Område: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:

Relevanta dokument
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

DÄGGDJUR. Utter. Utter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Du får en kallsup i laxarnas älv. Smakar det salt? Skräniga fåglar dyker efter småfisk i Östersjön. Mitt i namnet finns ett Å. Vad heter fågeln?

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. (9BMA1)

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

FISKVANDRINGSSPELET. Text och idé: Renate Foks, Ola Sennefjord Jonsson Grafisk Formgivning: Karin Holmåker

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

HAVÄNGSVANDRING. Söndagen den 3 augusti, kl Vad döljer sig under Verkeåns yta.

LAX- LEXIKON LAXENS OLIKA STADIER OCH UTSEENDE

Sjustrålig smörbult B IO I O L OG O G I. - en av våra vanligaste fiskar

Varar i svenska vatten B IO I O L OG O G I

Hej Kattegatt! Vem är du och hur mår du?

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Ålfiskets betydelse och framtid

Skånskt fiske. Johan Wagnström Fiske- och vattenvårdsenheten HUT Skåne-mötet

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Ormar. Malmö Naturskola

Under ytan. Bilden nedan visar faktiskt inte en orm, utan en fisk. Vad kallas fisken?

SP RTFISKE I STOCKHOLMS STRÖM

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

Allmänt om Tidanöringen

havets barnkammare och skafferi

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay

Fiskevårdsplan Emåns FVOF. Carl-Johan Månsson Fisk

Målarmusslan och livet i åarna

LIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser

Ålen Ålinårs resa. av Roland Arvidsson

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

Sommaren En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Fiskevårdsplan över Gaula vid Kjeldengården i Norge

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på)

PAPPA, DEN BÄSTA FÖRÄLDERN! B IO I O L OG O G I

Geografi, årskurs 7 elevuppgifter

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

Rödhajar B IO I O L OG O G I

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Alexandra Lind Labanskolan

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Sidsjöns Friluftsliv.

Fiskguiden Frågor & svar

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Kören håller på att förbereda ett kalas och behöver hjälp med att städa.

Fiske i. Sverige. Finansierat av Naturvårdsverket

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

1. Mal X. Lake 2. Gädda.

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

9 9'37.31"N '36.24"O

Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN. Pro Fisk rf

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Laulukarhakanoja Valkeajoki Kivivuopionoja Laurinoja dagbrott Kuervaara dagbrott

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

NAKEN B IO L OG I. Parningen hos Onchidoris muricata sker ofta under tidig vår. Efter parningen läggs äggsamlingar som är antingen gula eller vita.

Våra naturresurser. Vi måste vara rädda om våra naturresurser

Öring en art med många kostymer

Fiskevård i Vegeån Ekeby Sportfiskeklubb

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Skrubbskäddan B IO I O L OG O G I

Vad ska ni kunna om djur?

Kvicksilver och cesium i matfisk

Äggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB Kälarne

ARTBESKRIVNINGAR FÖR DE FLESTA FÖREKOMMANDE FISKARTER I KIASJÖN M.FL. SJÖARS FVO

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Fiskar i Saxån och Braån

Biologi Livets utveckling

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Sydost. Nordväst Nordost. Sydväst. Fiskekort Arvidsjaur-Älvsbyn, översiktskarta

Skogssork (Clethrionomys glareolus)

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Markus Lundgren. med underlag från

Fiskarna var de första ryggradsdjuren

Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018

Inspiration från den svenska naturen

Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren

Torrflugefiske. I strömmande vatten. I stilla vatten

Lek och testa med vatten

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

Kraft tag. Hur tänker ålen? Ålarna får skjuts till havet ÅL en akut hotad art Det behövs mer kunskap om överlevnad och ålbeståndens storlek

Gotlands fiske.

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Kungsbackaån M E R Ä N B A R A VAT T E N. Kungsbackaåns vattenvårdsförbund

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Transkript:

Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna redogöra för: 1. Fenorna används för förflyttning, stabilisering och... 2. Munnens utseende talar om vad fisken äter. Ge ex. 3. Hur kan fisken hålla sig flytande i vattnet? 4. Vad är speciellt för fiskens sinnen? (syn, lukt, hörsel) 5. Exempel på stimfiskar. Fördelar med att vara stimfisk. 6. Hur sker fiskens fortplantning? (yttre befruktning) 7. Havets näringspyramid B. Stencilen Sortera fiskar 1. Var finner man fiskarna gädda, abborre, mört, torsk, sill, röding? 2. Berätta om vandringsfiskarna ål, havsöring, lax: Var växer de upp? Var lever de sedan? Var leker de? C. Gemensam genomgång av faror för fiskar ska du kunna redogöra för Anledningar till minskning av fiskantalet: 1. Algblomning i havet 2. Utfiskning

HÄLLEBERGSSKOLAN Björne Torstenson SORTERA FISKAR Sortera in följande fiskar där man finner dem. Vissa fiskar kan finnas på mer än en plats. Gädda Abborre Braxen Röding Ål Torsk Strömming Makrill Öring Mört Harr Lax Saltvatten (Västkusten) Bräckt vatten (Östersjön) Sötvatten (insjöar, åar, älvar) Kallt sötvatten (sjöar i Norrland, Vättern) Sortera fiskar 2018-08-20

HÄLLEBERGSSKOLAN Björne Torstenson VANDRINGSFISKAR Vissa fiskar är vandringsfiskar. Dvs de har sin lek på en plats men växer till sig på en annan plats. Läs texterna nedan om ål, havsöring och lax. Stryk under sådant som svarar på frågorna: Var växer de upp? Var lever de sedan? Var leker de? Gör sedan livscykler till var och en av dem. Ålens leverne Ålen föds i Sargassohavet utanför USA:s ostkust. Därefter vandrar ynglen, delvis med hjälp av Golfströmmen, norrut under ca. 4 år. Under denna vandring är ynglen platta och nästan genomskinliga och kallas för glasålar. Efter att ha nått fram till Europa vandrar honorna upp i dom vattendrag där deras mödrar en gång växte upp. Hanarna stannar kvar i dom bräckta vattnen utanför kusterna. Honorna skapar sig ett revir och stannar där i 10-12 år. Under denna tid lever dom på larver, maskar, små skaldjur, fiskyngel o.d. Under denna tid har ålen en gulaktig färg på buken och kallas följaktligen för gulål. Så småningom slutar ålen att äta, ögonen blir större och buken antar en silvervit färg och ålen kallas nu silverål. Den kan nu väga uppemot 4 kg och vara 1,5 meter lång men så stora ålar är mycket ovanliga. Jag har lagat till den i 30 år och varit med om att fiska den i 40 men bara ett par stycken har varit av den storleken. Nu börjar vandringen tillbaka till Sargassohavet där ålarna parar sig, föder nya yngel och sedan dör och så börjar det hela om igen. Vandringen tillbaka till Sargassohavet börjar alltid under hösten när dagarna blir kortare och månen är i nedan, det s.k. "ålamörkret" har infallit. Under denna tid fångar man ålen i bottengarn som sätts på relativt grunt vatten. Precis som med så mycket annan fisk har tillgången på ål minskat och de ålar som simmar utefter kusten har och dragit sig längre ut så att garnen måste sättas på djupare vatten. Eftersom så lite är känt om ålen och dess leverne vet man inte om det är en naturlig variation i populationen eller om det är påverkan av miljögifter som bidragit till minskningen. Källa: www.pensionatet.nu/eellife.htm Anmärkning: Sargassohavet ligger mellan Azorerna, Västindien och USA s ostkust. Ganska mitt i Atlanten. Ålar är lätta att känna igen. Faktiskt liknar de mer en orm än en fisk! Ålens färg växlar beroende på hur gammal ålen är. Detta är bara en av de saker som gör att ålen nog är den mest mystiska av alla Vattenrikets fiskar. Alla ålar föds i en del av Atlanten som heter Sargassohavet och ligger utanför Mellanamerika, sådär en 5 000 mil härifrån. Hit simmar de vuxna ålarna för att leka. När larverna kläckts driver de under flera år med havsströmmarna till Europas kuster. Under tiden växer de. När de nått land har de vuxit till genomskinliga små miniatyrålar och mankallar dem glasålar. Dessa glasålar stannar sedan vid kusten eller simmar in i någon å och börjar mer och mer likna riktiga ålar. De är gulfärgade på magen och kallas därför gulålar. Sedan stannar ålen i sitt vattendrag eller sin sjö i många år. De lever av fisk eller smådjur. När ålen vuxit färdigt förvandlas den ännu en gång. Färgen på ryggen blir svartare och magen blir silverfärgad. Nu kallas den blankål. Blankålen är mycket fet och är färdig för den långa resan tillbaks till Sargassohavet. Blankålen slutar att äta och följer sin å ut i havet. När den nått Östersjön gäller det för ålen att hitta rätt- ända bort till Sargassohavet. Man vet faktiskt inte hur den bär sig åt för att hitta. Den simmar hela hösten och vintern troligtvis på 3000 meters djup, och på försommaren året efter tror man att den når Sargassohavet. Under hela resan har den inte ätit någonting, utan har levt av sina fettreserver. Ålen leker på mycket stort djup, kanske så djupt som 6000 meter. Honan lägger flera miljoner ägg. Efter leken dör troligen de vuxna ålarna, medan de små larverna förs med strömmarna till oss! Förr stoppade man ålar i brunnen för att de skulle hålla rent och äta upp de maskar eller möss som trillade ner. Brunnsålarna kunde bli väldigt gamla. Det sägs att en ål hade bott 126 år i samma brunn innan man tog upp den... Källa: www.vattenriket.kristianstad.se/fisk/fiskart/al.htm (Anmärkning: Vattenriket är ett sjösystem vid Kristianstad med sötvatten och saltvatten)

HÄLLEBERGSSKOLAN Björne Torstenson VANDRINGSFISKAR Havsöringen Havsöringen hör till laxfiskarna, som man skiljer från andrafiskgrupper på att de har en liten "fena" utan fenstålar strax bakomryggfenan. Man kallar den en fettfena. Havsöringen liknar en lax, men har fler fläckar på kroppen och ryggfenan. Av öringar finns det två grupper i Vattenriket, de stora havsöringarna och de mindre bäcköringarna. Man tror att de egentligen tillhörsamma art, fast de ser olika ut. Man tror att skillnaderna uppstår eftersom de lever i olika miljöer. Medan bäcköringen lever hela sitt liv i det rinnande vattnet och inte vandrar ut i havet så lever havsöringen mer som en lax. Leken sker i strömmande vattendrag,, från mitten av oktober till jul. Här kan man se hur hanen hävdar sitt revir mot andra hanar samtidigt som han försöker locka honor att använda just hans revir för lek. Honan gräver gropar i botten genom att slå med stjärtfenan. I gropen lägger hon 100 romkorn, som hanen genast befruktar. Så gräver hon en ny gropuppströms den första (så att den första fylls igen) och lägger en ny romomgång. Havsöringens ungar går efter 2-3 år ut i havet. Under sin havstid är havsöringen ganska kustbunden. Källa: www.vattenriket.kristianstad.se/fisk/fiskart/horing.htm LAX Att laxen är en slags laxfisk lär man sig snabbt att känna igen. Alla laxfiskar har nämligen en liten speciell "fena" bakom ryggfenan som kallas fettfena. Egentligen är det ingen fena utan ett tjockt hudveck. Med bland laxfiskarna finns både öringar och laxar. Laxen och havsöringen är lika varandra för den ovane, men havsöringen har flerfläckar. Laxen har en spännande livscykel! Det lilla laxynglet börjar sitt liv i en å med strömmande vatten, där dess föräldrar lekte. Ungarna kallas stirr och stannar ofta två år i vattendraget innan de förvandlas tillsilverglänsande fiskar, smolt, som vandrar ut mot havet. Laxsmoltet växer fort i havet och lär kunna väga 25 kg redan efter 4 år. Sen kommer det fantastiska! Laxen hittar tillbaks till just det vattendraget den själv är född i, även om det är många hundra mil bort. De har nämligen ett fantastiskt välutvecklat smaksinne och kan känna igen smaken av sitt hemvatten. När det är dags att leka får laxen en vacker rosa och grönskimrande dräkt och hanens underkäke växer ut till en stor krok, så att han inte längre kan äta. Källa: www.vattenriket.kristianstad.se/fisk/fiskart/lax.htm Livscykel för ål:

HÄLLEBERGSSKOLAN Björne Torstenson VANDRINGSFISKAR Livscykel för havsöring: Livscykel för lax: