Omvälvningen i arbetet och det livslånga lärandet (arbetsgruppens rapport) Annika Bussman Undervisningsråd

Relevanta dokument
Vägar till ny kunskap

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland

Ny kompetens genom läroavtal

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Höga läsfärdigheter bland unga

PIAAC. Den internationella undersökningen av vuxnas färdigheter. Finländska vuxnas grundläggande färdigheter bland de bästa i OECD-länderna

Validering av realkompetens vid (finländska) högskolor

Utan kompetensutveckling är du passé vid 43

Vuxenutbildning utbildning för vuxna på grundläggande, gymnasial och påbyggnadsnivå

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Livslång vägledning i Finland

Framtidens scenario - Bättre resultat och jämlikhet i yrkesutbildningen

YRKESHÖGSKOLORNA I FINLAND. kompetent arbetskraft och innovationer för hela landet

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Hannele Kerola HUR PÅVERKAR GLOBALISERINGEN ARBETSLIVET I NORDEN

Valprogram SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet (5)

OPEN DAY SAMARBETE MED ARBETSLIVET

Målen för lärarutbildningen

Det livslånga lärandet

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Studieinfo.fi Informations- och utbildningsdag för ansvariga användare inom vuxenutbildning

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Hur få ihop arbetsmarknad, utbildning och näringsliv?

RP 203/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av socialvårdslagen

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN

Kompetenspolitiska insatser inom vuxenutbildningsområdet - En jämförande nordisk studie. Gun-Britt Wärvik

Globaliseringens effekter på lokala arbetsmarknader i Sverige

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

Tillväxtverkets arbete för näringslivets kompetensförsörjning. Kompetensförsörjningsdagarna april 2017

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november Karin Alm Chearnley

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

Hörandetillfälle för medborgarinstituten. Helsingfors Annika Bussman

LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET

Utbildning och omställning

14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning, preliminära uppgifter. Arbetslösheten bland högutbildade ökade med omkring 30 procent från år 2012

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT 2010/11/05 NEW SKILLS FOR NEW JOBS

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

för individ och samhälle (SOU 2019:4). Eftersom ärendet inte kan avvakta beslut i nämnden sker yttrandet enligt delegation av nämndordföranden.

Arbetsmarknadsutsikter

TE-tjänster för företag och arbetsgivare

C3L Centrum för LivsLångt Lärande

Positionspapper arbetsmarknad/kompetensförsörjning - Ett enat Sydsverige för en stark och växande arbetsmarknad

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

Måldokument Utbildning Skaraborg

Det nya gymnasiet stöder och inspirerar

Kompetensförsörjning i Stockholmsregionen Kortversion

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

Företagens behov av teknikkompetens. Teknikföretagen för Sveriges viktigaste företag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

Partnerskapsträff i Vasa Vuxenutbildningsservice & läroavtalsverksamhet

Investera i utbildning

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av december månad 2010

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen

En analys av AIPAL jämförelserapport för Yrkesexamen för specialhandledare av barn och ungdomar

Anita Lehikoinen Kanslichef

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

Investeringar i skolan för mer kunskap

STARTENKÄT Enkäten görs senast inom en månad från det att den personliga utvecklingsplanen för kunnandet har godkänts.

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Kommunikationsstrategi yrkesutbildningen

Högskoleutbildning för nya jobb

RÖSTA FINLAND TILLBAKA

Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Magnus Mörstam

LÄROPLANSGRUNDER FÖR DEN FÖRBEREDANDE UTBILDNINGEN FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

Ett ode till gymnasieutbildningen. Processen med

Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPers förslag till en organisations- och finansieringsmodell för social- och hälsovården

Barn och personal i fritidshem hösten 2010

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx,

Vi har fokus på kunden inom vår verksamhet Vi utökar självbetjäningsmöjligheterna för våra kunder och hjälper kunderna agera riktigt på egen hand.

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Antagningen av studerande förnyas

Kyvyt käyttöön work-shop KVALITETSREKOMMENDATIONER FÖR SERVICE SOM FRÄMJAR SYSSELSÄTTNING OCH DELAKTIGHET

Aktuellt inom utbildningssektorn

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19

Vem kan rädda den svenska välfärden?

ETT ENAT SYDSVERIGE FÖR EN STARK OCH VÄXANDE ARBETSMARKNAD

Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Installationsavtalet fr.o.m. 1 april 2016

Bilaga till överenskommelse gällande DUA nyanlända. Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Sigtuna kommun och Upplands Väsby kommun.

Transkript:

Omvälvningen i arbetet och det livslånga lärandet (arbetsgruppens rapport) Annika Bussman Undervisningsråd 8.5.2018

Arbetets omvälvning och livslångt lärande Työn murros ja elinikäinen oppiminen Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2018:8 Utgångsläget: Hela utbildningssystemet granskas, fokus på utbildning för vuxna Målsättningen att få förslag gällande bestående strukturer, inte projekt 2

Framtidens kunskapsbehov verklighet redan idag EU-komissionen: Ännu för två generationer sedan var tillträde till grundutbildning avgörande för att trygga framtiden, nu handlar det om livslångt lärande OECD: Tiden korrigerar inte problemet med svaga grundläggande färdigheter för vuxna. Det räcker inte att kunskapsnivån stiger när de åldersgrupper som fått mindre utbildning avgår från arbetskraften. Kravnivån ökar snabbare. Stärkande av den europeiska identiteten med hjälp av utbildning och kultur (COM(2017) 673 final) OECD 2017. How much will the literacy level of the working-age population change from now to 2022? Adult Skills in Focus #7. Paris: OECD 3

Arbetets omvälvning Framtidens arbetsformer är annorlunda än idag, skillnaden mellan arbetsgivare och arbetstagare blir diffusare Försörjningen skapas av olika källor, organisationerna är temporära och föränderliga, digitaliseringen möjliggör plattformer där behovet och utbudet av arbete möts Rutinartade arbeten delegeras till maskiner och människorna koncentrerar sig på att utnyttja teknologin för att lösa problem Det finns hotade arbeten, där människan kan ersättas med robotar och bestående arbeten som också förändras Hela verksamhetsmiljön förändras och förutsätter förmåga att verka och skaffa kunskap och tjänster i en ny kontext 4

Arbetets omvälvning och kunnandet Arbetets omvälvning, automatisering, robotisering och artificiell intelligens påverkar starkt arbetets innehåll Redan nu lider 22 % av företagen brist på yrkeskunnig arbetskraft, i byggnadsbranschen är andelen 41 % när den för ett år sedan var 19% 1) Bristen på arbetskraft bottnar ofta i orsaker relaterade till kunnandet 1) Finlands näringslivs konjunkturbarometer, januari 2018 5

Arbetets omvälvning och kunnandet Låter vi den ekonomiska tillväxten stanna av på grund av begränsningar i den nuvarande kunskapsbasen och yrkesstrukturen? Förnyar vi utbildningens och arbetslivets strukturer så att de främjar tillväxt? 6

Kunskapsbasen Finland har goda förutsättningar att klara av förändring. Hög utbildningsnivå Utmärkta inlärningsresultat i grundskolan Digital infrastruktur Humant kapital Hot En stor mängd unga ytterom utbildning och arbetsliv Andelen personer som avlagt högskolexamen har svängt neråt Oroväckande signaler gällande kunnandet hos dem som avlagt grundläggande utbildning Andelen personer med svagt kunnande har mångdubblats 7

Livslångt lärande idag Utgångsläget är bra: hög utbildningsnivå, grundskolelevernas kunnande är bland de bästa i ett internationelt perspektiv, varannan deltar i utbildning för vuxna. Men även orosmoment: Ökningen i utbildningsnivån hos befolkningen har stannat av andelen personer för vilka grundläggande utbildningen är den enda utbildningen sjunker inte Andelen personer som avlagt högskolexamen har svängt neråt Oroväckande signaler gällande dem som går ut grundskolan andelen unga med svaga matematiska kunskaper har fördubblats 2003-2012 andelen unga med svaga kunskaper i naturvetenskapliga ämnen har nästan tredubblats 2006-2015 8

PIAAC: finländska vuxnas genomsnittliga läskunskap, numeriska kunskaper och förmåga att lösa problem med hjälp av it-teknik hör till toppen i världen Trots det: i Finland finns över 600 000 16-65-åringar, som har svaga baskunskaper (läskunskap och/eller skrivkunskap under färdighetsnivå 2) hälften är över 55-åringar, och hälften alltså under av dem som avlagt enbart grundläggande utbildning har 30 % svaga grundfärdigheter, av dem som avlagt yrkesexamen är andelen 20%, första generationens invandrare 55 % och arbetslösa 20% Vuxenutbildningsutredningen: deltagandet fortfarande allmänt 2017 (48%), men har sjunkit från år 2012 (52 %) och år 2000 (54%) deltagandet är större bland högt utbildade, kvinnor, personer inom offentliga sektorn och sådana som arbetar i stora företag vanligaste hindren för deltagande är svårigheten att kombinera utbildning och arbete, tidsbrist, familjeskäl, avsaknad av utbildning tillräckligt nära, brist på stöd från arbetsgivaren, pris, svårighet att hitta lämplig utbildning 9

Kunnandet hos dem som arbetar/är i arbetsför ålder Arbetets omvälvning och digitaliseringen påverkar kunskapsbehovet hos hela den i arbetsför ålder varande befolkningen Målgruppen knappt 2,8 miljoner (25 64-åringar), av vilka 2,3 miljoner tillhör arbetskraften År 2017 deltog 48 % av arbetskraften i utbildning relaterad till arbete eller yrke Arbetsgivaren betalar och anordnar en betydande del av utbildningen för personer i arbetsför ålder Man bör inte glömma betydelsen av den inlärning i arbetet eller de kurser, rekryteringsutbildningar och specialiseringar som sker i arbetslivet Utbudet i det offentliga utbildningssystemet är ofta för oflexibelt för dem som arbetar Största hindret för deltagande är svårigheten att kombinera utbildning och arbete Bristen på utbud leder till att personer i arbetslivet söker sig till utbildning avsedd för ungdomar 10

Arbetskraft 25-64- åringar 2 310 000 Befolkningen 25-64-åringar 2 825 000 (2017) Sysselsatta 25-64- åringar 2 143 000 Deltagare i utbildning relaterad till arbete/yrke 1 123 000 (2017) Arbetslösa 25-64- åringar 167 000 25-64-åringar ytterom arbetskraftent 514 000 461 000 med endast grundskola bakom sig

Slutsatser Utbildningsnivån måste fås att stiga. Betydande tillväxt finns endast i sådana arbetsplatser som förutsätter högre kunnande. Kognitiva färdigheter och övriga nyckelkompetenser bör säkras åt alla problemlösning analytisk slutledningsförmåga förmåga att skaffa och hantera kunskap kritiskt tänkande samarbets- och interaktionsfärdigheter förmåga att lära sig nytt 12

Automatisering, yrken och arbetsuppgifter försvinner, speciellt låglöneuppgifter och uppgifter som förutsätter kortare utbildning Arbetets innehåll förändras i betydande grad Arbetets innehåll utvecklas Omskolning Planenlig fortbildning Normal uppdatering Det finns inte en enhetlig syn på hur många yrken och arbetsuppgifter som hör till vilken grupp. En speciell utmaning utgörs av att behovet av omskolning hopar sig hos grupper vars deltagande i vuxenutbildning är lågt. 13

Det centrala är Slutsatser Förstärkning av incitamenten för utvecklandet av kunnandet inom olika politikområden, Moderninsering av utbildningssystemets utbud, samt utveckling mot flexibla arrangemang Förbättrande av handledningen, Riktade åtgärder för sådana som verkar inom branscher och yrken i strukturomvandling. Utgångsläget är bra. Redan nu deltar under ett år ca hälften av arbetskraften i vuxenutbildning (minst 6h) relaterad till arbete eller yrke (53% av de i arbete varande, 19% av arbetslösa). 14

Åtgärdsförslag gällande utbildningssystemet - målsättningen är att öka flexibiliteten och öppenheten samt tillgången på regionala eller lokala omskolnings- och fortbildningsmöjligheter 1. Högskolornas finansieringsmodell förnyas: livslångt lärande ges större tyngd 2. Högskolorna och läroanstalterna bygger tillsammans med arbetslivet nya studie- och utvecklingshelheter ur sitt utbud 3. Högskolornas specialiseringsutbildningar utvärderas 2018 4. Öppenheten i utbildningen och öppna inlärningsningsmaterial ökas 5. Öppna högskolutbildningen vidgas och utvecklas för olika målgrupper, påverkar även avgiftspolitiken 6. Utveckling av Öppet yrkesinstitut verksamhetsmodell 7. Effektivering av nyttjandet av tidigare införskaffat kunnande Studieinfo.fi tjänsten förnyas och vidgas för att stöda handleningen till studier samt karriärplanering 15

Åtgärder gällande incitament - målsättningen är att uppmuntra satsningar på att utveckla kunnandet 9. Klargörande av skattekonsekvenser av investeringar i utbildning. I dagens läge kan man endast dra av utgifter gällande utbildning relaterad till arbete, utgifter för grundutbildning eller utbildning som leder till yrke är i regel inte avdragsgilla, inte heller ifall utbildningen höjer kompetensen. 10. Möjligheten att studera 6 månader som arbetslös verkställs så att det stöder det livslånga lärandet 11. Arbetsmarknadsparterna utvärderar om vuxenutbildningen idag i tillräcklig omfattning riktas att svara mot utmaningar i anslutning till arbetets omvälvning 16

Åtgärder, vilkas syfte är att förbättra svaga baskunskaper 12. Den offentliga finansieringen för vuxenutbildningen riktas speciellt till de grupper, som på grund av utbildningsbakgrund, situation på arbbetsmarknaden, ålder eller annan orsak har dåliga möjligheter att ta del av utvecklandet av kunnandet 13. Utveckling av redskap/tester genom vilka man kan testa och bestyrka det egna kunnandet 14. För att utveckla kunnandet hos personer med svaga digitala kunskaper och svaga baskunskaper startas utbildningar med låg tröskel 15. Förstärkandet av baskunskaperna integreras i yrkesutbildningen 17

Statsminister Juha Sipilä: En miljon finländare bör utbildas på nytt (12.3.2018) Förändringen orsakar ändå stort tryck på utbildningssystemet i Finland. Enligt Sipilä bör en miljon finländare utbildas på nytt inom de kommande tio åren. När det handlar om fortbildning bör vi också överge den examensbaserande utgångspunkten. 18