Framtida forskning inom den gröna sektorn

Framtida forskning inom den gröna sektorn Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 143 Nr 6 År 2004 1TIDSKRIFT

Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla Agerlid 2

Framtida forskning inom den gröna sektorn Akademisammankomst den 13 november 2004 Sammanfattning av föredrag och diskussioner Publiceras enbart elektroniskt på akademiens hemsida www.ksla.se Sammandrag av vetenskapsjournalist Nils Lindstrand Redovisningen sammanställd under medverkan av akademiråd Agnetha Alriksson 3

Innehåll Inledning Thorsten Andersson... 5 Forskning för ekonomisk tillväxt, ekosystemhälsa och livskvalitet, sammanfattning av det gemensamma underlaget Bruno Nilsson... 6 Fyra organisationers visioner för framtida forskning och utveckling inom den gröna sektorn och tillhörande industri- och tjänstesektor Landsorganisationen, LO Jan Edling... 7 LRF Bengt Persson... 9 LRF Skogsägarna Christer Segerstéen... 11 Svenska Naturskyddsföreningen, SNF Mikael Karlsson... 12 Diskussion... 13 Deltagarlista... 16 Tidigare utgivna nummer finns uppräknade på omslagets tredje sida 4

Inledning THORSTEN ANDERSSON Preses KSLA Thorsten Andersson hälsade välkomna, och förklarade syftet med sammankomsten: att diskutera de förslag till kommande forskningspolitiska proposition som en arbetsgrupp tagit fram efter sammankomsten vid KSLA den 12 december 2002. Sekreteraren i arbetsgruppen, KSLA:s VD Bruno Nilsson, kommer att presentera gruppens arbete och förslag. Sedan kommer representanter för LO, LRF, LRF Skogsägarna samt SNF, att redovisa sina åsikter. Därefter blir det en diskussion, noterade Thorsten Andersson. Sammankomsten hölls på tre håll samtidigt, Stockholm, Alnarp och Umeå, med videokontakt mellan de tre orterna. FORSKNING FÖR GRÖN FRAMTID Ekonomisk tillväxt, ekosystemhälsa och livskvalitet Ett underlag inför den kommande forskningspolitiska propositionen 2005 Utarbetat med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som plattform i samarbete med: Ekologiska Lantbrukarna Formas Hushållningssällskapens Förbund Institutet för jordbruks- och miljöteknik Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Lantbrukarnas Riksförbund Livsmedelsföretagen LRF Skogsägarna Mistra Movium Naturvårdsverket SkogForsk Skogsindustrierna Skogsstyrelsen Statens Veterinärmedicinska Anstalt Svenska Naturskyddsföreningen Sveriges lantbruksuniversitet Världsnaturfonden November 2003 5

Forskning för ekonomisk tillväxt, ekosystemhälsa och livskvalitet, sammanfattning av det gemensamma underlaget BRUNO NILSSON Sekreterare och VD KSLA Bruno Nilsson berättade att arbetsgruppen har arbetat nästan ett år, sedan december 2002. Efter diskussion i KSLA:s forskningspolitiska kommitté bestämde vi att försöka samla alla organisationer med intresse inom KSLA:s arbetsområde, den gröna sektorn, och skriva ett gemensamt förslag. Målet har varit att se till att inom KSLA:s ram diskutera de framtida forskningsbehoven, och ge ett gemensamt inspel inför den kommande forskningspropositionen. I dag är planerna att denna ska läggas fram i april 2005. 20 organisationer har på olika sätt deltagit i arbetet, bland annat genom att delta i en referensgrupp. Ett förslag har nu lämnats till regeringen. Men det betyder inte att dagens diskussion är jästen efter degen. KSLA:s forskningspolitiska kommitté kommer inte att sitta med armarna i kors fram till 2005, det finns gott om tid för att komma med ytterligare förslag. Bruno Nilsson konstaterade att det varit mycket lärorikt att diskutera med de 20 organisationer som funnits med i arbetet. Skillnader i åsikter och behov finns, men även stora likheter. Målet med arbetet har varit att ta fram ett förslag som pekar på de gemensamma forskningsbehoven för den gröna sektorn. Bruno Nilsson redovisade sedan förslaget översiktligt. Detta kan i sin helhet rekvireras från KSLA. Grundtanken är att den gröna sektorn består av en mängd värdekedjor, dels inom den traditionella produktionssfären, dels inom de nya sfärer som innehåller dels ekosystemtjänster (bevarande för framtida generationer), dels nya tjänster som turism och rekreation. Dessa områden kompletterar och stöttar varandra, konstaterade Bruno Nilsson. Det är viktigt att vi också skapar en forskning som stödjer helheten, över gränserna. I sin sammanfattning tryckte Bruno Nilsson på att den gröna sektorn är viktig för landet, inte minst eftersom den är relativt okänslig för konjunkturcyklerna. Det är dock nödvändigt att satsa på forskning, inte minst för de många nya tjänster som med rätt forskningsstöd kan utvecklas mycket positivt. Men även inom de traditionella verksamheterna är det viktigt att forskningen ger stöd för fortsatt utveckling, påpekade Bruno Nilsson. 6

Fyra organisationers visioner för framtida forskning och utveckling inom den gröna sektorn och tillhörande industri- och tjänstesektor Landsorganisationen, LO JAN EDLING Näringspolitisk handläggare Det är viktigt att vi har en unik produktion i Sverige. Då kan vi få ett bra pris för vår produktion, sade Jan Edling, LO. Om vi har en produktion som lätt kan ersättas med produktion i andra länder måste vi konkurrera med låga priser. Ett sätt att se till att vi har en unik produktion är att organisera produktionen i värdekedjor, så att vi producerar system snarare än enstaka produkter. Då blir man mer svårutbytt, och gör det möjligt att öka tillväxten genom att vi kan ta ut ett högre pris. Jan Edling menar att vi i dag har ett val när det gäller våra basindustrier. Vi kan lätt mista dem, träindustrin kan till exempel snabbt förloras till Baltikum. De kan mycket om trä, de har anläggningar och de har en billig och bra råvara. Men det finns positiva exempel att följa. Möbler och kläder är två branscher där Sverige förlorat mycket av den produktion vi en gång hade. Men samtidigt finns två av världens mest framgångsrika företag inom dessa områden i Sverige i dag: IKEA och Hennes & Mauritz. De har lyckats tack vare att de utnyttjat den kunskap som skapats i Sverige genom åren om värdekedjorna i dessa branscher. Klarar vi inte att utveckla detta även i andra branscher, kommer vi att tappa produktion ur landet. Vi kommer också att tappa forskning till andra länder. Som exempel nämnde Jan Edling träindustrin, där forskningen möjliggjort nya efterfrågade produkter, som större trähus, men där man misslyckats med att bygga ett fungerande system för produktionen. Jan Edling vill också att man tittar på hur forskning organiseras i världen i dag. Alla har inte råd att göra allt, mycket handlar om att fördela forskning över världen, vilket redan sker i hög utsträckning inom de globala företagen. 7

J. Edling K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 Inom LO har vi i samband med arbetet inför forskningspropositionen konstaterat att vi inte bara kan forska vidare längst de spår vi följt hittills, man måste även titta på vilka samhällsbehov som seglar upp som forskningen måste lösa. Där har vi identifierat tre: IT i offentlig sektor (främst inom vården), transporter (vi ligger långt från Centraleuropa, och måste skapa smartare transportsystem) samt klimateffekterna. Jan Edling konstaterade att just klimatfrågan är föremål för många beslut i dag. Men den utgör också en affärsmöjlighet. När Östeuropa får allt högre fart på sin industri kommer de att söka kunskaper om miljövänlig teknik i länder som redan tvingats ta itu med detta. Här finns en möjlighet för Sverige, menade Jan Edling. Man bör skapa innovationssystem, infrastruktur för innovationsskapande, runt universitet och högskolor. Där ska finnas system för affärsutbildning, anskaffande av riskkapital, patentansökningar och så vidare. Vi behöver också tydliga spelregler som är mer genomtänkta. Dessa system ska vara öppna både får universiteten och de företag som finns eller kan skapas runt detta, menade Jan Edling. Det kan också handla om att involvera små och medelstora företag i forskningsprocesser, t ex genom att upphandla en del av forskningen via sådana företag. Jan Edling gjorde även en ekonomisk översikt och konstaterade att forskningen riskerar att få mindre pengar om vi inte löser sysselsättningskrisen. Dels är det för många i dag som inte arbetar, på grund av förtidspension eller sjukskrivning. Men det finns även ett regionalt problem, där många människor i vissa regioner inte kommer in i arbetslivet. Kan vi inte skapa en bättre situation i dessa frågor, får Sverige totalt en mindre ekonomi att fördela, menade jan Edling. Detta drabbar i så fall även finansiering av forskning och utveckling. 8

LRF BENGT PERSSON LRF:s förbundsstyrelse Bengt Persson berättade att LRF tagit en vision om att den gröna näringen år 2010 ska inta en tätposition i landet både i fråga om tillväxt, lönsamhet och ungdomar yrkesval. I dagsläget ser vi ett bekymmer med att få ungdomar att välja den gröna näringen, konstaterade Bengt Persson. LRF stöder i dag forskning inom en rad områden, både inom växtodling och djurhållning. Bengt Persson betonade betydelsen av forskningen stödjer förmågan att tillgodose slutkundens krav. Dessa krav är komplexa idag, det handlar inte bara om fysiska behov utan lika mycket om värderingar. Här behövs en kombination av tillämpad forskning och grundforskning. Vi behöver också en forskning som stödjer värdekedjeperspektivet. Inte minst inom livsmedelssektorn krävs detta för att klara kvalitetsfrågorna. Alla aktörer måste kunna agera med kunskaper om kundnyttan och om hur kvaliteten ska kunna klaras hela vägen. Det är också viktigt att ha med miljöaspekterna genom hela kedjan. Det kommer att krävas mycket nya kunskaper för att klara de behov som kommer. Vi måste också ha interaktivitet mellan aktörerna i kedjan, och mellan dessa och forskningen. Konsumenten är även medborgare, och medborgarna ställer andra krav, inte minst miljökrav, menade Bengt Persson. Här är det viktigt med samarbete mellan samhälle, forskning och de olika parterna i livsmedelskedjan. Bengt Persson menade att den gröna sektorn har unika möjligheter att förbättra hälsoläget i Sverige. Inte minst finns stora samhällsekonomiska vinster att göra om man förbättrar kosten. Felaktiga kostval kostar det svenska samhället 100 150 miljoner om året. Mycket händer i dag i gränslandet mellan livsmedel och läkemedel. Här kan jordbruket komma att bidra med många produkter. Men även inom områden som motion, rekreation och stillhet kan landsbygden och dess företag tillfredställa mycket av de behoven. Bengt Persson menade att den gröna sektorn också har mycket att göra i gränslandet mellan läkemedel och livsmedel, genom att bättre utnyttja de råvaror som finns. Andra områden som Bengt Persson vill se mer forskning på, är de svenska för- och nackdelarna i samband med globaliseringen inom jordbrukssektorn, samt forskning över ämnesgränserna. Veterinärer, teknikforskare med flera måste arbeta tillsammans för att klara frågor kring livsmedelsproduktionen. Vi behöver även mer av helhetsgrepp, mer syntesforskning, för att kunna kombinera samhällets krav med jordbrukets och livs- 9

B. Persson K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 medelskedjans krav på produktionen. Här är landskapets utveckling en viktig fråga. Denna utveckling är långsiktig, och det är viktigt att man i god tid tar reda på vilka krav samhälle och konsumenter har på framtidens landskap. Här finns goda affärsmöjligheter om man lyckas, menade Bengt Persson. En avgörande fråga är hur ungdomar ska kunna attraheras till jordbruket. Här måste man hitta nya sätt att leda och organisera företagen, menade Bengt Persson. Man måste hitta sätt att lösa frågor kring fritid och andra sociala behov som kommer att ställas. Detta har inte gjorts i större omfattning ännu. Vi måste även titta på jordbrukets roll i det regionala samhället, ekonomiskt och socialt. Till sist slog Bengt Persson fast att jordbruket kommer att behöva bli mer resurseffektivt, kunna producera mer av lika mycket med mindre. Miljö och produktion måste kombineras på ett sätt som klarar både ökade krav på produktionen och i miljöfrågor. Det är en stor utmaning, konstaterade Bengt Persson. 10

LRF Skogsägarna CHRISTER SEGERSTÉEN Ordförande Christer Segerstéen konstaterade att svensk skogsnäring har en hård konkurrens i dag från snabbväxande skogar ibland annat Sydamerika. Men tack vare forskning och en snabb teknisk utveckling har utvecklingen inom skogsnäringen i Sverige ändå varit positiv. Vi har en chans, men vi får ju inte stoppa huvudet i sanden och bortse från de hot som finns, menade Christer Segerstéen. Globaliseringen gör att vi alltid riskerar att tappa forskning och produktion till andra delar av världen. Prisutvecklingen är inte särskilt god, vilket gör att vi måste öka produktiviteten om vi ska kunna tjäna pengar, konstaterade Christer Segerstéen, som också varande för hotet från kvartalskapitalismen, ett synsätt som är svårt att kombinera med skogsnäringens långa perspektiv. Vår konkurrensfördel, där vi har ett försteg, är kunskaperna och forskningen. Christer Segerstéen påpekade också den styrka som skogsbruket har i förhållande till avtalen från Rio och Kyoto, samt EUs beslut om ökad andel förnyelsebar energi. England är till exempel i dag mycket intresserad av svensk teknik för biobränsle. Christer Segerstéen vill en grundforskning, som samhället bekostar, som kan ge grund för helt nya produkter. Detta kan handla om kemiska ämnen för läkemedel eller kemisk industri. Tillämpad forskning pågår och behövs inom områden som naturvård, skogsbruksmetoder och produktutveckling. Finansieringen vill Christer Segerstéen se enligt följande fördelning. Staten ska betala grundforskningen, företagen tar hand om produktutvecklingen. Däremellan finns en tillämpad forskning där staten och näringslivet bör hjälpas åt. Den modell vi arbetar efter i dag tycker jag fungerar alldeles utmärkt, menade Christer Segerstéen. På grundforskningen område ville LRF Skogsägarnas ordförande se en samling av resurserna kring slagkraftiga universitet och högskolor. Om varje medelstor stad ska ha en egen högskola, riskerar vi att de lärde får ägna tid åt att skaffa pengar i stället för att forska och utbilda. Titta inte snett på den grannstad som har ett universitet, uppmanade Christer Segerstéen. I stället vill denne se mer av samarbete. Även över nationsgränserna, och speciellt inom Norden. Vi måste samtidigt få mer forskning över ämnesgränserna, mer tvärvetenskaplig forskning. Det finns stora möjligheter till nya tjänster och produkter inom områden som hälsovård och ekosystemtjänster, men dessa kräver grundforskning och forskning över ämnesgränserna. Ett exempel är den forskning som nu visat att ökad skogsgödsling kanske är bra för miljön, eftersom det innebär att skogen binder mer kol. 11

Svenska Naturskyddsföreningen, SNF MIKAEL KARLSSON Ordförande Mikael Karlsson menade att arbetsgruppens förslag inför forskningspropositionen i grunden var ett bra förslag. Han menade dock att ett perspektiv saknas. Han utgick från dikten Att verkligen leva, av Harry Martinsson, ur Vagnen, där han tog citatet dröm gärna, helst vad tiden inte vill. Mikael Karlsson menade att man även bör forska om vad tiden inte vill, att man bör ha perspektiv och även forska på sådant som inte har en tydlig kortsiktig nytta. Varför tar människor på en del orter strid för att ha kvar skog som inte är biologiskt viktig, varför är så många negativa till GMO, om de nu är så bra som vissa forskare menar? En annan viktig fråga att forska kring är konfliktlösning. Hur kan vi hitta lösningar på konflikter, och hur ska vi hantera konflikter som inte har någon tydlig lösning? Mikael Karlsson vill också se en verklighet bakom retoriken kring integrerad och interdisciplinär forskning. Hur kan vi göra verklighet av detta inom universitet och högskolor som inte alls är uppbyggda för att arbeta på detta sätt, undrade Mikael Karlsson. 12

Diskussion Thorsten Andersson tog upp problemen med tvärvetenskaplig forskning, som ju inte stämmer överens med universitetens organisation och meriteringssystem. Hans Ackefors, KSLA, instämde i att främst meriteringssystemet är ett problem. Delvis kan detta mötas genom att forskaren deltar parallellt i den traditionellt organiserade forskningen och i tvärvetenskapligt arbete. Åke Bruce, Statens Livsmedelsverk redovisade egna erfarenheter av hur svårt det är att skapa tvärvetenskaplig forskning. Forskarna har för mycket att göra vid sina egna institutioner. Jag tror att man måste skapa miljöer där man kan träffas och spåna. Detta kan mycket väl göras i KSLA:s regi, eller av forskningsrådet. Men det krävs pengar för att det ska vara realistiskt. Även Göran Sandberg, SLU i Umeå höll med om att nya plattformar i regi av forskningsråd eller forskningsstiftelser behövs. Jag vill också instämma i det Mikael Karlsson sa om forskning kring annat än ren naturvetenskap, sade Göran Sandberg. Inte minst frågor kring människors acceptans är väldigt viktiga, inte minst för oss som arbetar med bioteknik. Ulf Renborg menade att en del av lösningen är att låta människor från skiljda discipliner få formulera problem, för att sedan lämna till andra forskare att hitta lösningar. Ulf Renborg vill även gratulera KSLA till att ha formulerat de tre sfärerna (som redovisades inledningsvis av Bruno Nilsson). Men han ville även lägga till ytterligare ett område i den tredje sfären: boende. I dag flyttar många ut på landet, människor mellan 30 och 40, som ställer egna krav på sin boendemiljö. Jag håller med Jan Edling om att vi behöver hitta unika produkter, unika egenskaper i vårt landskap som vi kan utnyttja. Vi har en sådan i vår vackra natur, men vi vet ännu inte hur mycket vi kan tjäna på att utveckla detta. Här finns ett stort forskningsområde. Mikael Karlsson ville framhålla att miljörörelsen är positiv till mycket av ny teknik. Samtidigt var han kritisk till att Sverige är så dåligt i dag på att göra riskbedömningar av den snabba teknikutveckling vi har i dag. Mikael Karlsson instämde i att det behövs flervetenskaplig forskning där många formulerar sina problem och lägger fram sin kunskap. Men det behövs även rent tvärvetenskaplig forskning där man har ett vidare perspektiv. Att det inte skulle gå är uppenbarligen falskt, eftersom värdefull sådan forskning finns. Men det är nog sant att forskningsfinansiärer är dåliga på att stimulera sådan forskning. Mikael Karlsson noterade också att vissa nya discipliner i sig är tvärvetenskapliga, fast de utvecklats till egna områden. Detta är därmed också en väg för att få mer tvärvetenskaplig forskning med bredare perspektiv. Thorsten Andersson ställde sedan en fråga till de tre inledare som representerar LO, LRF 13

Diskussion K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 och LRF Skogsägarna: tycker ni att era behov blivit tillfredställda i den skrivning som finns i KSLA:s förslag till regeringen inför forskningspropositionen. Bengt Persson svarade att de i stort sett blivit det. Han ville dock ha ett visst förtydligande av samhället och den gröna näringens roller i samband med ekosystemtjänster. Vad är krav från samhället, och vad är tjänster som jord- och skogsbruket erbjuder samhället. Christer Segerstéen tyckte dokumentet var bra. Han varnade dock för att man ser de tre delarna och betraktar dem som tre lika viktiga delar. Det är ändå produktionen som är basen i systemet. Här har vi konkurrensen från snabbväxande skog, men mycket kan göras med forskning. Ett exempel är det världsledande arbete som man gör i Umeå på förädlingsbiten, och det finns mycket annat att göra också. Mer av detta bör komma in. Jan Edling konstaterade att de offentliga utgifterna ökar, vilket förmodligen begränsar möjligheterna att få en ökad statlig satsning på forskning. Sverige ligger redan i dag bara i mitten av OECD-länderna i fråga om offentliga forskningsmedel. Tack vara näringslivets satsningar ligger vi dock ändå i topp totalt sett. Av 4,3 procent av BNP till forskning, kommer 75 procent från företagen. Av detta kommer i sin tur 80 procent av några få stora företag. Jan Edling befarade därför att näringslivets insatser skulle minska framöver, och därmed öka behovet av statliga insatser. Då måste vi dock få en ökad sysselsättningsgrad, påpekade Jan Edling. Vi måste få fler människor i arbete, annars har vi inte råd med ökade statliga satsningar. Här kan den gröna sektorn göra stora insatser, både inom hälsa och rekreation och inom regionalpolitiken, genom nya företag och verksamheter. Jan Rendel saknade nyfikenhetsforskningen i KSLA:s dokument. Där betonas forskning ur olika nyttoaspekter. För att lösa frågor inom områden som miljö och genetik krävs en grundläggande forskning inom ämnen som marklära och molekylärbiologi. Gert Göransson tog Jan Edlings beskrivning av innovationssystemen, och hans bedömning att SLU är ganska bra på detta inom sitt område. Jag tror tyvärr inte att vi är så bra, menade Gert Göransson. Andra universitet är betydligt mer aktiva när det gäller till exempel patentfrågor. Vi behöver på ett helt annat sätt samverka med andra universitets inkubatorer. Vi är till exempel knappast alls med i det inkubatorprogram som Vinnova har. SLU bör gå in på ett mer aktivt samarbete för att kunna dra nytta av de kunskaper som finns på andra håll. Jan Edling instämde i detta. Vi är ett så litet land att vi inte klarar att ha innovationssystem inom olika sektorer eller regioner som inte har kontakt med varandra. Det måste byggas upp en kritisk massa av kunnande för att idéer ska kunna utvecklas inom landet. I dag säljs många idéer utomlands i stället för att ge sysselsättning i Sverige. Men även småföretagen måste komma med mycket mer i innovationssystemen än i dag. Bruno Nilsson påpekade att det dokument man diskuterat under dagen är ett genuint gemensamt dokument, inte ett dokument från KSLA. Bruno Nilsson konstaterade också att många kloka synpunkter kommit in under dagen. Jag tycker att vi låtit arbetet genomsyras mycket av de tankar som Mikael Karlsson gav uttryck för tidigare. Jag inser dock att vi i mycket har uttryckt detta dåligt i dokumentet. Däremot är det medvetet som vi undvikit att tala om organisation, olika typer av forsk- 14

Diskussion ning och produktionsfrågor. Perspektivet har varit ekosystemets förmåga att leverera på längre sikt. Det är grunden för alla de verksamheter som vi talat om i de tre boxarna, eller sfärerna, som vi beskriver i dokumentet. Detta dokument är för övrigt det ena av två som skrivits inför den kommande forskningspropositionen. Den andra har skrivits av ett stort antal forskningsaktörer, bland annat universitetsrektorer, forskningsråd, Vinnova med flera. Här framförs behoven av att öka den offentliga forskningens andel av BNP till en procent, vilket skulle innebära en ökning med 7,5 miljarder. Detta understryker ytterligare Jan Edlings tes att fler människor i arbetsför ålder behöver komma i arbete. Thorsten Andersson tackade för alla synpunkter, och framförde även ett tack till dem som arbetat med dokumentet. Han framhöll samtidigt att KSLA:s aktiviteter kommer att fortsätta till dess forskningspropositionen läggs fram 2005. 15

Deltagarlista Hedersledamöter Aldén Håkan Berglund Olle Curman Johan Hjelm Lennart Svenska ledamöter Ackefors Hans Ahlgren Lennart * Andersson Bo Andersson Stig (A) Andersson Thorsten Arnell Sven Arvidsson Helge (A) Asserståhl Roger Bertilsson Göte (A) von Bothmer Roland (A)* Bruce Åke Brynell Stig (A) Bucht Eivor (A)* Bäckström P-O Carlsson Mårten (A) Clason Åke * Dalin Göran Edling Peter Ehrenberg Carin Eidmann Hubertus Elfström Åsa Ericson Börje Eriksson Tord Fringel Viggo Frisén Rune Gemmel Pelle * Gerhardson Berndt Gustafsson Bengt (A) Göransson Gert Hagberg Arne (A) Hansson Sture Hedström Bo S Henriksson Robert Hoel Christer Holmgren Anders Holmström Sven Hugoson Göran Håstadius Birger (A) Johansson Gunnar * Johansson Stig (A) Kinch Gunnar * Larsson Lars-Olof (A) Linnér Harry Lovén Henrik Lundegrén Jan Lönner Göran Möller Göran Nilsson Anders (A) Nilsson Ella * Nilsson Torsten (A) Nordansjö Ingemar Nykvist Nils Oscarsson Görel * Paulsson Valfrid Pettersson Olle Remröd Jan Renborg Ulf Rendel Jan Rydberg Tomas Rådström Lennart Samuelson Karl Rune 16

Deltagarlista Samuelsson Ove Sandberg Göran (U) Segerstéen Christer * Sennerby-Forsse Lisa Sköld Per Svensson Kjell von Sydow Hugo Troedsson Tryggve * Wallin Bo * Wergens Bo Åhnberg Annika Åkerhielm Carl-Gustaf Öhrn Ingemar KANSLI Alriksson Agnetha Aschan Ann-Mari * Blesserholt Keiko * Fredholm Anders Höök Karin Nilsson Bruno Rabenius Christina * Rosencrantz Helle * Gäster Alness Kenneth FoU-chef Lantmännen Danell Kjell Professor SLU, Inst f skoglig zooekologi (U) Edling Jan Handläggare näringspolitik LO Elfving Björn Professor SLU, Inst f skogsskötsel Espeby Lars Departementssekreterare Jordbruksdepartementet Glass Marianne Adm. chef Formas * Haga Kristin Områdesansvarig för skogsskötsel Stora Enso Skog Hillring Bengt Prefekt SLU, Inst f bioenergi Huss-Danell Kerstin Professor SLU Inst f norrländsk jordbruksvetenskap (U) Hörstadius Gunnar Fd kansliråd på Jordbruksdepartementet Jensén Paul Rektor Nova universitetet (A) Jungenstam Barbro Karlsson Mikael Ordförande Svenska Naturskyddsföreningen Lindstrand Nils Journalist * Magnusson Joel Assistent SLU Inst f växtvetenskap (A)* Nelson Lennart VD JTI Persson Bengt LRF:s länsförbundsstyrelse i Skåne (A) Rodriguez-Martinez Heriberto SLU Inst f obstetrik och gynekologi Swarén Ulla Fd byråchef Thuresson Tomas * Örlander Göran Professor Växjö universitet Inst f skogsskötsel 17

Förteckning över tidigare utgivna nummer K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 År 2002; Årgång 141 Nr 1 Genteknik en skymf mot Gud eller nya möjligheter för mänskligheten? Nr 2 Genmodifierade grödor. Varför? Varför inte? Genetically Modified Crops. Why? Why Not? Nr 3 Skogsfrågor i Konventionen om biologisk mångfald Nr 4 Mindre kväveförluster i foderodling, foderomvandling och gödselhantering! Nr 5 Bondens nya uppdrag OCH Shaping U.S. Agricultural Policy Nr 6 Verksamhetsberättelse 2001 Nr 7 Sustainable forestry to protect water quality and aquatic biodiversity Nr 8 Foder en viktig länk i livsmedelskedjan! Nr 9 Fortbildning för landsbygdsutvecklare Nr 10 Hållbart jordbruk kunskapssammanställning och försök till syntes Nr 11 Närproducerad mat. Miljövänlig? Affärsmässig? Djurvänlig? Nr 12 Nya kunskaper inom bioteknik och genetik för nya tillämpningar på husdjur SAMT Fria Varuströmmar konflikt med djur- och folkhälsa? Vilka möjliga utvägar finns? SAMT Exempel på verksamhet inom Jordbruksverket Nr 13 Bland skärgårdsgubbar och abborrar på Möja Nr 14 EU och EMU broms eller draghjälp för skogen? Nr 15 Hur kan skogsbruk och kulturmiljövård förenas? Nr 16 Vilket kött äter vi om 10 år? Rött, vitt, svenskt, importerat? Vi får det samhälle vi äter oss till! Nr 17 Avsättning av skogsmark År 2003; Årgång 142 Nr 1 Det sydsvenska landskapet, framtidsvisioner och framtidssatsningar SAMT Idéer för framtidens skogslandskap Nr 2 Viltets positiva värden Nr 3 Inför toppmötet i Johannesburg Nr 4 Kapital för landsbygdsföretagare Nr 5 Kompetensförsörjningen i svenskt jordbruk Nr 6 Fiskets miljöeffekter kan vi nå miljömålen? Nr 7 Verksamhetsberättelse 2002 Nr 8 De glesa strukturerna i den globala ekonomin kunskapsläge och forskningsbehov Nr 9 Tro och vetande om husdjurens välfärd (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 10 Svenska satsningar på ökad träanvändning (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 11 Kapital för landsbygdsföretagare (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 12 Feminisering av Moder natur? Östrogener i naturen och i livsmedel Nr 13 Crop and Forest Biotechnology for the Future Nr 14 Landskap och vindkraft i medvind eller motvind (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 15 Lantbrukskooperationen Hållbar företagsidé eller historisk parentes Nr 16 Utvecklingen i Polen Nr 17 Mid Term Review Vad händer i Sverige när EU ändrar jordbrukspolitik? Nr 18 Soil and surface water acidification in theory and practice Nr 19 Skogsindustrinsråvaruförsörjningskedja pågående utveckling och utblickar mot andra branscher Nr 20 CAP och folkhälsan Nr 21 Vilda djur i stadsmiljö Tillgång eller problem? Nr 22 Översvämningar och dears orsaker Nr 23 Sötvattenfisk Framtidens resurs (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 24 Mat med mervärden Goda affärer (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 25 Hur planeras boendet på landsbygden? OCH Trädgården som rekreation och terapi (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 26 Det nya uppdraget högre utbildning för landsbygd och landskap (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 27 Hör göken han gal Hur kan ekologiskt lantbruk och samhället gynna den biologiska mångfalden? (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 28 Den svenska modellen för husdjursavel och dataregistrering samt datautnyttjande inom husdjursoch växtodlingsområdet (Enbart publicerad på www.ksla.se) År 2004; Årgång 143 Nr 1 Ecosystem services in European agriculture theory and practice Nr 2 Vad gör vi när vi inte vet? (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 3 Ekologiskt Forum mönstrar köttet och marknaden (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 4 Jordbruk ekologi samhälle (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 5 LBU-programmet, skogen och landsbygden till vilken nytta? (Enbart publicerad på www.ksla.se) Nr 6 Framtida forskning inom den gröna sektorn (Enbart publicerad på www.ksla.se) 18

Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna 2004 K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift (KSLAT) har, under olika namn, utkommit sedan 1813, då akademien grundades. Från och med 1994 utges KSLAT som en numrerad serie av skrifter (15 20 häften/år) med egna titlar. Innehållet består huvudsakligen av dokumentering från akademiens sammankomster och seminarier även debattnummer förekommer och speglar akademiens verksamhetsområde; de areella näringarna och till dessa knutna verksamheter. Prenumerationspris 350 kr/år. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B, Box 6806, 113 86 Stockholm Tel 08-54 54 77 00, Fax 08-54 54 77 10, Postgiro 18 32 80-7 19 ISSN 0023 5350 ISBN 91 89379-81-0