tradition Sverigedemokraternas budgetförslag för 2017 och VP

E n p olitik för Osk ar shamn Trygghe t och tradition Sverigedemokraternas budgetförslag för 2017 och VP 2018-19

INNEHÅLL 1. Inledning... 4 2. Det övergripande målet och dess syfte... 5 3. Vår målsättning i kommunpolitiken... 5 3.1 Fördelningspolitik... 5 3.1.1 De gemensamma ekonomiska resurserna... 5 3.1.2 Kärnverksamhetens uppgifter... 5 3.2 Delaktighet, närhet och trygghet... 6 3.2.1 Ökat medborgarinflytande... 6 3.2.2 Ökad närhet... 6 3.2.3 Fri och öppen mjukvara... 6 3.3 Barnen och ungdomarna är vår framtid... 7 3.3.1 Trygghet... 7 3.3.2 Självbestämmande... 7 3.3.3 Närhet... 7 3.3.4 Självständigt tänkande och kritiskt granskande... 8 3.3.5 Speciell begåvning... 8 3.3.6 Skattefinansierad hemspråksundervisning... 8 3.4 En värdig ålderdom... 8 3.4.1 Att åldras med värdighet... 8 3.4.2 Trygghet och äldres rättigheter... 8 3.4.3 Träffpunkterna... 9 3.4.4 Kvalitethöjning med omsorgsvolontärer... 9 3.4.5 Ekonomisk begränsning... 9 3.5 Kostens betydelse för barnen, våra unga och gamla... 10 3.5.1 Varierad kost... 10 3.5.2 Nordisk hälsosam kost... 10 3.5.3 Kommunens kostpolicy... 10 3.5.4 SD förordar... 10 3.6 Den politiska organisationen... 11 3.7 Flyktingmottagandet... 11 3.7.1 Undermålig kostnadstäckning... 11 3.7.2 Flyktingverksamhetens redovisning... 11 3.7.3 Åldersbestämning av ensamkommande... 12 3.7.4 Anpassning framför integration... 12 2

3.8 En långsiktigt hållbar utveckling... 13 3.8.1 Att verka för ett hållbart samhälle... 13 3.8.2 Förorenad mark... 13 3.8.3 En cykelstrategi för kommunen... 13 3.8.4 Samverkan i miljöarbetet... 14 3.8.5 Samverkan för trygghet och brottsbekämpning... 14 4. Budgetyrkanden... 15 5. Förslag till budget... 17 5.1 Budget för 2017... 17 5.2 Förslag till VP för 2018... 18 5.3 Förslag till VP för 2019... 19 5.4 Noter... 20 3

1. INLEDNING Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn, som betraktar värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigaste verktygen i byggandet av det goda samhället. Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett fritt, öppet och demokratiskt samhälle, präglat av trygghet och tradition, där alla medborgare är lika inför lagen och har möjlighet att påverka och att känna trygghet, såväl fysiskt som socialt. Alla behöver vi trygghet; i hemmet, på gator och torg, på jobbet och i skolan, i barndomen, familjelivet, ålderdomen och i vår identitet. Vi har idémässigt låtit oss inspireras av såväl det förra sekelskiftets svenska nationalkonservatism som delar av den socialdemokratiska folkhemstanken. Syftet är att kombinera principen om grundläggande social rättvisa med traditionella värdekonservativa idéer. 4

2. DET ÖVERGRIPANDE MÅLET OCH DESS SYFTE Sverigedemokraternas syfte och mål med kommunpolitiken i Oskarshamn är att värna Oskarshamnarnas intressen, skapa en attraktiv stad att leva i samt att skapa en stad med stort hjärta, hög grad av sympati och solidaritet för medmänniskorna. Vi ser det som ett självklart mål att öka invånarnas inflytande över politiken, att inga former av särbehandling inom kommunens ramar tillåts ske på basis av etnicitet och vi lägger inte minst stor vikt vid känslan av trygghet när vi utformar vår politik. 3. VÅR MÅLSÄTTNING I KOMMUNPOLITIKEN 3.1 FÖRDELNINGSPOLITIK 3.1.1 DE GEMENSAMMA EKONOMISKA RESURSERNA Ett varsamt hanterande av de gemensamma ekonomiska resurserna är en viktig och naturlig del av den sverigedemokratiska förvaltarskapstanken. Vårt fokus ligger därför i första hand på den primära och grundläggande verksamheten, där vi med hänsyn till människors behov och miljö främst prioriterar skolan, vården, omsorgen, den grundläggande tryggheten samt infrastrukturen kort sagt den kommunala kärnverksamheten. De tillskott i form av statsbidrag som kommunen erhåller fördelas enligt det kommunalekonomiska utjämningssystemet i kronor per invånare dels med en metod av s.k. fördelnings-nyckel. I och med att ålderspuckeln tenderar att växa enligt utsago och födelsetalen stiger ser vi det som rimligt att de statliga medlen används på ett för medborgarna föredömligt sätt och fördelas med hänsyn till våra barn, äldre och funktionshindrade. De är värda ett rikt och innehållsrikt liv. 3.1.2 KÄRNVERKSAMHETENS UPPGIFTER Då barnen, de sjuka, handikappade och de äldre är våra mest utsatta grupper måste också dessa grupper prioriteras före andra. Centralt för oss är också att värna och stärka den svenska sammanhållningen, den svenska kulturen, identiteten och gemenskapen. Vi ser därför med oro på den stora segregationen, motsättningarna och det stora utanförskapet för olika grupper av människor i vårt samhälle. Vi ser problem med att människors delaktighet, närhet och trygghet över tid i en allt större grad minskar. Vi vill arbeta för att vända denna negativa utveckling och framför idéer och mål som kan förbättra våra medborgares möjligheter till en bättre tillvaro. 5

3.2 DELAKTIGHET, NÄRHET OCH TRYGGHET 3.2.1 ÖKAT MEDBORGARINFLYTANDE Sverigedemokraterna ser ett allt större missnöje och politikerförakt i samhället. Vi ser också att allt färre engagerar sig inom politiken, vilket på sikt riskerar undergräva den representativa demokratin då alltför få människor väljer att engagera sig politiskt. Vi menar därför att det är högst angeläget att snarast möjligt vända denna utveckling, och som medel för att lyckas med detta måste vi ta besluten närmare väljarna samt öka kontakten mellan folket och dem som representerar dem. 3.2.2 ÖKAD NÄRHET Som olika medel att ta besluten närmare folket föreslår vi ett internetbaserat rådslag, där kommunens samtliga invånare via ett enkelt datasystem skall kunna lämna sin åsikt, samt där invånarna även skall kunna rösta i aktuella frågor. Eftersom inte alla har internet eller dator i hemmet skall biblioteken, skolorna, äldreboendena och övriga lämpliga kommunala förrättningar erbjuda access och hjälp att utnyttja detta system. Omröstningssystemet skall agera rådgörande och vägledande åt kommunens folkvalda politiker, och det skall också kunna kompletteras med regelrätta rådgörande kommunala folkomröstningar i för invånarna stora och samhällsavgörande frågor. 3.2.3 FRI OCH ÖPPEN MJUKVARA Användandet av öppen källkod och öppna standarder inom det offentliga Sverige börjar nu ta allt mer fart och riktningen är tydligt utpekad genom exempelvis E-delegationen, som i sitt arbete skall sträva efter att offentlig förvaltning, i så stor utsträckning som möjligt, ska bygga sina lösningar på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar. En sådan utveckling skulle inte bara ge möjliga kostnadsbesparingar, även om just möjligheten till kostnadsbesparingar är en av de största drivkrafterna för att välja öppen källkod och speciellt för kommuner som har ett likartat behov där man med fördel kan dela på utvecklingskostnader. Genom att använda öppna standarder, och inte slutna filformat/protokoll, blir man mindre beroende av specifika leverantörer, samt slipper kräva att medborgare ska tvingas införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med kommunen. 6

Största hindret till en övergång är i regel den bekvämlighet som finns, då man sitter fast i ett stort beroende till enskilda leverantörer och licenskontrakt där en övergång är förenad med mycket arbete. Ett genomsnittligt landsting i Sverige saknar även möjlighet att helt på egen hand utveckla mjukvaran då man inte har tillräckligt med resurser för detta. Skall utvecklingen på allvar ta fart i kommunerna så är det viktigt med samverkan och att allt fler kommuner driver frågan aktivt och visar intresse. 3.3 BARNEN OCH UNGDOMARNA ÄR VÅR FRAMTID 3.3.1 TRYGGHET Ett av de mest grundläggande behov vi människor har är känslan av trygghet. Tryggheten är således grunden för frihet och människor som känner frihet känner i också glädje, engagemang, vilja och mening. Det är därför så oerhört viktigt att skolan, barnomsorgen och fritidsverksamheterna inom kommunens ramar präglas av trygghet. Trots att den förra regeringen införde en nollvision för vräkningar så tvingas barnfamiljer fortfarande att flytta. Kronofogden har fört statistik över hur många barn som drabbas när myndigheten genomför avhysningar. Andelen vräkta barn i riket har dock minskat. Sedan år 2008 har antalet sjunkit från 716 till 459 under år 2014. Vi kan konstatera att det fortfarande vräks barn i Kalmar län, under år 2015 vräktes tio barn, en ökning med ett barn jämfört med år 2014. En vräkning är en tragedi både för barnen och för familjerna därför är det viktigt att alltid arbeta för att förverkliga nollvisionen. 3.3.2 SJÄLVBESTÄMMANDE Det är vidare med fast bestämdhet vi tror att de allra flesta föräldrar själva är de som är de mest lämpade att avgöra vad som är bäst just för deras barn. Förutom stora möjligheter för föräldrarna att påverka barnomsorgen där deras barn går, ser vi därför också valfriheten att föräldrarna själva får bestämma vem, eller vilka, de själva anser är mest lämpade att sköta omvårdnaden av sina egna barn. Vare sig det i praktiken innebär ett kommunalt, kooperativt eller eget omvårdande av barnen genom ett kommunalt vårdnadsbidrag. 3.3.3 NÄRHET Skolan skall i möjligaste mån präglas av närhet och liksom barnomsorgen även präglas av småskalighet, valfrihet och trygghet. Skolan skall verka för och sträva efter att samtliga elever, på ett värdigt sätt, ska få möjligheter att ge utlopp för sina känslor och idéer. 7

3.3.4 SJÄLVSTÄNDIGT TÄNKANDE OCH KRITISKT GRANSKANDE Eleverna skall uppmuntras till självständigt tänkande och kritiskt granskande i diskussioner och av medias information. Lärarna har till uppgift att lära ut demokratins funktionssätt och dess grundvalar såsom alla människors lika värde. Lärarna skall verka för att eleverna lär sig samarbeta, hur kamratandan kan stärkas och vad lojalitet och ärlighet innebär. 3.3.5 SÄRSKILD BEGÅVNING Barn med särskild begåvning skall ha förutsättningar till utveckling i de olika faserna där förståelse och vägledning skall prioriteras. Barn med denna potential skall inte placeras i stora, mångspråkigt blandade klasser då de inte kan få den tid och vägledning de är berättigade till enligt skollagens innehåll och syfte. 3.3.6 SKATTEFINANSIERAD HEMSPRÅKSUNDERVISNING Sverigedemokraterna motsätter sig skattefinansierad hemspråksundervisning på skoltid, såvida den inte har som uttalat mål att leda till återflyttning till hemlandet. Vi befarar att verksamheten försvårar anpassningen till vårt svenska samhälle. Därför vill Sverigedemokraterna tillskriva regeringen en begäran om att Oskarshamn ska få bli försökskommun för slopad modersmålsundervisning. Vetenskapliga rön från bland annat Danmark, där man dessutom numera har slopat modersmålsundervisningen, har visat att modersmålsundervisningen är så gott som verkningslös. Hemspråksundervisning ska utövas genom invandrarnas egen försorg, det vill säga i hemmet. I skolan skall barnen lära sig det svenska språket. 3.4 EN VÄRDIG ÅLDERDOM 3.4.1 ATT ÅLDRAS MED VÄRDIGHET Våra äldre kommuninvånare har varit med om att bygga upp vår välfärd och har i livet arbetat och tagit hand om de yngre generationerna, de förtjänar att få åldras med värdighet, inte försummas. Tyvärr tvingas många äldre idag leva i ensamhet och otrygghet på ålderns höst. Många äldre ser med oro fram emot den negativa utvecklingen i kommunen med avsaknad av bostäder. Behoven varierar och valfriheten är begränsad. Många ensamma äldre utsätts för brottslighet i sina hem vilket är helt oacceptabelt. 3.4.2 TRYGGHET OCH ÄLDRES RÄTTIGHETER En trygg, värdig ålderdom med innehåll är för oss Sverigedemokrater en självklarhet. Därför bör en kommunal äldreombudsman inrättas som bevakar de äldres rättigheter. Likaså skall KPR (Kommunala Pensionärs Rådet) organisatoriskt inrättas under kommunstyrelsen för bättre möjligheter att sätta äldrefrågorna i fokus. Avgiften för trygghetslarm bör slopas 8

eftersom vi inte anser att äldres trygghet skall vara en fråga om ekonomi utan en självklarhet för de som väljer att bo kvar hemma. 3.4.3 TRÄFFPUNKTERNA Träffpunkterna är en plats för social samvaro för våra äldre. Anpassning ska ske efter de äldres önskan och behov. Våra skattepengar ska användas till nytta för medborgarna både i ett socioekonomiskt perspektiv, i hälsofrämjande syfte och möjlighet till påverkan inte till inrättande av administrativa tjänster som en nyligen inrättad samordnartjänst. På Träffpunkterna ska det finnas möjlighet till att lära om informationsteknikens möjligheter med datorer tillgängliga utrangerade från kommunens verksamheter. Här ska också finnas både informativa och visning av praktiska lösningar inför inrättande av exempelvis nattligt övervakningssystem med teknikens hjälp samt information om appar i telefonen som ett medel att nå information. Vi får inte stänga ute våra gamla från teknikutvecklingen men informationen ska vara lättförståelig och behjälplig. Träffpunkternas program ska också präglas av möjligheter till dans för de som kan, diskussioner/recensioner av nyutkomna böcker och rikligt med musik i olika genrer. Det går att fylla samvaro med ett rikt innehåll och framförallt inte utestänga våra äldre ur ett demokratiskt perspektiv som bl.a. den nya tekniken och möten mellan människor ger möjlighet till. 3.4.4 KVALITETHÖJNING MED OMSORGSVOLONTÄRER I syfte att försöka höja livskvaliteten för kommunens äldre bör även ett försöksprojekt med rekrytering och utbildning av oavlönade omsorgsvolontärer inrättas, som vi även tidigare motionerat om. Tanken med detta är att förmå oskarshamnare att på frivillig basis hjälpa till i omsorgen om de gamla genom att till exempel ta med dem på promenader och utflykter eller bara ta sig tid att samtala med dem, vilket personalen många gånger inte hinner. 3.4.5 EKONOMISK BEGRÄNSNING Många av våra äldre, framförallt ensamstående kvinnor, tvingas leva på en månadsinkomst som är lägre än socialbidragsnormen samtidigt som vi erbjuder äldreförsörjningsstöd till invandrade åldringar vilka inte har betalat en krona i svensk skatt. Detta är kränkande för dem som hela livet betalat skatt till välfärden. Sverigedemokraterna vill därför se en ändring av nuvarande system. 9

3.5 KOSTENS BETYDELSE FÖR BARNEN, VÅRA UNGA OCH GAMLA 3.5.1 VARIERAD KOST En god hälsa och en hög grad av välbefinnande påverkas mycket av hur mycket vi rör på oss och andra livsstilsfaktorer. Men för att uppnå långsiktiga hälsoeffekter är intagsmönstret vad gäller kosten helt avgörande. En varierad kost är en högst avgörande faktor för detta och de näringsämnen som finns i kosten verkar i en kombination med varandra tillsammans med de andra faktorerna. Om man även äter vissa näringsämnen i större utsträckning än andra görs det ofta på bekostnad av andra näringsämnen och där de traditionella kostmönstren till stor del bestäms av kultur, lokal jordbruksproduktion, boskapshållning, närheten till hav etc. 3.5.2 NORDISK HÄLSOSAM KOST Det är känt att den traditionella medelhavskosten är hälsosam, men även hos oss kan vi också uppnå goda hälsoeffekter med de livsmedel som produceras i vårt något mindre gynnsamma klimat och närområde. Här odlas det rikligt med nyttiga vegetabilier som rotfrukter, baljväxter, fröer, frukter och bär. Kalmar län har en framskjuten plats när det gäller livsmedelsproduktion. Vi utgör ca 2,5 % av landets befolkning men producerar i stort sett alla bönor, drygt 25 % av all kycklingproduktion och mer än en tiondel av mjölk, ägg och nötkött i vårt land. Sett till antalet sysselsatta är det närmare 9 % av länets sysselsatta som jobbar i livsmedelskedjan. 3.5.3 KOMMUNENS KOSTPOLICY I kommunens kostpolicydokument kan utläsas att alla måltider som erbjuds ska vara av hög kvalitet och utgå från ett hälsosamt utbud av livsmedel. En strävan är att tillaga maten från grunden. Genom frågor till barn och till verksamheten har vi förstått att kostpolicyns värdegrund inte uppfyller sin målsättning. Inom verksamheterna serveras halvfabrikat vilket icke anses främja långsiktiga hälsoeffekter. 3.5.4 SD FÖRORDAR Sverigedemokraterna förordar och yrkar i budgetarbetet på att kosten ska vara varierad, hälsosam, fri från halvfabrikat och i största möjligaste mån vara närproducerad. Vi har fantastiska möjligheter inom länet att kunna uppfylla denna begäran. Det kostar att tänka nytt och ge våra barn en mer hälsosam kost och gå ifrån onyttigheter. Vi anser att de ekonomiska ramarna skall formas till förmån för våra barn, unga och gamla. Barnen och de unga är vår garanti för framtiden där klimathot, överbefolkning och matbrist kan skönjas i horisonten om vi inte ändrar våra kostvanor anpassat till närområdets bärande kraft i symbios med omgivningens erbjudanden både i närområde och med andra som sätter matens näringsrikedom med miljöperspektiv i fokus. 10

3.6 DEN POLITISKA ORGANISATIONEN Ett allt för tilltaget ekonomiskt stöd till redan etablerade partier riskerar på sikt att få en negativ inverkan på idealismen inom dessa partier och skapa alltför höga trösklar i förhållande till nya politiska rörelser, som för närvarande inte är representerade i fullmäktige, vilket utgör ett demokratiskt problem. För att motverka politikerförakt och frigöra resurser till angelägna satsningar inom omsorgen och skolan vill Sverigedemokraterna att kostnaden för den politiska organisationen ska hållas så lågt som möjligt. 3.7 FLYKTINGMOTTAGANDET 3.7.1 UNDERMÅLIG KOSTNADSTÄCKNING Sverigedemokraterna är bekymrade över den flyktingpolitik som staten under lång tid har fört, där hänsyn inte tas till kommunernas förutsättningar och där kostnadstäckningen varit undermålig. Fram tills dess att en mer ansvarsfull invandringspolitik implementerats på riksnivå, som då främst riktas mot konventions- och kvotflyktingar, föreslår Sverigedemokraterna i Oskarshamn att kommunen skriver ett noll-avtal med Länsstyrelsen om flyktingmottagande. Ett sådant avtal innebär att förutsättningar finns för en grundläggande verksamhet då grundbidrag erhålls, men att verksamheten begränsas till den självmanta inflyttningen. Vilket även innebär att kommunen återgår till hur verksamheten såg ut innan 2006. Sedan den 1 december 2010 så förändrades förutsättningarna för flyktingmottagandet i kommunerna, då arbetsförmedlingen övertog ansvaret för delar av introduktionen. Den största förändringen för kommunerna var att staten övertog försörjningsansvaret under introduktionstiden, vilket även av förståeliga skäl föranlett en kraftig sänkning av ersättningen till kommunerna för flyktingmottagandet. 3.7.2 FLYKTINGVERKSAMHETENS REDOVISNING Sverigedemokraterna anser att flyktingverksamheten framöver skall redovisas separat i kommunens bokslut. Detta för att öka transparensen i verksamheten och ge en bild av vilken täckning de statliga ersättningarna ger och därmed även huruvida kommunala skattemedel subventionerar verksamheten. 11

3.7.3 ÅLDERSBESTÄMNING AV ENSAMKOMMANDE Oskarshamns kommun har tagit emot ett stort antal sk ensamkommande barn, det vill säga utländska ungdomar eller unga vuxna, som valt att söka asyl i Sverige. Kommunens ansvar gäller i asylprocessen såväl som när dessa personer får uppehållstillstånd i Sverige. Ett stort bekymmer har varit att många uppger sig för att vara under 18 år i syfte att öka sina möjligheter till att få stanna i Sverige. Något som föranlett att väldigt små barn placeras på HVB-hem tillsammans med vuxna. I olika undersökningar för åldersbestämmande med medicinska bedömningar från våra nordiska grannländer har givit att mellan 35-80 % av de som uppgivit sig för att vara barn i själva verket är över 18 år. Sverigedemokraterna vill att Oskarshamns kommun ska åldersbestämma de sk ensamkommande barn, vilket kommunen har rätt att göra. Något som ska ske rättssäkert genom medicinska bedömningar. 3.7.4 ANPASSNING FRAMFÖR INTEGRATION Det är Sverigedemokraternas övertygelse att solidariteten, omtanken och därmed också tryggheten till stora delar beror av identifikationen och känslan av samhörighet. Vi människor har en benägenhet att i högre utsträckning visa omtanke om dem vi kan identifiera oss med. En gemensam kultur och gemensamma traditioner är i sin tur de starkaste identitetsskapande faktorerna. Sverigedemokraterna vill verka för att de invandrare som har kommit till Oskarshamn och Sverige skall anpassa sig till det svenska samhället i stället för tvärtom. Vi förespråkar således assimilering framför integration och menar att huvudansvaret för anpassningen till det svenska samhället ska vila på individen själv och att de kommunala integrationsinsatserna och all verksamhet som syftar till att befrämja den konfliktskapande mångkulturalistiska samhällsordningen därmed slopas. En gemenskap kan inte byggas på olikheter för då upphör den att vara en gemenskap. Det faktum att enskilda individer med utländska rötter på ett positivt sätt har bidragit till Sveriges och Oskarshamns utveckling förändrar inte detta samhällsförhållande. Därför ska all verksamhet som syftar till att befrämja den mångkulturella samhällsutvecklingen snarast avvecklas. Nyckelord i arbetet för minskad segregering är anpassningsvilja till det svenska samhället. Sverigedemokraterna vill också förbjuda alla former av positiv särbehandling eller beaktande av etniskt ursprung vid anställningar inom kommunen. Kompetens ska alltid vara vägledande vid anställning. 12

3.8 EN LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR UTVECKLING 3.8.1 ATT VERKA FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Mänsklighetens påverkan på den omgivande naturen är omfattande. Sverigedemokraternas uppfattning är att all kommunal verksamhet ska sträva efter att i möjligaste mån välja miljövänliga alternativ, även om detta på kort sikt innebär ökade kostnader. Vi måste minska vårt behov av bensin- och dieselförbränning inom alla nivåer i samhället. På lokal nivå kan detta åstadkommas genom fler laddstolpar för eldrivna fordon, tillskapande av cykelvägar s.k. GC-vägar och gångstråk för att skydda våra invånare från miljöpåverkande faktorer. Kortsiktiga ekonomiska, och många gånger marginella, vinster får inte gå före målet att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. En väl fungerande kollektivtrafik är inte bara viktig för en levande landsbygd, utan även ur miljöhänseende. Det är således upp till oss att tillsammans verka för ett hållbart samhälle. 3.8.2 FÖRORENAD MARK Arbetet med att iordningsställa och omhänderta förorenad mark måste fortsätta först i form av markundersökningar som ger vid handen objektens innehåll och vad detta kommer att kosta. Därtill ska redovisas vilka konsekvenser som framträder om kommunen avstår från att vidta de åtgärder som framgår av utredningen. Ett sådant område är det s.k. Herrgårdsjö, ett sankmarksområde i anslutning till Döderhultsbäcken. Området har fått förfalla och har använts till snötipp bl a med innehåll av vägsalt och andra miljöstörande partiklar från trafiken i innerstaden. Medel bör framförskaffas i samklang med kommande utvecklingsplaner. 3.8.3 EN CYKELSTRATEGI FÖR KOMMUNEN En cykelstrategi för Kalmar län, utformad av Regionförbundet, finns som underlag till en kommunal strategi vilken vi ser fram emot ska bli färdigställd och anpassad till våra förhållanden i kommunen. Det är även av vikt att kommunen har dialog med Vägverket vid förändringar av infrastrukturen för att beakta trafiksäkerheten för cyklister, något som det idag finns stora brister kring i delar av kommunen. Inom all kommunal verksamhet bör strävan vara att i möjligaste mån välja miljövänliga alternativ och baka in miljötänket i översiktsplaner och inom all verksamhet även om detta på kort sikt innebär ökade kostnader. Kortsiktiga ekonomiska och många gånger marginella vinster får inte gå före målet att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. 13

3.8.4 SAMVERKAN I MILJÖARBETET Samverkan inom länet är av största betydelse i kampen mot miljöförstöring och målmedvetet arbeta både för de nationella målen som inbegrips i nedbruten form för länet och dess kommuner. En väl fungerande kollektivtrafik är viktig för en levande landsbygd och för länets hela infrastruktur där vi gärna ser en utveckling i våra möjligheter att färdas mellan arbetsmarknader utan förseningar och krångel vilket även gäller att kunna nå flygplatser på ett funktionellt sätt. 3.8.5 SAMVERKAN FÖR TRYGGHET OCH BROTTSBEKÄMPNING Dagligen matas vi via media och i vår närhet människor emellan om den utbredda brottsligheten som drabbat vårt land. Det handlar om organiserad brottslighet, enskilda stölder och inbrott, stölder i kyrkor av religiösa relikter, utvändiga material som koppartak och hängrännor. Båtfolket har blivit utsatta av proffsiga förövare som simmande i dykutrustning tar sig fram nattetid i sina räder, listan kan göras lång. Sverigedemokraterna anser att detta är helt oacceptabelt och helt främmande i vår kultur med mord, skjutningar, eldsvådor, bilbränder och rån av enskilda. Vi Sverigedemokrater anser att satsningar måste göras inom detta område med mer polisiärt- och civilsamhälleligt samarbete. Rättsväsendet måste ges resurser till att sätta förövare inom lås och bom. Lokalt anser vi att arbetet med brottsbekämpning skall utvecklas varför vi vill tillskapa medel för detta arbete där Räddningstjänsten får en aktiv roll för samverkan. 14

4. BUDGETYRKANDEN Vi föreslår kommunfullmäktige besluta: att uppdra åt kommunstyrelsen att tillskriva regeringen en begäran om att Oskarshamns kommun ska få bli försökskommun för slopad hemspråksundervisning. att flyktingverksamheten redovisas separat i boksluten för att göra verksamheten mer transparent och för att kunna visa på vilken täckningsgrad statsbidragen ger. att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med ett förslag om försöksprojekt, med uppgift att rekrytera och utbilda omsorgsvolontärer i syfte att höja livskvaliteten för kommunens äldre och avlasta personalen inom äldreomsorgen. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda möjligheten till att införa ett internetbaserat rådslag. att till ägardirektiven för Byggebo AB fastställa att utdelning skall ske om 50 % av det fastställda resultatet inom ramen för begränsningen av utdelningar för kommunala bostadsaktiebolag. att Oskarshamns kommun upprättar ett nollavtal gällande flyktingmottagningen med staten genom Länsstyrelsen. att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag om att i ett projekt utreda möjligheterna att övergå till mjukvara baserad på öppen källkod. att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med ett förslag om att inleda ett pilotprojekt med intelligenta larm inom hemtjänsten med Sigtuna kommun som förebild att kommunen i IT-strategin förordar en så snabb och långtgående övergång som möjligt till öppna standarder. att uppdra åt kommunstyrelsen att återkomma med förslag till arbetsmarknadsprojekt där samtliga som erhåller försörjningsstöd med arbetslöshet som grund anställs under en projekttid om ett år. att KPR (Kommunala Pensionärs Rådet) organisatoriskt skall inrättas under kommunstyrelsen. 15

att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda förslag om modell för kompensation av lönebortfall vid sjukdom för anställda inom barnomsorg, vård och omsorg. att fatta principbeslut om att ofrivilliga delade turer skall avskaffas. att flytta tjänst för BRÅ från Kommunkontoret till Räddningstjänsten att uppdra åt Socialnämnden att arbeta med förslag om åldersbestämning av ensamkommande asylsökande barn bosatta inom kommunen och av ensamkommande asylsökande barn som framgent kommer att uppehålla sig i kommunen. att inte höja maxavgiften för omsorgsavgiften att kostens betydelse får en framskjuten plats och beslut tas om att halvfabrikat skall fasas ut på sikt och ersättas med närproducerade näringsrika varor för främjande av framtida hälsoaspekter både för barn, unga och gamla. att Träffpunkterna tillförs de medel som behövs för fortsatt verksamhet då äldre skall ha möjlighet att finnas i ett socialt sammanhang till gagn för deras vitalitet och för en friskare och innehållsrik tillvaro. att utrangerade datorer utplaceras på Träffpunkterna för äldres möjlighet till delaktighet ur ett demokratiskt perspektiv. att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda miljöpåverkan med konsekvensanalys avseende området för Herrgårdsjö inkluderande den något igenväxta Döderhultsbäcken och att utredningen kring Herrgårdsjö belyser hur dess utlopp kan innehålla föroreningar som påverkar hamnsaneringen. att utreda förslag om upprustning och försköning avseende området öster om E22 av Döderhultsbäcken. 16

5. FÖRSLAG TILL BUDGET 5.1 BUDGET FÖR 2017 2017 (tkr) KS KS Parti: SD budgetram Driftkompensation Korrigering av Ej resultat- budgetram för investeringar intäkter påverkande efter avvikelse enligt beslut o hyresjusteringarkapitalkostnader, korrigeringar korrigeringar mot prel ram 160322 62 skatter & bidrag ramförslag 1 2 3 4 5 (1+2+3+4) 6 7 Avgiftsfinansierade verksamheter Not Kommunkontoret 9 504 0-3 405 0 6 099 0 6 099 Räddningstjänsten 922 0-50 0 872 0 872 Tekniska nämnden 22 646 0-1 471 0 21 175 0 21 175 nr S:a avgiftsfinansierade 33 072 0-4 926 0 28 146 0 28 146 Skattefinansierade verksamheter Kommunstyrelsen - Kommunkontoret -30 793 39 0-535 -31 289-1 997-33 286 1 - Kommunkontoret, IT-avdelningen -3 364 0 0-251 -3 615 0-3 615 - Strategi- o näringslivsenheten inkl SC -29 654 38 0-3 437-33 053 785-32 268 2 - Nova -5 893 0 0-231 -6 124 0-6 124 - Räddningstjänsten -28 266 164 0-250 -28 352 0-28 352 Tekniska nämnden, övrigt -26 703-980 0-407 -28 090 0-28 090 Tekniska nämnden, kost och service -39 427 0 0-253 -39 680-1 500-41 180 3 Tekniska nämnden, fastighetsavdelning 40 775 0-2 253 0 38 522 0 38 522 Samhällsbyggnadsnämnden -23 863 46 0-691 -24 508-1 013-25 521 4 Bildningsnämnden -585 859 2 322 0-15 836-599 373 2 130-597 243 5 Socialnämnden -538 273 511 0-1 162-538 924-5 980-544 904 6 Valnämnden -2 0 0 0-2 0-2 Revisionen -1 066 0 0 0-1 066 0-1 066 S:a skattefinansierade -1 272 387 2 140-2 253-23 054-1 295 553-7 575-1 303 128 Verksamheternas nettokostnader 1-1 239 315 2 140-7 179-23 054-1 267 407-7 575-1 274 982 Avskrivningar -87 843 0-8 130 0-95 973 0-95 973 Sanerings- och omstruktureringskostna 0-2 500 0 0-2 500 0-2 500 Pensionskostnader -53 153 0 0 0-53 153 0-53 153 Löneöversyn, omställningsåtgärder 201-36 855 0 17 290-19 565 0-19 565 Löneöversyn, omställningsåtgärder 201-36 941 0 0 5 764-31 177 0-31 177 KF oförutsedda -2 813 0-387 0-3 200 2 700-500 7 KF resultatenheter -8 800 0 0 0-8 800 0-8 800 Effektiviseringar 0 0 0 0 0 0 0 Lönekartläggning -374 0 0 0-374 0-374 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 Verksamheternas nettokostnader 2-1 466 094-360 -15 696 0-1 482 148-4 875-1 487 023 Skatteintäkter 1 358 410 0-13 547 0 1 344 863 0 1 344 863 Generella statsbidrag 108 037 0 14 108 0 122 145 0 122 145 Förväntade generella statsbidrag 0 29 934 0 29 934 0 29 934 Finansiella intäkter 41 404 0-1 181 0 40 223 1 000 41 223 8 Finansiella kostnader -14 190 0-1 031 0-15 221 0-15 221 Årets resultat 27 567-360 12 587 0 39 797-3 875 35 922 FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 100,0% 99,0% 99,3% Kommunfullmäktiges mål 100,6% 100,6% 100,6% Måldifferens (tkr) 9 518 24 149 19 274 17

5.2 FÖRSLAG TILL VP FÖR 2018 2018 (tkr) KS KS Parti: SD budgetram Driftkompensation Korrigering av Ej resultat- budgetram för investeringar intäkter påverkande efter avvikelse enligt beslut o hyresjusteringarkapitalkostnader, korrigeringar korrigeringar mot prel ram 160322 62 skatter & bidrag ramförslag 1 2 3 4 5 (1+2+3+4) 6 7 Avgiftsfinansierade verksamheter Not Kommunkontoret 8 966 0-2 934 0 6 032 0 6 032 Räddningstjänsten 823 0-39 0 784 0 784 Tekniska nämnden 26 478 0 2 754 0 29 232 0 29 232 nr S:a avgiftsfinansierade 36 267 0-219 0 36 048 0 36 048 Skattefinansierade verksamheter Kommunstyrelsen - Kommunkontoret -30 673 38 0-535 -31 169-1 997-33 166 1 - Kommunkontoret, IT-avdelningen -3 769 0 0-251 -4 020 0-4 020 - Strategi- o näringslivsenheten inkl SC -29 745 30 0-3 107-32 822 785-32 037 2 - Nova -5 893 0 0-231 -6 124 0-6 124 - Räddningstjänsten -28 156 161 0-250 -28 244 0-28 244 Tekniska nämnden, övrigt -27 758-2 588 0-407 -30 753 0-30 753 Tekniska nämnden, kost och service -39 277 0 0-253 -39 530-1 500-41 030 3 Tekniska nämnden, fastighetsavdelning 40 457 0-1 722 0 38 735 0 38 735 Samhällsbyggnadsnämnden -22 923 16 0-691 -23 598-1 013-24 611 4 Bildningsnämnden -589 345 2 100 0-15 836-603 081 4 130-598 951 5 Socialnämnden -528 152 508 0-1 492-529 136-6 505-535 641 6 Valnämnden -405 0 0 0-405 0-405 Revisionen -1 066 0 0 0-1 066 0-1 066 S:a skattefinansierade -1 266 703 265-1 722-23 054-1 291 213-6 100-1 297 313 Verksamheternas nettokostnader 1-1 230 436 265-1 941-23 054-1 255 165-6 100-1 261 265 Avskrivningar -91 194 0-15 575 0-106 769 0-106 769 Sanerings- och omstruktureringskostnader 0-2 500 0 0-2 500 0-2 500 Pensionskostnader -56 100 0 0 0-56 100 0-56 100 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2016-36 855 0 17 291-19 564 0-19 564 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2017-36 941 0 0 5 764-31 177 0-31 177 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2018-41 841 0 0 0-41 841 0-41 841 KF oförutsedda -3 007 0-193 0-3 200 2 700-500 7 KF resultatenheter -8 800 0 0 0-8 800 0-8 800 Effektiviseringar 0 0 0 0 0 3 836 3 836 10 Lönekartläggning -374 0 0 0-374 0-374 Övrigt 0 0 0 0 0 0 0 Verksamheternas nettokostnader 2-1 505 548-2 235-17 709 0-1 525 491 436-1 525 055 Skatteintäkter 1 424 627 0-32 644 0 1 391 983 0 1 391 983 Generella statsbidrag 80 921 0 22 217 0 103 138 0 103 138 Förväntade generella statsbidrag 0 0 29 934 29 934 0 29 934 Finansiella intäkter 39 814 0-24 0 39 790 1 000 40 790 8 Finansiella kostnader -12 350 0-4 760 0-17 110 0-17 110 Årets resultat 27 464-2 235-2 986 0 22 244 1 436 23 680 FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 100,0% 100,0% 100,0% Kommunfullmäktiges mål 100,0% 100,0% 100,0% Måldifferens (tkr) 0-436 0 18

5.3 FÖRSLAG TILL VP FÖR 2019 2019 (tkr) KS KS Parti: SD budgetram Driftkompensation Korrigering av Ej resultat- budgetram för investeringar intäkter påverkande efter avvikelse enligt beslut o hyresjusteringarkapitalkostnader, korrigeringar korrigeringar mot prel ram 160322 62 skatter & bidrag ramförslag 1 2 3 4 5 (1+2+3+4) 6 7 Avgiftsfinansierade verksamheter Not Kommunkontoret 9 514 0-3 482 0 6 032 0 6 032 Räddningstjänsten 823 0-236 0 587 0 587 Tekniska nämnden 26 478 0 2 329 0 28 807 0 28 807 nr S:a avgiftsfinansierade 36 815 0-1 389 0 35 426 0 35 426 Skattefinansierade verksamheter Kommunstyrelsen - Kommunkontoret -30 553 37 0-535 -31 050-1 997-33 047 1 - Kommunkontoret, IT-avdelningen -3 749 0 0-251 -4 000 0-4 000 - Strategi- o näringslivsenheten inkl SC -29 639 27 0-3 107-32 718 785-31 933 2 - Nova -5 893 0 0-231 -6 124 0-6 124 - Räddningstjänsten -28 046 155 0-250 -28 141 0-28 141 Tekniska nämnden, övrigt -27 653-795 0-407 -28 855 0-28 855 Tekniska nämnden, kost och service -39 117 0 0-253 -39 370-1 500-40 870 3 Tekniska nämnden, fastighetsavdelning 40 457 0-2 109 0 38 348 0 38 348 Samhällsbyggnadsnämnden -22 833 14 0-691 -23 510-1 013-24 523 4 Bildningsnämnden -587 706 1 958 0-15 836-601 584 4 130-597 454 5 Socialnämnden -525 182 488 0-1 492-526 186-8 505-534 691 6 Valnämnden -418 0 0 0-418 0-418 Revisionen -1 066 0 0 0-1 066 0-1 066 S:a skattefinansierade -1 261 396 1 885-2 109-23 054-1 284 673-8 100-1 292 773 Verksamheternas nettokostnader 1-1 224 581 1 885-3 498-23 054-1 249 247-8 100-1 257 347 Avskrivningar -91 194 0-14 641 0-105 835 0-105 835 Sanerings- och omstruktureringskostnader 0-2 500 0 0-2 500 0-2 500 Pensionskostnader -61 551 0 0 0-61 551 0-61 551 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2016-36 855 0 0 17 290-19 565 0-19 565 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2017-36 941 0 0 5 764-31 177 0-31 177 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2018-41 841 0 0 0-41 841 0-41 841 Löneöversyn, omställningsåtgärder 2019-43 868 0 0 0-43 868 0-43 868 KF oförutsedda -1 245 0 0 0-1 245 1 245 0 7 KF resultatenheter -5 800 0 0 0-5 800 5 800 0 9 Effektiviseringar 10 822 0-5 824 0 4 998 1 055 6 053 10 Lönekartläggning -374 0 0 0-374 0-374 Verksamheternas nettokostnader 2-1 533 428-615 -23 963 0-1 558 005 0-1 558 005 Skatteintäkter 1 452 703 0-24 876 0 1 427 827 1 427 827 Generella statsbidrag 80 726 0 28 073 0 108 799 108 799 Förväntade generella statsbidrag 0 21 380 0 21 380 21 380 Finansiella intäkter 39 814 0-29 0 39 785 1 000 40 785 8 Finansiella kostnader -12 390 0-6 062 0-18 452-18 452 Årets resultat 27 425-615 -5 477 0 21 335 1 000 22 335 FINANSIELLA MÅL Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag 100,0% 100,0% 100,0% Kommunfullmäktiges mål 100,0% 100,0% 100,0% Måldifferens (tkr) 0 0 0 19

5.4 NOTER (tkr) 2017 2018 2019 Not 1 - Kommunkontoret Anslutning till Sydarkivera 639 639 639 Dataskyddsombud 810 810 810 Feriearbetare 155 155 155 Försäkringar 278 278 278 Medlemsavgifter förbund 115 115 115 S:A 1997 1997 1997 Not 2 - STEN 2017 2018 2019 Minskat partistöd -285-285 -285 Allmän sparbeting -500-500 -500 S:A -785-785 -785 Not 3 - TN, kost och service 2017 2018 2019 Närproducerad mat 1500 1500 1500 S:A 1500 1500 1500 Not 4 -Samhällsbyggnadsn. 2017 2018 2019 Tjänst bygglovshandläggare 500 500 500 Tjänst adm chef 513 513 513 S:A 1013 1013 1013 Not 5 - Bildningsnämnden 2017 2018 2019 Flytt av demografipengar -1500-1500 -1500 Slopad hemspråksundervisning -3180-3180 -3180 LUPP - kompetensutveckling 50 50 50 Hjortberget 2000 S:A -2630-4630 -4630 Not 6 Socialnämnden 2017 2018 2019 Utökning personalbem. OF 525 1050 1050 Utökning budgetram per. ass. 4500 4500 4500 Utökning daglig vht 900 900 900 Utebliven priskomp. IFO 225 225 225 Utebliven priskomp. OF 370 370 370 Inget höjt tak omsorgsavgift 460 460 460 Träffpunkten 0 0 2000 Central administration -1000-1000 -1000 S:A 5980 6505 8505 Not 7 - KF oförutsedda 2017 2018 2019 KF Oförutsedda -2700-2700 -1245 S:A -2700-2700 -1245 Not 8 - Finansiella intäkter 2017 2018 2019 Utdelning kommunala bolag 1000 1000 1000 S:A 1000 1000 1000 Not 9 - Effektiviseringar 2017 2018 2019 Effektiviseringar 0 3836 1055 S:A 0 3836 1055 20