Balanseringsprincipen i Helsingborg - från politisk motion till praktisk metod Fredrik Bengtsson Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg Sida 1
Att fundera på Risk för friköpning med ekologisk kompensation? Kan exploatering gå från förlust till förstärkning av ekosystemtjänster? Vilka värden går inte att kompensera? Vad krävs för en ökad användning i den kommunala planeringen? Vad innebära föreslagna ändringarna i PBL för arbetet med ekologisk kompensation i fysisk planering? Vad krävs för att skadelindringshierarkin ska tillämpas i den kommunala planeringen? Sida 2
Balanseringsprincipen varför? Politiskt intresse politisk motion 1999 utredning med Malmö och Lund beslut i kommunfullmäktige 2007 metod beslutad 2014 utvärdering 2018 + Politisk efterfrågan + Engagerade tjänstepersoner + Uthållighet + Samarbete mellan förvaltningarna + Andra kommuners arbete Sida 3
Varför en metod för balansering? Gemensam syn på värdet Flexibilitet vid val av åtgärder Smidigare process Större likhet i process Exploatörens kostnad kopplas till intrånget, inte val av åtgärder Förutsägbarhet av kostnader i tidigt skede Sida 4
Balanseringsprincipens olika steg 1. Undvika Lokaliseringsprövning i plangruppsberedning och plangrupp 2. Minimera Disposition och reglering i detaljplan 3. Utjämna Åtgärder i planområde på allmän platsmark 4. Ersätta Pengar avsätts för åtgärder på annan plats vid exploatering av stadens mark. Sida 5
Exploateringsförfrågan Undvika Minimera Utjämna Ersätta Berörs park, natur eller åker? Ja Är det förenligt med ÖP, GSP med mera? Ja Detaljplanering Nej Nej Ingen balansering Ingen exploatering Balanseringsmetodik Detaljplanering Detaljplan Exploateringsavtal Genomförande Sida 6
Metodik 1. Inventera 2. Räkna om 3. Bedöm läge 4. Beräkna balanseringsvärdet Yta x Påverkansfaktor x Områdesvärde = Balanseringsvärde Y x P x O = Kr 5. Föreslå kompensationsåtgärder Sida 7
Sammanfattning och svårigheter Finns inget lagstöd Tydligare process än tidigare De två första stegen viktigast Detaljplanen möjliggörare inte genomförare Begränsad uppföljning, tillsyn och sanktionsmöjlighet Marklov svagt instrument Utjämna och ersätta beroende av markägare Processen svår, särskilt i förtätningsprojekt. Sida 8
Utveckling och möjligheter Lagstöd i PBL SOU-förslag Kompensationspooler SOU-förslag Kompensation vid övrig exploatering SOU-förslag Grönytefaktor hjälp att säkerställa grön kvartersmark? Äldre planlagd kvartersmark införa bäst före datum? Skydd och skötsel av gröna värden i detaljplan, PBL? Tillsyn och sanktion enligt PBL? Anpassad va-taxa beroende på hårdgöringsgrad? Sida 9
Exempel 1 - Detaljplan för förskola Påverkat område: parkmark Gräsytor med uppvuxna träd, paviljong för parklek och äldre lekplats. Marken ägs av Helsingborgs stad Sida 10
Exempel 1 - resultat Kompensatonsåtgärder: Återställa parkmark där paviljongen är idag Plantera nya träd Rusta upp parken med gångstigar, belysning, möbler, fotbollsmål, med mera. Sida 11
Exempel 2 - Långeberga verksamhetsområde Främst åkermark med inslag av skogsdunge, äldre gränser, dike och gårdsmiljö av kulturmiljövärde. All mark är privatägd. Sida 12
Exempel 2 - resultat Tvåstegsdiken Ängsyta Lövskogsplantering Gång- och ridstig Sida 13
Exemplet Vasatorpsstråket - kompensationspool? Översiktsplan Grönstrukturprogram Utpekat huvudgrönstråk i ÖP sedan 1980-talet. Idag iordningställt och delvis skyddat som naturreservat, Bruces skog Grönstrukturprogrammet föreslår ny natur på 5 % av åkermarken i Helsingborg (ljusgröna ytor). Sida 14
Exemplet Vasatorpsstråket 1965-års flygbild. Grön linje markerar vilka områden som har omvandlats från åker till natur. Sida 15
Exemplet Vasatorpsstråket 2016-års flygbild. Inköp av mark, skogsplantering, anläggning av ängs- och betesmarker samt våtmarker har pågått under 25 år. 2013 avsattes 240 hektar som naturreservat Bruces skog. Sida 16
Tack! Fredrik Bengtsson, ekolog, Avdelningen för hållbar stadsplanering Stadsbyggnadsförvaltningen fredrik.bengtsson@helsingborg.se Sida 17