EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den C(2016). final Embargo VISTA illimité(*) Statligt stöd / Sverige SA.43972 (2016/NN) Viltskadeförordningen Fru minister, Efter att ha granskat upplysningarna från Era myndigheter om ovannämnda statliga stödordning önskar Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) underrätta Sverige om att den inte har några invändningar mot den aktuella stödordningen, eftersom den är förenlig med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget). Kommissionen grundar sitt beslut på följande överväganden: 1. FÖRFARANDE (1) Genom en skrivelse av den 18 december 2015, som kommissionen registrerade samma dag, anmälde Sverige ovannämnda stödordning i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget. (2) Den anmälda ordningen började tillämpas den 1 januari 2015. Ett totalt stödbelopp på 7 133 598 SEK beviljades under 2015 som kompensation för direkta kostnader gällande skada orsakad av skyddade djur på grödor och tamdjur. Under 2016, fram till och med den 14 juni, har stöd på 521 594 SEK beviljats för förebyggande åtgärder och 1 055 499 SEK som kompensation för kostnader gällande skada orsakad av fredade djur på grödor och tamdjur. Sverige har inte uppfyllt sin anmälningsskyldighet enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget. Kommissionen beslöt därför att registrera detta ärende som icke anmält stöd med referensnummer SA.43972 (2016/NN). De svenska myndigheterna informerades om detta genom en skrivelse av den 10 februari 2016. Utrikesminister Margot Wallström Utrikesdepartementet Arvfurstens palats Gustav Adolfs torg 1 SE-103 23 Stockholm (*) Ce timbre porte sur l'ensemble des documents qui composent le dossier. Europeiska kommissionen, 1049 Bryssel BELGIEN
(3) Kommissionen skickade de svenska myndigheterna en begäran om ytterligare information den 10 februari och den 8 juni 2016. De svenska myndigheterna svarade genom skrivelser av den 15 april respektive 23 juni juni 2016, vilka registrerades av kommissionen på samma dagar. 2. BESKRIVNING 2.1. Namn (4) Viltskadeförordningen 2.2. Syfte (5) Den anmälda stödordningen har två syften: (a) (b) att tillhandahålla investeringsstöd för att uppmuntra jordbrukare att, då det är rimligt, vidta förebyggande åtgärder för att minska risken för skada orsakad av skyddade djur på primär jordbruksproduktion, och att kompensera för skada som skyddade djur har orsakat primär jordbruksproduktion. (6) De svenska myndigheterna har uppgett att varken de förebyggande investeringsåtgärderna eller kompensationerna inom ramen för den anmälda stödordningen förväntas ha några direkta konsekvenser för miljön. Indirekt borde stödordningen emellertid endast påverka miljön positivt genom att göra speciellt stora rovdjur mer accepterade bland befolkningen och jordbrukarna och på så sätt skydda dessa djur, genom att göra det lättare för människorna och de skyddade djuren att leva sida vid sida och reducera dessa djurs påverkan på primär jordbruksproduktion. 2.3. Rättslig grund (7) Den rättsliga grunden är Viltskadeförordningen (2001:724) och Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador (NFS 2008:16). 2.4. Varaktighet (8) Från och med den 1 januari 2015 till och med den 31 december 2020. 2.5. Budget (9) Den totala budgeten är 214 miljoner SEK (cirka 23 miljoner EUR), varav 7 133 598 SEK (cirka 0,77 miljoner EUR) spenderades på kompensationsåtgärder 2015. Inga stödbelopp beviljades för förebyggande åtgärder inom ramen för stödordningen 2015. Budgeten för 2016 2020 kommer att delas mellan förebyggande åtgärder, omkring 65 %, och kompensation för skada, omkring 35 %. 2.6. Stödmottagare (10) Företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion. Inget stöd beviljas till förmån för skogssektorn. 2
(11) Bidrag beviljas inte till följande: (a) (b) (c) Företag i svårigheter enligt definitionen i punkt 35.15 i Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014 2020 1 (nedan kallade riktlinjerna), förutom om företagets ekonomiska svårigheter beror på skada orsakad av skyddade djur och stödet beviljas som kompensation för förlust eller skada som har uppstått. I sådana fall kan stöd beviljas som kompensation för skada orsakad av skyddade djur. Företag som är föremål för utestående återkrav enligt beslut från kommissionen om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden. För att täcka mervärdesskatt, utom om den inte kan återvinnas enligt svensk nationell lagstiftning. 2.7. Stödinstrument (12) Direkt bidrag. Investeringsstödet ges som ett bidrag för att uppnå maximalt utnyttjande av investeringar i förebyggande syfte och för att minimera behovet av kompensationsåtgärder. Eftersom endast 80 % av investeringarna i förebyggande syfte är stödberättigande behövs bidrag för att uppnå den önskade positiva effekten. Stöd betalas direkt till stödmottagaren av den beviljande myndigheten, länsstyrelsen. 2.8. Beskrivning av stödordningen (13) Inom ramen för den anmälda stödordningen kommer Sverige att bevilja stöd till företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion för förebyggande åtgärder som syftar till att minska risken för skada orsakad av skyddade djur och som kompensation för skada orsakad av skyddade djur. I denna skrivelse avses med skyddade djur stora rovdjur (främst björn, järv, kungsörn och lo) i enlighet med bilaga IV i rådets direktiv 92/43/EEG 2, samt djur som är skyddade enligt svensk jaktlag 3 (främst stora fåglar, såsom gäss, tranor och svanar). (14) Grundprincipen i Sverige är att viltskada på tamboskap eller gröda främst ska förebyggas genom jakt på de djur som orsakat skadan. I vissa fall kan dock viltskada bättre förebyggas med andra metoder. Det gäller speciellt de stora rovdjuren och en del fågelarter som är få till antalet eller sårbara. I sådana fall kan skyddsjakt beviljas enbart om det inte finns någon annan lösning. (15) Stora rovdjur kan orsaka skador på tamboskap och husdjur, och angrepp på tamboskap är den vanligaste orsaken till konflikter mellan stora rovdjur och 1 EUT C 204, 1.7.2014, s. 1, ändrade genom kommissionens tillkännagivande om ändring av Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogssektorn och i landsbygdsområden 2014 2020 (EUT C 390, 24.11.2015, s. 5). 2 Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7). 3 Jaktlagen (1987:259). 3
människor. Vargen var till exempel utrotad i Sverige på 1970-talet, men har sedan dess tillåtits bosätta sig naturligt igen i Sverige. (16) Under 2014 angreps 574 får, 28 nötdjur och 2 hästar av stora rovdjur, främst varg följt av lodjur och björn. Angrepp på bikupor och hjort i hägn rapporterades också. Skador på gröda orsakas främst av gäss, tranor och svanar, som en följd av både betning och nedtrampning. Fågelspillning kan också orsaka skada genom att försämra grödans kvalitet. Eftersom fåglarna ofta rör sig och betar i flock kan problemen i vissa områden bli omfattande. (17) Stödet beviljas och betalas ut av en av de 21 länsstyrelserna, som i sin tur äskar medel från Naturvårdsverket som förfogar över anslaget som beslutas av riksdagen. 2.8.1. Förebyggande åtgärder investeringar (18) Enligt de svenska myndigheterna syftar förebyggande investeringar till att minska risken för skada på primär jordbruksproduktion orsakad av skyddade djur. Förebyggande åtgärder leder också till att svenska staten behöver betala ut färre ersättningar för skada och förhindrar förluster som inte kompenseras inom ramen för denna stödordning, såsom avelsdjurs specifika värde. Det bidrar också till att minska konflikter mellan olika intressegrupper. (19) Investeringsstöd inom den anmälda stödordningen är ett komplement till de miljöinvesteringar (rovdjursavvisande stängsel) som föreskrivs i kapitel 8.1 i det svenska landsbygdsprogrammet. Enligt den anmälda stödordningen beviljas stöd för investeringar i byggande av stängsel, endast på mark som inte berättigar till stöd enligt landsbygdsprogrammet. Stöd för förebyggande investeringar på mer otillgänglig betesmark och skogsbeten kan således beviljas enligt den anmälda stödordningen och tillsammans med det stöd som betalas ut inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram ger det jordbrukare en möjlighet att införa förebyggande åtgärder på all mark i proportion till risken för skador orsakade av skyddade djur. De svenska myndigheterna har infört förfaranden för att undvika dubbelfinansiering. 2.8.1.1. Stödberättigande kostnader (20) Sverige kommer endast att bevilja stöd för åtgärder som har dokumenterad skadeförebyggande effekt. Länsstyrelsen beslutar, i samarbete med jordbrukaren, vilka åtgärder som bäst lämpar sig för att skydda djuren eller grödorna. (21) Rovdjursavvisande stängsel som är utformade just för att hålla stora rovdjur borta är i Sverige den främsta metoden som används för att skydda tamboskap (speciellt får) från angrepp. Andra åtgärder är andra avvisande metoder och kameraövervakning. Rovdjursavvisande elektriska stängsel är den mest effektiva och därför den rekommenderade metoden. De är dock mycket dyra och fungerar bäst på platt jämn mark. De är mindre effektiva och svårare att installera i en kuperad miljö med mycket sten och vegetation. Sverige har också en lång kust och närmare 100 000 sjöar. I en sådan situation är ett stängsel mindre effektivt eftersom rovdjur kan ta sig in i inhägnaden vattenvägen. De svenska myndigheterna uppger att djurägare också företar ytterligare förebyggande åtgärder när risken är förhöjd. 4
(22) De vanligaste åtgärderna för att förhindra skador på gröda är skrämselåtgärder, gasolkanoner och stödutfodring på angränsande mark. (23) De svenska myndigheterna har bekräftat att investeringsstöd beviljas på följande villkor: (a) (b) (c) (d) Ansökan ska lämnas in innan den förebyggande investeringen påbörjas (4 i NFS 2008:16) och måste innehålla uppgifter om företaget, dess storlek, en beskrivning av investeringen och dess lokalisering, åtgärdens förväntade varaktighet och kostnad och vilka de stödberättigande kostnaderna är. Stödansökningar bedöms från fall till fall av länsstyrelsen och stöd betalas först efter inlämnandet av en besiktningsrapport 4 som bekräftar att investeringen har genomförts i enlighet med ansökan. Investeringsstöd kommer inte att beviljas till stora företag eller stora investeringsprojekt. Stödet kommer att begränsas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna och beräknas från fall till fall. Kostnaderna måste styrkas av klara, specifika och uppdaterade handlingar. (24) De svenska myndigheterna har bekräftat att följande investeringar inte är stödberättigande: 1) Investeringar som skulle öka produktionen utöver restriktioner eller begränsningar som fastställts i den gemensamma marknadsordningen, däribland system för direktstöd, som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ). 2) Inköp av produktionsrättigheter, stödrättigheter och ettåriga växter. 3) Plantering av ettåriga växter. 4) Inköp av djur. 5) Kostnader i samband med leasingavtal. 6) Rörelsekapital. 7) Investeringar för att följa gällande unionsnormer. 2.8.2. Kompensationsåtgärd (25) Sverige kommer att bevilja stöd för skada orsakad av skyddade djur om det är uppenbart oskäligt att jordbrukaren själv ska svara för de kostnader som skadan föranleder. Stöd beviljas endast för skada som inte kunde förutses eller förebyggas och endast då rimliga förebyggande åtgärder har vidtagits i proportion till risken för skador av skyddade djur. (26) Sverige uppger att det kan vara ytterst svårt att förutse och förebygga skada. Sverige satsar mycket på förebyggande åtgärder, men eftersom det är svårt att förutse var ett angrepp kommer att ske är det svårt att veta var man ska införa de förebyggande åtgärderna. Risken för rovdjursangrepp är också väldigt liten. Mindre än en promille av Sveriges får angrips varje år och angreppen är utspridda över hela landet eftersom stora rovdjur finns i större delen av landet och färdas långa sträckor. Detta, i kombination med att får hålls i stora inhägnader, gör i många fall förebyggande åtgärder såsom rovdjursavvisande stängsel väldigt dyra och därmed inte särskilt kostnadseffektiva. Skador på gröda orsakas oftast av fåglar i stora flockar och skador kan därför uppkomma snabbt och bli omfattande. 4 Besiktningsmännen utses av staten och har en utbildning som fastställts av staten. Utbildningen sker i regi av Viltskadecenter på Sveriges lantbruksuniversitet. 5
(27) För att skadan ska vara stödberättigande måste en besiktningsman utsedd av länsstyrelsen ha konstaterat att skadan med mer än 50 % säkerhet har orsakats av ett skyddat djur. Stödordningen togs i bruk den 1 januari 2015. Enligt NFS 2008:16 måste ansökan om kompensation inkomma inom tre månader efter det att skadan uppstått. Det betyder att skada som inträffat före den 1 oktober 2014 inte är stödberättigad. Sverige har även försäkrat att stödet kommer att betalas ut inom fyra år efter händelsen. 2.8.2.1. Stödberättigande kostnader (28) Kompensationen betalas ut i enlighet med de rekommendationer 5 som tagits fram av Viltskadecenter vid Sveriges lantbruksuniversitet. Stödansökningarna utvärderas från fall till fall av länsstyrelsen utifrån besiktningsmannens protokoll. Stödbeloppet beräknas från fall till fall. Stödberättigande kostnader följer nedan. (29) Följande direkta kostnader kompenseras upp till 100 %: (a) (b) Skada som skyddade djur direkt har orsakat tamboskap. De beräknas på grundval av fasta belopp eller utvärderingar från fall till fall, och är direkt kopplade till djurets marknadsvärde. Tillägg till de fasta beloppen betalas ut för speciella tamdjur, såsom ekologiskt uppfödda djur eller om det dödade djuret är dräktigt eller har ungar. De rekommenderade fasta beloppen utvärderas regelbundet. Skada som skyddade djur direkt har orsakat gröda. Kompensationsnivån baseras på marknadspriset för den skadade grödan vid skadetidpunkten. (30) Materiel skada som skyddade djur direkt har orsakat jordbrukstillgångar såsom jordbruksbyggnader, maskiner och lager ersätts upp till 100 %. Kompensationen baserar sig på egendomens värde vid skadetidpunkten eller reparationskostnaderna. Kompensationen kommer inte att överstiga reparationskostnaderna eller minskningen i egendomens marknadsvärde på grund av skadan som orsakats av det skyddade djuret. (31) Följande indirekta kostnader kompenseras upp till 80 %: (a) (b) Veterinärkostnader för behandling av skadade djur. På grundval av faktura. Arbetskostnader i samband med sökandet efter saknade djur. Beloppet är begränsat till 250 SEK/timme och högst 2 timmar per djurenhet, utom på fritt skogsbete där antalet timmar per djur inte är begränsat på grund av den potentiella svårigheten att hitta djuren. (32) Sverige har försäkrat att kompensationsbeloppet minskas med belopp som fås från andra källor, såsom försäkringar, och med sådana kostnader som inte uppstått på grund av skada orsakad av ett skyddat djur och som stödmottagaren annars skulle ha ådragit sig. 5 Tillgänglig på http://www.slu.se/viltskadecenter. 6
2.9. Kumulering (33) De svenska myndigheterna har bekräftat att stöd endast kan kumuleras om stödnivån inte överstiger de relevanta stödtak som anges i riktlinjerna. Stöd kumuleras inte med stöd av mindre betydelse för samma stödberättigande kostnader och stöd kumuleras inte med de stöd som avses i artiklarna 81.2 och 82 i förordning nr 1305/2013 gällande samma stödberättigande kostnader. Stöd kommer inte att beviljas till investeringar som syftar till att återupprätta produktionspotential inom jordbruket i enlighet med punkt 143 e i riktlinjerna. 2.10. Öppenhet (34) De svenska myndigheterna har åtagit sig att offentliggöra den information som krävs enligt punkt 128 i riktlinjerna inom den tidsfrist som anges i punkt 131 i riktlinjerna. 3. BEDÖMNING 3.1. Förekomst av stöd tillämpning av artikel 107.1 i EUF-fördraget (35) För att artikel 107.1 i EUF-fördraget ska vara tillämplig måste åtgärden innebära att ett företag drar ekonomisk fördel på ett sätt som det inte skulle ha gjort vid normal affärsverksamhet, att stödet endast beviljas vissa företag, att stödet beviljas av en medlemsstat eller i form av statliga medel och att det dessutom märkbart kan påverka handeln mellan medlemsstaterna. (36) Stödordningen i fråga ger dess mottagare en fördel (se skäl (12)). Denna fördel ges genom statliga medel (se skäl (17)) och den gynnar primära jordbruksproducenter (se skäl (10)) i Sverige. Enligt domstolens rättspraxis innebär enbart det faktum att ett företag får ökad konkurrenskraft i förhållande till konkurrerande företag genom en ekonomisk fördel som det inte skulle ha fått inom ramen för sin vanliga verksamhet att det finns en risk för snedvridning av konkurrensen 6. (37) Enligt domstolens rättspraxis kan stöd till ett företag snedvrida handeln mellan medlemsstater, om detta företag är verksamt på en marknad som omfattas av handel inom EU 7. Stödmottagarna är verksamma inom jordbrukssektorn, en marknad som omfattas av handel inom EU. Statistik visar att Sveriges EU-interna handel i jordbruksprodukter 2014 uppgick till 2 866,0 miljoner EUR för export och 8 562,3 miljoner EUR för import 8. Den berörda sektorn är öppen för konkurrens på EU-nivå och därmed känslig för varje åtgärd som främjar produktionen i en eller flera medlemsstater. Därför riskerar den föreliggande ordningen att snedvrida konkurrensen och påverka handeln mellan medlemsstaterna. 6 Domstolens dom av den 17 september 1980 i mål 730/79, Philip Morris Holland BV mot kommissionen, ECLI:EU:C:1980:209. 7 Se särskilt domstolens dom av den 13 juli 1988 i mål C-102/87, Franska republiken mot Europeiska gemenskapernas kommission, ECLI:EU:C:1988:391. 8 Källa: European Commission, Agricultural Policy Perspectives, Member States factsheet januari 2016, Sverige. Tillgänglig på: http://ec.europa.eu/agriculture/statistics/factsheets/pdf/se_en.pdf 7
(38) Mot bakgrund av det ovanstående är villkoren i artikel 107.1 i EUF-fördraget uppfyllda. Slutsatsen kan därför dras att den föreslagna åtgärden utgör statligt stöd i den mening som avses i den artikeln. Stödet kan anses vara förenligt med den inre marknaden endast om det omfattas av ett av undantagen i EUF-fördraget. 3.2. Stödets laglighet tillämpning av artikel 108.3 i EUF-fördraget (39) De svenska myndigheterna har underrättat kommissionen om stödordningen, men eftersom den redan hade tillämpats (se skäl (2)), utgör den olagligt stöd eftersom den är en överträdelse av artikel 108.3 i EUF-fördraget. 3.3. Stödets förenlighet 3.3.1. Tillämpning av artikel 107.3 c i EUF-fördraget (40) Enligt artikel 107.3 c kan stöd betraktas som förenligt med den inre marknaden om det underlättar utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. (41) För att detta undantag ska vara tillämpligt måste stödet uppfylla kraven i tillämplig unionslagstiftning om statligt stöd. 3.3.2. Tillämpning av Europeiska unionens riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden 2014 2020 (42) När det gäller den anmälda stödordningen är del II avsnitt 1.1.1.1 Stöd för investeringar i materiella och immateriella tillgångar på jordbruksföretag som är knutna till primär jordbruksproduktion och avsnitt 1.2.1.5 Stöd för att kompensera för skador orsakade av skyddade djur i riktlinjerna tillämpliga. (43) Av punkterna 135 och 390 i riktlinjerna följer att kommissionen kommer att anse stöd för investeringar i materiella eller immateriella tillgångar i jordbruksföretag knutna till primär jordbruksproduktion och stöd för att kompensera för skador orsakade av skyddade djur som förenliga med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget om de uppfyller de gemensamma bedömningsprinciperna i riktlinjerna och de villkor som anges i del II avsnitt 1.1.1.1 respektive 1.2.1.5 i riktlinjerna. (44) När det gäller investeringar måste stöd enligt avsnitt 1.1.1.1 också uppfylla de allmänna villkoren för investeringsstöd som anges i punkt 134 i riktlinjerna. 3.3.2.1. Villkor som anges i del II avsnitt 1.1.1.1 i riktlinjerna (45) Stödordnigen ska bedömas på grundval av del II avsnitt 1.1.1.1 i riktlinjerna, punkterna 135 155, som gäller stöd för investeringar i materiella och immateriella tillgångar på jordbruksföretag som är knutna till primär jordbruksproduktion. (46) Punkt 134 i riktlinjerna föreskriver att om en gemensam marknadsordning, däribland system för direktstöd, som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) omfattar produktionsrestriktioner eller begränsning av unionsstödet för de enskilda jordbrukarna, jordbruksföretagen eller 8
bearbetningsanläggningarna, får ingen investering som leder till att produktionen ökar utöver dessa restriktioner eller begränsningar beviljas statligt stöd. Med beaktande av försäkran som ges av de svenska myndigheterna (skäl (24)) uppfylls detta villkor. (47) Som anges i skälen (20) och (21) gäller stöd för förebyggande åtgärder investeringar i materiella och immateriella tillgångar på jordbruksföretag som är knutna till primär jordbruksproduktion. (48) Punkterna 137 142 i riktlinjerna är inte tillämpliga på den anmälda stödordningen. (49) Ett av syftena med den anmälda stödordningen är att förebygga och begränsa riskerna för skada orsakad av skyddade djur (se skäl (5)), och därför uppfylls villkoret i punkt 143 e i riktlinjerna. (50) De stödberättigande kostnaderna för investeringsdelen av den anmälda stödordningen (se skäl (20) och (21)) avser alla specifika förebyggande åtgärder som syftar till att minska skada orsakad av skyddade djur. Kravet i punkt 144 g i riktlinjerna uppfylls därmed. (51) Villkoren som anges i punkt 145 i riktlinjerna uppfylls, som anges i skäl (24). (52) Punkterna 146 154 i riktlinjerna är inte relevanta för den anmälda stödordningen. (53) Enligt punkt 155 i riktlinjerna får den högsta stödnivån för investeringar med förebyggande mål som avses i punkt 143 e inte överstiga 80 %. Detta villkor uppfylls, som anges i skäl (23). (54) Följaktligen anses investeringsdelen av den anmälda stödordningen uppfylla alla relevanta villkor i avsnitt 1.1.1.1 i riktlinjerna. 3.3.2.2. Villkor som anges i del II avsnitt 1.2.1.5 i riktlinjerna (55) Skäl (13) tyder på att kompensation enligt den anmälda stödordningen endast betalas ut för skador som orsakats av djur som klassas som skyddade djur enligt Rådets Direktiv 92/43/EEC (Bilaga IV) och svensk lag. (56) I enlighet med punkt 391 i riktlinjerna kommer kommissionen att godkänna stöd för att kompensera för skador orsakade av skyddade djur endast till företag som är verksamma inom primär jordbruksproduktion. Av skäl (10) följer att detta krav är uppfyllt och att stöd till skogssektorn är uteslutet. (57) I punkterna 326 och 392 i riktlinjerna krävs att stödmottagaren vidtar rimliga förebyggande åtgärder som står i proportion till risken för skada. Av skälen (25) och (26) framgår att detta krav är uppfyllt. (58) Ett direkt orsakssamband mellan de skador som har uppstått och det skyddade djurets beteende måste fastställas av medlemsstaten (punkt 393 i riktlinjerna). Den anmälda stödordningen kompenserar endast för skada orsakad av skyddade djur, och för att skadan ska berättiga till stöd måste den bedömas av en officiell besiktningsman (se skäl (27)). Villkoret i punkt 393 i riktlinjerna är därmed uppfyllt. 9
(59) I punkt 394 i riktlinjerna föreskrivs att stödet måste betalas direkt till det berörda företaget. Som framgår av skäl (12) betalas kompensationen direkt till jordbrukaren av den beviljande myndigheten, dvs. länsstyrelsen. Punkt 394 i riktlinjerna uppfylls därmed. (60) I enlighet med punkt 395 i riktlinjerna måste stödordningen inrättas inom tre år från den dag då den händelse som orsakat skadan inträffade, och stödet måste betalas ut inom fyra år från den dagen. Inom ramen för den föreliggande stödordningen kompenserar de svenska myndigheterna för skada som uppstått från och med den 1 oktober 2014 (se skäl (27)). Sverige har dessutom bekräftat att stödet kommer att betalas ut inom fyra år från skadefallet (se skäl (27)). Kraven i punkt 395 i riktlinjerna är därmed uppfyllda. (61) Enligt de uppgifter som ges i skäl 32 är de stödberättigande kostnaderna begränsade till kostnaderna för skador som uppstått som en direkt följd av skadefallet och enligt skäl (27) ska skadan granskas av en oberoende expert som erkänns av den beviljande myndigheten. Kraven i punkt 396 i riktlinjerna är därmed uppfyllda. (62) I punkt 397 i riktlinjerna fastställs vilka kostnader som berättigar till stöd. Dessa kostnader omfattar marknadsvärdet för de djur som dödats och de grödor som förstörts, veterinärkostnader för behandling av skadade djur, arbetskostnader i samband med sökandet efter saknade djur och materiella skador på jordbruksmaskiner, jordbruksbyggnader samt lager. De sistnämnda får inte överstiga den reparationskostnad eller den minskning av det skäliga marknadsvärde som den händelse som orsakade skadan gett upphov till. Det framgår av skälen (29), (30) och (31) att de stödberättigande kostnaderna inom ramen för den anmälda stödordningen ligger i linje med punkt 397 i riktlinjerna. (63) Enligt punkt 398 i riktlinjerna måste stödbeloppet minskas med eventuella kostnader som till följd av den händelse som orsakade skadan inte uppstått. Av skäl (32) framgår att detta krav är uppfyllt. (64) Enligt punkt 399 i riktlinjerna måste skadan beräknas för den enskilda stödmottagaren. Av skäl (28) följer att detta krav är uppfyllt. (65) I punkterna 401 och 403 i riktlinjerna begränsas stödet till 100 % av de stödberättigande kostnaderna när det gäller direktstöd. De direkta kostnaderna inom ramen för den föreliggande stödordningen är skador för dödade djur, förstörd gröda och materiella skador (skälen (29) och (30)) och kompenseras med upp till 100 % av den beviljande myndigheten. Kraven i punkterna 401 och 403 i riktlinjerna är därmed uppfyllda vad gäller direkta kostnader. (66) I enlighet med punkt 402 i riktlinjerna måste kompensation för indirekta kostnader vara proportionerlig i förhållande till kompensationen för direkta kostnader. I den punkten begränsas även stödet till 80 % av de totala indirekta stödberättigande kostnaderna. De svenska myndigheterna har bekräftat att kompensationen som lämnas ut av den beviljande myndigheten för veterinärkostnader och arbetskostnader begränsas till 80 % av de stödberättigande kostnaderna (skäl (31)). Kraven i punkt 402 i riktlinjerna är därmed uppfyllda. (67) Enligt punkt 403 i riktlinjerna måste den kompensation som betalas ut inom ramen för den anmälda stödordningen tillsammans med andra betalningar, t.ex. 10
betalningar från försäkringar, begränsas till 100 % av de direkta stödberättigande kostnaderna och 80 % av de indirekta kostnaderna. Det framgår av skäl (32) att eventuella betalningar från försäkringar för samma stödberättigande kostnader kommer att dras av från stödet. Kraven i punkt 403 i riktlinjerna är därmed uppfyllda. (68) Följaktligen anses kompensationsdelen av den anmälda stödordningen uppfylla alla relevanta villkor i avsnitt 1.2.1.5 i riktlinjerna. 3.3.2.3. Allmänna bedömningsprinciper (69) I enlighet med punkterna 38, 42, 135 och 390 i riktlinjerna ska de gemensamma bedömningsprinciperna tillämpas på stöd som beviljas i enlighet med artikel 107.3 c i EUF-fördraget. Mål av gemensamt intresse (70) Som anges i skäl (5) är syftena med den anmälda stödordningen att förhindra uppkomsten av och kompensera för skada som skyddade djur har orsakat primär jordbruksproduktion. Den anmälda stödordningen bidrar till ett gemensamt mål som är i överensstämmelse med punkterna 43 och 44 i riktlinjerna. (71) Investeringsdelen av den anmälda stödordningen omfattas av del II avsnitt 1.1.1.1 i riktlinjerna. De svenska myndigheterna har visat att stödet passar in i och är enhetligt med politiken för landsbygdsutveckling (se skäl (19)). Kommissionen anser därför att investeringsdelen av stödordningen bidrar till målen för landsbygdsutveckling och är förenlig med punkt 48 i riktlinjerna. (72) Kompensationsdelen av den anmälda stödordningen omfattas av del II avsnitt 1.2.1.5 i riktlinjerna. I enlighet med punkt 48 i riktlinjerna anser kommissionen därför att stödet bidrar till målen för landsbygdsutveckling. (73) Med beaktande av målet för den anmälda stödordningen har ingen negativ påverkan på miljön, i den mening som avses i punkt 52 i riktlinjerna, kunnat fastställas (skäl (6)). Stödets proportionalitet (74) Eftersom den anmälda stödordningen uppfyller de särskilda villkoren i del II avsnitt 1.1.1.1. och 1.2.1.5 i riktlinjerna (se skälen (54) och (68)) anser kommissionen, i linje med punkterna 55 och 57 i riktlinjerna, att stödet är nödvändigt och ett lämpligt instrument för att nå målet av gemensamt intresse. (75) De svenska myndigheterna har visat att investeringsdelen av stödordningen är ett nödvändigt och lämpligt tillägg till en liknande åtgärd i Sveriges landsbygdsprogram (se skäl (19)) eftersom den möjliggör en mer komplett täckning av förebyggande investeringar genom att tillåta investeringsstöd till skiften som inte berättigar till stöd enligt landsbygdsprogrammet. Investeringsdelen av den anmälda stödordningen är därför förenlig med punkt 58 i riktlinjerna. (76) I enlighet med punkt 62 i riktlinjerna anser kommissionen att de svenska myndigheterna på ett tillfredsställande sätt visar att stödinstrumentet är lämpligt (skäl (12)) och fastställer att den specifika stödformen är i linje med de kriterier 11
som fastställs i del II i riktlinjerna (se avsnitt 3.3.2.2 om särskild bedömning ovan). Stimulanseffekt (77) Investeringsdelen av den anmälda stödordningen förväntas bidra till att minska skador orsakade av skyddade djur och därigenom göra svenska jordbrukare mer vänligt inställda mot en ökad närvaro av speciellt stora rovdjur (se skäl (18)). Förebyggande åtgärder kräver ofta stora investeringar och på grund av den låga risken för att skador orsakade av skyddade djur ska inträffa är det sällan kostnadseffektivt för jordbrukaren att utföra investeringarna på eget initiativ. Därför väntas investeringsdelen av stödordningen ändra jordbrukarnas beteende och därigenom uppfylls villkoren som anges i punkt 66 i riktlinjerna om stimulanseffekt. (78) Genom punkt 69 i riktlinjerna begränsas stöd som beviljas enligt del II avsnitt 1.2 i riktlinjerna till företag som har gjort rimliga ansträngningar för att minimera riskerna. Som beskrivs i skäl (25) kommer de svenska myndigheterna att begränsa kompensationsstödet till företag som har vidtagit rimliga åtgärder för att minimera riskerna för skador orsakade av skyddade djur och kravet i punkt 69 i riktlinjerna är därmed uppfyllt. (79) Villkoren som fastställs i punkterna 70 och 71 i riktlinjerna gällande inledandet av arbetet och innehållet i ansökan är uppfyllda. Som anges i skäl (23) ovan kommer arbetet med de berörda investeringsprojekten att inledas efter att de behöriga myndigheterna har mottagit den stödansökan som stödmottagaren har lämnat in, och stödansökan ska innehålla all relevant information. (80) Punkterna 72 och 73 i riktlinjerna är inte relevanta för den anmälda stödordningen eftersom inget investeringsstöd kommer att beviljas stora företag (se skäl (23)). (81) Enligt punkt 75 h i riktlinjerna behöver stöd för att kompensera för skador som orsakats av skyddade djur i enlighet med del II avsnitt 1.2.1.5 i riktlinjerna inte ha en stimulanseffekt. Proportionalitet och kumulering (82) Såsom beskrivs ovan (se skälen (50), (53), (62), (65) och (66)) uppfyller de stödberättigande kostnaderna och stödnivåerna de krav som anges i del II avsnitt 1.1.1.1 respektive 1.2.1.5 i riktlinjerna och är därför i linje med punkterna 84 och 85 i riktlinjerna. (83) I enlighet med punkt 86 i riktlinjerna är mervärdesskatt inte stödberättigande, utom om den inte kan återvinnas enligt nationell lagstiftning om mervärdesskatt (skäl (11)). (84) Villkoren gällande kumulering av stöd, som anges i punkterna 99, 102, 104 och 105 i riktlinjerna, är uppfyllda, som beskrivs i skäl (33). Negativa effekter på konkurrensen (85) Eftersom den aktuella anmälda stödordningen uppfyller de villkor som anges i del II avsnitt 1.1.1.1 respektive 1.2.1.5 i riktlinjerna (se skälen (54) och (68)) och inte överskrider de relevanta högsta tillåtna stödnivåerna (se skälen (53), (65) och 12
(66)) anser kommissionen, i linje med punkt 113 i riktlinjerna, att de negativa effekterna på konkurrensen och handeln är begränsade till ett minimum. Öppenhet (86) Sverige åtar sig att iaktta de regler om öppenhet som föreskrivs i punkterna 128 och 131 i riktlinjerna (se skäl (34)). 3.3.3. Andra förpliktelser (87) Kommissionen noterar att enligt den anmälda stödordningen beviljas stöd till företag i svårigheter i enlighet med avsnitt 1.2.1.5 i riktlinjerna och endast i fall där företagets ekonomiska svårigheter har orsakats av skada orsakad av skyddade djur och stödet som beviljas är ämnat att kompensera för eller ersätta förlusterna eller skadan som orsakats av en sådan händelse (skäl (11)). Detta är i linje med punkt 26 i riktlinjerna. (88) Kommissionen noterar att Sverige kommer att avbryta betalningen av det anmälda stödet om stödmottagaren fortfarande har tillgång till ett tidigare stöd som enligt beslut från Europeiska kommissionen är olagligt och oförenligt (skäl (11)). Detta är i linje med punkt 27 i riktlinjerna. 3.3.4. Stödordningens varaktighet (89) Enligt punkt 719 i riktlinjerna ska kommissionen endast godkänna stödordningar med begränsad varaktighet. Andra stödordningar än de som kan vara föremål för medfinansiering enligt förordning (EU) nr 1305/2013 och dess genomförandeförordning bör inte ha en giltighetstid på längre än sju år. Av skäl (8) följer att detta krav är uppfyllt. 4. SLUTSATS Kommissionen beklagar att Sverige började tillämpa stödordningen, i överträdelse med artikel 108.3 i EUF-fördraget. Kommissionen har emellertid, på grundval av ovanstående bedömning, beslutat att inte göra några invändningar mot stödordningen eftersom den är förenlig med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i EUF-fördraget. Om någon del av denna skrivelse omfattas av tystnadsplikt i enlighet med kommissionens meddelande om tystnadsplikt vid beslut om statligt stöd 9 och inte bör offentliggöras ber vi er informera kommissionen om detta inom femton arbetsdagar räknat från dagen för mottagandet av skrivelsen. Om kommissionen inte har mottagit någon motiverad begäran inom den föreskrivna fristen, anses ni ha samtyckt till att denna skrivelse offentliggörs i sin helhet. Om Sverige önskar att viss information ska omfattas 9 Meddelande från kommissionen C(2003) 4582 av den 1 december 2003 om tystnadsplikt vid beslut om statligt stöd (EUT C 297, 9.12.2003, s. 6). 13
av tystnadsplikt, vänligen ange relevanta delar och lämna en motivering för varje del som inte ska offentliggöras. Er begäran bör skickas elektroniskt via det säkra e-postsystemet Public Key Infrastructure (PKI) i enlighet med artikel 3.3 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 10 till följande adress: agri-state-aids-notifications@ec.europa.eu. På kommissionens vägnar Phil HOGAN Ledamot av kommissionen 10 Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EU) 2015/1589 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1). 14