 311 Antal Underskott -22-50 -44 Överskott 126 98 104 Folkhögskolornas ekonomi 2009 16

3.1 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2007-2009 i 2009 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 2007 2008 2009 43 fhsk 42 fhsk 42 fhsk Intäkter 1 146 299 100% 1 084 029 100% 1 101 686 100% Folkhögskoleverksamhet 974 718 85% 963 432 89% 986 522 90% SAGA och Ungdomsplats-AMS 41 755 4% 0 0% 0 0% Uppdrag och projekt 81 110 7% 65 452 6% 65 356 6% Konferens och övr verksamhet 48 717 4% 55 145 5% 49 808 5% Kostnader 1 135 102 100% 1 087 686 100% 1 097 954 100% Folkhögskoleverksamhet 984 323 87% 975 115 90% 991 196 90% SAGA och Ungdomsplats-AMS 36 513 3% 0 0% 0 0% Uppdrag och projekt 78 576 7% 71 834 7% 69 004 6% Konferens och övr verksamhet 35 690 3% 40 737 4% 37 754 3% Resultat 11 197-3 657 3 732 Medelvärde Intäkter 26 658 25 810 26 231 Kostnader 26 398 25 897 26 142 Resultat 260-87 89 Antal Underskott -8-10 -9 Överskott 35 32 33 3.2 Summering av folkhögskolornas samtliga verksamheter 2007-2009 i 2009 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) 2007 2008 2009 105 fhsk 106 fhsk 106 fhsk Intäkter 2 569 407 100% 2 347 677 100% 2 427 541 100% Folkhögskoleverksamhet 1 868 258 73% 1 830 956 78% 1 876 141 77% SAGA och Ungdomsplats-AMS 181 572 7% 0 0% 0 0% Uppdrag och projekt 244 264 10% 230 670 10% 243 034 10% Konferens och övr verksamhet 275 313 11% 286 050 12% 308 366 13% Kostnader 2 469 160 100% 2 345 820 100% 2 385 247 100% Folkhögskoleverksamhet 1 852 220 75% 1 874 897 80% 1 882 924 79% SAGA och Ungdomsplats-AMS 158 891 6% 0 0% 0 0% Uppdrag och projekt 231 116 9% 220 032 9% 244 856 10% Konferens och övr verksamhet 226 932 9% 250 891 11% 257 468 11% Resultat 100 247 1 857 42 294 Medelvärde Intäkter 24 471 22 148 22 901 Kostnader 23 516 22 130 22 502 Resultat 955 18 399 Antal Underskott -14-40 -35 Överskott 91 66 71 Folkhögskolornas ekonomi 2009 17

4. Folkhögskoleverksamhet 2007-2009 i 2009 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 2007 2008 2009 148 fhsk 148 fhsk 148 fhsk Intäkter 2 842 975 100% 2 794 388 100% 2 862 663 100% Statsbidrag (1) 1 769 189 62% 1 735 228 62% 1 776 431 62% FBR, allmänt 1 377 665 1 353 346 1 379 478 FBR, särskilt 0 0 0 FBR, förstärkning 148 259 147 543 149 684 FBR, övriga 0 0 3 199 SPSM, assistans 109 371 102 618 107 658 SPSM, tillägg 32 092 30 148 27 646 TÖI 36 182 41 317 44 686 EU-medel 15 788 7 081 15 780 Lönebidrag 35 378 37 405 34 501 Övriga ex SIDA 14 453 15 770 13 798 Övriga bidrag 594 318 21% 605 564 22% 627 537 22% Huvudman 362 870 13% 376 398 13% 395 404 14% Interkommunala 222 071 8% 210 311 8% 217 923 8% Kommun 9 377 0% 18 855 1% 14 210 0% Deltagaravgifter 389 058 14% 376 432 13% 396 450 14% Övriga intäkter 53 770 2% 58 504 2% 35 253 1% Finansintäkt (Gemensamt 2007) 36 640 1% 18 659 1% 26 991 1% Kostnader 2 836 543 100% 2 850 012 100% 2 874 119 100% Undervisning 1 560 794 55% 1 580 085 55% 1 585 710 55% Personal 1 279 455 1 304 012 1 291 513 Övrigt 281 338 276 073 294 197 Administration o Marknadsföring 339 547 12% 343 454 12% 351 909 12% Personal 229 036 225 722 230 737 Övrigt 110 511 117 732 121 172 Kök o Hushåll 301 913 11% 298 117 10% 295 313 10% Personal 187 669 183 237 178 477 Övrigt 114 244 114 880 116 836 Fastighet o Lokal 592 911 21% 593 609 21% 616 134 21% Personal 146 071 142 880 147 012 Övrigt 446 840 450 729 469 122 Finanskostnad (Gemensamt 2007) 41 379 1% 34 747 1% 25 052 1% Resultat 6 432-55 625-11 456 Medelvärde Intäkter 19 209 18 881 19 342 Kostnader 19 166 19 257 19 420 Resultat 43-376 -77 Deltagarveckor, redovisade (dv) 938 591 100% 945 676 100% 977 139 100% Helårsdeltagare (dv/34=helår) 27 606 27 814 28 739 Kostnad per dv 3 022 kr 3 014 kr 2 941 kr dv, netto (2) 2 608 kr 2 616 kr 2 536 kr helår 102 752 kr 102 467 kr 100 006 kr helår, netto (2) 88 659 kr 88 933 kr 86 212 kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 1 525 924 54% 1 500 888 54% 1 532 361 54% (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi 2009 18

4.1 Folkhögskoleverksamhet 2007-2009 i 2009 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 2007 43 fhsk 2008 2009 42 fhsk 42 fhsk Intäkter 974 718 100% 963 432 100% 986 522 100% Statsbidrag (1) 483 555 50% 468 806 49% 472 744 48% FBR, allmänt 392 856 378 086 384 796 FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning 35 369 38 086 36 297 FBR, övriga 0 0 1 050 SPSM, assistans 19 041 17 481 20 749 SPSM, tillägg 7 251 7 650 5 090 TÖI 9 612 13 231 14 214 EU-medel 6 508 756 849 Lönebidrag 11 322 11 307 8 575 Övriga ex SIDA 1 598 2 209 1 124 Övriga bidrag 355 401 36% 367 214 38% 383 713 39% Huvudman 342 937 35% 356 896 37% 371 197 38% Interkommunala 12 036 1% 9 223 1% 11 272 1% Kommun 428 0% 1 095 0% 1 245 0% Deltagaravgifter 124 543 13% 120 274 12% 125 050 13% Övriga intäkter 4 186 0% 5 955 1% 4 637 0% Finansintäkt (Gemensamt 2007) 7 033 1% 1 183 0% 378 0% Kostnader 984 323 100% 975 115 100% 991 196 100% Undervisning 490 603 50% 494 088 51% 506 540 51% Personal 397 434 409 031 409 574 Övrigt 93 168 85 057 96 965 Administration o Marknadsföring 114 798 12% 110 844 11% 110 382 11% Personal 82 083 76 862 78 815 Övrigt 32 715 33 982 31 567 Kök o Hushåll 119 928 12% 122 677 13% 122 366 12% Personal 78 055 79 171 77 395 Övrigt 41 873 43 506 44 971 Fastighet o Lokal 251 987 26% 242 900 25% 249 243 25% Personal 53 860 48 313 51 513 Övrigt 198 127 194 587 197 730 Finanskostnad (Gemensamt 2007) 7 007 1% 4 606 0% 2 665 0% Resultat -9 606-11 684-4 674 Medelvärde Intäkter 22 668 22 939 23 489 Kostnader 22 891 23 217 23 600 Resultat -223-278 -111 Deltagarveckor, redovisade (dv) 260 060 28% 261 681 28% 275 613 28% Helårsdeltagare (dv/34=helår) 7 649 7 697 8 106 Kostnad per dv 3 785 kr 3 726 kr 3 596 kr dv, netto (2) 3 306 kr 3 267 kr 3 143 kr helår 128 689 kr 126 696 kr 122 275 kr helår, netto (2) 112 407 kr 111 069 kr 106 849 kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 428 224 44% 416 172 43% 442 893 45% (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi 2009 19

4.2 Folkhögskoleverksamhet 2007-2009 i 2009 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) 2007 105 fhsk 2008 2009 106 fhsk 106 fhsk Intäkter 1 868 258 100% 1 830 956 100% 1 876 141 100% Statsbidrag (1) 1 285 633 69% 1 266 423 69% 1 303 687 69% FBR, allmänt 984 809 975 259 994 682 FBR, särskilt 0 0 FBR, förstärkning 112 890 109 457 113 386 FBR, övriga 0 0 2 149 SPSM, assistans 90 330 85 137 86 909 SPSM, tillägg 24 842 22 499 22 556 TÖI 26 571 28 086 30 472 EU-medel 9 279 6 325 14 931 Lönebidrag 24 056 26 098 25 926 Övriga ex SIDA 12 855 13 561 12 675 Övriga bidrag 238 917 13% 238 350 13% 243 824 13% Huvudman 19 933 1% 19 502 1% 24 207 1% Interkommunala 210 035 11% 201 088 11% 206 652 11% Kommun 8 950 0% 17 759 1% 12 965 1% Deltagaravgifter 264 515 14% 256 158 14% 271 401 14% Övriga intäkter 49 584 3% 52 549 3% 30 617 2% Finansintäkt (Gemensamt 2007) 29 607 2% 17 477 1% 26 613 1% Kostnader 1 852 220 100% 1 874 897 100% 1 882 924 100% Undervisning 1 070 191 58% 1 085 997 58% 1 079 170 57% Personal 882 021 894 981 881 938 Övrigt 188 170 191 016 197 232 Administration o Marknadsföring 224 749 12% 232 610 12% 241 527 13% Personal 146 953 148 861 151 922 Övrigt 77 797 83 750 89 606 Kök o Hushåll 181 984 10% 175 440 9% 172 947 9% Personal 109 614 104 066 101 082 Övrigt 72 371 71 374 71 866 Fastighet o Lokal 340 924 18% 350 709 19% 366 891 19% Personal 92 211 94 567 95 499 Övrigt 248 713 256 142 271 392 Finanskostnad (Gemensamt 2007) 34 372 2% 30 141 2% 22 387 1% Resultat 16 037-43 941-6 782 Medelvärde Intäkter 17 793 17 273 17 699 Kostnader 17 640 17 688 17 763 Resultat 153-415 -64 Deltagarveckor, redovisade (dv) 678 531 72% 683 995 72% 701 526 72% Helårsdeltagare (dv/34=helår) 19 957 20 118 20 633 Kostnad per dv 2 730 kr 2 741 kr 2 684 kr dv, netto (2) 2 340 kr 2 367 kr 2 297 kr helår 92 812 kr 93 197 kr 91 257 kr helår, netto (2) 79 557 kr 80 464 kr 78 104 kr (1) FBR-bidrag och % av total intäkt 1 097 700 59% 1 084 716 59% 1 110 217 59% (2) Exkluderar belopp motsvarande intäktsslaget Deltagaravgifter, vilka här avser avgifter för litteratur/mtrl, kopiering, internat och måltider. Folkhögskolornas ekonomi 2009 20

5. Uppdrags- och projektverksamhet 2007-2009 i 2009 års priser (KPI) Samtliga folkhögskolor (tkr) 2007 119 fhsk 2008 2009 119 fhsk 121 fhsk Intäkter 325 374 100% 296 123 100% 308 390 100% Uppdrag 195 297 60% 210 482 71% 212 937 69% Statsbidrag 74 981 23% 56 305 19% 68 053 22% KY-utbildning 32 945 30 449 31 734 EU-medel 22 395 11 289 25 814 Lönebidrag 9 724 4 749 5 567 Övriga ex SIDA 9 917 9 818 4 938 Övriga bidrag 18 625 6% 16 373 6% 13 110 4% Huvudman 13 066 4% 12 000 4% 9 215 3% Kommun 5 559 2% 4 373 1% 3 896 1% Övriga intäkter 32 227 10% 10 570 4% 12 335 4% Finansintäkt (Gemensamt 2007) 4 243 1% 2 393 1% 1 955 1% Kostnader 309 692 100% 291 866 100% 313 860 100% Undervisning 201 258 65% 178 702 61% 201 852 64% Personal 154 985 142 044 159 830 Övrigt 46 273 36 658 42 023 Administration o Marknadsföring 39 830 13% 41 269 14% 42 535 14% Personal 27 990 29 551 29 748 Övrigt 11 840 11 719 12 787 Kök o Hushåll 16 465 5% 17 752 6% 18 466 6% Personal 10 308 10 456 10 948 Övrigt 6 157 7 296 7 518 Fastighet o Lokal 48 577 16% 51 003 17% 48 065 15% Personal 9 041 9 070 11 444 Övrigt 39 536 41 933 36 620 Finanskostnad (Gemensamt 2007) 3 562 1% 3 140 1% 2 941 1% Resultat 15 682 4 257-5 470 Medelvärde Intäkter 2 734 2 488 2 549 Kostnader 2 602 2 453 2 594 Resultat 132 36-45 Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi 2009 21

5.1 Uppdrags- och projektverksamhet 2007-2009 i 2009 års priser (KPI) Landstingsfolkhögskolor (tkr) 2007 2008 2009 33 fhsk 32 fhsk 33 fhsk Intäkter 81 110 100% 65 452 100% 65 356 100% Uppdrag 50 933 63% 43 327 66% 40 714 62% Statsbidrag 18 142 22% 15 022 23% 17 613 27% KY-utbildning 12 311 10 500 10 403 EU-medel 3 183 3 859 5 750 Lönebidrag 1 809 661 869 Övriga ex SIDA 839 2 592 Övriga bidrag 11 177 14% 6 531 10% 6 609 10% Huvudman 11 177 14% 6 418 10% 6 609 10% Kommun 0 0% 113 0% 0 0% Övriga intäkter 509 1% 492 1% 354 1% Finansintäkt (Gemensamt 2007) 348 0% 81 0% 65 0% Kostnader 78 576 100% 71 834 100% 69 004 100% Undervisning 46 023 59% 40 161 56% 41 867 61% Personal 33 396 31 397 30 877 Övrigt 12 627 8 764 10 990 Administration o Marknadsföring 9 196 12% 10 462 15% 7 172 10% Personal 7 594 8 182 5 515 Övrigt 1 602 2 280 1 658 Kök o Hushåll 5 232 7% 5 114 7% 5 028 7% Personal 3 355 3 392 3 256 Övrigt 1 878 1 722 1 772 Fastighet o Lokal 17 460 22% 15 328 21% 14 753 21% Personal 3 758 3 316 3 913 Övrigt 13 702 12 012 10 841 Finanskostnad (Gemensamt 2007) 666 1% 768 1% 184 0% Resultat 2 533-6 382-3 648 Medelvärde Intäkter 2 458 2 045 1 980 Kostnader 2 381 2 245 2 091 Resultat 77-199 -111 Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi 2009 22

5.2 Uppdrags- och projektverksamhet 2007-2009 i 2009 års priser (KPI) Rörelsefolkhögskolor (tkr) 2007 86 fhsk 2008 2009 87 fhsk 88 fhsk Intäkter 244 264 100% 230 670 100% 243 034 100% Uppdrag 144 364 59% 167 155 72% 172 223 71% Statsbidrag 56 838 23% 41 283 18% 50 440 21% KY-utbildning 20 633 19 948 21 331 EU-medel 19 212 7 430 20 064 Lönebidrag 7 915 4 089 4 698 Övriga ex SIDA 9 078 9 816 4 346 Övriga bidrag 7 448 3% 9 842 4% 6 501 3% Huvudman 1 889 1% 5 582 2% 2 606 1% Kommun 5 559 2% 4 260 2% 3 896 2% Övriga intäkter 31 719 13% 10 079 4% 11 981 5% Finansintäkt (Gemensamt 2007) 3 895 2% 2 312 1% 1 889 1% Kostnader 231 116 100% 220 032 100% 244 856 100% Undervisning 155 235 67% 138 541 63% 159 986 65% Personal 121 589 110 647 128 953 Övrigt 33 646 27 894 31 033 Administration o Marknadsföring 30 634 13% 30 807 14% 35 363 14% Personal 20 396 21 368 24 234 Övrigt 10 238 9 439 11 130 Kök o Hushåll 11 233 5% 12 638 6% 13 439 5% Personal 6 954 7 064 7 693 Övrigt 4 280 5 574 5 746 Fastighet o Lokal 31 117 13% 35 675 16% 33 311 14% Personal 5 283 5 755 7 532 Övrigt 25 834 29 920 25 780 Finanskostnad (Gemensamt 2007) 2 896 1% 2 372 1% 2 757 1% Resultat 13 148 10 638-1 821 Medelvärde Intäkter 2 840 2 651 2 762 Kostnader 2 687 2 529 2 782 Resultat 153 122-21 Kommentarer: Under intäkter statsbidrag redovisas uppdragsverksamhet som helt eller delvis finansierats med statsbidrag.under intäkter uppdrag redovisas annan uppdragsverksamhet, d v s verksamhet som inte till någon del finansierats med statsbidrag. Folkhögskolornas ekonomi 2009 23