GFN. December Årsredovisning 2017

GFN December 2017 Årsredovisning 2017

3 Sammanfattning Verksamheternas resultat är stabila eller förbättras. Samtliga enheter inom nämndens ansvarsområde har en ekonomi i balans, vilket ger goda förutsättningar för utvecklingsarbete. Under året har en genomlysning av grund- och förskolenämnden genomförts av en konsultfirma. Den visar att grund- och förskolenämnden bedriver en effektiv verksamhet, dvs. resultaten är relativt goda till en låg kostnad. Däremot finns det behov av att stärka kommunens styrkedja inom grund- och förskolenämnden och skapa tydligare redovisning av verksamheternas arbete och resultat. För att säkerställa styrning och ledning genom styrkedjan i kommunens styrmodell har flera aktiviteter genomförts med nämndledamöter, förvaltningsledningen och övriga chefer inom utbildningsförvaltningen. Skolinspektionen genomförde en övergripande tillsyn av förskolan. En tillsyn av ett urval grundskolor, samtliga grundsärskolor samt huvudmannen genomfördes också. Huvuddelen av bristerna är avhjälpta. Haninge kommun har skrivet ett samarbetsavtal med UNICEF Sverige, där Haninge ska bli en barnrättskommun. UNICEF Sverige startar ett pilotprojekt i fem kommuner 2017-2019 och Haninge är en av dessa kommuner. Andelen nyanlända elever i årskurs 9 har ökat från 2,3 procent vårterminen 2016 till 8,3 procent vårterminen 2017. Detta är en faktor som påverkar årets resultat avseende meritvärde, andelen fullständiga betyg samt andelen behöriga elever till gymnasieskolan. Dessa tre resultat når inte upp till föregående års men placerar sig väl om man ser till den senaste tioårsperioden. Under året har det proaktiva arbetet kring barns och elevers utveckling och lärande stärkts genom ett närmare samarbete med central stödavdelning. Arbetet med närvarohantering har utvecklats för att snabbare kunna identifiera elever med frånvaroproblematik. Vårterminen 2017 fick 29 elever från de kommunala skolorna stipendium för goda betyg, ett meritvärde som var 325 poäng eller högre. Antalet elever inom denna målgrupp har fördubblats sedan 2016. Uppföljningen av kunskapsresultaten har utvecklats och fördjupats och genom detta har grundskoleavdelningen en bra bild av skolornas profil och kan rikta stödet till de enheter som har störst kompensatoriska utmaningar. I detta arbete har Haninge tilldelats statsbidrag och inlett ett samarbete med Skolverket. Samverkan för bästa skola, där huvudmannen och tre grundskolor kommer att få tillgång till Skolverkets kompetens och stöd för att förbättra sina resultat. Det råder stor brist på behöriga lärare och förskollärare i Stockholmsregionen. Därför finns det behov av ökad gemensam samordning, stöd och insatser för att stärka kompetensförsörjningen. En av förvaltningens strategidagar, där alla skolors ledningsgrupper deltog, hade som tema attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens. Nämnden har beslutat om delmoment 1 i Kompetensförsörjningsplanen 2018-19. Yrkesgrupperna förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger har särskilt lyfts fram. Under året deltog förvaltningen i aktiviteter för att attrahera förskollärarstudenter och lärarstudenter att arbeta i Haninge kommun. Förvaltningen deltog i och höll föreläsningar på Framtidmässan, som är Sveriges största karriärevent inom offentlig sektor, och i ett inspirationsmingel på Stockholms universitet. Beslut har också fattats om att en plan för kompetenshöjande insatser 2018-2020 ska tas fram. Planen syftar till att grund- och förskolenämnden ska bedriva en verksamhet med hög kvalitet och goda resultat på kort och lång sikt. De kompetensutvecklande nätverken inom förskolan och grundskolan har utvecklats och blivit fler. Nätverkens uppdrag inom grundskolan är att arbeta kring bedömning, kompensatorisk undervisning samt hur likvärdigheten stödjs i bedömning och undervisning. Haninges befolkning ökar kraftigt. Vega är för närvarande det mest expansiva området i Haninge kommun och inflyttningen pågår för fullt. Det ställer stora krav på hela kommunen och även utbildningsförvaltningen. Under året har flera nya konceptförskolor projekterats och beställts. Beslut har också fattats om en mobil förskolebuss. Flera större skolprojekt har genomförts i form av nyproduktion, renoveringar, upprustningar och utökningar. Grund- och förskolenämnden har beslutat att införa uteavdelningar för att möta behovet av fler förskoleplatser i kommunen samt att ge vårdnadshavare ytterligare valmöjligheter. Uteavdelningar kommer att startas i förskoleområdena Haga/Gudö, Vendelsömalm, Skärgården samt Västerhaninge Norra. Verksamheten börjar i slutet av april 2018. Vendelsögård och Skeppets förskola på Vendelsö/Söderby förskoleområde har under året byggts ut med sovaltaner. Nämnden har godkänt lokalprogram för ytterligare tre förskolor. Det är nuvarande Tallen, Eken och Blåsippan som ersätts med nybyggnationer. Under 2017 färdigställdes fyra större skolprojekt: renoveringarna av Båtsmansskolans paviljong Pråmen, Tungelsta skolas kök, Ribby 1 och upprustningen och utökningen av Måsöskolan. Nyproduktionen av nya Vikingaskolan och Vendelsömalmsskolans Hus G pågick enligt plan under året.

En avrapportering av uppdraget om att flytta Söderbymalmsskolan till Riksäpplet gjordes till kommunstyrelsen i december. Beslutet innebar att kommunstyrelseförvaltningen arbetar vidare med uppdraget att flytta Söderbymalmsskolan till Riksäpplet samt att ta fram ett förslag till hyresavtal med Hemfosa. Ett tiotal förprojekteringar pågick också under året. Grund- och förskolenämnden beslutade i juni om en central plan för simundervisningen i kommunen. Syftet är att alla elever i Haninge ska få den undervisning som krävs för att uppfylla målen i enlighet med skolans styrdokument. Regeringen har fattat beslut om en nationell strategi för digitalisering av skolväsendet och förändringar i läroplanen som bland annat inkluderar programmering. Grund- och förskolenämnden fattade i maj beslut om att använda 2,0 mnkr för att förbättra och förstärka infrastrukturen för IT inom förskola och grundskola samt 419 tkr för att finansiera satsningar inom arbetet med Giftfri förskola. Beslut om kemikalieplan har fattats och arbetet pågår nu med att genomföra planen. Under första kvartalet anordnade Haninge kommun den mycket uppskattade skolkonferensen Research Ed med 320 deltagare från åtta länder. Under hösten har Haninge kommun stått som värd för världsutställningen Bordercrossing, ett samarbete mellan Reggio Emilia Italien, Reggio Emiliainstitutet och Haninge kommun. Närmare 5 000 personer har besökt Bordercrossing, såväl allmänhet som pedagoger från hela Norden. Ett utökat samarbete mellan förskolan och grundskolan har etablerats under året. Pedagoger i Haninge kommun har uppmuntrats att delge sina synpunkter inför uppdraget att revideras förskolans läroplan som lämnas till regeringen under våren 2018. 4

5 Viktiga händelser och ansvarsområden Bordercrossing Förskolan i Haninge kommun har under hösten 2017 stått som värd för världsutställningen Bordercrossing. Det har varit ett samarbete mellan Reggio Emilia Italien, Reggio Emiliainstitutet och Haninge kommun. Utställningen har fokuserat och exemplifierat hur ett gränsöverskridande pedagogiskt arbete kring digitala verktyg, analoga verktyg och natur kan se ut. Till utställningen har en ateljé kopplats samt en del som speglar Haninges kommunala förskolors utveckling under 10 år. Insatsen har varit en stor succé ur många perspektiv. Närmare 5 000 personer har under hösten besökt Bordercrossing, både allmänhet och pedagoger från hela norden. Haninge har på det sättet uppmärksammats som en kommun där det händer saker och som är attraktiv att arbeta i. Det har också lett till en fördjupad verksamhetsutveckling inom vår egen verksamhet. Alla pedagoger i Haninges kommunala förskolor har under hösten haft kompetensutveckling på Bordercrossing. Research Ed Haninge kommun anordnade under det första kvartalet 2017 den mycket uppskattade skolkonferensen Research Ed. Det var 320 deltagare från åtta länder. Ett specialnummer av personaltidningen Inblick innehåller en presentation och flera reflektioner från konferensen. En ny konferens kommer att anordnas i mars 2018 i Haninge. Omsorg på obekväm arbetstid Grund- och förskolenämnden beslutade under 2017 att införa omsorg på obekväm arbetstid. Nattomsorgen kommer ligga i centrala Handen och startar i mitten av februari 2018. Digitalisering I avvaktan på en av KF beslutad IT-strategi arbetas det utifrån de ställningstaganden som utbildningsförvaltningen tagit fram. Nämnden beslutade i december om ett utredningsdirektiv strategi för digitalisering, dnrgfn 2018/148. För att kunna ta emot utställningen Bordercrossing och arbeta med ateljéerna, där stort fokus ligger på digitalitet, har KreMiMa, KreMiMagruppen och central ateljerista under våren erbjudit workshops i digitalitet. Där har begreppet digitalitet utforskats och det har jobbats med vad digitalitet i förskolan innebär. Utgångspunkterna har varit skolverkets mål om digitalisering, utbildningsförvaltningens ställningstaganden om digitalisering samt den grund förskolan redan har kring ställningstaganden om lärandemiljöer i förskolan. Som ett led i utbildningsförvaltningens arbete kring digitalisering av skolan så har Google Suite for Education införts på samtliga enheter i grundskolan och för alla elever. Under hösten har samtliga skolledare och lärare fått utbildning i systemet. Regeringen har presenterat förändringar i läroplanen kring digitalisering som bland annat inkluderar programmering. Som ett stöd till att genomföra dessa förändringar har skolverket presenterat kompetensutvecklingsmöjligheter inom området digitalisering. Grundskolan har redan idag tillsatt en arbetsgrupp för att stödja implementeringen i Haninge kommuns skolor. Förstudie av nya skolwebbar Under hösten 2017 har utbildningsförvaltningen tillsammans med kommunikations- och marknadsföringsenheten genomfört en förstudie inför implementering av nya webbplatser för förskolan och pedagogiska omsorgen, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. De nya webbplatserna ska bättre tillgodose kommunens och målgruppernas behov. Innan årsskiftet gav förvaltningen klartecken till att starta ett genomförandeprojekt. ICDP Förskolan gör i samarbete med central stödavdelning en stor kompetensutvecklande insats. Alla pedagoger i förskolan utbildas i programmet ICDP, International Child Development Program. Programmet är framtaget av forskare i Norge och utvecklat i samarbete med UNICEF. Grunden för programmet är att ge pedagoger verktyg till att möta och utveckla positiva relationer till alla barn i förskolan. Stärkt proaktivt arbete kring elevers utveckling och lärande Ett närmare samarbete har utvecklats mellan skolorna och central stödavdelning, CSA, inklusive Närvaroteamet. Samarbetet syftar dels till att bättre möta de behov som olika elevgrupper har och där

grundskolan har identifierat stora utmaningar. Dels syftar samarbetet till att skolorna arbetar mer proaktivt i relation till elevernas behov. Under hösten har ett omfattande förändringsarbete, i samarbete med CSA, påbörjats kring elevhälsan. Syftet är att arbeta fram strategier så att elevhälsan blir mer proaktiv. Som ett led i detta arbete genomfördes i oktober en konferens med samtliga skolors elevhälsoteam och representanter från stödavdelningen. 6 Grundskolan har utvecklat närvarohanteringen utifrån Närvaroteamets kartläggning av elever med problematisk frånvaro. Närvaroteamets kartläggning visar bland annat att elever som väljer att regelbundet utebli från ämnet idrott och hälsa riskerar att utveckla en långvarig frånvaro. Därav får skolans rektor och elevhälsoteam idag ett automatiskt mejl om en elev varit frånvarande två tillfällen under en månad. Skolan ges därmed ytterligare ett verktyg för att snabbare identifiera elever med frånvaroproblematik och för att bättre kunna möta deras utmaningar och behov. Utökat samarbete mellan förskola och grundskola För andra året i rad anordnades i juni en gemensam fortbildningsdag för rektorer och förskolechefer där syftet var att ge en större förståelse för varandras verksamheter. Grundskolans rektorer gjorde studiebesök på förskolan Segelkobben i Jordbro och på KreMiMa. Rektorerna och förskolecheferna arbetade tillsammans med överlämningsrutiner för att bättre passa barnens och verksamheternas behov. Fortbildningsdagen blev också början till ett pedagogiskt samarbete. Ett första steg är att lärare i förskoleklasserna kommer att besöka förskolorna. Nya förskolor Den konceptförskola som beslutades av grund- och förskolenämnden, dnr 2016/57, har under 2017 projekterats och beställts. De två första förskolorna är nu på gång. Det är Skogslindens förskola som kommer ligga vid Ribbyskolan samt Vargbergets förskola, båda i Västerhaninge. Skogslinden planeras till augusti 2018 och Vargberget till årsskiftet 2018/2019. Nämnden har godkänt lokalprogram för ytterligare tre förskolor. Det är nuvarande Tallen, Eken och Blåsippan som ersätts med nybyggnationer. Tallen, vars kapacitet blir oförändrad med åtta avdelningar planeras stå klar under sommaren 2019 och Eken, som utökas med en avdelning, från sju till åtta avdelningar, har en planerad byggstart under hösten 2019. Blåsippan som får en utökning med två avdelningar, från sex till åtta avdelningar har också en planerad byggstart under hösten 2019. Renovering och utbyggnad Vendelsögård och Skeppets förskola på Vendelsö/Söderby förskolområde har under året byggts ut med sovaltaner. Vega är det mest expansiva området i Haninge kommun och inflyttningen pågår förfullt. I förskolområdet Vega har man under året gjort en utökning på tre förskoleavdelningar. Det är paviljonglösningen som ligger intill Alprosens förskola och ytterligare tre stycken avdelningar planeras att öppna i början av 2018 på Måsöskolans paviljonger. Under 2017 färdigställdes fyra större skolprojekt: renoveringarna av Båtsmansskolans paviljong Pråmen, Tungelsta skolas kök, Ribby 1 och upprustningen och utökningen av Måsöskolan. Utredningen av en möjlig flytt av Söderbymalmsskolan till Riksäpplet 2 slutfördes också under 2017. Nyproduktionen av nya Vikingaskolan och Vendelsömalmsskolans Hus G pågick enligt plan under hela 2017. Ett tiotal förprojekteringar pågick också under året. Planeringen av nya Åbyskolan, Ribby 3, Ribbybergsskolans kök, aktivitetshus Vega samt upprustningarna av Vendelsömalmsskolans Hus A och Hagaskolans Hus E pågick under hela året. Under hösten påbörjades även förprojekteringen av upprustningen av Tungelsta skolas Hus A. Förprojekteringen av Tungelsta skolas Hus C slutfördes och produktion påbörjades under hösten 2017. Likaså påbörjades produktion av Lyckebyhallen. Åbyhallens projektering slutfördes men produktionen har ännu inte kunnat starta av juridiska skäl. Båda hallarna har ett preliminärt slutförandedatum till hösten 2018. Två andra projekt som pågått under hela 2017 men som försenats är renoveringen av Ornö skola och evakueringen av Vendelsömalmsskolans Hus D till paviljonger. Två projekt som avslutats innan 2017 men som kompletterats under garantitiden är Fredrika Bremerskolans södra byggnad samt Lyckebyskolans Hus C. Mobil förskolebuss Under 2017 beslutade grund- och förskolenämnden att införa en mobil förskolebuss i kommunen. Den kommer ha sin huvudplacering i Vega och blir en pusselbit för att lösa den brist på förskoleplatser som just nu finns i området. Utbildningsförvaltningen fortsätter att arbeta tillsammans med kommunstyrelseförvaltningens lokalstrateg för att så snabbt som möjligt balansera tillgång och efterfrågan på förskoleplatser.

7 Uteavdelningar Grund- och förskolenämnden beslutade under 2017 att införa uteavdelningar. Detta för att möta behovet av fler förskoleplatser i kommunen samt att ge vårdnadshavare ytterligare valmöjligheter. Uteavdelningar kommer att startas i förskoleområdena Haga/Gudö, Vendelsömalm, Skärgården samt Västerhaninge Norra. Verksamheten börjar i slutet av april 2018. Nätverk och intern kompetensutveckling Inom förskolan finns två kompetensutvecklande nätverk. De är KreMiMagruppen och Analysgruppen som jobbar med att utveckla förskolans lärandemiljöer och projekterande arbetssätt. Det finns också en intern kompetensutveckling för förskollärare. Under året har ämnesnätverken utvecklats inom grundskolan. Nätverksledarna träffar regelbundet grundskoleavdelningen och ett gemensamt uppdrag har arbetats fram kring bedömning, kompensatorisk undervisning, samt hur likvärdigheten stödjs i vår bedömning och undervisning. Nätverket för fritidshem har utökats med en central fritidshemsutvecklare på 20 procent. Nätverket för idrott och hälsa har påbörjat arbetat med implementering av simplanen. Samtliga lärare i idrott och hälsa har utbildats i den kommungemensamma simplanen. Allt fler lärare från fristående huvudmän deltar på våra nätverksträffar. Grundskoleavdelningen har påbörjat ett arbete med att utveckla det kollegiala lärandet kring lärarnas planering av undervisningen. Ett arbete pågår med att få en samsyn kring användningen av digitala planeringar på alla enheter samt att dessa också kan delas mellan skolorna, genom skolornas pedagogiska plattform, Schoolsoft. Revidering av läroplan Läroplanen för förskolan kommer att revideras och under hösten har den i omgångar varit ute på remiss. Skolverket har bjudit in till dialog om den nya läroplanen och pedagoger i Haninge kommun har uppmuntrats att delge sina synpunkter. Uppdraget att revidera förskolans läroplan lämnas till regeringen den 23 mars 2018. Utveckla ledning och styrning För att säkerställa hela styrkedjan genom organisationen i kommunens styrmodell har flera aktiviteter genomförts med nämndledamöter, förvaltningsledningen och övriga chefer inom utbildningsförvaltningen. I februari tydliggjordes nämndens strategier samt särskilda uppdrag inför 2017. I augusti diskuterades förvaltningens förslag till strategier inför 2018. Kommunens styrmodell och styrkedja har visualiserats för förvaltningens chefer i november. Förvaltningens åtaganden utifrån nämndens beslutade strategier presenterades och det gavs möjligheter för deltagarna att lämna synpunkter. Förvaltningschefen beslutade därefter om åtaganden och dessa fördelades till linjechefer och avdelningschefer. Förskolan har initierat ett arbete där målet är att identifiera verksamhetens behov av ledning och styrning samt vilka förutsättningar som krävs för att nå hög kvalitet. Barnrättskommun Ett samarbetsavtal är skrivet med UNICEF Sverige, där Haninge ska bli en barnrättskommun. UNICEF Sverige startar ett pilotprojekt i fem kommuner 2017-2019 där Haninge är en av dessa kommuner. Arbetet tar avstamp i FN:s barnkonvention, som planeras bli svensk lag 2020, vilket kommer ställa nya krav på landets kommuner. Med arbetsmodellen för barnrättskommun är tanken att Sveriges kommuner ska utveckla sitt sätt att arbeta med barnkonventionen så att den genomsyrar hela organisationen, vilket innebär att alla personer som arbetar i en kommun ska känna till barnets rättigheter och ta hänsyn till dessa i sitt arbete. Haninge har bildat en barnrättsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar och bolag. Utbildningsförvaltningen är representerad i den barnrättsgrupp som startats för att implementera barnkonventionen i kommunens alla verksamheter. Många förskolor och avdelningar har redan börjat styra sitt projekterande arbete mot barnrättsfrågor där man tillsammans med barn och vårdnadshavare tänker och reflekterar över vad barns rättigheter innebär. Representanterna blir utbildade ambassadörer för barnkonventionen inom sina egna förvaltningar och bolag. Barnrättsgruppen har hittills träffats tre gånger och haft fokus på utbildning inom barnkonventionen, processledning samt att påbörja en utvärdering av sin egen verksamhet.

8 Uppföljning av kunskapsresultaten har utvecklats och fördjupats Grundskoleavdelningens uppföljning av kunskapsresultaten har utvecklats och fördjupats. Dels genom att avstämningsverktyget i Schoolsoft kvalitetssäkrats (säkrare och mer detaljerade avstämningar som stödjer lärare och rektorer i sitt prognosarbete) och dels genom att högpresterande och särskilt begåvade elever följs upp på ett tydligare sätt. Riktat stöd till de enheter som bedöms har störst kompensatoriska utmaningar Genom det systematiska uppföljningsarbetet har grundskoleavdelningen en bra bild av skolornas profil, vilka utmaningar de står inför. Därmed har stöd bättre kunnat riktas till de enheter som bedöms ha störst kompensatoriska utmaningar. Fördelningen av Statsbidrag för ökad jämlikhet (ca fem miljoner kronor riktade till att stärka gymnasiebehörigheten) har gått till skolor med störst behov. Även överskjutande medel från lågstadiesatsningen (från läsåret 2015/16) har riktats till enheter utifrån samma grund. Genom denna satsning får Runstensskolan, Vikingaskolan, Höglundaskolan, Brandbergsskolan, Åbyskolan och Kvarnbäcksskolan en till två tjänster per skola riktade till förskoleklass och årskurs 1-3. Finansiering finns för två år. Skolinspektionen Under våren 2017 genomfördes en övergripande tillsyn av förskolan. De områden där förskolan fick anmärkningar var hur huvudman analyserar de kränkningar som kommer huvudmannen tillkänna. Det andra området var barns möjligheter att utveckla sitt modersmål. När det gäller utveckling av utbildningen fann skolinspektionen inget att anmärka på. Skolinspektionen genomförde också en tillsyn av ett urval av grundskolor och av samtliga grundsärskolor samt av huvudmannen. Svartbäcksskolans grundsärskola och Måsöskolan lämnades utan anmärkning. Andra enheter har åtgärdat de noterade bristerna. Huvudmannen fick kritik för inte följa upp de kränkningsärenden som anmäls. Ett nytt digitalt hanteringssystem är nu under implementering och kommer att möta bristerna. Huvudmannen fick också nedslag kring det systematiska kvalitetsarbetet gällande grundsärskola och fritidshem. Dessa brister ska vara avhjälpta till årsskiftet 2018. Nya rektorer Under året har tre grundskolor fått nya rektorer, Kvarnbäcksskolan, Runstensskolan och Vendelsömalmsskolan. Strategisk samordningsgrupp, SSG Under året har Strategisk samordningsgrupp, SSG bildats. Gruppen arbetar brottsförebyggande och trygghetsskapande med proaktiva insatser i kommunen. Utbildningsförvaltningen är representerad i gruppen. Kan en högstadieklass adoptera ett äldreboende - eller tvärtom? Äldreförvaltningen gick i juni 2014 ut med ett erbjudande till kommunala skolor i Haninge om att delta i ett generationsprojekt över två/tre år. Äldreförvaltningen och utbildningsförvaltningen har i maj 2017 slutfört projektet med samarbetet mellan Ribbyskolan och Johanneslunds vård-och omsorgsboende. Rapporten Generationsmöten Ribbyskolan, klass 7-9:3S & Johanneslund äldreboende Slutrapport - augusti 2014 maj 2017 meddelades nämnden i september 2017. Kemikalieplan Den 12 juni 2017 antogs Haninge kommuns kemikalieplan av kommunfullmäktige. Alla nämnder och bolag i kommunen fick i uppdrag att utforma handlingsplaner för att implementera kemikalieplanen. Grund- och förskolenämnden fattade under hösten 2017 beslut om att godkänna den handlingsplan som utbildningsförvaltningen tagit fram.

9 Plan för kompetenshöjande insatser 2017-2019 I Mål och budget 2017-2018 gav kommunfullmäktige grund- och förskolenämnden i uppdrag att ta fram en plan för kompetenshöjande insatser 2017-2019 för personal inom utbildningsförvaltningen. Grundoch förskolenämnden beslutade i november 2017 om Utredningsdirektiv - plan för kompetenshöjande insatser 2018-2020 dnr GFN 2017/16. Planen för kompetenshöjande insatser syftar till att grund- och förskolenämnden ska bedriva en verksamhet med hög kvalité och goda resultat på kort och lång sikt. Planen ska därför säkerställa att adekvata kompetenshöjande insatser genomförs genom en kontinuerlig och transparent process som beskriver principer från identifiering av insatsbehov till förvaltningsledningens aktiva styrning genom strategiska beslut. Kompetensförsörjni Grund- och förskolenämnden beslutade i november 2017 om delmoment 1, Rekrytera, i Kompetensförsörjningsplan för 2018-19, dnr GFN 2017/325. I planen har yrkesgrupperna förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger särskilt lyfts fram och mål och aktiviteter för dessa yrkesgrupper angetts. Aktiviteter för att attrahera lärarstudenter Under året deltog förvaltningen i aktiviteter för att locka förkollärarstudenter och lärarstudenter att arbeta i Haninge kommun. Förvaltningen deltog i och höll föreläsningar på Framtidmässan, som är Sveriges största karriärevent inom offentlig sektor, och i ett inspirationsmingel på Stockholms universitet.

10 Mål och Indikatorer Nedan följer bedömningar och kommentarer om nämnden har bidragit till att uppfylla fullmäktiges mål eller inte. Bedömningen är gjord utifrån en fyrgradig skala: ej uppfyllt, delvis uppfyllt, på väg att uppfyllas och har ej följts upp. Om målet inte har kunnat utvärderas anges detta. Kommunfullmäktiges mål anges med nummer och ämne för målet. Under rubriken följer målets formulering i helhet. Status och kommentar per mål anges. De indikatorer som har följts upp redovisas i en tabell. Flertalet indikatorer följs upp efter åtta månader (delår 2) eller i årsredovisning. Nämndens strategi kopplat till målet anges före kommentarerna. 1 God folkhälsa En bättre folkhälsa bidrar till friskare och mer aktiva invånare. Ur ett kommunalt perspektiv är det främst invånare som tar del av kommunens tjänster som kan stimuleras till ett friskare liv. Samtidigt kan alla kommunala verksamheter bidra på något vis inom sitt område till att alla invånare i kommunen får möjlighet att förändra sina livsvanor i en positiv riktning. Status: På väg att uppfyllas 1.1 Förbättra elevhälsan avseende alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Chefssamråd unga, fd Lokala chefssamrådet, har tillsammans med Ungsam-grupper tagit fram en handlingsplan för ANDT- arbetet mot användning av tobak, tobaksfri skola och fritidsverksamhet. Under året har arbetet utvecklats genom att ta fram en plan som även innefattar arbete mot narkotika. Detta arbete kommer att fortsätta under nästa år. Skolorna har under året arbetat med att upprätta och implementera sina färdigställda handlingsplaner för sin tobaksfria skola. Exempel på aktiviteter som genomförs i Haninges skolor: avvänjningskurser för personal, ökad skyltning om rökfria områden, elevhälsosamtal för elever som setts röka och information till vårdnadshavare. Under vårterminen genomfördes ett frukostmöte kring drogförebyggande arbete. Goda exempel från verksamheterna lyftes såsom "kvällsvandringar" med vårdnadshavare och informationsinsatser till vårdnadshavare. Tillsammans med representanter från fastighetsägare, kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen genomfördes under våren ett möte kring trygghetsfrågor i kommunens utsatta områden. Skolorna involverar ungdomar i det förebyggande utvecklingsarbetet kring ANDT genom medverkan i Ungsam och genom deltagande i lokala grupper på skolorna. Många arbetslag på högstadiet arbetar med ämnesövergripande projekt kring dessa aktuella och viktiga frågor. Utfall på indikator och informationsmått endast jämna år. Utfall 2016 Utfall Dec 2017 Mål 2018 KF Andel elever som inte använder ANDT, åk 9 59% 66% KF Informationsmått: God psykisk hälsa åk 9, utfall endast jämna år 1.2 Utveckla kvalitén och likvärdigheten inom elevhälsan Rapporten Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska och psykologiska insats 2016 samt kvalitetsberättelse för elevhälsans psykologiska insatser ht.15 vt.16 och Kvalitetsberättelse för elevhälsans medicinska insatser ht.15 vt.16 godkändes av grund- och förskolenämnden 2017-05-24,dnr GFN 2017/117. Arbetet med att ta fram och implementera processerna för elevhälsans psykologiska insatser är pågående och sker systematiskt genom ledning av verksamhetschef för de psykologiska insatserna i samråd med psykologerna. Under året har processer tagits fram och implementerats kring psykologens dokumentation samt hur psykologiska utredningar ska kvalitetssäkras ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Rutiner för egenkontroll har utformats. Arbetet kommer att fortgå under 2018.

11 I februari 2017 fick förvaltningen i uppdrag att ta fram en Praktiknära strategi för elevhälsan med fokus på de förebyggande och hälsofrämjande, i syfte att stärka likvärdigheten och öka kvaliteten i elevhälsan. Utgångspunkten för uppdraget var utredningen Likvärdighet och kvalitet i elevhälsan. Uppdraget är genomfört och är färdigt för beslut i februari 2018. Under året har en stor satsning genomförts av implementering av CPS, Collaborative and Proactive solutions (tidigare känt som Collaborative Problem Solving). Alla skolor arbetar i varierande omfattning med CPS. Några skolor har kommit långt med att implementera metoden i hela sin verksamhet däribland Vendelsömalmsskolan, Måsöskolan och Runstensskolan. Andra skolor har under året arbetat fram en implementeringsplan i syfte att under de kommande tre åren kvalitetssäkra införandet av metoden i hela sin verksamhet t.ex Haga-Lyckebyskolan, Tungelsta skola och Ribbybergsskolan. Vissa skolor har valt att arbeta etappvis med implementering i delar av sin verksamhet. Vikingaskolan har under hösten påbörjat ett implementeringsarbete på sitt fritidshem. Samarbetet med CSA, central stödavdelning, och Närvaroteamet har utvecklats. Det läggs ett tydligt fokus på elevhälsan och måluppfyllelsen. Grundskoleavdelningen har varit delaktig i en kompetensutvecklingssatsning, som genomförts i samarbete med CSA. En heldagskonferens kring elevhälsan tillsammans med centrala funktioner på CSA och skolornas elevhälsoteam har genomförts. Nyckelfaktorer för ett framgångsrikt elevhälsoarbete identifierades. Målet är att utveckla en gemensam strategi för elevhälsan där ett större fokus läggs på det proaktiva arbetet. Skolpsykologerna har erbjudit alla skolor fortbildning inom områden såsom lågbegåvning, särskilt begåvade elever, barn med utagerande beteende och hur man bygger en fungerande grupp. Utfall för indikator saknas i skrivande stund. Utfall 2016 Utfall Dec 2017 Mål 2018 KF Fyraåringar m övervikt 10.0% 9.0% 1.3 Arbeta strategiskt tillsammans med koststrategen för att öka lägstanivån på skolmaten All personal inom förskolornas kök går regelbundet på möten med kommunens koststrateg. Goda exempel på hur man arbetar med strategier för att tydligare koppla maten till den pedagogiska verksamheten har lyfts i CFL, central ledningsgrupp förskolan. Förskolechefer har tillsammans med kökspersonal satt upp interna mål för arbetet med att öka andelen ekologisk mat. Förskolan ligger med sina 52% procent nästan 15 procentenheter högre än övriga kommunen. Koststrategen har ett nära samarbete med skolornas kök. Kökscheferna är engagerade i ett nätverk som leds av koststrategen. De arbetar för att lyfta nivån på skolmaten, för att uppfylla checklistan samt för aktiviteter som stärker elevernas måltidsupplevelse. Det arbetas aktivt för att minska matsvinnet. Vissa skolor har ett mer ingående förbättringsarbete där kost och hälsa ska länkas samman och genom planen för utökad rörelse. Under året har rektorsgruppen arbetet med flera goda exempel från sina enheter. Nätverk för kockar i förskolan och kökschefer i grundskolan är en av flera arbetsformer för att strategiskt höja lägstanivån, tillsammans. Fortbildning och att högre kompetenskrav ställs vid rekrytering är två andra. Kostpolicyn har reviderats med måltidsmodellen och kraven på bra måltider höjts rejält. KIM, Kasta inte maten, https://haninge.se/forskola-och-skola/mat-och-maltider/matsvinn/, finns på plats i skolrestaurangerna för att uppmärksamma om matsvinn och om vad som kan och behöver göras för att minska matsvinnet. Systemstödet DKAB Hantera livs har införts vilket i rapportform månadsvis delger köken information om ekologiska %, andel kött, kg koldioxidekvivalenter, andel avtalsprodukter mm. DKAB sammanställer och analyserar siffrorna ur statistik från varje enhets livsmedelsinköp. Uppföljningen av ett antal kvalitetsfaktorer har därigenom förenklats. Ett uppskattat nuläge, enligt nya kostpolicyns checklista, landar på 70 procents uppfyllelse. Att hitta former för likvärdighet avseende specialkosthantering och ett någorlunda likvärdigt utbud i skolrestaurangerna utmanar både lokaler, bemanning och övriga resurser. Utfall 2016 GFN 01.3 Andel skolrestauranger som uppfyller kostpolicyns checklista 73% 70% Utfall Dec 2017 Mål 2018

12 1.4 UNGSAM - grupper ska finnas vid alla kommunala skolor med årskurserna 7-9 samt i Jordbro Utbildningsförvaltningen är representerad i Ungsam - grupperna på skolor med högstadium samt i Ungsam - gruppen i Jordbro. Utbildningsförvaltningen är sammankallande för chefssamråd unga, fd lokala chefssamrådet. Chefssamråd unga, har organiserat möten på tema som berör bl. a våldsbejakande extremism. Ungsamgrupper, som sammankallas av rektor, från de olika kommundelarna träffas regelbundet och rapporterar risker och åtgärder. Under året har ett nytt förvaltningsövergripande samarbete utvecklats genom SSG, Strategiska samordningsgruppen. I gruppen, som leds av kommunstyrelsen, ingår representanter från kommunens alla förvaltningar. Gruppens uppdrag är att arbeta med brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder i ett kommunövergripande perspektiv. Utbildningsförvaltningen representeras bland annat av grundskolechef. Utbildningsförvaltningens säkerhetssamordnare har tillsammans med förebyggande teamet på socialtjänsten påbörjat insatser för att motverka att ungdomar, som upplevs vara i riskzonen för extremism, ska gå över och ansluta sig till några våldsbejakande extremistgrupper. Det är socialförvaltningen som äger uppdraget men insatser sker i samverkande nivå. Utfall 2016 Utfall Dec 2017 Mål 2018 GFN 02.1 Andel högstadieskolor som har Ungsamgrupp 100% 100%

13 2 Trygga invånare med inflytande och delaktighet Ökat inflytande ger individen större makt över sitt liv och därmed en större upplevd trygghet. Inom samhällsplaneringen och genom aktiva insatser och uppsökande verksamhet kan den faktiska tryggheten i kommunen öka. Status: Delvis uppfyllt Kommentar: 2.1 Öka tryggheten genom vålds- och brottsförebyggande arbete Alla förskolor och grundskolor har under APT, arbetsplatsträffar, lyft åtagandet att alla medarbetare inom utbildningsförvaltningen ska känna till de specialistfunktioner som finns att tillgå i kommunen för förebyggande arbete för att kunna stötta barn och unga som hamnar i utsatthet. Chefssamråd unga har tillsammans med polisen träffats regelbundet. SUF - möten organiseras sedan hösten 2016 och är en arena för rektorer att hitta stöd för elever som är utsatta och där problematiken berör flera förvaltningar. SUF står för socialförvaltning, utbildningsförvaltning, funktionsnedsättning. Syftet med SUF är att tydliggöra ansvar och hantera ärenden som det uppstår oenighet kring och som behöver klargöras. Närvaroteam och Navigatorscentrum är stödfunktioner som har utvecklat samarbetet med rektorer och skolor. Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld, Origo, har introducerats för alla under de senaste åren. Det informeras regelbundet till alla medarbetare genom befintliga kanaler om dessa funktioner. Grundskolechefen har presenterat handlingsplanerna våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck för rektorerna. Rektorerna har fått i uppdrag att implementera planerna på sina enheter. I rektorsgruppen har goda exempel från implementeringsarbetet på skolorna tagits upp. Skolorna har valt att informera personal under APT eller andra mötesforum. Eleverna har involverats huvudsakligen genom elevråd och klassråd. Handlingsplanen mot våldsbejakande extremism har presenterats i rektorsgruppen och rektorerna har fått i uppdrag att implementera planen på sin enhet. Ett samarbete har inletts med Rädda Barnen kring temat. Utbildningsförvaltningens säkerhetssamordnare har tillsammans med lokalpolis genomfört insatser på samtliga 7-9 skolor kring PDV, pågående dödligt våld, med syfte: att inhämta synpunkter för upprättande av en kommungemensam strategi och lokala planer inleda lokala förmågehöjande åtgärder stärka polisens hanteringsförmåga Åtgärder har identifierats att planera och genomföra FÖRE en pågående dödlig våldshandling sker, UNDER en våldshandling med dödligt våld och EFTER. (FÖRE, UNDER, EFTER). Efter insatser och föredrag på samtliga 7-9 skolor har en vägledning getts ut till skolledningen på 7-9 skolorna. Vägledningens syfte utgör stöd för kommunens skolor att höja medvetenheten kring scenariot väpnat våld i skolmiljö. Fokus ligger på hur skolpersonal kan tänka och agera i den akuta fasen av pågående våld och kring förberedelser i skedena före och efter. Vägledningen syftar också till att underlätta för polisens arbete vid pågående insats samt för den centrala krisledningen som aktiveras. Vägledningen bygger på skolverkets skrift Väpnat våld i skolmiljö. 2.2 Fortsätta utbilda lärare för att arbeta med förebyggande åtgärder för ökad trygghet Utbildningsförvaltningens arbete, analyser, slutsatser och åtgärder, beskrivs uttömmande i rapporten Förskolornas och skolornas arbete för ökad trygghet dnr GFN 2017/302. Rapporten presenterades i grund- och förskolenämnden 2017-11-22. Ärendet återremitterades för komplettering där samtliga svarsalternativ på enkäten som refererats till redovisas med eventuella kommentarer. Ärendet tas upp nämnd 2018-02-07. Att skapa trygghet i barngrupper handlar om tre faktorer. Pedagogernas kompetens, pedagogernas förhållningssätt och de förutsättningar som ges. Alla förskolor och ledningsgrupper arbetar kontinuerligt med sina organisationer för att skapa bra förutsättningar för pedagogerna. Centralt arbetas aktivt för att hålla och förbättra, våra nyckeltal kring personaltäthet, barngruppsstorlekar och andelen högskoleutbildade medarbetare. Inom den interna kompetensutbildningen arbetas med förhållningssätt och kompetens hos pedagoger. Kompetens delas i organisationen genom dokumentationer som visar goda exempel på avdelningar och förskolor där man lyckats skapa bra förutsättningar för lärande.

14 Haninges skolenkät genomfördes under våren 2017 i samtliga kommunala grundskolor, i åk 5 och i åk 8. Påståendena i enkäten besvaras med stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls eller vet ej. År 2016 svarade 51 procent av eleverna i åk 5 och 55 procent av eleverna i åk 8 stämmer helt och hållet på påståendet att Jag känner mig trygg i skolan. På samma påstående valde 32 procent av eleverna i åk 5 och 34 procent av eleverna i åk 8 alternativet stämmer ganska bra. Utfallet 2017 var att 52 procent av eleverna i åk 5 och 49 procent i åk 8 stämde helt och hållet med påståendet Jag känner mig trygg i skolan. Vidare var det år 2017 34 procent av eleverna i åk 5 respektive 37 procent av eleverna i åk 8 som instämde i stämmer ganska bra. Vid en sammanslagning av resultaten för dessa två olika svarsalternativ konstateras att årets resultat innebär en marginell förbättring av elevernas upplevda trygghet i åk 5. För åk 8 däremot visar sig en marginell försämring av elevernas upplevda trygghet. Det är färre elever för vilka det stämmer helt och hållet att de känner sig trygga i skolan, samtidigt som det är fler elever 2017 än 2016 som instämmer med påståendet stämmer ganska bra. I enkäten för 2017 ses vissa skillnader mellan pojkar och flickors upplevda trygghet. Av de elever som besvarade enkäten i åk 5 så uppger 41 procent av flickorna och 62 procent av pojkarna att det stämmer helt och hållet att de känner sig trygga i skolan. Vidare är det 27 procent av pojkarna i åk 5 respektive 41 procent av flickorna i åk 5 som instämmer i påståendet Jag känner mig trygg i skolan, stämmer ganska bra. Motsvarande för åk 8 är att 43 procent av flickorna respektive 56 procent av pojkarna svarar stämmer helt och hållet. Ytterligare 40 procent av flickorna och 34 procent av pojkarna väljer svarsalternativet stämmer ganska bra. Andelen pojkar i åk 8 som upplever att de är trygga (som har svarat stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra ) har minskat från 95 procent år 2016 till 90 procent år 2017. Resultaten kommer från olika elevgrupper och utvecklingen inom gruppen kan inte följas över år. Slutsatser måste dras med en viss försiktighet. Utfallen 2016 är justerade enligt kvalitetsavdelningens beräkningar Utfall 2016 GFN 02.2.1 Jag känner mig trygg i skolan, åk 5 83% 86% Utfall Dec 2017 Mål 2018 KF Trygghet i skolan, årskurs 8 89% 86% 90.0% 2.3 Alla förskolor och skolor utarbetar tillsammans med personal och barn/elever en plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med skollagens krav Skolorna genomför terminsvis trygghetsenkäter som ligger till grund för upprättandet av plan mot diskriminering och kränkande behandling samt för att direkta insatser och åtgärder genomförs i syfte att stärka elevernas upplevda trygghet. Resultaten från skolenkäten analyseras och utmynnar i en handlingsplan för ökad trygghet. Skolornas arbete följs upp av grundskolechef under regelbundna kvalitetsdialoger med rektor. Förskolona och grundskolorna upprättar årligen en plan mot diskriminering och kränkande behandling i enlighet med skollagens krav. Rektorer och biträdande rektorer har fortbildats av skoljurist i de nya reglerna i diskrimineringslagen samt uppdaterat rutiner kring kränkande behandling. Haninge kommun fick kritik av Skolinspektionen vid tillsynen år 2017 för att det saknades rutiner eller en systematik uppföljning av kränkningsärenden. Utbildningsförvaltningen har genomfört en upphandling av ett digitalt dokumentationssystem som bättre kommer att kunna kartlägga, analysera och följa upp kränkningsärenden. Systemet kommer att vara fullt fungerande våren 2018.

15 2.4 Förskolorna och skolorna ska i vardagen arbeta med barn/elevinflytande Utbildningsförvaltningens arbete beskrivs mer uttömmande i rapporten Förskolornas och skolornas arbete för ökat barn/elevinflytande dnr GFN 2017/301. Rapporten presenterades i grund- och förskolenämnden 2017-11-22. Ärendet återremitterades för komplettering där samtliga svarsalternativ på enkäten som refererats till redovisas med eventuella kommentarer. Ärendet tas upp nämnden 2018-02-07. I rapporten ges exempel som speglar arbeten där barn och vårdnadshavare varit djupt delaktiga och haft ett stort inflytande inom förskolan. Att lyfta goda exempel har blivit en strategi för att utveckla verksamheten. Genom dokumentation kan hela CLF, central ledningsgrupp förskolan, diskutera strategier som ger goda resultat. Uppdraget för varje förskolechef blir sedan att tillsammans med ledningsgruppen på det egna förskoleområdet utforma strategier för att utveckla t ex. barns inflytande. Haninge skolenkät genomfördes under våren 2017 i samtliga kommunala grundskolor, i åk 5 och i åk 8. Påståendena i enkäten besvaras med stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls eller vet ej. I Haninge skolenkät 2016 besvarades påståendet Lärarna i min skola tar hänsyn till vad jag tycker med stämmer helt och hållet av 35 procent av eleverna i åk 5 och 22 procent av eleverna i åk 8. På samma påstående svarade 40 procent av eleverna i åk 5 och 43 procent av eleverna i åk 8 stämmer ganska bra. I utfallet för 2017 valde 36 procent av eleverna i åk 5 och 20 procent av eleverna i åk 8 svarsalternativet stämmer helt och hållet. Ytterligare 41 procent av eleverna i åk 5 och 50 procent av eleverna i åk 8 svarade stämmer ganska bra. En marginell förbättring ses av elevernas upplevelse av inflytande, i jämförelse med föregående år; detta gäller såväl åk 5 som åk 8. I åk 5 ses en liten minskning (med 2 procentenheter) av andelen elever som uppger sig instämma i stämmer helt och hållet med påståendet men samtidigt är det en tydlig ökning (7 procentenheter) av elever för vilka påståendet stämmer ganska bra. I enkäten för 2017 ses inte några större skillnader mellan pojkarnas och flickornas upplevelse av inflytande. I jämförelse med föregående år visar det sig att andelen pojkar som upplever att de har inflytande har ökat. Resultaten kommer från olika elevgrupper och utvecklingen inom gruppen kan inte följas över år. Slutsatser måste dras med en viss försiktighet. Utvecklingen av förskolans arbetssätt som innebär ett demokratiskt förhållningssätt fortsätter. Implementeringen av barnkonventionen och deltagandet i kommunens övergripande arbete med barns rättigheter för att bli en barnrättskommun har påbörjats. Flera förskolor har börjat rikta sitt arbete mot barnrättsfrågor vilket gör att det redan nu finns goda exempel på hur barnkonventionen omvandlas till praktik i våra verksamheter. I läroplanerna för grundskolan och särskolan är demokratifrågan ett centralt uppdrag. Elevernas delaktighet i sitt eget lärande, sin arbetsmiljö, och det egna ansvaret och förmågan att se sig själv i det samhälleliga är förmågor som ska bedömas enligt läroplanen. I takt med att samtliga skolor har ett tydligt fokus på ökad måluppfyllelse är detta en tydlig del i skolornas arbete. Utfallen är justerade enligt kvalitetsavdelningens beräkningar Utfall 2016 GFN 02.3.1 Delaktighet och inflytande åk 5 75% 77% GFN 02.3.2 Delaktighet och inflytande åk 8 65% 70% Utfall Dec 2017 Mål 2018

16 3 Stöd och omsorg som ger mervärde för individen Kommunens stöd- och omsorgsverksamhet är en kärnverksamhet som alltid ska präglas av värdighet. Fokus ska alltid ligga på att individens möjligheter till utveckling så att dennes frihet ökar. Status: På väg att uppfyllas Kommentar: 3.1 Säkra goda uppväxtvillkor för barn och unga genom samarbete med kultur- och fritidsförvaltningen och socialförvaltningen Förskolorna samarbetar utifrån behov med socialtjänsten och familjecentralerna. Grundskolechef har under året ingått i förvaltningsövergripande "arbetsgrupp för integration". Grundskoleavdelningen har ett nära samarbete med CMN, centrum för mottagande av nyanlända. CMN informerar och fortbildar rektorer regelbundet kring aktuella frågor. Under hösten har ett utvecklingsarbete påbörjats kring fortbildning av skolledare och pedagoger kring undervisningen i svenska som andraspråk och språkutvecklande arbetssätt/förhållningssätt. Denna senare fortbildningen kommer att påbörjas i januari 2018. Samarbetet mellan förvaltningarna kring rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer är etablerat och information sprids regelbundet till rektorer och genom information på Schoolsoft till alla lärare och vårdnadshavare i de kommunala skolorna. Förskolorna och skolorna följer de upprättade rutinerna för orosanmälan. Återkommande information sker lokalt på ATP och rutinerna gås regelbundet igenom med rektorerna. 3.2 Säkerställa att utsatta barn och unga kommer i skola Utbildningsförvaltningens arbete beskrivs mer uttömmande I rapporten Årlig rapport Närvaroteamet, dnr GFN 2017/359, som presenterades i grund- och förskolenämnden 2017-12-20. Närvaroteamet deltar regelbundet på rektorsmöten och informerar om handlingsplaner samt genomför workshop med rektorer i syfte att stärka förmågan att identifiera och uppmärksamma elever med hög frånvaro. Närvaroteamet har under hösten presenterat nya stödverktyg för rektorerna i relation till analys av elevers frånvaromönster. Att tidigt uppmärksamma frånvaromönster underlättar och stärker aktiva insatser i syfte att främja närvaron. Närvaroteamet har i sin årliga rapport beskrivit och utvärderat arbetet som genomförts under läsåret. Förvaltningen har utvecklat uppföljningen av elevers frånvaro. Studier visar (bland annat av kommunens närvaroteam) att elever med problematisk frånvaro ofta uppvisar liknande frånvaromönster. Frånvaron börjar ofta genom att eleven inte närvarar på lektioner i idrott och hälsa. Av denna anledning har ett system utvecklats där elever, som är frånvarande i undervisningen i idrott och hälsa vid tre tillfällen, rapporteras direkt till elevhälsoteamet och mentor. Elevhälsoteam och mentor uppmärksammas och får i uppdrag att följa upp frånvaron. Detta system är ett av många verktyg som bättre identifierar och uppmärksammar elever som ligger i riskzon för att få en problematisk frånvaro.

17 4 Möjligheter till utbildning i livets alla skeden Utbildning ger möjligheter för människor att uppnå sina livsmål. Alla barn växer upp med olika bakgrund och förutsättningar. Skolan i Haninge ska bidra till utjämning av elevers olika förutsättningar. Inget barn eller elev ska hindras att nå sin fulla potential i Haninges skolor. Kommunen ska arbeta målmedvetet och förebyggande för att minska andelen elever som hoppar av sin utbildning. Vuxenutbildningen och SFI ska utformas med utgångspunkt i att individen på kortast möjliga tid ska få reella möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Status: Ej utvärderad Kommentar: 4.1 Alla barn och ungdomar ska stödjas och motiveras till arbete eller studier Utbildningsförvaltningens arbete med att stödja barn och ungdomar och motivera till arbete eller studier beskrivs I rapporterna Årlig rapport Närvaroteamet, dnr GFN 2017/359 och Årlig rapport Navigatorcentrum, dnr 2017/355. Alla elever har lagstadgad rätt till studie- och yrkesvägledning. Skolinspektionen gav i tillsynen 2017 tre enheter kritik för att de inte hade en strukturerad studie- och yrkesvägledning i de lägre årskurserna. Dessa brister håller nu på att avhjälpas och de skolenheter som inte har en plan för studie- och yrkesvägledning, från förskoleklass till åk 9 kommer under 2018 att säkerställa att en sådan finns. 4.2 Skolorna ska arbeta för att utveckla undervisningen så att elevernas resultat förbättras Grundskolan har en gemensam resultatuppföljningsplan där rapport till rektor, RTR, är central. Utifrån RTR, betyg, resultat från kunskapskontroller och nationella prov genomförs analyser på central nivå, rektorsnivå och arbetslagsnivå. Analyserna ligger till grund för utveckling av undervisningen samt för insatser och åtgärder på mer organisatorisk nivå. Insatser i syfte att elevernas kunskaper stärks. Skolornas implementering av bedömning för lärande, BFL, har bidragit till att undervisningen ständigt utvecklas i syfte att stärka elevernas kunskapsutveckling. Grundskolechef har regelbundna kvalitetsdialoger med rektor där bland annat kunskapsresultaten är en central del. Ämnesnätverk finns för lärare i NO/TK, idrott och hälsa som leds av lektorer. Nätverk för lärare i musik, slöjd och pedagoger på fritidshem leds av lärare respektive fritidspedagog. Ämnesnätverken verkar för ökad samverkan mellan enheterna och har under läsåret haft ett gemensamt utvecklingsområde i syfte att stärka likvärdigheten gällande bedömning och betygssättning. Inom bland annat slöjd och musik har man arbetat kring bedömning av elevarbeten. I matematik och teknik har man arbetat med bedömning inom ramen för nätverket. Man har också bjudit in till kompetensutvecklingsinsatser med externa föreläsare på till exempel Ribbybergsskolan och Ribbyskolan. Nätverket har under hösten även initierat fortbildning inom språkutvecklande arbetssätt/förhållningssätt. Lektor i idrott och hälsa har varit engagerad i skolornas arbete med plan för utökad rörelse. En fortbildning för samtliga lärare i idrott och hälsa kring kommunens simplan, som bland annat innefattar nytt bokningssystem, har genomförts och dessutom en kompetensutveckling inom simundervisning. Förutom nätverk som leds av grundskoleavdelningen så drivs nätverk av pedagoger på Centrum för mottagande av nyanlända, dels ett nätverk för lärare I svenska som andraspråk och dels ett nätverk för speciallärare och specialpedagoger. I likhet med övriga nätverk så anordnas fyra träffar per läsår. Det genomsnittliga meritvärdet för samtliga elever läsåret 2016/17 ligger på 216 poäng, vilket är sju meritpoäng lägre än föregående år. Sänkningen av meritvärdet är inte lika stor om elever med okänd bakgrund exkluderas (okänd bakgrund är elever som har ett tillfälligt personnummer, elever som inte har ett permanent uppehållstillstånd). Om elever med okänd bakgrund exkluderas så har meritpoängen sjunkit med 1,8 meritpoäng jämfört med förra året. Även om meritvärdet läsåret 2016/17 är lägre än föregående läsår, då Haninge kommuns elever i åk 9 uppnådde historiskt höga resultat, är meritvärdet ett av de högsta i ett tioårsperspektiv. Vid en analys framkommer faktorer som ligger bakom årets resultat avseende genomsnittligt meritvärde i åk 9. En viktig faktor som har påverkat resultaten är att andelen nyanlända elever i åk 9 har ökat från 2,3 procent vårterminen 2016 till 8,3 procent vårterminen 2017.

18 En annan anledning är att andelen elever med högre betyg (B, C och D) har minskat, jämfört med förra läsåret. Andelen elever med betyget E och andelen icke godkända betyg (som inbegriper F, anpassad studiegång och streck) har ökat. Ökningen av icke godkända betyg gäller framför allt betyget F samt "3" anpassad studiegång. Däremot har andelen elever med streck minskat något jämfört med förra året. Med en större grupp elever i åk 9 som är nyanlända är det naturligt att meritvärdet sjunker. Många elever har kommit in sent i grundskolan har stora utmaningar med att nå kunskapskraven i alla undervisade ämnen. Andelen elever med fullständiga betyg sjunker och detta påverkar i sin tur det genomsnittliga meritvärdet. De ämnen där eleverna har uppnått lägst genomsnittligt meritpoäng är svenska som andraspråk (sju betygspoäng) samt matematik (11,6 betygspoäng). Inom samtliga ämnen, förutom idrott och hälsa, har flickorna lyckats bättre än pojkarna. Skillnaderna är olika stora i olika ämnen. Jämfört med riket är det inte några större avvikelser vad gäller det genomsnittliga meritpoänget i de olika ämnena; den högsta skillnaden är 0,7 meritpoäng. I vissa ämnen, såsom modersmål, moderna språk eller teknik har Haninges elever uppnått högre resultat i förhållande till riket. I andra ämnen, däribland kärnämnena, har Haninges elever i åk 9 däremot ett lägre resultat. Även om det genomsnittliga meritvärdet för åk 9 läsåret 2016/17 är något lägre jämfört med åk 9 läsåret 2015/16 är det en positiv utveckling av meritvärdet om den aktuella gruppens progression över åren följs. För den aktuella gruppen, elever som gick ut grundskolan vårterminen 2017, har det genomsnittliga meritvärdet har ökat från läsår till läsår. Från höstterminen 2016 till vårterminen 2017 har eleverna i åk 9 på Haninges kommunala skolor höjt meritvärdet med ca 16 meritpoäng. En ökning med ca 15 meritpoäng ägde också rum från vårterminen 2016 (åk 8) till höstterminen 2016 (åk 9). År 2017 ligger andel elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen på 71 procent. Även om man kan konstatera en viss sänkning jämfört med föregående år visar det sig att detta resultat ligger bra till i ett tioårsperspektiv. Jämförs andelen elever som når kunskapsmålen i samtliga ämnen för gruppen där elever med okänd bakgrund är exkluderade visar det sig att resultaten ligger i linje med förra årets (75,3 procent år 2017 jämfört med 75,8 procent år 2016). Andelen elever som uppnått kunskapskraven är lägst i ämnena Idrott och hälsa (89,8 procent) och matematik (89,1 procent). En jämförelse med riket visar att elever i våra kommunala skolor lyckas bättre i majoriteten av ämnen när det gäller andelen elever som når kunskapskraven i respektive ämne. De ämnen som ligger under rikets genomsnitt beträffande andel elever som nått kunskapskraven A-E är bild, geografi, hem och konsumentkunskap, historia, idrott och hälsa, slöjd samt svenska. Med en större grupp nyanlända elever i åk 9 är det naturligt att andelen fullständiga betyg sjunker. År 2017 fick 29 elever från de kommunala skolorna stipendium för goda betyg, ett meritvärde som var 325 poäng eller högre. Förra året var det 14 elever som fick minst 325 meritpoäng i meritvärdet. Antalet elever inom denna målgrupp har fördubblats. Förra året lyckades ingen elev uppnå det maximala poänget i meritvärdet. I år hade tre elever 340 meritpoäng. Årets ökning beror på att det år 2017 var fler elever som hade meritvärdet mellan 325-330 poäng (10 elever). Förra året var det en elev som fick ett meritvärde lägre än 330 meritpoäng. Av de elever som förra året hade minst 325 i meritvärde var 64 procent flickor. I år var andelen flickor 79 procent. Utfall 2016 KF Genomsnittligt meritvärde åk 9 223 216 KF Andel med minst 325 i meritvärde(%) baserat på 17 ämnen 2,4% 5,0% KF Andel som når kunskapskrav godkänt alla ämnen åk 9 75% 71% KF Andel som uppnått kunskapskraven (A-E) i alla ämnen, kommunala och fristående skolor åk.6 75% 68% Utfall Dec 2017 Mål 2018 4.3 Öka andelen behöriga elever till gymnasieskolan Andelen behöriga till högskoleförberedande program varierar från 83,8 procent (behöriga till estetiskt program) 81,2 procent (behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram) till 79,8 procent (behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program). Behörigheten till samtliga dessa högskoleförberedande program är i år lägre än den var förra året. Jämfört med förra året är differensen störst vad gäller behörighet till ekonomi-, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram där andel behöriga har minskat med 2,7

19 procentenheter. Det kan konstateras att resultaten ligger mycket bra till i ett tioårsperspektiv samt att den stora andelen nyanlända elever har påverkat resultatet. Utfall 2016 GFN 04.3.1 Andel behöriga till högskoleförberedande program i gymnasiet 85,1% 83,0% KF Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. 90,0% 84,0% Utfall Dec 2017 Mål 2018 4.4 Regelbunden uppföljning av resultat och vidtagna åtgärder Grundskoleavdelningen har ett systematiskt kvalitetsarbete, SKA, som grundar sig på täta uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling. Syftet med kvalitetsarbetet är att stärka lärandet genom att möta alla elevers förutsättningar och behov. Ett arbete som i sin tur förväntas höja måluppfyllelsen. 4.5 Tidigt lärande i matematik och språkutveckling I förskolornas projektarbeten har alla pedagoger i uppdrag att arbeta med och synliggöra, det tidiga lärandet i matematik, språk och kommunikation. Alla skolor arbetar med grundskoleavdelningens plan för systematiskt kvalitetsarbete där resultatuppföljningar är centrala. Resultat från nationella prov i åk 3, resultat från RTR, kunskapskontroller samt de nu obligatoriska bedömningsstöden i taluppfattning och läs- och skrivförståelse i åk 1 ligger till grund för skolornas insatser och åtgärder i syfte att stärka elevernas kunskaper i de lägre åldrarna. Många skolor använder sig även av de bedömningsstöd som finns för årskurs 2 och 3 i matematik och svenska/svenska som andraspråk. Skolorna följer Strategi för ökad läskvalité för Haninges grundskoleelever. Under rektorsmöten delar alla med sig av goda exempel på arbeten/insatser som genomförs på enheterna kring språkutveckling och förståelse i matematik. Många skolor valt att styra sin tilldelning av lågstadiesatsningen till insatser som stärker elevernas läsning i form av "läspedagoger" och förstärkning i bibliotek. Under hösten har nätverket kring fritidshem påbörjat ett samarbete kring lärande i matematik på fritidshem. Detta samarbete kommer under våren 2018 att utvecklas vidare. Andelen elever i åk 3 som uppnådde kravnivån i samtliga delprov nationella proven i svenska/svenska som andraspråk, var 2016 var 76 procent. Detta innebär att de senaste årens positiva resultatutveckling håller i sig. Jämfört med föregående år, 2015, så har resultaten stärkts med fem procentenheter. Däremot så har andelen elever som klarar samtliga delprov i matematik minskat något. 2015 nådde 69 procent av eleverna kravnivån för samtliga delprov 2016 nådde 65 procent av eleverna kravnivån. Trots denna försämring mäter sig resultatet väl med tidigare års uppnådda resultat. Indikatorerna Nationella prov 2017 i åk 3 matematik och svenska följs upp i delårsrapport 1 (2018). Indikatorer för 2016 följdes upp i delårsrapport 1 för 2017 samt i årsredovisningen. KF Informationsmått: Godkända nationella prov åk 3 år 2017 (redovisas i delårsrapport 1 2018) Utfall 2015 Utfall Dec 2016 KF Andel godkända i nationella prov, grundskolan åk 3, Matematik 69% 65% KF Andel godkända i nationella prov, grundskolan åk 3, Svenska/Svenska 2 71% 76% Mål 2018 20152018

20 4.6 Alla barn/elever ska uppleva arbetsro/studiero Utbildningsförvaltningens arbete beskrivs mer uttömmande i rapporten Förskolornas och skolornas arbete för ökad arbetsro/studiero, dnr GFN 2017/300. Rapporten presenterades i grund- och förskolenämnden 2017-11-22. Ärendet återremitterades för komplettering där samtliga svarsalternativ på enkäten som refererats till redovisas med eventuella kommentarer. Ärendet tas upp nämnd 2018-02-07. Att skapa arbetsro i barngrupper handlar om tre faktorer. Pedagogernas kompetens, pedagogernas förhållningssätt och de förutsättningar som ges. Alla förskolor och ledningsgrupper arbetar kontinuerligt med sina organisationer för att ge bra förutsättningar för pedagogerna. Haninge skolenkät genomfördes under våren 2017 i samtliga kommunala grundskolor, i åk 5 och i åk 8. Påståendena i enkäten besvaras med stämmer helt och hållet, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt, stämmer inte alls eller vet ej. I grundskolans enkät 2016 besvarades påståendet Jag har studiero på lektionerna med stämmer helt och hållet av 14 procent av eleverna i åk 5 och av 12 procent av eleverna i åk 8. På samma påstående svarade 47 procent av eleverna i åk 5 och 50 procent av eleverna i åk 8 stämmer ganska bra. I år var utfallet 15 procent för åk 5 och 10 procent för åk 8 som valde alternativet stämmer helt och hållet. Ytterligare 50 procent av eleverna i åk 5 och 48 procent av eleverna i åk 8 svarade stämmer ganska bra. I årets skolenkät ses en viss förbättring av elevernas upplevda studiero i åk 5 medan åk 8 visar en mindre försämring av elevernas upplevda studiero. I enkäten för 2017 kan skillnader ses mellan pojkar och flickors upplevda studiero. Av de elever som besvarade enkäten i åk 8 uppger sex procent av flickorna att det stämmer helt och hållet och ytterligare 47 procent av flickorna att det stämmer ganska bra att de har studiero på lektionerna. Bland pojkarna är fördelningen mellan dessa två svarsalternativ 14 procent respektive 47 procent. I åk 8 är det således lika många flickor som pojkar som uppger sig instämma ganska bra med påståendet om studiero. Däremot är andelen flickor som instämmer med påståendet helt och hållet åtta procentenheter lägre. För åk 5 uppger 12 procent av flickorna och 19 procent av pojkarna att det stämmer helt och hållet att det råder studiero på lektionerna. Vidare är det i åk 5 47 procent av flickorna och 52 procent av pojkarna som på påståendet om studiero har svarat stämmer ganska bra. I åk 5 är det alltså sju procent fler pojkar än flickor som uppger sig vara helt och hållet nöjda med studiero och andelen pojkar som stämmer ganska bra i påståendet är också högre (med fem procentenheter) än flickor som valt detta svarsalternativ. Inga större förändringar noteras i jämförelse med föregående år vad gäller pojkarnas och flickornas svar i åk 5. Det är ungefär lika många flickor år 2017 som det var år 2016 som uppger sig vara tillfredsställda med studiero på lektionerna. Beträffande pojkarna är resultatet högre för i år än föregående år. Skillnaden mellan pojkarnas och flickornas svar är större för år 2017 än år 2016. Det är i år 12 procent fler pojkar än flickor som uppger sig ha studiero på lektionerna. Förra året var skillnaden fem procent till pojkarnas fördel. Vid jämförelse av enkätresultat för eleverna i åk 8 visar det sig att det är ungefär lika många pojkar år 2017 som det var 2016 som svarat att de har studiero på lektionerna. Däremot så är skillnaderna något större i åk 8 när det kommer till flickornas svar, där det år 2017 är en lägre andel flickor, jämför med förra året, som upplever studiero. Det innebär också att skillnaden mellan pojkars och flickors svar är större i år än den var förra året. År 2017 är det åtta procent fler nöjda med studiero pojkar än flickor, jämfört med två procents skillnad år 2016.. Utfallen är justerade enligt kvalitetsavdelningens beräkningar Utfall 2016 GFN 04.6.1 Andel barn som upplever arbetsro i förskolan 78% 77% GFN 04.6.2 Andel barn som upplever studiero på lektionerna, åk 5 61% 65% KF Andel som upplever arbetsro/studiero i skolan, åk 8 62% 58% Utfall Dec 2017 Mål 2018 4.7 Kommunens förskolor och skolor ska vara attraktiva och arbeta systematiskt för att utveckla undervisningen Uppföljning av resultat sker löpande i CLF och genom kvalitetsdialoger. Alla enheter arbetar efter sin egen förbättringsplan kopplad till förskolelinjens och utbildningsförvaltningens förbättringsplan.

Alla skolor arbetar utifrån utbildningsförvaltningens förbättringsplan genom att varje enhet upprättar en egen plan som har sin grund i utbildningsförvaltningens förbättringsplan. Förskolan har tagit fram en modell för att ytterligare tydliggöra förskolans systematiska kvalitetsarbete och hur det hänger ihop med förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Uppföljning av resultaten har skett under hösten. Övergripande sammanställning och analys sker i CLF under december 2017. Under hösten har alla förskoleområden haft en utbildningsdag på Bordercrossing. Huvudtemat i utbildningsdagen har varit hur arbetet ska fortsätta med att öka likvärdigheten inom kommunens förskolor. Bordercrossing har fungerat som en spegel till vår egen verksamhet och har gett oss ännu mer samsyn i hur vi tänker om vårt uppdrag och våra miljöer. Alla enheter arbetar systematiskt med resultatuppföljning genom att sammanställa och analysera resultat från APU, inspektioner, RTR, betyg, kunskapskontroller, skolenkät etc. Den uppföljningen genomförs av skolans alla verksamheter såsom grundskola, grundsärskola och fritidshem. Resultat och analyser ligger till grund för åtgärder och insatser. Alla skolor arbetar aktivt med det systematiska kvalitetsarbetet som också dokumenteras. Enheternas arbete följs regelbundet upp av grundskolechef genom bland annat kvalitetsdialoger. Dessa dialoger rör skolans samtliga verksamheter. Tillgång till skola och undervisning, kvalitet i undervisningen och det kompensatoriska uppdraget har stått i fokus genom flera åtgärder. Skolornas förmåga att tidigt sätta in åtgärder utifrån lokala behov är ett sätt att öka det kompensatoriska uppdraget. Skolorna har arbetet med att effektivisera sina organisationer för att möta sina unika elevgrupper. Samarbete har ökat mellan skolorna för att ge fler elever plats i närliggande skola eller utifrån önskemål. Närvaroteamets arbete har ökat möjligheter för vissa elevgrupper att få bättre anpassad skolgång. Grundskolorna använder flera olika former för kompetensutveckling för att öka kvaliteten i undervisningen. Förutom de statliga lyften finns bl.a bedömning för lärande, BFL, och Collaborative and Proactive solutions, CPS. Fördelning av vissa statsbidrag har kommit att styras mer riktat till enheter med större socioekonomiska utmaningar. Skolverkets nya index, andelen förväntade obehöriga elever till gymnasiet, index per skolenhet har legat till grund för fördelningen. Detta index presenterades av skolverket i samband med beslut om Statsbidrag för ökad jämlikhet. 4.8 Att utveckla arbetet med det finska förvaltningsområdet genom att starta sverigefinska klasser i Vikingaskolan Uppdraget att starta en sverigefinsk förskoleklass och sverigefinsk åk 1 är genomfört. Kommunikationsinsatser genom information via tidningar, direktutskick och informationsmöten med vårdnadshavare genomfördes under våren. Det går nu sju elever i förskoleklass och utökad finskundervisning i åk 1. En tvåspråkig lärare ansvarar för undervisningen och en tvåspråkig barnskötare med erfarenhet från skolan har anställts. Barnskötaren arbetar i klassen och på fritidshemmet. Läraren undervisar i huvudsak matematik och NO på finska. Den helsvenska gruppen har då samma ämnen på svenska. Svenska har klassen tillsammans. Eleverna tillhör sin årskurs och integreras i den finska undervisningen, dvs elever I förskoleklass och åk 1 undervisas i hög utsträckning tillsammans på finska. 4.9 Fortsätta och utveckla arbetet med rättssäker betygssättning Ämnesnätverken fokuserar i sitt arbete på bedömning och betygssättning samt enheterna fortsätter med implementeringen av bedömning för lärande, BFL. 21

22 5 Meningsfull fritid Innebörden av en meningsfull fritid är olika för alla. Kommunen ska i utformningen av kultur- och fritidsutbud anpassa sig till efterfrågan så att det kommer så många invånare som möjligt till del. Status: Helt uppfyllt Kommentar: 5.1 Säkerställa att det erbjuds fritidshem/öppen fritidsverksamhet för alla barn/elever F-6 Alla elever erbjuds fritidshem. Arbetet med att höja kvaliteten inom fritidshemsverksamheten upp till 10 år beskrivs i rapporten Fritidshemmens utvecklingsarbete läsåret 2016/17, dnr GFN 2017/229. Elever i åldrarna 10-13 erbjuds öppen fritidsverksamhet. Genom att Måsöskolan startade öppen fritidsverksamhet i augusti 2017 kan nu denna verksamhet erbjudas i samtliga kommundelar. Svartbäcksskolan fortsätter sin öppna fritidsverksamhet I skolans regi och kultur- och fritidsförvaltningen erbjuder genom avtal öppen fritidsverksamhet I övriga kommundelar. 6 Ett växande näringsliv med fler i egen försörjning Haninge ska vara en attraktiv företagskommun och ta tillvara på de naturliga förutsättningar som kommunen har inom olika branscher. Servicen till befintliga företag och nyetableringar ska vara enkel, snabb och hålla en hög kvalitet. Status: Ej utvärderad 6.1 Ge stöd vid ansökan om att bedriva fristående förskola/pedagogisk omsorg Utifrån de behov och frågeställningar som fristående aktörer har vid ansökan av att bedriva förskola/pedagogisk omsorg är tillsynsansvarig ett stöd. Central förskolechef följer upp med tillsynsansvarig att förvaltningens rutiner följs. 6.2 Arbeta för att fristående aktörer ska ha rätt förutsättningar för att verka och vilja etablera sig i Haninge Att fortsätta arbeta med en långsiktig och systematisk lokalresursplanering för att med framförhållning redovisa framtida lokalbehov. Utbildningsförvaltningen ska arbeta för en likvärdig och transparent resursfördelning som skapar ekonomiskt likvärdiga förutsättningar för samtliga aktörer i kommunen oavsett huvudman. Fristående förskoleverksamhet samt pedagogisk omsorg får, via tillsynsansvarig, stöd i ansökningsprocessen gällande rätt till bidrag i Haninge kommun. 6.3 Systematisera och fördjupa samarbetet med fristående aktörer Ett grundförslag på hur regelbundna dialoger med fristående aktörer ska genomföras presenterades i september år 2017. Förskoleavdelningen har under hösten tillsammans med grundskoleavdelningen genomfört två möten för fristående verksamhet. Förutom diskussioner informerades det om ärenden och uppdrag som varit aktuella i nämnden under hösten. De fristående aktörerna har inbjudits till centralt organiserade fortbildningsinsatser. Några fristående aktörer är involverade i implementeringen av CPS. Många lärare från de fristående skolorna medverkar i ämnesnätverken. Under två heldagar i juni deltog flera lärare i idrott och hälsa från fristående aktörer i den kompetensutveckling som rörde implementeringen av kommunens simplan.

23 7 God livsmiljö för nuvarande och kommande generationer Klimat- och miljöutmaningarna är inte begränsade till kommunens geografiska område, men de åtgärder som bidrar till att miljön i kommunen förbättras ska ha hög prioritet. I det större perspektivet ska kommunen genom samarbete med främst närkommunerna uppnå samarbeten som kan bidra till minskade utsläpp och förbättrad miljö. Kommunens egen verksamhet ska inspirera invånarna till att ta ett större ansvar för sin närmiljö. Status: Ej utvärderad 7.1 För att säkerställa goda miljöer för barn/elever ska hänsyn tas genom att realisera framtagna koncept för förskolor och skolor Sju beställningar på nya konceptförskolor förelåg i december år 2017. Det är två förskolor i Västerhaninge, en i Vega, en i Hermanstorp, två i Södra Handen och en i Jordbro. Den första, Skogslinden i Västerhaninge, tas i drift till hösten 2018. Något framtaget koncept för grundskolor finns i dagsläget inte. Erfarenheter från nybyggnationen av Vikingaskolan kommer att beaktas inför utformning av Åbyskolan. Nära dialog förs av lokalsamordnarna med rektorsgruppen och nätverket för biträdande rektorer kring ombyggnationer och nybyggnationer då det gäller lokalers utformning och utrustning. 7.2 Säkerställa att barn och elever får ta del av verksamheterna med KreMiMa och Miljöverkstaden Barngrupper har under hösten fått ta del av såväl utställningen, ateljén, KreMiMa som Haninges utställning. Representanter för Miljöverkstaden träffar regelbundet rektorer samt biträdande rektorer. En workshop kring hållbar utveckling har genomförts. Miljöverkstadens representanter har informerat rektorerna och biträdande rektorerna tillsammans med VA enheten kring höstens kampanj "Släng rätt i toalett". Grundskoleavdelningen är behjälplig med att sprida information via Schoolsoft och rektorsbrev om Miljöverkstadens aktiviteter. 7.3 Att andelen ekologiska livsmedelsinköp ökar inom nämndens ansvarsområde Genom att förskolorna och skolorna i mesta möjliga mån använder sig av ekologiska livsmedel bidrar våra verksamheter till att våra miljöer blir goda. Andelen ekologiska livsmedelsinköp är för Haninge kommun totalt 37%. För grund- och förskolenämndens ansvarsområde redovisas en andel på 43% vilket innebär en ökning med tre procentenheter sedan föregående år. Förskolan köper 52% ekologiska livsmedel och grundskolorna 37%. Utfall 2016 Utfall Dec 2017 Mål 2018 KF Andel ekologiska inköp (kommun) 35% 37% 50% GFN Andel ekologiska inköp (nämnd) 40% 43%

7.4 Att synliggöra Barnkonventionen inom nämndens ansvarsområde Ett samarbete sker med UNICEF Sverige genom att Haninge kommun är en av fem utvalda kommuner i Sverige som deltar i UNICEF Sveriges pilotprojekt barnrättskommun. Förvaltningsledning har inlett en kompetensutveckling i barnkonventionen och under året deltagit på barnrättsdagarna. En arbetsgrupp har tillsatts under ledning av central förskolechef och grundskolechef. Gruppens uppdrag är att arbeta en fram plan kring långsiktiga insatser som stärker barnkonventionens inflytande i verksamheterna. Förskolan har påbörjat implementering av barnkonventionen och deltar i kommunens övergripande arbete med barns rättigheter för att bli en barnrättskommun. Flera förskolor har börjat inrikta sitt arbete mot barnrättsfrågor vilket gör att det finns goda exempel på hur barnkonventionen omvandlats till praktik i våra verksamheter. ICDP, International Child Development Program, är ett program och en utbildning som professionaliserar bemötandet av barn. Det innebär förhållningssätt och metoder för att skapa goda relationer till alla barn. Programmet är framtaget av forskare i Norge och i samarbete med UNICEF. Programmet har använts på några förskolor och fått väldigt bra resultat. Förskolan har påbörjat en stor utbildningsinsats med målsättning är att alla pedagoger genomgått grundutbildningen till årsskiftet 2019/2020. Barnkonventionen och barnrättsfrågor beaktas i utredningar och i uppdrag. Barns egen upplevelse och vilja beaktas i beslut om stöd, placering i grupp, klass eller andra frågor som berör eleven själv. Eleven ska tillfrågas och utifrån ålder och mognad ska detta tas i beräkning. CPS metodik och tydliggörande av undervisningen genom BFL stödjer och möjliggör barns delaktighet. 24

25 8 Nya bostäder i bra lägen Haninge ska hävda sig i konkurrensen mellan kommunerna i Stockholmsregionen som en attraktiv inflyttningskommun. Utvecklingen av Haninges stadskärna och bebyggelse runt pendeltågstationerna ska prioriteras samtidigt som Haninges olika unika miljöer för attraktivt boende ska utvecklas. För att möta den ökade efterfrågan på bostäder måste hantering av detaljplaner och bygglov vara snabb och effektiv. Status: Helt uppfyllt Kommentar: 8.1 Samverka med stadsbyggnadsnämnden för att säkerställa att förskolor och skolor byggs i tillräcklig omfattning i förhållande till planerade bostäder Utbildningsförvaltningen samarbetar kontinuerligt med kommunstyrelseförvaltningen kring lokalfrågor. Under året har veckovisa lokalplaneringsmöten genomförts mellan representanter för utbildningsförvaltningens kansliavdelning och kommunstyrelseförvaltningens lokalförsörjningsenhet. Ett av de områden som fortlöpande aktualiseras är strategifrågor rörande framtida volymer och behov. Stadsbyggnadsnämnden ingår inte direkt i detta samarbete utan arbetet leds av lokalförsörjningen som har kontakt med stadsbyggnadsförvaltningen i dessa frågor. Under hösten 2017 har en närmare kontakt skapats mellan utbildningsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningens planavdelning kring detaljplanefrågor. Detta innebär att utbildningsförvaltningen nu bjuds in till detaljplanemöten i ett tidigt skede för att specifikt lyfta skoloch förskolefrågor som behöver beaktas i detaljplanearbetet. 8.2 I samarbete med stadsbyggnadsnämnden ge förutsättningar för att det för skolorna skapas en jämn fördelning av den sociala sammansättningen Utbildningsförvaltningen ska vara delaktiga redan i ett tidigt skede av detaljplaneprocessen för att utifrån förvaltningens kompetens, uppdrag och ansvarsområde bistå stadsbyggnadsnämnden med kunskap för att gemensamt identifiera lämpliga placeringar av nya skolor. 9 Hög tillgänglighet En viktig del i att skapa en attraktiv kommun för invånare och besökare är att öka tillgängligheten till olika målpunkter i Haninge och att utveckla gemensamma offentliga utrymmen. De åtgärder och investeringar som kommunen inte kan göra själv måste uppnås genom samarbete med de aktörer som är ansvariga. Människor med funktionsnedsättningar har rätt till ett liv på lika villkor som andra. Fysisk tillgänglighet är en förutsättning för allas delaktighet. Kommunen har stort ansvar i att öka den fysiska tillgängligheten, både i egna verksamheter samt att genom plan- och byggprocessen säkerställa tillgängligheten vid byggnation. Arbete eller meningsfull sysselsättning är en av de viktigaste faktorerna för att kunna vara delaktig i samhället. Kommunen kan samarbeta med näringslivet och genomföra riktade insatser för att öka delaktigheten på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Status: Helt uppfyllt Kommentar: 9.1 Arbeta för att alla barn/ elever har god fysisk tillgänglighet till förskolans och skolans lokaler Fortlöpande dialog har förts under 2017 mellan kansliavdelningen, verksamheter och Tornberget vid alla ny- och ombyggnadsprojekt för att säkerställa att samtliga elever ska ha god fysisk tillgänglighet till förskolans och skolans lokaler. I verksamheter som inte berörs av byggprojekt framkommer det genom skolornas och förskolornas återkommande skyddsronder huruvida brister föreligger. I tillämpliga fall deltar elevskyddsombuden. Identifierade brister har under året åtgärdats i dialog mellan verksamheterna, utbildningsförvaltningen, lokalförsörjningsenheten och Tornberget.

26 10 Ordning och reda på ekonomin Kommunen har en skyldighet att förvalta skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Kommunens verksamheter ska vara så effektiva som möjligt och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona. För detta krävs flexibilitet inom våra egna verksamheter och ett koncerntänkande där samordning av tjänster och lokaler bidrar till lägre kostnader. Externa aktörer som utför kommunala tjänster bidrar till en ökad mångfald och ökad effektivitet genom konkurrens, men framför allt ökad valfrihet hos de som måste utnyttja tjänsterna. Status: Ej utvärderad Kommentar: 10.1 Säkerställa att varje enhets ekonomi ska vara i balans Utbildningsförvaltningens ekonomiska checklista för månadsuppföljning följs av central förvaltning, förskolor och skolor. Alla enheter kommenterar och lämnar helårsprognos. Central förskolechef följer upp resultatrapporter med förskolechefer. Grundskolechef följer upp resultatrapporter med enskilda rektorer samt upprättar vid behov åtgärdsplaner. 10.2 Genomföra effektiva inköp genom att följa avtal Central förvaltning, förskolan och grundskolan använder de ramavtal som finns. Utfallet på KFs indikator avser utbildningsförvaltningen och inte nämnden. Utfall på indikator saknas i skrivande stund. Utfall 2016 Utfall Dec 2017 Mål 2018 KF Avtalstrohet 84% 90% 10.3 Arbeta med avtalsnöjdhet Utbildningsförvaltningen planerar tillsammans med Upphandling Södertörn stora upphandlingar. Genom utökad dialog och samarbete inför upphandlingar kommer kravställningar att bli tydligare vilket kommer att leda till ökad avtalsnöjdhet. Utbildningsförvaltningen har under 2017 ökat arbetet med avtalsnöjdhet. En förutsättning för avtalsnöjdhet är att upphandlingsunderlag/kravställningar ska vara anpassade till verksamhetens behov. Den utvärdering som har gjorts med verksamheten har visat att den delen tidigare har brustit. Personalresurser från utbildningsförvaltningen har avsatts inför upphandling av idrottsredskap, för att förtydliga underlaget inför upphandling av digitalisering/it samt för upphandling av system för anmälningar av kränkningar. En satsning har varit att skapa referensgrupper med rektorer, chefer och lärare för att ta fram och säkerställa underlag för kravställningar. Förvaltningen har avsatt resurser och fokuserat på att öka avtalsnöjdheten. Dessa insatser kommer att utvärderas när upphandlingarna är genomförda. Undersökning av avtalsnöjdheten med skolskjuts och bemanningsföretag har genomförts. Resultatet för skolskjuts var att verksamheten var nöjd med avtalet. För bemanningsföretag framkom att avtalsnöjdheten var låg. En ny upphandling av bemanningstjänster pågår. 10.4 Grundskolans verksamheter ska vara effektiva och leverera högsta möjliga kvalitet per skattekrona (se KF mål pkt 4.) I jämförelsetal med andra kommuner skapar Haninge kommun relativt höga meritpoäng för de insatta medlen visar den utredning som genomfördes av Publik Partner. Detta är dock ett pågående arbete i samtal utifrån skolors behov. Kommunens kostnader i kronor per betygspoäng relateras i förhållande till resultat. Kostnaderna avser total kostnad exklusive lokaler. Betygspoängen avser år T, kostnaderna år T-1. Uppgifter hämtas i kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). 2013 uppgick kostnaden till 339 kr per betygspoäng i Haninge, att jämföras med ett kommungenomsnitt på 361 kr för hela landet. 2014 uppgick kostnaden till 337 kr per betygspoäng i Haninge, att jämföras med ett kommungenomsnitt på 368 kr för hela landet. 2015 uppgick kostnaden till 351 kr per betygspoäng i Haninge, att jämföras med ett kommungenomsnitt på 375 kr för hela landet.

27 2016 uppgick kostnaden till 347 kr per betygspoäng i Haninge, att jämföras med ett kommungenomsnitt på 382 kr för hela landet. För 2017 finns inga uppgifter tillgängliga. KF Kostnad per betygspoäng, åk 9 347 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2018

28 11 Hög kvalitet i kommunens tjänster Kvalitet i en tjänst är ofta något man upplever. Därför betyder bra bemötande och fokus på service mycket för kvaliteten i kommunens tjänster. Status: Ej utvärderad Kommentar: Grund- och förskolenämnden har inför 2017 inte beslutat om egna strategier under detta mål. Föregående år redovisades här Kommunens skolor ska varra attraktiva och arbeta systematiskt för att utveckla undervisningen. Återfinns nu under punkt 4.7. Redovisade strategier och utfall gäller hela kommunen. Utfall saknas i skrivande stund. 11.1 Frågeställare ska få direkt svar på enkel fråga per telefon. (KSF) 11.2 Frågeställare ska få svar på e-post till kommunen inom två dagar. (KSF) Indikatorer: Utfall 2016 Utfall Dec 2017 Mål 2018 KF Andel som får direkt svar på enkel fråga (telefon) 59% 51% 56% KF Andel som får svar på e-post inom två dagar 12 En attraktiv arbetsgivare Kommunen behöver attrahera och behålla ledare och medarbetare som kan utveckla en serviceinriktad kultur genom ett tydligt ledarskap och interna utvecklingsmöjligheter. Status: Ej utvärderad Kommentar: 12.1 Förskolor och skolor ska arbeta för en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Rapporten Systematiska arbetsmiljöarbetet på utbildningsförvaltningen redovisades för GFN I juni 2017, dnr GFN 2017/177. Central förvaltning, alla förskolor och skolor arbetar enligt årshjulet för SAM, systematiskt arbetsmiljöarbete. Skyddsronder och riskanalyser genomförs vid större förändringar. Förskolan arbetar nära HR och följer den nya rehabiliteringskedjan. Förskolan arbetar efter en modell där förskolor med hög sjukfrånvaro samarbetar med företagshälsovården och HR för att komma tillrätta med problematiken. Insatser görs i form av djupintervjuer och utbildningar i grupputveckling. Det mynnar ut i en handlingsplan för förskolan som adresserar de problem som dykt upp vid insatserna. Därefter följs handlingsplanen kontinuerligt upp. HR går igenom enheternas sjukfrånvaro tillsammans med grundskolechef. Vid behov upprättas handlingsplaner tillsammans med rektorer. Under rektorsmöten presenteras goda exempel. Företagshälsovården samt HR besöker rektorsmöten för att informera om såväl direkta som proaktiva insatser. HME, Hållbart medarbetarengagemang, är ett totalindex som beräknas utifrån resultaten för de tre delindex motivation, ledarskap och styrning. Index för Haninge kommuns HME är för år 2017 79,4 vilket innebär ökning med en med 0,6 enheter jämfört med föregående år. Index för utbildningsförvaltningen uppgår för 2017 till 79,7 vilket innebär en marginell ökning med 0,3 enheter. Index för grundskolan F-9 redovisas till 78,1 vilket innebär en minskning från 79,8 föregående år. Index för förskolan ligger på 82,2 vilket innebär en ökning från 80,6 föregående år. Nämndens indikatorer: HME redovisas på grundskola respektive förskola, ej på nämnd. Se ovan.

29 Uppdrag 2017: KS 8 Utreda flytt av Söderbymalmsskolan (även GFN) (Jesper S återkommer) Tillsammans med grund- och förskolenämnden utreda möjligheten att flytta Söderbymalmsskolan till Riksäpplet. Status: Färdig Kommentar: En avrapportering av uppdraget om att flytta Söderbymalmsskolan till Riksäpplet gjordes till kommunstyrelsen i december. Beslutet innebar att kommunstyrelseförvaltningen arbetar vidare med uppdraget att flytta Söderbymalmsskolan till Riksäpplet samt att ta fram ett förslag till hyresavtal med Hemfosa. 2017: GFN 1 Tid för simundervisning (KFN, GVN och GFN) I samarbete med kultur- och fritidsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden säkerställa att det finns tillräckligt med tider för simundervisning för Haninges skolelever Status: Färdig Kommentar: Utbildningsförvaltningen har tagit fram en central plan för simundervisning i kommunen, dnr GFN 2015/2016. Syftet är att alla elever i Haninge kommun får den undervisning som krävs för att uppfylla målen i simning i enlighet med skolans styrdokument. Grund- och förskolenämnden beslutade att utbildningsförvaltningen får i uppdrag att: 1. Undersöka förutsättningarna för att införa den föreslagna simplanen. Förutsättningarna för implementeringen av den föreslagna simplanen är god. Simplanen kan börja gälla från och med höstterminen 2017. 2. Tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen se över skolornas behov av tid i Torvalla simhall och möjliga lösningar för effektiv schemaläggning och bokning. I juni 2017 kommer ett digitalt bokningssystem att införas på Torvalla simhall vilket kommer att möjliggöra ett mer effektivt nyttjande av simhallen. 3. Tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen se över behovet och tillgången till utbildade simlärare/personal, i samband med ökad simtid. Utbildningsförvaltningen kommer kompetensutveckla samtliga idrottslärare i att bedriva simundervisning. Detta kommer ske genom utbildning i juni samt i augusti 2017. 4. Tillsammans med kultur- och fritidsförvaltningen utreda om andra anläggningar och bad skulle kunna nyttjas för simundervisning under ordinarie läsår och lovaktiviteter. Under läsåret finns förutom Torvalla simhall inga andra tillgängliga simhallar i Haninge kommun. Några skolor har rest med mindre elevgrupper till simhallar i närliggande kommuner. De utomhusbad som finns i Jordbro och i Brandbergen kan möjligen användas under sommar och i anslutning och då framförallt i anslutning till fritidshemsverksamheten. 5. Utreda eventuella yttre faktorer för att kunna möjliggöra nyttjandet av all fri tid på Torvalla, genom exempelvis samordnad transport. I den utvärdering som kommer att genomföras under hösten, av den nya simplanen, så kommer frågan kring samtransport att lyftas in. 6. Redovisa för nämnden i vilken omfattning den nya simplanen kan börja gälla från läsåret 2017-2018. Se punkt 1 ovan. Implementeringen kommer att följas noggrant och den kommer årligen att utvärderas. Ärendet Implementering av simplan som togs vid grund- och förskolenämndens sammanträde 2017-06-21 gavs svar på ovanstående frågor och rapporten godkändes. 2017: GFN 2 Utvärdera fritidsverksamhet Svartbäcksskolan Utvärdera pilotverksamheten med fritidsverksamhet för 10-12 åringar i Svartbäcksskolan Status: Färdig? Kommentar: Dnr GFN 2017/84 Utredningsdirektiv uppdrag KF - utvärdering av pilotverksamheten med fritidsverksamhet för 10-12 åringar i Svartbäcksskolan. Från den 1 januari 2016 övergick ansvaret för den öppna verksamheten från kultur- och

30 fritidsnämnden till grund- och förskolenämndens ansvarsområde. I samband med ansvarsövergången fastställde grund- och förskolenämnden riktlinjer för öppen fritidsverksamhet. I en utredning från kultur- och fritidsförvaltningen (2014) konstateras att det inte finns någon aktuell behovsinventering av öppen fritidsverksamhet men att det i vissa kommundelar, såsom Vega och Söderby, saknas en fritidsgård eller parklek i närheten av skolan som erbjuder öppen fritidsverksamhet. Mot denna bakgrund beslutade grund- och förskolenämnden den 6 april 2016, dnr GFN 2015/236, att i egen regi starta en öppen fritidsverksamhet vid Svartbäcksskolan. Verksamheten öppnade vid terminsstart hösten 2016 och har drivits som en pilotverksamhet. Utvärderingen begränsas till elever som har sin skolgång på Svartbäcksskolan, elevernas vårdnadshavare och personal i den öppna fritidsverksamheten. Utvärderingen behandlas enligt utredningsdirektivet i grund- och förskolenämnden den 21 juni 2017. Rapporten är klar men ärendet har flyttats till nämndens möte i oktober och därefter vidare till ny tidpunkt. 2017: GFN 3 Kultur på lika villkor för fler elever (även KFN) I samarbete med kultur- och fritidsnämnden skapa möjlighet för alla elever kan få ta del av kultur på lika villkor genom projektet Skapande skola. Status: Påbörjad Kommentar: Dnr GFN 2017/6 Utredningsdirektiv uppdrag KF - Kultur på lika villkor för fler elever I Mål och budget 2017-2018 gav kommunfullmäktige grund- och förskolenämnden i uppdrag att, i samarbete med kultur- och fritidsnämnden skapa möjlighet för alla elever att få ta del av kultur på lika villkor genom projektet Skapande skola. Utredningen skulle behandlas i grund- och förskolenämnden den 22 november 2017 men har flyttats fram till februari 2018. 2017: GFN 4 Kompetenshöjande insatser för personal Ta fram en plan för kompetenshöjande insatser 2017-2019 för personal inom utbildningsförvaltningen. Status: Ej påbörjad Kommentar: Ett utredningsdirektiv föreligger. Grund- och förskolenämnden fattade beslut om utredningsdirektiv i november 2017, dnr 2017/16. 2017: SBN 2 Säkrare skolvägar (även GFN) Tillsammans med grund- och förskolenämnden arbeta med säkra skolvägar i Haninge Status: Påbörjad Kommentar: Stadsbyggnadsnämnden har i uppdrag från kommunfullmäktige att tillsammans med utbildningsförvaltningen arbeta med säkra och trygga skolvägar i Haninge. Uppdraget har genomfört som ett projekt med syftet att "trafikmiljön i skolornas närhet ska förbättras och att barns skolvägar ska vara säkra och trygga samt att resor till och från skolan i högre grad ska ske utan bil. Uppdraget ska även åstadkomma ett systematiskt förvaltningsövergripande arbetssätt för arbetet med skolvägar och barns resande. Åtgärderna ska innefatta såväl beteendepåverkande åtgärder som fysiska åtgärder. Projektet avgränsas under året till Haga-Lyckebyskolan som blir en pilotskola. Arbetet med pilotskolan ska sedan kunna ligga till grund för en modell för hur Haninge kommun kan arbeta framöver med fler skolor i kommunen. Under april 2017 genomfördes en kartläggning och resevaneundersökning bland elever och föräldrar. Det insamlade underlaget har analyserats och sammanställts i rapporten Trygga och säkra skolvägar: Resvaneundersökning för elever och vårdnadshavare vid Haga-Lyckebyskolan, dnr SBN 2017/526. Rapporten innehåller även ett antal åtgärdsförslag från hösten 2017 till Hösten 2018, varav ett antal åtgärder har genomförts. 2016: Ta fram kommunala tjänstegarantier (alla nämnder) Status: Färdig Kommunala tjänstegarantier är ett av verktygen i den nya kvalitetspolicyn som fastställdes av kommunstyrelsen i december. I policyn beskrivs vad en tjänstegaranti är och hur den kan användas för att förbättra och utveckla verksamheter.

2016: Utreda hur lärarnas tid med elever kan öka och administrationsbörda minska (GFN) Grund- och förskolenämnden ges i uppdrag att utreda hur lärarnas tid med eleverna kan öka i motsvarande grad som deras administrationsbörda kan minska genom införande av lärarsekreterare. Status: Färdig Kommentar: I årsredovisningen för 2016 rapporterades uppdraget som färdigt. Rapporten Uppdraglärarnas tid lärarassistenter godkändes, dnr GFN 2016/89 137. 2016: Ta fram skolstrukturplaner för alla kommundelar (GFN) Grund- och förskolenämnden ska ta fram skolstrukturplaner för de kommundelar som ännu inte har någon plan. Status: Påbörjad Kommentar: Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för uppdraget. Det kommer att slutföras under första halvåret 2018. 31 2016: Arbeta strategiskt för att öka idrott och rörelse i skola och förskola (GFN) Grund- och förskolenämnden ska arbeta strategiskt för att öka idrott och rörelse i skola och förskola Status: Färdig Kommentar: Skolornas planer för ökad rörelse finns publicerade på varje skolas hemsida. 2016: IT-strategi som möjliggör en modern skola (GFN) Grund- och förskolenämnden ska arbeta fram en IT strategi som möjliggör en modern skola. Status: Påbörjad Kommentar: Dokumentation som gäller utbildningsförvaltningens ställningstagande kring digitalisering i förskolan och skolan har tagits fram. Till nämndens sammanträde i maj låg ett uppdrag att ta fram ett utredningsdirektiv med rubriken Arbeta fram en IT strategi som möjliggör en modern skola. Ärendet flyttades fram till juni. Ärendet utgick vid grund- och förskolenämndens möte i juni och beslut om utredningsdirektiv togs i december 2017, dnr GFN 2017/148 Utredningsdirektiv- Strategi för digitalisering. 2016: Planera för fler förskoleavdelningar med utomhusverksamhet (GFN) Status: Färdig Kommentar: Till nämndens sammanträde i maj 2017 förelåg ett uppdrag att ta fram ett utredningsdirektiv med rubriken Planera för fler förskoleavdelningar med utomhusverksamhet. Ärendet redovisades i grundoch förskolenämnden i september 2017, dnr GFN 2017/149. Beslut: Grund- och förskolenämnden godkänner förskoleavdelningar med utomhusverksamhet i områdena Haga/Gudö, Västerhaninge Norra samt Skärgården (Dalarö förskola) med verksamhetsstart april 2018. 2016: Öka antal fullstora idrottshallar och öka tillgång till bibliotek (GFN, KFN) Grundskolan ska i samarbete med kultur och fritid vid kommande om- och nybyggnadsplaner av skolor arbeta för att öka antalet fullstora idrottshallar och öka tillgången till bibliotek. Rapport 2016-12-31: Beslut om fullstora hallar finns redan. Utbildningsförvaltningen genomför ett arbete för att utveckla skolbiblioteken. Resultatet av arbetet med skolbiblioteken har redovisats i grund- och förskolenämnden i december 2016. Tillgången till skolbibliotek är tillgodosedd inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens ansvarsområde. Status: Färdig

Kommentar: Beslut om fullstora hallar finns redan. Utbildningsförvaltningen genomför ett arbete för att utveckla skolbiblioteken. Resultatet av arbetet med skolbiblioteken har redovisats i grund- och förskolenämnden i december 2016. Tillgången till skolbibliotek är tillgodosedd. 32

33 Ekonomi Driftrapport Budgetramen för 2017 är baserad på eleversättning per individ enligt kommunfullmäktiges beslut om elevpeng samt anslag för tilläggsbelopp för grundsärskola, barn i behov av särskilt stöd, strukturmedel nyanlända, modersmålsundervisning och skärgårdsbidrag. Beskrivning Period Belopp (tkr) Ny ram (tkr) Ram - höjande (x) Ursprunglig driftbudgetram 2017 enligt KF s M & B 2017-2016-06 1 687 500 1 687 500 x 2018 Ramjustering för ökade kostnader i den nya ITprismodellen för GFN. (KF 2016-12-05 350). 2016-12 1 298 1 688 798 x Resultatöverföring av driftmedel från 2016 beslut i KF 2017-2017-04 10 590 1 699 388 04-18 91 Nämndens budgetram för 2017 uppgick ursprungligen till 1 687,5 mnkr men utökades i dec-16 med 1,3 mnkr som kompensation för ökade kostnader i kommunens nya IT-modell (KF 2016-12-05 350) samt med ytterligare 10,6 mnkr i apr-17 för resultatöverföring av driftmedel från 2016 (KF 2017-04-18 91). Därmed uppgår grund- och förskolenämndens budget för 2017 till 1 699,4 mnkr, en nettoökning med 11,9 mnkr jämfört med nämndens ursprungliga budget. Nettoutfallet i december blev 162,2 mnkr och det ackumulerade nettoutfallet för helåret 2017 uppgick till 1.681,6 mnkr (99,0 procent av årsbudget) vilket motsvarar en positiv budgetavvikelse på 17,8 mnkr. I den ackumulerade budgetavvikelsen ingår även ett underskott i elevpengssystemet med -0,2 mnkr. Beskrivning Belopp (tkr) Resultat (tkr) Nettobudget 2017 1 699 388 Nettoutfall 2017-1 681 622 17 766 Avstämning elevpengssystemet 195 17 961 Underlag för resultatöverföring till 2018 17 961 Volymavvikelser inom elevpengssystemet ska vara kostnadsneutrala för grund- och förskolenämnden, vilket innebär att nämndens bokförda ekonomiska resultat för 2017 ska justeras upp med 0,2 mnkr. Utbildningsförvaltningen föreslår att 2017 års resultat på 18,0 mnkr exklusive underskottet i elevpengssystemet i sin helhet överförs till 2018 års budget. Budgetansvar Månaden, netto Ackumulerat, netto Budget helår Resultatöverföring från tidigare års resultatöver år av driftresultat resultatöver- överstiger 1%, Förändr. UB Återbetalt i Prognos årets Underlag för Resultat som Utfall / Resultat Budget Avv. Utfall / Resultat Budget Avv. föreg. år resultat föring fg. År tidigare års föring till nästa omfördelas (överfört ack. år till linjechef 201712 201712 201701-201712 201701-201712 från fg. År) underskott Benmämning 2017 200 Pengsystem GFN -126 207-124 565-1 642-1 474 095-1 473 900-195 -1 473 900 201 Central förvaltning och nämnd -13 637-6 633-7 004-74 100-79 596 5 496-79 596 11 375-5 616 5 759-3 002 5 496 10 957 209 Modersmålsverksamhet -1 480-1 259-221 -13 517-14 886 1 369-14 886 1 369 1 369 210 Central stödavdelning (CSA) -11 571-10 932-639 -128 842-131 006 2 163-131 006 2 163 2 163 211 KTT -55 10-65 -1 044 0-1 044 0-1 044-1 044 220 Förskolor kommunal regi -2 614-567 -2 047 4 386 0 4 386 0-3 475-823 -4 298 2 170 4 386 1 367 891 240 Grundskola år F-6 kommunal regi -2 402 195-2 596 883 0 883 0-41 -1 377-1 418 810 883 275 260 Grundskola år F-9 kommunal regi -4 199-360 -3 839 4 708 0 4 708 0 2 731-2 774-43 22 4 708 2 874 1 813 20 Grund- och förskolenämnden -162 165-144 111-18 054-1 681 622-1 699 388 17 766-1 699 388 10 590-10 590 0 0 17 961 17 961 2 704 Under året har 3,0 mnkr återbetalats av de sammanlagda underskotten på -5,8 mnkr för de resultatenheter som hade med sig ett underskott från 2016 till 2017. Resultatenheternas sammanlagda överskott på 5,0 mnkr från 2016 har fullt ut kunna disponeras 2017 av berörda resultatenheter. De sammanlagda överskotten för resultatenheterna 2017 uppgår till totalt 6,6 mnkr och de sammanlagda underskotten uppgår till totalt -2,1 mnkr, dessa summor utgör också underlag för resultatöverföring till 2018. I årsbokslutet för 2017 uppgår de resultat som överstiger 1,0 procent av nettointäkterna till 2,7 mnkr fördelat på 0,9 mnkr inom förskolan och 1,8 mnkr inom grundskolan. De här överskotten överförs 2018 till överordnad linjechef att disponera efter beslut i kommunfullmäktige.

34 Resultaträkning Konto Utf Dec 2017 Bud Dec 2017 Avvikelse Dec 2017 Utfall Jan - Dec 2017 Bud Ack Jan - Dec 2017 Avvikelse Jan - Dec 2017 Budget helår 2017 Utfall % av Budget Helår Utfall, förändr. 2017 jmf 2016 Utfall, förändr. I % 2017 jmf 2016 I10 - Taxor och avgifter 6 931 6 477 454 81 946 77 724 4 222 77 724 105,4% 5 555 7,3% I20 - Försäljning av verksamhet 118 340 112 368 5 972 1 364 788 1 340 129 24 659 1 340 129 101,8% 72 480 5,6% I30 - Bidragsintäkter 10 341 6 626 3 715 125 009 79 190 45 819 79 190 157,9% 17 817 16,6% I40 - Anslag 0 0 100 0 100 0 0,0% 100 0,0% I50 - Övriga Intäkter 951 1 051-100 12 656 13 298-642 13 298 95,2% 939 8,0% Summa I - Intäkter 136 564 126 522 10 042 1 584 498 1 510 341 74 158 1 510 341 104,9% 96 890 6,5% K10 - Lönekostnader -92 204-86 788-5 415-1 058 326-1 027 752-30 573-1 027 752 103,0% -81 859 8,4% K20 - Övriga personalkostnader -3 332-816 -2 516-11 244-9 795-1 449-9 795 114,8% -28 0,2% K30 - Lokalkostnader -17 966-16 700-1 267-207 155-198 765-8 390-198 765 104,2% -1 974 1,0% K40 - Kostnader för bidrag -28-84 55-604 -1 907 1 303-1 907 31,7% 1 468-70,8% K50 - Köp av tjänster -170 151-158 022-12 130-1 889 179-1 874 265-14 914-1 874 265 100,8% -101 768 5,7% K60 - Köp av varor -13 128-5 395-7 733-75 611-63 361-12 249-63 361 119,3% -6 285 9,1% K70 - Övriga kostnader -1 543-2 408 864-19 392-28 854 9 461-28 854 67,2% -3 369 21,0% K80 - Avskrivningar och ränta -374-420 46-4 593-5 026 433-5 026 91,4% 253-5,2% K81 - Finansiella kostnader 0 0 0-17 -4-13 -4 424,0% 4-19,0% Summa K - Kostnader -298 728-270 633-28 095-3 266 121-3 209 729-56 391-3 209 729 101,8% -193 556 6,3% Summa RR -162 165-144 111-18 054-1 681 622-1 699 389 17 766-1 699 389 99,0% -96 665 6,1% I ovanstående resultaträkning framgår utfallet per kostnadsslag för hela grund- och förskolenämnden, vilket inkluderar både interna och externa kostnader för köp och försäljning av barn- och elevplatser, dvs. en bruttokostnadsredovisad resultaträkning. Nämndens centrala budgetuppföljning exklusive resultatenheter Nettoutfall per verksamhet, central förvaltning Verksamhet Månaden Månaden Ackumulerat Budget avvikelse Budget utfall budget Avvikelse utfall perioden perioden utfall/budget Central förvaltning & nämnd 201712 201712 201701-2017 2017 201712 Central förvaltning och nämnd Grund- och förskolenämnd 32 52 20 348 629 281 629 Gemensam verksamhet 10 868 6 353-4 515 73 987 75 987 2 000 75 987 Delsumma 10 900 6 405-4 495 74 335 76 615 2 280 76 615 Centrala verksamhetskostnader Förskola 46 301 48 603 2 303 536 281 571 397 35 116 571 397 Förskoleklass 5 605 5 936 331 69 916 72 625 2 709 72 625 Fritidshem 11 777 11 052-725 134 542 132 624-1 918 132 624 Grundskola 66 741 60 461-6 280 746 639 715 122-31 517 715 122 Delsumma 130 424 126 053-4 371 1 487 377 1 491 767 4 390 1 491 767 Summa 141 324 132 458-8 866 1 561 713 1 568 382 6 670 1 568 382 Andel av årsbudget 9,0% 8,4% 99,6% 100,0% 0,4% Tabellen visar utfall, budget och budgetavvikelse per verksamhet för den anslagsfinansierade förvaltningscentrala budgeten och elevpengssystemet men exklusive Central stödavdelning, CSA och resultatenheter. Det ackumulerade nettoutfallet för central förvaltning är 0,4 procent lägre än årsbudget och motsvarar ett överskott på 6,7 mnkr inklusive det ackumulerade underskottet i elevpengssystemet med 0,2 mnkr.

35 Nettoutfall per verksamhet, central stödavdelning Verksamhet Månaden Månaden Ackumulerat Budget avvikelse Budget utfall budget Avvikelse utfall perioden perioden utfall/budget Central stödavdelning 201712 201712 201701-2017 2017 201712 Central förvaltning och nämnd Grund- och förskolenämnd 0-0 Gemensam verksamhet 1 377 988-389 12 728 11 755-972 11 755 Delsumma 1 377 988-389 12 728 11 755-973 11 755 Centrala verksamhetskostnader Förskola 1 462 1 607 145 18 453 19 286 833 19 286 Förskoleklass 209 265 56 2 958 3 180 222 3 180 Fritidshem 758 611-147 5 811 7 332 1 521 7 332 Grundskola 7 766 7 461-304 88 892 89 452 560 89 452 Delsumma 10 194 9 945-250 116 115 119 250 3 136 119 250 Summa 11 571 10 932-639 128 842 131 006 2 163 131 006 Andel av årsbudget 8,8% 8,3% 98,3% 100,0% 1,7% Det ackumulerade nettoutfallet för verksamhetsområdena inom central stödavdelning (CSA) är 1,7 procent lägre än årsbudget vilket motsvarar ett överskott på 2,2 mnkr. Summering central förvaltning & central stödavdelning Verksamhet Månaden Månaden Ackumulerat Budget avvikelse Budget utfall budget Avvikelse utfall perioden perioden utfall/budget Central förvaltning, nämnd & 201712 201712 201701-2017 Central stödavdelning 201712 2017 Central förvaltning & nämnd 141 324 132 458-8 866 1 561 713 1 568 382 6 670 1 568 382 Central stödavdelning 11 571 10 932-639 128 842 131 006 2 163 131 006 Summa 152 895 143 390-9 505 1 690 555 1 699 388 8 833 1 699 388 Andel av årsbudget 9,0% 8,4% 99,5% 100,0% 0,5% Nettoutfallet för den förvaltningscentrala anslagsfinansierade budgeten inklusive ersättningar inom ramen för elevpengssystemet uppgår till 1.690,6 mnkr för helåret 2017 vilket är 0,5 procent lägre än årsbudget och motsvarar ett överskott på 8,8 mnkr inklusive ett underskott i elevpengssystemet på 0,2 mnkr. Central förvaltning inklusive nämnd, modersmål & central stödavdelning (anslagsfinansierad) Budgetansvar Budget helår Månaden, netto Ackumulerat, netto Resultatöverföring från föreg. år Resultat Budget Resultat Budget Utfall / Avv. Utfall / Avv. 201712 201712 201701-201712 201701-201712 Förändr. tidigare års resultat (överfört från fg. År) UB resultatöver föring fg. År Återbetalt i år av tidigare års ack. underskott Prognos årets driftresultat Underlag för resultatöverföring till nästa år Benmämning 2017 2000 Förvaltningschef UBF/GFN -3 096-1 945-1 151-20 347-24 249 3 902-24 249 11 375-5 616 5 759-3 002 3 902 6 659 2010 Grund- och förskolenämnd -33-52 19-380 -629 249-629 249 249 2040 Kvalitetschef -2 135-1 042-1 093-12 004-12 509 505-12 509 505 505 2050 Kanslichef -5 963-2 588-3 376-29 346-30 611 1 265-30 611 1 265 1 265 2200 Central förskolechef -1 710-680 -1 030-8 201-7 664-538 -7 664-538 354 2400 Grundskolechef F-9-698 -326-373 -3 823-3 935 113-3 935 113 1 925 201 Central förvaltning och nämnd -13 637-6 633-7 004-74 100-79 596 5 496-79 596 11 375-5 616 5 759-3 002 5 496 10 957 209 Modersmålsverksamhet -1 480-1 259-221 -13 517-14 886 1 369-14 886 1 369 1 369 210 Central stödavdelning (CSA) -11 571-10 932-639 -128 842-131 006 2 163-131 006 2 163 2 163 211 KTT -55 10-65 -1 044 0-1 044 0-1 044-1 044 Summa -26 743-18 814-7 929-217 504-225 488 7 984-225 488 11 375-5 616 5 759-3 002 7 984 13 445 Den anslagsfinansierade förvaltningscentrala budgeten exklusive elevpengssystemet redovisar en negativ budgetavvikelse på -7,9 mnkr i december men en positiv budgetavvikelse på 8,0 mnkr för helåret 2017. Underlag för resultatöverföring till 2018 uppgår till sammanlagt 13,4 mnkr för de förvaltningscentrala verksamheterna.

36 Årsbokslut resultatenheter per verksamhetsområde Förskola inklusive pedagogisk omsorg (intäktsfinansierad) Budgetansvar Månaden, netto Ackumulerat, netto Utfall / Resultat Utfall / Resultat 201712 201701-201712 Budget helår Resultatöverföring från föreg. år Förändr. tidigare års resultat (överfört från fg. År) UB resultatöver föring fg. År Återbetalt i Prognos årets år av driftresultat tidigare års ack. underskott Underlag för resultatöverföring till nästa år Resultat som överstiger 1%, omfördelas till linjechef Benmämning 2017 2223 Vendelsömalms förskoleenhet -232 103-0 -851-851 638 103-110 2270 Vendelsö/Söderby förskoleenhet -264 853 0 425-425 853 445 408 2290 Haga/Gudö förskoleenhet -76-461 -0-210 -210 86-461 -585 2300 Pedagogisk omsorg -32 77 0 77 46 31 2370 Brandbergens förskoleenhet -600 874 0-653 -653 362 874 488 94 2480 Södra handens förskoleenhet -890 791 0 130-130 791 433 357 2500 Centrala handens förskoleenhet -11 457-0 -783-783 300 457-26 2570 Dalarö & Skärgårdens förskoleenhet 42 146-0 2-2 146 146 2580 Vega förskoleenhet 522 281 0 266-266 281 281 2590 Södra Jordbro förskoleenhet -852 330 0-57 -57 29 330 302 2690 Norra Jordbro förskoleenhet -120 351 0-892 -892 374 351-167 2790 Västerhaninge Norra förskoleenhet 79 232-0 -146-146 146 232 232 2820 Tungelsta förskoleenhet -179 354-0 -706-706 235 354-117 220 Förskolor kommunal regi -2 614 4 386 0-3 475-823 -4 298 2 170 4 386 1 367 891 Resultatenheterna inom förskolan redovisar i december ett samlat underskott på -2,6 mnkr och ett positivt resultat på 4,4 mnkr för helåret 2017, vilket är 5,4 mnkr bättre jämfört med föregående års resultat. Under 2017 har 2,2 mnkr återbetalats av de sammanlagda underskotten på -4,2 mnkr för de resultatenheter som hade med sig ett underskott från 2016 till 2017. Överskottet på 0,8 mnkr för de förskoleenheter med överskott från 2016 har fullt ut kunna disponeras 2017 av berörda resultatenheter. De sammanlagda överskotten för resultatenheterna 2017 uppgår till totalt 2,4 mnkr och de sammanlagda underskotten uppgår till totalt -1,0 mnkr, dessa summor utgör också underlag för resultatöverföring till 2018. Grundskola år F-6 (intäktsfinansierad) Budgetansvar Benmämning Månaden, netto Ackumulerat, netto Utfall / Resultat Utfall / Resultat 201712 201701-201712 Budget helår 2017 Resultatöverföring från föreg. år Förändr. tidigare års resultat (överfört från fg. År) UB resultatöver föring fg. År Återbetalt i Prognos årets år av driftresultat tidigare års ack. underskott Underlag för resultatöverföring till nästa år 2340 Svartbäcksskolan F-6 133 369 0 174-174 369 369 2510 Båtsmanskolan F-6 171-118 0 10-10 -118-118 2530 Vikingaskolan F-6-82 -453 0 248-248 -453-453 2540 Runstensskolan F-6-475 2 0 2 2 2560 Måsöskolan -102 768 0-983 -983 592 768 377 2650 Höglundaskolan -1 023 304 0-435 -435 218 304 87 2670 Kvarnbäcksskolan F-6-298 -322 0 275-275 -322-322 2840 Ribbybergsskolan F-6-349 153 0 419-419 153 153 2850 Åbyskolan F-6-376 181 0 251-251 181 181 240 Grundskola år F-6 kommunal regi -2 402 883 0-41 -1 377-1 418 810 883 275 Resultat som överstiger 1%, omfördelas till linjechef Resultatenheterna inom grundskolans årskurs F-6 redovisar i december ett underskott på -2,4 mnkr och ett positivt resultat på 0,9 mnkr för helåret 2017, vilket är 1,3 mnkr lägre bättre jämfört med föregående års resultat. Under 2017 har 0,8 mnkr återbetalats av de sammanlagda underskotten på -1,4 mnkr för de resultatenheter som hade med sig ett underskott från 2016 till 2017. Överskottet på 1,4 mnkr för de grundskoleenheter inom årskurs F-6 med överskott från 2016 har fullt ut kunna disponeras 2017 av berörda resultatenheter. De sammanlagda överskotten för resultatenheterna 2017 uppgår till totalt 1,2 mnkr och de sammanlagda underskotten uppgår till totalt -0,9 mnkr, dessa summor utgör också underlag för resultatöverföring till 2018.

37 Grundskola år F-9/7-9 (intäktsfinansierad) Budgetansvar Benmämning Månaden, netto Ackumulerat, netto Utfall / Resultat Utfall / Resultat 201712 201701-201712 Budget helår 2017 Resultatöverföring från föreg. år Förändr. tidigare års resultat (överfört från fg. År) UB resultatöver föring fg. År Återbetalt i Prognos årets år av driftresultat tidigare års ack. underskott Underlag för resultatöverföring till nästa år Resultat som överstiger 1%, omfördelas till linjechef 2310 Lyckeby-/Hagaskolan F-9-1 793 711 0 752-752 711 711 2332 Vendelsömalmsskolan F-9 269-192 0 168-168 -192-192 2350 Brandbergsskolan F-9-1 610 753 0 530-530 753 564 189 2520 Söderbymalmsskolan 7-9 186 301 0-43 -43 22 301 280 2554 Dalarö & Skärgårdens rektorsområde F-9 80 55 285-285 55 55 2810 Tungelsta skola F-9-1 023 913 0 542-542 913 794 119 2830 Ribbyskolan 7-9 -309 2 167 0 497-497 2 167 662 1 505 260 Grundskola år F-9 kommunal regi -4 199 4 708 0 2 731-2 774-43 22 4 708 2 874 1 813 Resultatenheterna inom grundskolans årskurs F-9/7-9 redovisar i december ett underskott på -4,2 mnkr och ett positivt resultat med 4,7 mnkr för helåret 2017, vilket är 1,8 mnkr sämre än jämfört med resultatet för helåret 2016. Under 2017 har 0,1 mnkr återbetalats av de sammanlagda underskotten på -0,1 mnkr för de resultatenheter som hade med sig ett underskott från 2016 till 2017. Överskottet på 2,8 mnkr för de grundskoleenheter inom årskurs F-9/7-9 med överskott från 2016 har fullt ut kunna disponeras 2017 av berörda resultatenheter. De sammanlagda överskotten för resultatenheterna 2017 uppgår till totalt 3,1 mnkr och de sammanlagda underskotten uppgår till totalt -0,2 mnkr, dessa summor utgör också underlag för resultatöverföring till 2018. Resultatenheter med underskott I nedanstående tabell redovisas de resultatenheter som redovisat ett negativt resultat i årsbokslutet 2017 och som utgör underlag för överföring till nästa budgetår. Budgetansvar Benmämning Resultat Resultat Resultatöverföring från föreg. år 201712 201701-201712 Förändr. tidigare års resultat (överfört från fg. År) Återbetalt i år av tidigare års ack. underskott Årets driftresultat Underlag för resultatöverföring till nästa år 2223 Vendelsömalms förskoleenhet -232 103-851 638 103-110 2290 Haga/Gudö förskoleenhet -76-461 -210 86-461 -585 2500 Centrala handens förskoleenhet -11 457-783 300 457-26 2690 Norra Jordbro förskoleenhet -120 351-892 374 351-167 2820 Tungelsta förskoleenhet -179 354-706 235 354-117 2510 Båtsmanskolan F-6 171-118 10-10 -118-118 2530 Vikingaskolan F-6-82 -453 248-248 -453-453 2670 Kvarnbäcksskolan F-6-298 -322 275-275 -322-322 2332 Vendelsömalmsskolan F-9 269-192 168-168 -192-192 Summa: -558-283 -2 741-701 1 633-283 -2 091 Det samlade underskotten för de resultatenheter som redovisar ett negativt belopp att överför till 2018 uppgår till -2,1 mnkr, motsvarande belopp för föregående år var -8,2 mnkr vilket innebär en positiv förändring med 6,1 mnkr. För samtliga resultatenheter med ackumulerade underskott i årsbokslutet 2017 gäller återbetalning av underskottet inom tre år enligt gällande regelverk för hantering av över- och underskott. Avskrivning av ackumulerat underskott Utbildningsförvaltningen föreslår i samband med årsbokslutet 2017 avskrivning av det negativa resultatet för ansvar 2290 Haga/Gudö förskoleenhet som uppstod 2017 till en sammanlagd kostnad på 0,5 mnkr och som finansieras genom att del av det förvaltningscentrala överskottet på 13,4 mnkr tas i anspråk. Förskolan Duvan med fyra avdelningar och som är en del av Haga/Gudö förskoleenhet återöppnades i augusti 2017. Detta för att kunna erbjuda förskoleplatser till de barn som bor i den här kommundelen då en fristående förskoleverksamhet i den här kommundelen från och med hösten 2017 minskat sin kapacitet i princip motsvarande den kapacitet som förskolan Duvan har. Duvans organisation var redan från och med augusti 2017 anpassad för att kunna ta emot de barn som utbildningsförvaltningens egna volymprognoser visade på men under hösten 2017 hade inte enheten ändå inte fulla barngrupper vilket bidrog till att intäkterna var lägre än intäkterna under den här perioden. Däremot har förskolan Duvan fulla barngrupper från och med 2018.

Eftersom det kan konstateras att det fanns en viss eftersläpning i efterfrågan till platserna på förskolan Duvan så har detta varit en starkt bidragande orsak till att Haga/Gudö förskoleenhet redovisade ett negativt resultat för 2017. Därför föreslår utbildningsförvaltningen att 2017 års underskott skrivs av i sin helhet i samband med årsbokslutet 2017. Resultatöverföring från 2017 till 2018 Budgetansvar Resultatöverföring från föreg. år Förändr. tidigare års resultat (överfört från fg. År) Återbetalt i år av tidigare års ack. underskott Årets driftresultat Underlag för resultatöverföring till nästa år Resultat som ej överförs till nästa år alt. omfördelas mellan ansvar 200 Pengsystem GFN -195 0-195 2000 Förvaltningschef UBF/GFN 11 375-5 616-3 002 3 902 10 741 2010 Grund- och förskolenämnd 249 0 249 2040 Kvalitetschef 505 0 505 2050 Kanslichef 1 265 0 1 265 2200 Central förskolechef -538 891-538 2400 Grundskolechef F-9 113 1 813 113 201 Central förvaltning och nämnd 11 375-5 616-3 002 5 496 13 445 1 594 209 Modersmålsverksamhet 1 369 0 1 369 210 Central stödavdelning (CSA) 2 163 0 2 163 211 Korttidstillsyn (KTT) -1 044 0-1 044 220 Förskolor kommunal regi -3 475-823 2 170 4 386 1 367 891 240 Grundskola år F-6 kommunal regi -41-1 377 810 883 275 260 Grundskola år F-9 kommunal regi 2 731-2 774 22 4 708 2 874 1 813 20 Grund- och förskolenämnden 10 590-10 590 0 17 766 17 961 I ovanstående tabell redovisas övergripande: - Ingående saldo för resultatöverföring från föregående år, - Uttag i innevarande år av tidigare års överskott - Återbetalning i år av tidigare års underskott - Årets driftresultat exklusive resultatöverföring - Utbildningsförvaltningens förslag till fördelning av årets utgående resultat för resultatöverföring till nästa år Specifikation av nettoutfall på ansvars/resultatenhetsnivå framgår under respektive verksamhetsrubrik i årsbokslutet. Utbildningsförvaltningen föreslår att 2017 års resultat på 18,0 mnkr exklusive underskottet i elevpengssystemet i sin helhet överförs till 2018 års budget enligt specifikation i nedanstående tabell. 38

39 Beskrivning Resultatöverförinöverföring Resultat- 2018 (tkr) 2019 (tkr) Ack. Summa Finansiering resultatenheternas överskott från 2017 6 607 Förskola verksamhetsutveckling (överskott >1 %) 891 7 498 Grundskola verksamhetsutveckling (överskott >1 %) 1 813 9 310 Ansvar 2290 - Haga/Gudö förskoleenhet, avskrivning av 2017 års 461 9 771 underskott Nya webbplatser för Haninge kommuns för-, grund-, gymnasie- och 3 500 13 271 vuxenskola Dokumentation elevhälsan 700 13 971 Upphandling nytt system för skolskjuts 500 14 471 Kommunens arbetsgivarvarumärke GFN 500 14 971 Uppdrag - Genomlysning GFN 400 15 371 Digitalisering, systemstöd och kompetensutveckling inom IT 3 000 18 372 Satsning ökad likvärdighet digitalisering 2 500 20 872 Extraresurser, utsatta skolor 2 316 2 316 25 504 Sverige-finska klasser, Vikingaskolan? 700 26 204 Obligatorisk lovskola, nytt 2018 1 000 27 204 Ospecifiserade satsningar 2018 27 204 Delsumma 1: 24 888 2 316 27 204 Underlag för resultatöverföring från 2017-17 961 9 243 Fonderat överskott från 2016 att disponera 2018-9 243 0 Delsumma 2: -2 316 2 316 0 Att fondera till 2019 2 316-2 316 Summa: 0 0 0 Investeringsrapport I kommunfullmäktiges mål & budget för 2017 har grund- och förskolenämnden tilldelats 5,0 mnkr investeringsbudget för inventarier och utrustning till objektsspecifika investeringsprojekt. Grund- och förskolenämnden hemställde även i årsbokslutet 2016 till kommunfullmäktige om att tilldelade men oförbrukade investeringsmedel på 15,9 mnkr i sin helhet överförs till 2017 års investeringsbudget. Kommunfullmäktige fattade beslut i april om att grund- och förskolenämnden får disponera den här investeringsbudgetramen i sin helhet under 2017. I maj utökades GFN s investeringsbudget med ytterligare 0,5 mnkr för inventarier och utrustning till de tre nya avdelningarna på Alprosens förskola i Vega från och med hösten 2017. Detta innebär att grund- och förskolenämndens totala investeringsbudgetram för 2017 uppgår till 22,9 mnkr. Helårsutfallet för 2017 uppgår till 5,8 mnkr varav -1,2 mnkr avser utfall som initialt kostnadsförts av grund- och förskolenämnden men som avser investeringskostnader som ska hanteras av lokalförsörjningsenheten på kommunstyrelseförvaltningen eller Tornberget. Detta innebär ett faktiskt nettoutfall på 7,0 mnkr under 2017. Totalt återstår 15,8 mnkr i tilldelade men ej förbrukade investeringsmedel för grund- och förskolenämnden att äska om att föra över till 2018 års investeringsbudget, fördelat på 14,8 mnkr i objektsspecifika investeringsprojekt och 1,0 mnkr i ej objektsbestämda investeringsprojekt. I nedanstående tabell redovisas nämndens investeringsredovisning i årsbokslutet 2017.

40 Projektnummer Beskrivning Status Oförbrukad budget överfört från 2016 Tilldelad budget 2017 Utfall 201701-201712 Utfall att överföra till KSF/TB Förbrukat 2017 (GFN) Att överföra till 2018 objekts - specifikt Att överföra till 2018 ej objekts - bestämt Investeringsbudget GFN - "Tillkommande verksamhetsanpassningar 26138 Vattenskada Aspen Pågår 584 tkr 584 tkr 584 tkr 26151 Ornö Skola, inventarier/utrustning Pågår -41 tkr -99 tkr 77 tkr -23 tkr -64 tkr 26175 Soltak Åby förskola Pågår 65 tkr -73 tkr -73 tkr -8 tkr 26176 El-arbete och ljuddämpning Ribby fsk Pågår 26181 Nedkylningsskåp Muskö Pågår -52 tkr -52 tkr -52 tkr 26185 Söderbymalmsskolan elevstolar Pågår 135 tkr -139 tkr -139 tkr -4 tkr 26195 Äskande Tungelsta skola klassrumsmöbler Pågår 46 tkr -99 tkr -99 tkr -53 tkr 26196 Upprustning Hus B Pråmen Pågår 200 tkr -197 tkr -197 tkr 3 tkr 26198 Lärstudio Kvarnbäckskolan Pågår 200 tkr -273 tkr -273 tkr -73 tkr 26200 Verksamhetsanpassningar paviljong Måsöskolan Pågår 375 tkr 375 tkr 26201 Inköp av inventarier paviljong Måsöskolan Pågår 300 tkr 300 tkr 26203 Söderbymalmsskolan, kameraövervakning Pågår -94 tkr -94 tkr -94 tkr 29999 Övriga investeringsprojekt - ej fördelade invest.medel Löpande 2 011 tkr -1 490 tkr 521 tkr Delsumma investeringsbudget GFN - "Tillkommande verksamhetsanpassningar 1 970 tkr -169 tkr -442 tkr 77 tkr -366 tkr 915 tkr 521 tkr Investeringsbudget GFN - Lokalinvesteringar i Tornbergsägda lokaler som är hyreshöjande 26149 Tungelstaskolan kök UBF Avslutad 2 447 tkr -2 098 tkr 349 tkr 349 tkr 26179 Luftrenare slöjdsalar 2017 Avslutad 169 tkr -39 tkr -39 tkr 130 tkr Delsumma investeringsbudget GFN - beslutad av KF, objektspecifika 169 tkr 2 408 tkr -2 098 tkr 310 tkr 479 tkr 26142 Måsöskolan, inventarier/utrustning Pågår 3 443 tkr 352 tkr -852 tkr -500 tkr 2 944 tkr 26160 Tungelsta skola, inventarier/utrustning Pågår 1 267 tkr -89 tkr 36 tkr -53 tkr 1 214 tkr 26161 Ribbyskolan år F-6, inventarier/utrustning Pågår 3 000 tkr -2 457 tkr 306 tkr -2 151 tkr 850 tkr 26162 Åby Entré förskola, inventarier/utrustning Ej påbörjad 2 000 tkr -1 208 tkr 213 tkr -995 tkr 1 005 tkr 26163 Jordbro, utökning av förskolekapacitet, inv. & utr. Ej påbörjad 1 000 tkr 1 000 tkr 26164 Skoglindens förskola/ribby - Ny förskola, Pågår 2 000 tkr -684 tkr -684 tkr 1 316 tkr 26174 Sovaltaner förskolor Pågår 2 000 tkr -42 tkr -42 tkr 1 958 tkr 26177 Vendelsömalmsskolan, inventarier/utrustning Pågår 3 000 tkr -338 tkr -338 tkr 2 662 tkr 26180 Vargbergets förskola i Åby, inventarier/utrustning Ej påbörjad 2 000 tkr 2 000 tkr 26184 Förskolan Duvan inventarier och utrustning Pågår 1 500 tkr -1 363 tkr -1 363 tkr 137 tkr 26186 Inventarier och utrustning nya avdelningar förskolan Pågår 500 tkr -375 tkr -375 tkr 125 tkr 26189 Renovering Haga 1 och Haga 2, inventarier/utrustning Pågår -124 tkr 142 tkr 18 tkr 18 tkr 26915 Vikingaskolan, inventarier/utrustning Pågår -824 tkr -1 428 tkr 950 tkr -478 tkr -1 302 tkr Delsumma Investeringsbudget GFN - beslutad av KF, 13 887 tkr 7 000 tkr -7 756 tkr 796 tkr -6 961 tkr 13 927 tkr objektspecifika Summa investeringsbudget GFN 15 857 tkr 7 000 tkr -5 790 tkr -1 225 tkr -7 017 tkr 14 841 tkr 1 000 tkr 26138 Vattenskada Aspen Budgetram : - Tidsplan : Pågår Initierad av : - Driftkostnad via : - Den här vattenskadan är nu åtgärdad och slutreglerad. Grund- och förskolenämnden har ersatts för upparbetade kostnader för det här investeringsprojektet. 26142 Måsöskolan permanent Budgetram : 3.443 tkr Tidsplan : 2015-2017 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Investeringskostnader i samband ombyggnationen och utökningen av kapaciteten på Måsöskolan inklusive inventarier och utrustning. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26149 Tungelstaskola kök UBF Budgetram : - tkr Tidsplan : Avslutad Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Hyreshöjning Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men

som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26151 Ornö skola, inventarier & utrustning i samband med ombyggnation Budgetram : - tkr Tidsplan : 2017-2018 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Den här investeringsbudgeten i samband med ombyggnationen av Ornö skola är avsedd för inventarier- och utrustning. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget. 26160 Utökning årskurs F-6 i Tungelsta, inventarier & utrustning Budgetram : 1.267 tkr Tidsplan : 2016-2020 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Investeringskostnader i samband den planerade utökningen av kapaciteten på Tungelsta skola inklusive inventarier och utrustning i samband med att skolans kök byggs om under 2017. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26161 Ribbyskolan, inv./utr. I samband med utökning inom F-6 Budgetram : 3.000 tkr Tidsplan : 2016-2020 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Investeringsbudgeten för denna utökning är avsedd för inventarier- och utrustning till den nya organisationen och som beräknas att börjar tas i drift till läsåret 17/18 med årskurs F-2 och därefter en successiv utökning med en årskurs per år till årskurs 6. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26162 Förskola Åby entré, inventarier & utrustning Budgetram : 2.000 tkr Tidsplan : 2018-2019 (prel.) Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Avser investeringsbudget för inventarier och utrustning för den nya förskolan i Åby. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget. 26163 Jordbro, inv./utr. I samband med utökning av förskolekapacitet Budgetram : 1.000 tkr Tidsplan : 2018-2020 (prel.) Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad 41

42 Investeringsbudgeten för denna utökning av tre förskolaevadelningar är avsedd för inventarier- och utrustning och som beräknas att tas i drift 2019-2020. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för förskolan. Det här investeringsprojektet är tillsvidare vilande. 26164 Skogslindens förskola, inventarier & utrustning Budgetram : 2.000 tkr Tidsplan : 2018 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Investeringsbudgeten för denna volymökning är avsedd för inventarier- och utrustning och som beräknas att tas i drift 2018 Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för förskolan. 26174 Sovaltaner förskolor Budgetram : 2.000 tkr Tidsplan : Löpande 2016-2021 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Hyreshöjande Kapitalkostnaderna för den här investeringen kan komma att betalas initialt av grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget utan är hyreshöjande. Den här investeringen är hyreshöjande. Arbetet med införandet av sovaltaner beräknas att pågå fram till och med 2021. 26175 Soltak Åby förskola Budgetram : 65 tkr Tidsplan : 2017 Initierad av : Verksamheten Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas av beställande resultatenhet. 26176 Elarbete och ljuddämpning Ribby förskola Budgetram :? Tidsplan : 2017 Initierad av : Enheten Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen skall belasta enheten under avskrivningstiden. 26177 Inventarier/Utrustning, upprustning Vendelsömalmsskolan Budgetram : 3.000 tkr Tidsplan : 2016-2019 (prel.) Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Den här investeringsbudgeten i samband med ombyggnationen av Vendelsömalmsskolan är avsedd för inventarier- och utrustning. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-9. 26179 Luftrenare slöjdsalar generellt Budgetram : 169 tkr Tidsplan : Pågår Initierad av : Central förvaltning

43 Driftkostnad via : kapitalkostnad Avser installation av luftrenare i kommunala skolors slöjdsalar i de fall de saknas eller behöver kompletteras. Detta utifrån lärarnas arbetsmiljö. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget. 26180 Förskolan Vargberget i Ribby, invent./utrustn. Budgetram : 2.000 tkr Tidsplan : 2018 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Avser investeringsbudget för inventarier och utrustning för den nya förskolan i Åby som delvis ersättar Parks förskola. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget. 26181 Nedkylningsskåp, köket på Muskö skola Budgetram : - tkr Tidsplan : pågår Initierad av : Verksamheten Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas av beställande resultatenhet. 26182 Renovering Lida förskola, inventarier/utrustning Budgetram : - tkr Tidsplan : Avslutad Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget. Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26184 Duvans förskola, inventarier & utrustning Budgetram : 1.500 tkr Tidsplan : 2017 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Investeringsbudgeten för denna volymökning är avsedd för inventarier- och utrustning i samband med att förskolan åter tas i drift från och med hösten 2017. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för förskolan. 26185 Söderbymalmsskolan, nya elevstolar Budgetram : 135 tkr Tidsplan : 2017 Initierad av : Verksamheten Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas av beställande resultatenhet. 26186 Inventarier och utrustning nya avdelningar förskolan Alprosen i Vega Budgetram : 300 tkr Tidsplan : Hösten 2017-2018

44 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Avser inköp av inventarier- och utrustning i samband med att Alprosens förskola i Vega utökas med tre avdelningar i december 2017. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. 26189 Renovering Haga 1 och Haga 2, inventarier/utrustning Budgetram : - tkr (tilldelad budget 2018 3,0 mnkr) Tidsplan : 2018-2019 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad årskurs F-6 Investeringsbudgeten för denna volymökning är avsedd för inventarier- och utrustning i samband med att skolan renoveras och byggs om. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för grundskolans årskurs F-6. Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26194 Båtsmansskolan Budgetram : - tkr (se investeringsprojektnummer 26196) Tidsplan : 2017 Initierad av : Verksamheten Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas av beställande resultatenhet. 26195 Tungelsta skola, nya klassrumsmöbler Budgetram : 46 tkr Tidsplan : 2017 Initierad av : Verksamheten Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas av beställande resultatenhet. 26196 Upprustning Hus B Pråmen, invent./utrustn. Budgetram : 200 tkr Tidsplan : 2017 Initierad av : Verksamheten Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas av beställande resultatenhet. Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26198 Lärstudios Kvarnbäcksskolan, invent./utrustn. Budgetram : 200 tkr Tidsplan : 2017 Initierad av : Verksamheten Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas av beställande resultatenhet. 26200 Verksamhetsanpassningar paviljong Måsöskolan till förskoleverksamhet Budgetram : 375 tkr Tidsplan : Hösten 2017-2018

45 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Hyreshöjande Avser verksamhetsanpassningar inom- och utomhus i samband med att bottenplanet på den inhyrda paviljongen på Måsöskolan anpassas för förskoleverksamhet under vintern 2017-2018. Den här investeringen är hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26201 Inköp av inventarier paviljong Måsöskolan till förskoleverksamhet Budgetram : 300 tkr Tidsplan : Hösten 2017-2018 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Avser inköp av inventarier- och utrustning i samband med att bottenplanet på den inhyrda paviljongen på Måsöskolan anpassas för förskoleverksamhet under vintern 2017-2018. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. 26203 Söderbymalmsskolan, installation kameraövervakning Budgetram : - tkr Tidsplan : 2017 Initierad av : Verksamheten Driftkostnad via : Kapitalkostnad Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas av beställande resultatenhet. 26915 Vikingaskolans ombyggnation, inventarier & utrustning. Budgetram : - tkr (tilldelad budget 2018 8,8 mnkr) Tidsplan : 2015-2018 Initierad av : Central förvaltning Driftkostnad via : Kapitalkostnad Den här investeringsbudgeten i samband med uppförandet av nya Vikingaskolan är avsedd för inventarieroch utrustning. Kapitalkostnaderna för den här investeringen betalas initialt av central förvaltning men ingår därefter som underlag i det administrativa avdraget för årskurs F-6. Delar av dessa investeringskostnader kan initialt komma att hanteras via grund- och förskolenämnden men som i slutändan inte ska belasta nämndens investeringsbudget. Den här delen av investeringen är däremot hyreshöjande för grund- och förskolenämnden. 26999 Tilldelad men ej förbrukad investeringsbudget Budgetram : 1.365 tkr Tidsplan : löpande Initierad av : verksamheten Driftkostnad via : Kapitalkostnad Avser ackumulerad summa av tilldelad men ej fördelad investeringsbudget för grund- och förskolenämnden avseende tillkommande verksamhetsanpassningar.

46 Investeringsprojekt som genomförs av Tornberget Investeringsobjekt Budget Uppföljning/kommentar Totalt (mnkr) Kolartorp 3 förskola, nybyggnation 0,0 0,0 Avtal är tecknat med SBG Byggen AB om försäljning av mark för uppförande av en förskola med 6 avdelningar. Förskolan är tänkt att drivas av Kids 2 Home. Planerad byggstart i februari 2018. Verksamheten planerad att starta i januari 2019. Vikingaskolan, rivning och nybyggnation 264,0 263,0 Produktion pågår. Den nya skolan beräknas stå klar till sommaren 2018. Måsöskolan 104,0 88,5 Klar. Slutbesiktning genomförd. Ekonomisk slutredovisning återstår. Tungelsta skola kök 20,0 17,3 Slutbesiktning är genomförd och godkänd. Ekonomisk slutredovisning återstår. Vargbergets förskola (ersätter del av Park/Karusellen) 67,0 67,0 Stomresning pågår. Beräknas vara klar i augusti 2018. Förskola vid Åby entré (ersätter del av Park/Karusellen) 0,0 33,0 Förskola med 6 avdelningar i bottenvåning på bostadshus. Inflyttning planerad till sommaren 2019. Vendelsömalmsskolan 155,0 155,0 Renovering av hus E genomförd. Produktion av nya hus G pågår. Renovering av hus A, B och C kommer att ske etappvis. Utökning F-6 Skola i Handen 0,0 0,0 Avtal har tecknats med Turbinen AB avseende köp av skol- och förskoletomten i den nya detaljplanen på Örnens väg. Skolan och förskolan är tänkta att drivas av Academedia AB och planeras vara klara till höstterminen 2019. Åbyskolan 213,8 213,8 Förprojektering pågår och planritning är framtagen. Samarbete med skyddsrumskonsult för blivande skyddsrummet pågår. Landskapsarkitekt upphandlad. Planerad inflyttning sommaren 2020. Skogslindens Förskola (vid Ribbyskolan) 60,0 60,0 Stomresning pågår. Beräknas vara klar i augusti 2018. Utökning av Ribbyskolan 209,0 208,7 Projektering pågår. Planerat att gå ut på upphandling i slutet av maj 2018. Planerad skolstart ht20. Detaljplanearbete pågår. Ornö skola 8,5 Verksamheten evakuerad till Klockargården. Större delen av utvändiga markarbeten är klara. Ställning och intäckning runt huset pågår. Utredningar om grundläggning pågår samtidigt som utgrävning av grund skall påbörjas. Lyckebyhallen 49,9 49,9 Produktion enligt tidplan. Grundläggning och stomresning klar. Ny förskola i Vega (detaljplan 2) 0,0 Avtal har tecknats med Wästbygg AB om försäljning av mark för uppförande av en förskola med 6 avdelningar. Förskolan kommer att drivas av Raoul Wallenbergskolan. Arbetet följer tidplanen, enligt vilken förskolan ska öppna i augusti 2018. Ny F-9 skola och aktivitetshus i Vega (detaljplan 5) 440,0 440,0 Planering pågår för kommande projekttävling för arkitekter. Tomten blir tillgänglig för byggnation sommaren 2019 när det provisoriska järnvägsspåret försvinner. Inflyttning planerad till sommaren 2021. Ny F-6 skola och förskola i Vega (detaljplan 2) 0,0 Avtal har tecknats med Wästbygg AB om försäljning av mark för uppförande av en F-6 skola för 350 barn och en förskola med 6 avdelningar. Förskolan och skolan är tänkta att drivas av Raoul Wallenbergskolan. Planeras vara klara sommaren 2019. Raoul Wallenbergsskolan har ännu inte fått tillstånd från skolinspektionen för att öppna skola i Vega, vilket riskerar att försena skolbygget till 2020. Förskolan Tallen 65,3 65,3 Förstudie pågår, rivning av befintlig förskola, byggnation av ny 8 avd konceptförskola. Evakuering väntas ske till de paviljonger som Vikingaskolan är evakuerade till i dagsläget. Planeras att utföras i samverkan. Renovering av Hagaskolan 140,0 140,0 Förfrågningshandlingar klara att skickas ut, inväntar bygglov. Förskola i Hermanstorp 60,0 Förstudie pågår, ny 6 avd förskola. Ribbybergsskolan 51,0 51,0 Förstudie pågår, nyproduktion av kök, matsal samt musiklokaler. Även ombyggnation av befintligt kök och matsal till fritidslokaler. Ny förskola i Vega (detaljplan 4) 67,0 Projektering påbörjad. Summa: 1 966,0 1 861,0

47 Personal Prioriterade insatser inom arbetsmiljöområdet under året I samarbete med HR har grundskoleavdelningen aktivt arbetat tillsammans med rektorer för att minska långtidssjukfrånvaron. Årshjulet i SAM har arbetats med under året för att arbeta mer proaktivt på alla enheter. Syftet har varit att säkerställa att alla enheter följer de riktlinjer som finns. Den fackliga samverkan centralt på förvaltningen har delats upp för att ge fler yrkesgrupper möjligheter att fokusera på sin arbetsmiljö. Exempel på detta är rektor, icke-lärare etc. som fått egna fackliga samverkansmöten. UBF har tillsammans fått utbildning i facklig samverkan. Alla chefer inom utbildningsförvaltningen hade heldag med fokus på att rekrytera, behålla och utveckla personal. Dessa faktorer, framförallt de senare är en förutsättning för en fungerande arbetsmiljö. Chefsbyten och personalbrist är ett arbetsmiljöproblem på flera håll. Alla chefer inom utbildningsförvaltningen har erbjudits samtalstider med ROA och flera har använt denna fria nyttighet för att sortera och skapa en bättre arbetsmiljö. Förskolan har prioriterat arbetet med att utveckla effektiva och välfungerande team. Att som individ befinna sig i ett utvecklande sammanhang där man som grupp upplever att man drar mot samma mål är en viktig faktor för arbetsmiljön. Förskolan har utvecklat en modell vi arbetar efter. Den bygger på att grundligt utreda de psykosociala arbetsmiljöförhållandena, jobba med teorier och praktiska övningar kring grupputveckling samt ta fram en handlingsplan för fortsatt arbete. Det går till på följande sätt: Företagshälsovården gör djupintervjuer med var och en som de sammanställer och återkopplar till förskolan. De föreslår också åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i gruppen. HR och Central förskolechef jobbar med teorier och övningar kring grupputveckling. Tillsammans identifierar pedagogerna viktiga utvecklingsområden som sammanställs i en handlingsplan. Handlingsplanen följs upp kontinuerligt Effekter av dessa insatser och förväntade resultat på sikt Grundskoleavdelningen fortsätter med frekventa samtal om arbetsmiljön i rektorsgruppen. Fler samarbeten med HR-avdelningen samt fortsatt kompetensutveckling på området. De förskolor som prioriterats är där det finns signaler om att gruppens förmåga inte är så hög. Det kan vara genom APU, skolenkät och förskolechefens bedömning. På de områden där vi påbörjat denna typ av insatser under 2016 har vi ingångsvärden från APU och skolenkät 2016 som vi har jämfört med APU och skolenkät 2017 och det går tydligt att se effekter. Både trivsel, förståelse för uppdrag och mål samt förtroendet för chef ökar där insatser är gjorda. Därför blir dessa insatser även prioriterade under nästa år. Bedömning av sjukfrånvaroutvecklingen De flesta enheter inom grundskolan håller sig inom rimliga gränser. Några enheter sticker ut. Förklaringen till dessa är ofta kopplad till ledning och organisation. Även här har direkt dialog med rektor samt upprättande av handlingsplaner varit våra främsta åtgärder. Förskolan ligger högt i sjukfrånvaron, både i Haninge och i riket. Mellan 2011 till 2015 ökade sjukskrivningarna inom förskolan med 21 procent (Försäkringskassan, Statistikbilaga till pressmeddelande, november 2016). Arbetet med att minska sjukfrånvaron är en väldigt viktig fråga både lokalt och nationellt. Förutom de insatser som nämns i insatser inom arbetsmiljön, som hänger ihop med sjukfrånvaron, har förskolan i Haninge arbetat med att tydligare följa upp sjukfrånvaron på alla nivåer. Förskolecheferna jobbar mer tillsammans med både HR och företagshälsovården med hållbara lösningar för långtidssjukskrivna. Ingångsvärdet i januari 2017 för korttidsfrånvaron var 4,74 procent och utgångsvärdet i november var 4,26 procent. Ingångsvärdet för långtidsfrånvaron var i januari 7,92 procent och utgångsvärdet i november var 6,96 procent. Totala sjukfrånvaron var i januari 12,66 procent och 11,22 procent i november. Utvecklingen under året är alltså en nedgång med 1,44 procent på totalen. Eftersom det i förskolan är övervägande kvinnor som jobbar så är fler kvinnor än män sjukskrivna. Procentuellt är den ackumulerade sjukfrånvaron för kvinnor 11,37 procent och för män 6,70 procent. När det gäller korttidsfrånvaron är de som är 29 år och under överrepresenterade. När det gäller långtidsfrånvaro är de som är 50 år eller uppåt överrepresenterade.

48 Utifrån att det över ett år går att se en trend att sjukfrånvaron sjunker, kopplat till de insatser som pågår och det ökade fokus att arbeta riktat med sjukfrånvaron, bedömer utbildningsförvaltningen att sjuktalen kommer fortsätta minska även nästa år. Antal anställda Personalstatistik ackumulerade värden 2016 2017 Total sjukfrånvaro % ack 9.00% 8.65% Sjukfrånvaro % <60 dgr ack 45.04% 46.99% Sjukfrånvaro % >=60 dgr ack 54.96% 53.01% Total sjukfrv i %, kvinnor 9.84% 9.34% Total sjukfrv i %, män 4.87% 5.25% Total sjukfrv i % <29 år 8.24% 8.02% Total sjukfrv i % 30-49 9.19% 8.37% Total sjukfrv i %=>50 år 9.03% 9.29%