Handledarutbildning Matematiklyftet Ett språkutvecklande förhållningssätt
generella förmågor powerful knowledge? 2 Petra Magnusson
Ett språkutvecklande förhållningssätt Språkinriktad undervisning Språkutvecklande undervisning Samspel ämne språk, språk ämne Språk i matematik (1-3, 4-6, 7-9, gy) Främja elevers lärande I, II (4-9) Kommunikation i naturvetenskapliga ämnen (gy) 3 Petra Magnusson
Kognitivistisk teori transfer begriplighet förmedling av kunskap modellering feedback strategier metakognition Sociokulturell teori utforska konstruktion av kunskap stegvis erövring semiotisk resurs stöttning mediering 4 Petra Magnusson
Ljud, ord, meningar Lingvistisk aspekt Språkets användning Funktionell aspekt Språkets betydelse Semantisk aspekt Språkets styrning, anpassning Strategisk aspekt Vardag Enkel meningsbyggnad Kommunikativa funktioner, jämlika samtalspartners Vardaglig betydelse, konkreta begrepp Sociala strategier Skola Komplex meningsbyggnad, sammansatta ord, svåra ordformer Konceptuella funktioner, ojämlika samtalspartners (elev-lärare) Fackspråklig begreppsanvändning, abstrakta begrepp, avancerat språkbruk Kognitiva strategier, förmåga att använda dem Hajer & Meestringa, 2014 5 Petra Magnusson
Kapa, klyva, rikta, hyvla! Kapa, klyva, rikta och hyvla är den grundläggande processen när vi tillverkar produkter. Kapa, att såga tvärs över träfibrerna. Klyva, att såga längs med träfibrerna. Rikta, att göra två sidor raka och i 90 grader mot varandra Hyvla, att planhyvla ämnena så att de blir jämntjocka i det mått man önskar Hantverk Introduktion (https://eggsnickeriet.com/2013/03/05/kapa-klyva-rikta-hyvla/) Exempel från Gu: Loeb, Holm, Holmberg, Olvegård (2016) 6 Petra Magnusson
Kapa, klyva, rikta, hyvla! Kapa, klyva, rikta och hyvla är den grundläggande processen när vi tillverkar produkter. Kapa, att såga tvärs över träfibrerna. Klyva, att såga längs med träfibrerna. Rikta, att göra två sidor raka och i 90 grader mot varandra Hyvla, att planhyvla ämnena så att de blir jämntjocka i det mått man önskar Allmänna och ämnesneutrala ord Ämnesrelaterade ord Fackord 7 Petra Magnusson
Lgr 2011 8 Petra Magnusson
Flera matematiska språk algebra, statistik: avancerad meningsbyggnad, ingen kontext, låg grad av personifiering geometri, aritmetik: högre grad av vardagsspråk 9 Petra Magnusson
Lässtrategier i matematik? Ord som har speciell betydelse i matematiken. Ord som har flera och olika betydelser inom matematiken. Symboler med särskild betydelse inom matematiken. Illustrationer med olika funktioner. Lässtrategi-undervisning också i matematik! 10 Petra Magnusson
Strategier för läsning förutspå handlingen ställa egna frågor klargöra oklarheter sammanfatta (efter Palinscar & Brown, 1984) 11 Petra Magnusson
Förmågor i Bi, Ke, Fy syfte, centralt innehåll, kunskapskrav Granska information Kommunicera och ta ställning Ämnesspecifika begrepp, modeller och teorier Beskriva Förklara 12 Petra Magnusson
Ämnesinnehållsmål Kunna koppla strömkretsar på ett säkert sätt. Kunna göra experiment med diod, transistor, spole, kondensator. Använda dina resultat för att förbättra dina experiment. Förstå samband mellan användning av elektronik och energikonsumtion. Lära dig om miljöpåverkan vid framställning av elektronikprodukter. Få kunskap om upptäckter inom elektroniken. Språkmål Formulera frågeställningar. Formulera skriftlig planering. Dokumentera undersökningar i tabeller, diagram, bilder, skriftlig rapport. Tolka och jämföra resultat med hjälp av elektroniken och dess begrepp. Resonera utifrån undersökningsresultat. Beskriva naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors livsvillkor. 13 Petra Magnusson
Akademiserat ordförråd: lägg ihop de resultat du fick i dina försök och bestäm hur de hänger ihop och vad det kan betyda sammanför resultaten och fastställ en slutsats Ofta opersonligt, passivformer: människorna slängde sina sopor i skog och mark och förstörde miljön miljön förstördes av avfallsdumpning Nominaliseringar: man täcker soptippen med olika lager för att gifter inte ska läcka täckning av soptippen för att förhindra läckage definiera, klassificera, ordna, rapportera och förklara progression utredande och analytiska rapportskrivandet diagram och tabeller, bilder och grafiska framställningar metaforer och liknelser: hybridspråk 14 Petra Magnusson
kontextuellt stöd språklig aktivitet och interaktion språklig stöttning 15 Petra Magnusson
kontextuellt stöd vardagserfarenheter återkoppla rama in språklig aktivitet och interaktion samtala (enskilt, i par i klassen) formulera förståelse verbalt (skriftligt, muntligt) förklara för andra transformera förståelse språklig stöttning explicit (om vad, hur och varför, ämne och språk) stödstrukturer (formulera om, sorteringsmallar, skrivmallar synliggöra lärandet 16 Petra Magnusson
Vad innebär det att beskriva, jämföra, förklara, ordna i tidsföljd? Beskriva Jämföra Det här är det ser ut som det verkar som Det liknar varandra i det skiljer sig i hur det är större, bättre, svårare (osv) än Förklara samband Ordna i tidsföljd det är x eftersom A är ett resultat av A orsakar B I inledningen först sedan i slutet Matematik: problemlösningsförmåga begreppsförmåga metodförmåga resonemangsförmåga kommunikationsförmåga Centrala förmågor i No-ämnena: använda kunskaper i ämnet för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genomföra systematiska undersökningar i ämnet använda ämnets begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. 17 Petra Magnusson
https://larportalen.skolverket.se/#/modul/1- las-skriv/grundskola/017_framja-eleverslarande-no2/del_06/ Vad kan det här ha för betydelse i mitt klassrum? 18 Petra Magnusson
Läs mer Bergvall, I. (2016). Bokstavligt, bildligt och symboliskt i skolans matematik: en studie om ämnesspråk i TIMSS. Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2016. Uppsala. Gibbons, P. (2010). Lyft språket, lyft tänkandet. Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket. Loeb, Holm, Holmberg, Olvegård (2016). Rapport, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i gymnasieskolans yrkesutbildning. Gu.Tillgänglig: http://ips.gu.se/digitalassets/1584/1584556_rapport_spr--kutvecklande_vgr_2016-1-.pdf Hajer, M. & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok. 2:a uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Liberg, C.(2008). Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag. I Arne Engström (red.) Att erövra världen, Linköping: Linköping University Electronic Press. 53-68. Tillgänglig: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:349639/fulltext02.pdf Segerby, C (2016). Läsning i matematik. I Alataol, T. (red.) Läsundervisningens grunder. Malmö: Gleerups. Skolverket (2015): Läslyftet, Främja elevers lärande i NO II. Tillgänglig: https://larportalen.skolverket.se/#/modul/1-las-skriv/grundskola/017_framja-elevers-larande-no2 19 Petra Magnusson