Stockholms läns landsting 1 (6) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Styrning och ekonomi Handläggare: Anders Olsson Landstingsstyrelsens ägarutskott Skrivelse av Erika Ullberg (S) om situationen avseende vårdplatser och akut mottagande vid Karolinska Solna Ärendebeskrivning Erika Ullberg (S) har i en skrivelse tagit upp situationen avseende vårdplatser och akut omhändertagande vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 28 april 2017 Skrivelse från Erika Ullberg (S) den 28 mars 2017 Förslag till beslut Landstingsstyrelsens ägarutskott föreslås besluta att anse skrivelsen besvarad. Förvaltningens förslag och motiveringar Sammanfattning Karolinska Solnas akutmottagning tar idag emot cirka 80 000 besök av vuxna varje år. Den nya mottagningen är utformad för att kunna ta emot 25 000 besök av vuxna varje år. Utifrån de patientgrupper som Karolinska Solna ska ta emot på den nya intensivakuten beräknas mottagningen få mellan 15 000 till 20 000 akuta besök per år. En ny struktur för akut omhändertagande beslutades i hälso- och sjukvårdsnämnden den 21 mars 2017, HSN 2016-4792.1 beslutet beskrivs de patientgrupper som ska tas om hand på intensivakuten. Antalet vårdplatser har sedan mitten av januari legat på en stabil nivå vid Karolinska Universitetssjukhuset. Totalt har Karolinska, Solna och Huddinge, i medeltal haft 1170 disponibla vårdplatser under mars i år, vilket är ca 20 vårdplatser fler än den genomsnittliga nivån under hösten 2016.
Stockholms läns landsting 2(6) Bakgrund Erika Ullberg (S) har i en skrivelse tagit upp situationen avseende vårdplatser och akut omhändertagande vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. I skrivelsen föreslås att ägarutskottet får en redogörelse av vilka åtgärder som vidtas eller planeras vidtas vid Karolinska Solna för att öppna fler vårdplatser, inklusive vårdplatser för barn samt att ägarutskottet snarast får en redogörelse av vilken kapacitet (i antal akutbesök per år räknat) intensivakuten vid Nya Karolinska Solna planeras ha, vilka konsekvenser det får för traumavården vid sjukhuset och i länet i stort, samt hur kalkylen för det totala akuta mottagandet i länet ser ut givet kapaciteten vid intensivakuten. Överväganden Akutmottagningen vid Nya Karolinska Solna är fysiskt byggt för att kunna ta emot cirka 25 000 besök av vuxna, vilket tillsammans med beslutet att den nya akutmottagningen endast ska ta emot patienter som behöver/kräver det nya sjukhusets specifika resurser legat till grund för de senaste årens arbete med att definiera vilka och hur stora patientgrupper det kommer att röra sig om. För att inkorporera två nya vårdnivåer inom akut omhändertagande, intensivakuten på Karolinska Solna och de planerade närakuterna, har en ny struktur för akut omhändertagande beslutats i hälso- och sjukvårdsnämnden den 21 mars 2017, HSN 2016-4792.1 beslutet beskrivs de patientgrupper som i enlighet med ett strukturerat triage 1 ska tas om hand på intensivakuten och för att hela den akuta vårdkedjan ska kunna arbeta efter enkla och tydliga riktlinjer kommer, i enlighet med tidigare beslut, intensivakuten endast i undantagsfall ta emot gående patienter. Många patienter som ska tas om hand på Karolinska Solna kommer att komma via sekundärtransport från andra vårdgivare och förhoppningsvis läggas direkt in på tänkt vårdplats. Stora förändringar i Karolinska Universitetssjukhusets vårduppdrag pågår nu i form av omfattande "utflyttar" av patientvolymer till andra vårdgivare i nätverkssjukvården. Vårdtyngden på Karolinska ökar samtidigt, dvs patienterna är betydligt sjukare. Under 2018, då den nya intensivakuten öppnar i Solna, kommer denna koncentration av allt sjukare patienter att ytterligare accentueras. Nya vårdformer, exempelvis poliklinisering av kirurgiska och medicinska ingrepp som tidigare krävde en vårdplats och nu genomförs i dagvård, påverkar också det faktiska behovet av 1 Triage är en process för att sortera och prioritera patienter med utgångspunkt från anamnes, symtom och ibland vitalparametrar såsom andningsfrekvens, puls och kroppstemperatur. Syftet är att de mest allvarliga eller brådskande fallen ska behandlas först.
Stockholms läns landsting 3 (6) slutenvårdskapacitet för vårduppdraget. Detta märks exempelvis genom att Karolinska genomför fler operationer under 2017 jämfört samma period 2016, trots en utmanande vårdplatssituation. Sammanfattningsvis är det en ny mix av volymer, patientkohorter och nya vårdformer som Karolinska Universitetssjukhusets totala vårdkapacitet ska planeras för. Karolinska har genomfört ett omfattande arbete under vintern och våren för att bättre analysera vilken kapacitet som krävs för att utföra det nya vårduppdraget. Detta arbete har resulterat i att Karolinska har upprättat en detaljerad kapacitetsplan, vilken definierar bl.a. behovet av vårdplatser per tema och Karolinska Solna respektive Huddinge enheterna Planen har testats under våren och kommer att gå in i skarp drift i maj 2017. Planen ger en bättre bild av exakt var på sjukhuset vårdplatserna behövs, vilket möjliggör ett riktat fokus. Kapacitetsplanen kommer att används som ett styrinstrument internt inom sjukhuset, uppföljning mot denna nivå sker redan nu på veckobasis. Att öka slutenvårdskapaciteten är en av sjukhusets absolut högst prioriterade frågor. Respektive tema- och funktion har skapat en handlingsplan, på kort och medellång sikt, för att öka antalet tillgängliga vårdplatser. Sammanfattningsvis omfattar arbetet följande aktiviteter: Översyn av bemanningsnycldar och bemanningsmix för att identifiera hur sjukhuset på ett effektivt sätt kan använda sig av den personal och de olika yrkeskategorier som finns inom sjukhuset. Intervjuer/dialog med avdelningspersonal för att fånga upp goda idéer och för att ännu bättre förstå utmaningar i syfte att på djupet utröna hur sjukhusets attraktivitet som arbetsgivare kan förbättras och hur man kan förbättra möjligheterna att behålla befintlig personal. En kapacitetsplan har upprättats som illustrerar behovet av slutenvårdskapacitet per tema, utifrån både akut och elektivt produktionsuppdrag. Detta skapar en tydlighet och konkret målsättning att arbeta mot. Förstärkt fokus på samordnade annonseringsaktiviteter, deltagande på mässor och karriärevent med stort stöd från HR. Förtydligande kring den dagliga styrningen av sjukhuset med tydligare roller och ansvar. Till exempel anpassas dagliga möten avseende syfte och deltagare för att på ett bättre sätt samarbeta kring den aktuella situationen utifrån tillgänglig kapacitet.
Stockholms läns landsting 4(6) Ett mindre inflöde på akutmottagningarna vägs upp av det elektiva intaget och man arbetar tillsammans tvärs teman och funktioner för att på bästa ta hand om sjukhusets patienter. Tydliggörandet av roller och ansvar förväntas även skapa bättre förutsättningar för samarbete och ökat flöde mellan akuten och avdelningar, till vardags och på jourtid. Vidareutveckling av realtidsstöd och arbete med att ensa indata för att säkra överblick och datadrivet beslutsfattande. Av dagens cirka 8o ooo besök på vuxenakuten Solna kommer drygt 6o ooo gående vilket skulle innebära att intensivakuten kommer ha mellan 15 ooo till 20 000 besök per år. Om man beräknar antalet troliga patienter inom de fem grupper som även fortsättningsvis ska akut transporteras till Karolinska Solna blir summan även här i nivå med detta. Alltså ska ca 60 000 patienter omhändertas akut i övriga delar av sjukvårdssystemet. Husläkarverksamheterna ska även fortsättningsvis utgöra basen för all sjukvård och kommer att kunna hantera en del av dessa utflyttade besök liksom olika vårdvalsaktörer. Övriga akutsjukhus, förutom Capio S:t Göran som ska öka antalet akuta besök, är tänkta att få ungefär samma belastning som idag, men måste så klart omhänderta de patienter från Karolinska som behöver ett akutsjukhus resurser. För att akutsjukhusen inte på grund av detta ska bli ytterligare belastade förutsätts att de planerade närakuterna kan skapa jämvikt i systemet. Häri är det också viktigt att tidplanerna i huvudsak kan fullföljas. Till följd av redan kända förseningar på Danderyds sjukhus och Rosenlunds sjukhus kommer interimslösningar med så kallade snabbspår inne på befintliga akutmottagningar att prövas i Stockholms läns sjukvårdsområdes (SLSO) regi. Traumaverksamheten och den katastrofmedicinska beredskapen på Karolinska Solna måste särskilt beaktas med anledning av den förändrade inströmningen av patienter till akuten i Solna. Karolinska Universitetssjukhusets ledning har redovisat att man arbetar för att säkerställa kvalitet, kompetens och resurser att fortsatt ha ansvar för dessa uppdrag. Karolinska Universitetssjukhusets arbete med sin organisationsförändring följer en förtydligad nivåstrukturering av patientomhändertagande inom landstinget vilket öppnar för nya möjligheter också avseende traumavården. Sjukhusets verksamhetsmodell som är centrerad kring de enskilda patientgruppernas vårdbehov möjliggör såväl en effektivisering som en förbättrad patientsäkerhet för traumapatienter. En ny vårdstruktur innebär dock flera specifika förändringar jämfört med i dag och dessa är
Stockholms läns landsting 5(6) just nu föremål för utformning och förankring i såväl sjukhusledningen som i berörda medarbetargrupper. Patientvolymer inom trauma- och akutvård. Stockholm och Sverige, liksom andra länder med begränsade populationer, utmanas av ett relativt litet patientunderlag avseende traumavård. Allmänkirurger är tillsammans med flera andra specialiteter en viktig del av en kvalitativ traumahantering. Sjukhuset arbetar utifrån att i storleksordningen 2-3 traumakompetenta kirurger behöver vara i tjänst för att garantera ett säkert patientomhändertagande. Karolinska Universitetssjukhusets tematiska organisation skapar en tydligare samordning mellan kirurgiska discipliner och ett förtydligat multidisciplinärt ansvar för traumahanteringen på Karolinska Solna. Med ett arbetssätt där sjukhusets båda enheter, Solna och Huddinge, samarbetar föreligger inga hinder för att kirurger, liksom andra traumaengagerade specialiteter, kan tillgodoses med patientvolymer växelvis på Karolinska och Karolinska Huddinge eller andra akutsjukhus. På så vis behöver ingen reell minskning av vardera Idrurgs operationsvolym ske. Kompetens och patientsäkerhet. Det är väl etablerat inom kirurgisk vård att bästa patientsäkerhet uppnås i vårdstrukturer där medarbetare arbetar nära sin uppnådda kompetensnivå och med väl definierade eskaleringsvägar vid behov av specificerad eller ökad kompetens. Detta kan tillgodoses i den nya traumaorganisationen genom skapandet av övergripande mellan Solna och Huddinge roterande och specialitetsövergripande arbets- och jourlinjer. På vardera enhet planeras också eskaleringslinjer med omedelbar tillgänglighet för specialiserade traumabehov liksom högspecifika bakjourslinjer som kan kallas in vid omfattande traumascenarier eller katastrofer. Utbildning och kompetensutveckling. För att, jämfört med idag, ytterligare höja och bredda kompetensen inom trauma hos såväl läkare som sjuksköterskor planerar Karolinska Universitetssjukhuset och Tema Trauma och Reparativ Medicin att expandera den kirurgiska utbildningen genom att erbjuda ett kirurgiskt basår för läkare och sjuksköterskor. Inom ramen för detta program, som till del ska bedrivas tvärprofessionellt, utbildas inom akut traumaomhändertagande och också inom teamarbete i akuta situationer. En ökad bredd avseende den basala traumahandläggningen frigör resurser från mer specialiserad kompetens och därmed kan medarbetarna verka nära sina kompetensnivåer enligt ovan. Detta skapar också en redundans av kompetens vid organisatoriskt utmanande traumasituationer.
Stockholms läns landsting 2017-04-28 Omhändertagande av akut sjuka patienter. Akutmottagningens struktur och arbete kommer att skilja sig åt mellan Karolinska Solna och Karolinska Huddinge. I likhet med flera andra motsvarande internationella traumaenheter kommer Karolinska Solna i stor utsträckning omhänderta förtriagerade patienter. För den ensldlde patienten är detta av godo då det möjliggör rätt kompetens på plats redan vid ankomst till sjuldiuset och en situationsanpassad flexibilitet kring akut omhändertagande. Det ger dock ett behov av träning och kompetensutveckling för medarbetare i icke förtriagerade situationer. Det senare kan tillgodoses på Karolinska Huddinge. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslutet har inga ekonomiska konsekvenser. yf Malin Frenning Landstingsdirektör HferQjik Gaunitz Ekonomidirektör
Stockholms läns landsting SKRIVELSE 2017-03-28 ~.,,, Ägarutskottet Socialdemokraterna fsam TIDSfARtlEI Skrivelse av Erika Ullberg (S) om situationen avseende vårdplatser och akut mottagande vid Karolinska Solna Nyligen har ett antal oroande uppgifter framkommit om verksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. I en enkätundersökning som läkarföreningen på sjukhuset genomfört bland sina medlemmar uppgav tre av fyra svarande att de känner till en eller flera patienter som lidit skada på grund av bristen på vårdplatser. Vid landstingsfullmäktiges sammanträde den 14 mars framkom att det fortfarande inte är beslutat hur många akutpatienter Nya Karolinska Solnas intensivakutmottagning ska ta emot per år, trots att intensivakutens kapacitet påverkar kalkylen för det akuta mottagandet i länet i stort. Härtill har framkommit att ett alltför litet patientunderlag vid intensivakuten skulle försvåra att traumavård av den typ som idag bedrivs vid Karolinskas akutmottagning bedrivs vid intensivakuten. I en debattartikel larmade ett stort antal barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus om konsekvenserna av att 30-40 procent av de fastställda vårdplatserna för barn på Nya Karolinska är stängda på grund av sjuksköterskebrist. Barnläkarna beskriver problemen som så allvarliga att en haverikommission bör tillsättas. Mot bakgrund av dessa oroande uppgifter vill Socialdemokraterna: att Ägarutskottet får en redogörelse av vilka åtgärder som vidtas eller planeras vidtas vid Karolinska Solna för att öppna fler vårdplatser, inldusive vårdplatser för barn. att Ägarutskottet snarast får en redogörelse av vilken kapacitet (i antal akutbesök per år räknat) intensivakuten vid Nya Karolinska Solna planeras ha, vilka konsekvenser det får för traumavården vid sjukhuset och i länet i stort, samt hur kalkylen för det totala akuta mottagandet i länet ser ut givet kapaciteten vid intensivakuten.