BIGFOT- Bedömning av ordkunskap vid Inlärning av Grundskolans ämnestexter med hjälp av Frekvensbaserat OrdförrådsTest

Relevanta dokument
CSL-dagen Susanne Duek

Ordförråd och läromedel

Att läsa för att lära

Språk- och litteraturcentrum LLYU60, Uppsats 15 hp Handledare: Lena Ekberg. Ordförståelse i läroböcker hos vuxna andraspråkselever

Ämnesprov för grundskolans Lärare

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7

Svensk författningssamling

Måste man vara strömförande för att vara en bra ledare?

Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2018/19. Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:1562

MASTER. Mining and selecting texts for easy reading. Katarina Mühlenbock

PM - Terminsbetyg i årskurs 6. Vårterminen 2018

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

Läsförståelse och ordförråd

Andraspråkselevers ordförståelse i samhällskunskap

All lära på si+ andraspråk

Nyanlända elevers möte med gymnasiets läromedelstexter

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Ämnesprov för grundskolan

Akademiska ord i kemi

Kvalitetsredovisning. Ramkvilla skola. Läsåret

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16

Pedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan

SVENSKA. För dig som vill bli bättre på att läsa, skriva och uttrycka dig. Grundläggande nivå. Delkurser 1-5. Kurskod: SGRSVE7

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2014/15

Läsa och tolka läromedelstext Lotta Olvegård, Göteborgs universitet

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen

Svensk författningssamling

Ann-Sofie Bjärkeblad

KVALITETSRAPPORT 1 GRUNDSKOLAN 1-9 i Robertsfors Kommun läsåret 2015/16. När du tittar på dina

Svenska som andraspråk

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Historia, ingen lätt historia

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Rektorsområde Tomtberga Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Kommun Kommunkod Skolform

BARN- OCH UTBILDNING Uppföljning internkontrollplan

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog

Ready for Academic Vocabulary?

Andraspråkselevers och lärares uppfattningar om undervisning med fokus på ordförståelse och ordinlärning

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Sofie Johansson Kokkinakis

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog

Kommun Kommunkod Skolform

Resultat från nationella prov i årskurs 6, vårterminen 2014

Skolblad avseende Stora Sätraskolan. Antal elever läsåret 09/10. Andel elever berättigade till modersmålsundervisning läsåret 09/10

Resultat från de nationella proven 2014 för årskurs 9. Upplands Väsby kommun Kundvalskontoret

Det är nästan i alla ämnen som det finns svåra ord

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program

Lärare är levande Lexin Nyanlända elevers strategier för att förstå okända ord i lärobokstext

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

PM Elever och personal i grundskolan (inkl förskoleklass) läsåret 2017/2018

De samhällsorienterande ämnenas didaktik vid IDPP programförklaring

En workshop om att arbeta i ämnesintegrerade projekt

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Elever med godkänt provbetyg per ämnesprov åk 9 Skola: Sjöängsskolan Läsår: Årskurs: 9 Pojkar

Samhället och skolan förändras och matematikundervisningen som den

Enheten för förskole- och grundskolestatistik 19 april (14) Dnr 2016:1320 Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2016/17

Slutbetyg i grundskolan, våren 2017

Inriktning Kommun Kommunkod

Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"

Särskild utbildning för vuxna Gnesta Kommun Lärvux

Ämnesprov för grundskolan

Språkets betydelse för elevers matematiska inlärning i årskurs 1

Inriktning Kommun Kommunkod

Checklista för bedömning av läromedel

Två svenskämnenvarför. Lena Sjöqvist Anna Österlund

Förenkling eller förvirring? Läromedels möjligheter och begränsningar

1. Inledning, kapitel 1 och 2

Språkets inverkan på matematikresultatet

SVÅRA ORD I LÄROBOKSTEXT PÅ MEDIAPROGRAMMET

OJUSTERAT VALLENTUNA KOMMUN. 5 2ss. Uppföljning av timplaner (BUN t0) Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärendet i korthet.

Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den

barns utvecklade förståelse av ekonomi

PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16)

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Resultat grundskola årskurs 6-9 HT16

Registrera resultaten enligt vad som gäller för respektive årskurs och delprov (se nedan).

Omkring elever avslutade årskurs 9 våren av dem gick i någon av Nynäshamns kommunala grundskolor.

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ämneskombinationer Hösten 2019

Ämnesspråk i matematik - något mer än begrepp? Ida Bergvall, PhD

Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

En särskild skola? Undervisning, lärande och synen på uppdraget i särskolan Susanne Hansson Karlstads universitet

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Slutbetyg i grundskolan, våren 2016

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2017/18

Faktablad Sandvikens grundskola 2014

PM - Elever och personal i grundskolan. Läsåret 2018/2019

Statens skolverks författningssamling

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Lyrfågelskolan

Resultatprofil Läsåret Långhundra skola Årskurs 1-6 Förskoleklass Fritidshemmet

Rapport om utbildningsresultat i grundskolan 2009, samt genomsnittlig betygspoäng nationella program i gymnasieskolan 2008 och 2009

Ordförståelse i relation till provresultat hos vuxna andraspråkselever på omvårdnadsprogrammet

Motiv för legitimation

Svensk författningssamling

Transkript:

BIGFOT- Bedömning av ordkunskap vid Inlärning av Grundskolans ämnestexter med hjälp av Frekvensbaserat OrdförrådsTest Susanne Duek, adjunkt i Svenska som andraspråk/doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy Karlstads universitet

BIGFOT- en delstudie i MOA, mätning av ordförrådet i andraspråk Projektdeltagare Projektledare: Sofie Johansson-Kokkinakis, Göteborgs universitet Carina Carlund, Göteborgs universitet Susanne Duek, Karlstads universitet

Övergripande syfte med projektet Syftet med projektet är att undersöka skillnader i sammansättning av ordförråd i grundskolans (högstadiets)ämnestexter Att göra en bedömning av vilken betydelse prestation i frekvensbaserade ordförrådstest har i åtta olika skolämnen Pilottest av en svensk variant av Nations Vocabulary Level Test (VLT) som utvecklas av Sofie Johansson Kokkinakis vid Göteborgs universitet

Bakgrund Ordil (Lindberg, Kokkinakis, Holmegaard m fl.) Tidigare forskning om ordförrådets betydelse (Hvenekilde & Golden, Enström, Nation, Laufer) Nations VLT (Vocabulary Level Test)

Utförande Med hjälp av ett frekvensbaserat ordtest mäts det receptiva ordförrådet hos ca 250 elever i år 7-9. Drygt 50% av gruppen har svenska som andraspråk. Utifrån resultaten i testgrupperna och genom en frekvensbaserad analys av orden i läromedelstexter vill jag försöka bedöma elevernas möjligheter att förstå texterna i läromedlen.

Övergripande syfte Det övergripande syftet är alltså att försöka ge en bild av de olika elevgruppernas utmaningar och möjligheter att förstå innehållet i läromedelstexter, se om det finns några tydliga skillnader mellan grupperna (f f a svenska som förstaspråk/svenska som andraspråk) och utreda vilka typer av ord på som kan förorsaka eleverna svårigheter med förståelsen.

Tidigare forskning Många forskare är överens om att ordförrådet har störst betydelse för framgång i skolans läsämnen. Lärare på fältet är ofta ganska omedvetna om vilka ord andraspråkselever inte förstår. Man behöver förstå minst 95% av orden i en text för att kunna ta till sig dess innehåll (Nation). Akademiska ord (typiska skriftspråksord, skolspråksord)!

ORDIL-projektet (Lindberg, Kokkinakis m fl. 2005) Projektgruppen för Ordil har kategoriserat läromedelsspråket enligt följande uppdelning: allmänspråkliga ord (såsom komma, människa, stor etc) allmänna ämnesövergripande läroboksord ( academic words ) (såsom utbredning, resurser, bilda, framträdande, avtar, motsvarande, föremål etc.) ämnestypiska ord (allmänna, men typiska för ett visst ämne, såsom arbetare, klimat, hastighet, blandning, påverkar, muskler, företag, kyrka etc.) ämnesspecifika ord och facktermer (såsom produktionsfaktorer, reformationen, barrskogsbältet, tidigmodern, decimalform, kopplingsschema, elektrolyt, kromosomer)

Metod Kvantitativ analys av ord i läromedel i ämnena biologi, matematik, geografi och samhällskunskap (för åk 8) med hjälp av datorbaserad ordfrekvensanalys. Vissa kvalitativa aspekter av ord i texterna. Ordtester (receptivt ordförråd) med hjälp av frekvensbaserat ordtest (Utgår från OrdiL-korpusen, resultaten för elever med svenska som L1 och som L2 jämförs). 253 elever deltog i testet. Testresultaten analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS.

Deltagare, material Analys av läromedelstexter för år 8 i ämnena: geografi, biologi, matematik och samhällskunskap Elever i år 7-9 (drygt hälften med svenska som andraspråk) utför frekvensbaserade ordtest. 209 av de 253 eleverna är födda i Sverige. Merparten har alltså gått hela sin skolgång i Sverige. Eleverna kommer från 4 olika skolor: innerstadsskola (andraspråkselever i minoritet), förortskola (nästan 100 % andraspråkselever), mellanstadskola (ca 50 %/50 %), småstadskola (andraspråkselever i minoritet)

Del av analys Frekvensanalyserad biologitext: Frekvensanalyserad samhällskunskapstext:

Frekvensanalyserad läromedelstext Samh. % Biologi % Geografi % Matte (enklare lästal) % FB 1 61 68 74 77 58 FB 2 8 10 4 4 7,5 FB 3 7 3 5 3 4 FB 4 2 2 1 3 2,5 FB 5 4 1 2 1 1 FB 6 0,5 10 1 1,5 10 FB 7 1 1,5 1 2 1,5 FB 8 1 2 1 2 1,5 FB 9 1 0,5 0 1 0,5 FB 10 0 1 1,5 1 0,5 Övriga ord 13 9 9 4,5 8,5 Matte * (svårare lästal) %

Frekvensbandsindelningen i de olika texterna/ämnena samt tidningstext Ma % Bi % Ge% Samhällsk.% Tidningstext% Fb 1 71,18 69,86 67,44 65,98 64,45 Fb 2 6,44 8,3 7,49 6,61 4,39 Fb 3 4,19 3,13 4,77 4,06 3,22 Fb 4 2,17 2,2 2,59 2,83 1,66 Fb 5 1,61 1,52 1,43 2,33 1,56 Fb 6 1,05 1,44 0,82 1,56 0,98 Fb 7 1,05 1,02 0,68 0,5 0,78 Fb 8 1,37 2,03 1,57 0,78 0,29 Fb 9 0,32 0,68 0,68 1,17 0,98 Fb 10 0,72 0,93 1,02 0,67 0,88 Övr. 9,9 8,96 11,51 13,51 20,8

Exempel på ord ur de olika FB FB 1: människan, lever, på, en, mycket, för, oss, andra, när, gaser, vatten, och, alla FB 2: speciell, planet, syrgas, ung, vattenånga FB 3: ammoniak, planeter, förändra, värmen FB 4: jämn, solsystem, liknas, informationen FB 5: balansen, atmosfär, förbränner, samhällen FB 6: skyddande, impulser, medvetna FB 7: solstrålningen, komplicerat, hjärnhalvorna, erfarenheter, sinnesorgan FB 8: möjlig, solglasögon, växthusgaser, bearbetar FB 9: substans, drömmer, omgivna, sorterar FB 10: ozonskikt, nervimpulser, förlängda, räta (ut)

Svenska och etnocentriska inslag i texterna Ämnestexterna i samtliga undersökta ämnen (Ge, Ma, Bi, Sh) innehåller kulturspecifika ord och ord som kräver viss kontextuell förförståelse: gräddkolor, sega råttor, lyckohjul, trisslotter (matematiktexter) klä julgranen (biologitext) (mycket metaforer: Jordens solglasögon, ylletröja ) historiska perspektiv genom utdrag ur Mobergs Utvandrarberättelser med dialektala drag (geografitext) mammaledighet, JAS:37 Gripen, folkhögskola, vildmarksläger, studieskuld, förortsvilla (Sh-text)

Nations VLT (receptivt ordförråd) First 1000 [Go 2] 1. SEE: They saw it. a.cut b.waited for c.looked at d.started 2. TIME: They have a lot of time. a.money b.food c.hours d.friends 3. PERIOD: It was a difficult period. a.question b.time c.thing to do d.book 4. FIGURE: Is this the right figure? a.answer b.place c.time d.number 5. POOR: We are poor. a.have no money b.feel happy c.are very interested d.do not like to work hard

Exempel, test av frekvensnivå 1 1. Detta är en möjlig väg. a. tänkbar b. mjölig c. krånglig d. svår 2. De är två olika människor. a. inte vanliga b. lika c. ovana d. inte lika 3. De flesta badar på sommaren. a. nästan alla b. några c. nästan ingen d. de enda Svensk prototyp utvecklad av Sofie Johansson-Kokkinakis, GU

Genomsnittligt resultat av hela testet för elever med svenska som modersmål annat modersmål

Diagram över resultaten för elever med svenska som förstaspråk

Diagram över testresultaten för elever med svenska som andraspråk

Testresultat för respektive skola

Testresultat, totalsumma (alla delar) och startålder Startålder svenska? Mean Svenska som L1 51,44 116 Förskolålder (1-5 år) N 43,60 107 Lågstadiet (6-9 år) 43,80 15 Mellanstadiet (10-12 år) Högstadiet (13-16 år) 34,63 8 35,14 7 Total 46,69 253

Slutsats? 80% av texterna totalt utgörs av högfrekventa ord, övriga 20 % är fördelade över de olika frekvensbanden FOT visar dock att flertalet av eleverna inte förstår alla ord bland de 1500 vanligaste orden. Om man utgår enbart från testresultaten och textanalyserna kan man misstänka att flertalet av eleverna kommer få svårigheter att förstå innehållet i texterna. Elever med svenska som andraspråk har signifikant större svårigheter, dels utifrån de kvantitativa resultaten, men tänkbart är att också de kulturspecifika inslagen i texterna vållar ytterligare svårigheter för förståelsen (om inte den kontextuella förförståelsen finns). För litet underlag för att göra dra några långtgående slutsatser, möjligen en liten fingervisning

Länk till VLT http://www.lextutor.ca/