Anders Ekholm vvd

www.iffs.se Anders Ekholm vvd

Framtidens arbetsmarknad Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt?

Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Tekniknologi

Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder

Värderingar

World Values survey

Källa: World Value Survey

Teknik

Knowledge Doubling Curve Buckminster Fuller created the Knowledge Doubling Curve ; he noticed that until 1900 human knowledge doubled approximately every century. By the end of World War II knowledge was doubling every 25 years. Today things are not as simple as different types of knowledge have different rates of growth. For example, nanotechnology knowledge is doubling every two years and clinical knowledge every 18 months. But on average human knowledge is doubling every 13 months. According to IBM, the build out of the internet of things will lead to the doubling of knowledge every 12 hours.

IBM Watson -Algoritmbaserad vård Världens bästa jepardy-spelare Efter 2011 har watson suttit på en Cancerklinik för att ge beslutstöd Förstår naturligt tal (i skrift) Läser igenom några hundratusen forskningspapper Alla kliniska riktlinjer osv Jämför med andra historiska patienter

Vi kan inte rätt värdera vår produktionskvalitet 97 % av college professorer anser sig till höra den bästa halvan 75 % av svenska akademiker samma Dito svenska förare Dvs vi inser inte att vi, patienter, elever eller profession, behöver hjälp, därför måste jämförelserna och stöden diskret byggas in i vardagen.

Digital ranking Svenska individer 1 Näringsliv 3 Offentlig sektor 23 Vill man jobba i offentlig sektor? Analogångest. Ska man gå i skolan?

Framtidens arbetsmarknad

Hur känsliga är yrken för datorisering/robotisering? Oxford Martin Programme on the Impacts of Future Technology, The future of employment: how susceptible are jobs to computerization? 47 procent av alla yrken i USA kommer att försvinna inom ett par decennier 52 procent i Sverige Av Carl Benedikt Frey och Michael A. Osborne

Ska vi sluta jobba? Arbetskritiken har ökat påtagligt under senare år. Corinne Maier uppmanade i sin populära bok Hej lättja anställda att utnyttja företagen - och bästa sättet är att göra ingenting! Om människor tyckte om att arbeta skulle de göra det gratis. I Norge har begreppen Naving blivit populärt, dvs. att ta sabbatsår och leva på arbetslöshetshetsstöd från NAV (Skjervheim, 2013). Samhällsdebattörer, som länge har ifrågasatt det myckna arbetet, hävdar nu att arbetet som livets mening och arbetslinjen försvinner till följd bl.a. av den teknologiska utvecklingen. Sociologen och debattören Roland Paulson tror att i värsta fall händer ingenting: Fas 3 får sällskap av fas 4 och 5. Staten ordnar ännu fler dagisaktiviteter åt den växande skaran arbetslösa. Vi andra jobbar vidare i app-världen med en pulsmätare i varje armhåla och den tionde generationens Apple-klocka som en snara runt halsen. Candy Crush och Flappy Bird för vardera ögat (DN 29/4 2015). Paulson anser att Som systemet ser ut i dag arbetar vi inte längre för att skapa tillväxt utan tvärtom, skapar arbete genom tillväxt. Arbetet har blivit ett självändamål.

Det urkommunistiska samhället? Leder digitaliseringen äntligen fram till Marx och Engels oundvikliga socialistiska samhälle, slutet på löneslaveriet när alla i stället kan ägna sig åt ädlare sysselsättning, som studier, konst och filosofi. Andre Gorz och andra dåtida socialister tänkte sig att revolutionerna skulle ge människor möjlighet att minska sitt lönearbete eller helt sluta och i stället ägna autonoma aktiviteter, som man gör frivilligt och med glädje. Det är en dröm om arbetstidsförkortning som delas av flera partier i riksdagen. Det är nödvändigt att i framtiden dela på de få jobb som finns

Tar jobben slut? Keynes förutsåg på 1930-talet att arbetsveckan 2020 skulle vara 15 timmar och människor inte länge skulle kämpa med sina ekonomiska problem, utan med sitt överflöd av fritid. Wassily Leontief, ekonomipristagare till Nobels minne, sa 1983 att the role of humans as the most important factor of production is bound to diminish in the same way that the role of horses in agricultural production was first diminished and then eliminated by the introduction of tractors. Ekonomen Jeremy Rifkin förutsåg i boken The End of Work i mitten på 1990-talet att den fulla sysselsättningens tid var förbi I standardmodellen är det den teknologiska utvecklingen som ligger bakom de senaste 200 årens enastående utveckling

Historien fortfarande bästa guide Det finns i stort sett inga ekonomiska makro- eller mikrostudier som ger evidens för varaktigt hög arbetslöshet och breda försämringar för stora grupper som följd av tidigare teknologiska språng. Historiskt har experter gravt underskattat de nya teknologiernas komplementära effekter och den ökade efterfrågan på nya varor och tjänster som följd av högre produktivitetstillväxt Det är en av de vanligaste villfarelserna att utvecklingen accelererar. IKTindustrin, teknologerna, entreprenörerna och deras beundrare har en övertro på hur snabbt implementeringen sker. Ångmaskinen, elektriciteten, rent vatten och avlopp, bilen, telefoner, TV och radio var långt mer genomgripande än dagens automation, men följdes av en trendmässigt ökad sysselsättning och kraftigt ökat välstånd. Tid att byta infrastrukturer, bygga de nya sätten att göra komplexa uppgifter

Mänsklig tröghet! Trögheter hos människor, företag och institutioner inkl. regleringen fördröjer användningen av nya teknologier. Vanor spelar en stor roll; fortfarande vill människor läsa böcker och tidningar av papper, trots att e-böcker och tidningar har funnits länge. The rise of the robots har ett år efter publiceringen inte utgivits som epub-bok. Starka sociala och ekonomiska intressen m.m. motarbetar nya teknologier. Ägare, skrån och arbetare som riskerar att förlora fördröjer införanden genom politisk och facklig aktivism. Statens roll är att gå 10-20 år efter och lyfta upp den nya praxisen till lag. Det är en enorm skillnad att göra appar som håller reda på recept, kontakter och möten mot att göra system som faktiskt stödjer tex sjukvård eller arbetsmarknad Big data analyser, självkörande bilar och drönare är förbjudna i Sverige

The Risk of Automation for Jobs in OECD Countries A Comparative Analysis 2016 Om man ser till de delar som varje arbete innehåller snarare än hela yrken finner man att färre arbeten är automatiserbara. Nio procent av yrkena är automatiserbara Melanie Arntz, Terry Gregory, Ulrich Zierahn

McKinsey 2017 Fem procent av yrkena kan automatiseras idag 60 procent av alla yrken kan automatiseras till minst 30 procent. Nya affärsmodeller Nya organisationer

Morgondagens problem har vi haft länge

Dålig kvalitet och produktivitet Arbetslöshet Matchning Bostadsbyggande 3000 personer dör i förtid i vården 100 000 skadas 10 procent får infektion efter operation Väntetiderna har varit konstanta 10 procent av grundskoleeleverna klarar inte grundkrav eller blir drop outs Detta har hållit i sig i decennier Patienter-Brukare-elever faller mellan stolar och organisationer IT-systemen sämst av alla branscher Samtidigt blir vi bättre i punktproduktivitet, mätt som tex femårsöverlevnad i olika diagnoser, framförallt hjärt-kärl.

Ingen av de dagliga politiska diskussionerna löser dessa problem Privat offentligt Statligt kommunalt Mer mindre resurser Fler färre landsting/kommuner Omorganisationer lagstiftning -policys Större - mindre klasser Senare tidigare betyg Valfrihet Alla dessa har liten eller ingen påverkan på kvalitet och produktivitet, (förutom under vissa speciella förutsättningar) Konkurrens verkar ha viss påverkan, kan dock kanske gå via storlek liten storlek är bättre än stor

Mikrosystem All vård, skola, omsorg, matchning produceras i mötet mellan patient, elev, brukare - systemet (i vid bemärkelse) och professionerna Alla reformer eller åtgärder som inte förändrar detta möte kommer inte heller förändra resultat, kvalitet eller effektivitet.

Komplicerade system

Komplexa självorganiserade system

Dave Snowden s Cynefin framework

Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Enkla klienter Prova checklistor, gärna IT-baserade för egenvård eller anhörigomsorg. Algoritmbaserad förskrivning/biståndsbedömning Implementera riktlinjer i beslutsalgoritmerna Hög GDS-grad för de som kan och vill. Ekonomiska incitament och marknader Privatisering av tjänster som är väldefinierade Stordriftsfördelar Upphandla/utveckla icke-besöks-system

Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplicerade klienter Både i mikrosystem men även flöden. Måste utveckla mer av analysverktyg och beslutsstöd, och automatisk processtyrning. Kanske mer i diagnos/biståndsprocessen Medan produktionsprocessen kan många gånger vara enkel Cancer tracks Data! Försäkringskassan, socialtjänst, arbetsförmedlingen, anhöriga Good Practice och forskning som tips i beslutstöden Alla förutsättningar finns för att börja utveckla dessa system/arbetssätt

Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplexa klienter Makrosystemet är ett komplext system, men även vissa mikrosystemsåtgärder. (egentligen antagligen alla..) Vår biologi och livsstil i samverkan med vård och omsorgssystemen, men även försäkringskassa, arbetsplats osv. Helt omöjligt att hantera manuellt vi har ingen förmåga att tänka på komplexa system. Måste börja samla Big Data, kring människors liv och livsstil, resultat och välmående Stordriftsnackdelar, NPM, LOU fungerar ej Självlärande maskiner Självkoordinerande system

Bestäm er! Ett system som är i genomsnitt bra, eller Ett system som är bra för varje individ? Stor skillnad! Fokus på mikrosystemen, på användarnytta, på invånaren, både som servicemottagare, vårdproducent och som innovatör. Big data! + analytiker.

Exempel på vad som fungerar Kartlägg och fokusera åtgärder på de dyraste/mest utslagna/högst risker Prediktiva modeller för kommande högkonsumenter -Aktiv hälsostyrning Ge alkohol till alkoholister Managed drinking Ge e-cigaretter till tobaksrökare Harvard school of public health Övervaka varje steg som missbrukare tar med appar David Gustafsson Homerton university hospital. English child protection information sharing service Buurtzorg grannvård.se

Rehabilitering Symtom Diagnos Sjukdomsroll Schweiz; Arbetsskadeförsäkringen Segmenteringssystem Hög mellan Låg risk att inte återgå I arbete 1 mentor 20-25 personer

Singularity 2045 Ray Kurtzweil, futurist, uppfinnare och GOOGLE:s utvecklingschef 2023 1000 $ köper en dator med samma prestanda som en hjärna 2029 1000 $ köper en dator med samma prestande som 1000 människor 2045 1000 $ köper en dator en miljard gånger snabbare än alla människor tillsammans

Tack! www.regeringen.se Den ljusnande framtid är vård www.regeringen.se Empati och High tech www.iffs.se När vården blir IT www.iffs.se/bortom_it www.iffs.se Människan och maskinen Youtube: Omsorg om framtiden

www.iffs.se