BILAGA 2 SAMHÄLLSEKONOMISK ANALYS

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Syfte 1 2. Den samhällsekonomiska kalkylmodellen 1 3. Resultat 6 3.1 Effekter av inträde på arbetsmarknaden 6 3.1.1 Case 1 6 3.1.2 Case 2 7 3.2 Effekter av återupptagande av studier 8 3.2.1 Case 3 11

1. SYFTE En samhällsekonomisk analys är en analys som istället för att ha andel eller antal lyckade utfall av insatsen (gått till jobb eller studier) som utfallsvariabel, har pengar som utfallsvariabel. Exempelvis finns det en ekonomisk nytta i att en person går från arbetslöshet till arbete då kostnaden för arbetsmarknadsinsatser försvinner, försörjningsstöd eller annat ekonomiskt bistånd ej behöver utbetalas och individen skapar ett ekonomiskt värde till följd av förvärvsarbete från vilket personen också betalar skatt. En socioekonomisk analys är sammanfattningsvis ett helhetsgrepp om värdet av en insats som uttrycks med en gemensam värdemätare, pengar. Denna bilaga ämnar beskriva hur olika utfall till följd av deltagande i Ung komp och ordinarie verksamhet på Arbetsförmedlingen påverkar enskildas och det offentligas ekonomi. Eftersom ingen positiv effekt kunde bevisas inom ramen för effektutvärderingen bygger denna bilaga istället på specifika case, där intäkter och kostnader beskrivs utifrån vad som krävs för att projektet Ung komp ska bli lönsamt. 2. DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA KALKYLMODELLEN Den samhällsekonomiska kalkylmodellen i denna bilaga har tagits fram baserat på modeller framtagna av Delander och Månsson (2007) och Delander och Ekberg (2010). Dessa har anpassats i syfte att spegla Ung komp och dess kontext. Kalkylen beskrivs nedanför med utgångspunkt i att gå från arbetslöshet till förvärvsarbete. Tabellen nedan sammanfattar de olika beståndsdelarna vilka beskrivs i detalj under tabellen. Modellen är uppdelad på aktör (samhället, programdeltagare och det offentliga) samt på typ av intäkt/kostnad. Kolumn längst till vänster i kalkylen är Samhället vilket är en summering av de olika aktörernas intäkter och kostnader. Kolumn som benämns som Netto övriga aktörer, avser de offentligfinansiella intäkterna och kostnaderna. Beroende på vilken post som avses så kommer det alltid finnas vinnare och förlorare även om det samhällsekonomiska nettot är 0. Ett exempel på den typen av poster är offentliga transfereringar en offentlig transferering utgör i sig inte en samhällsekonomisk kostnad då utgiften för den som betalar ut transfereringen är lika stor som intäkten för den som tar emot den. Nettot är dock i transfereringsfallet ofta positivt för den enskilde men negativt för den som betalar ut den, ofta kommunen.

Summa 2 3 Summa Samhället Programdeltagare Netto övriga (offentlig sektor) 1 2 3 A Produktionstillskott 1. Ökad produktion av varor och tjänster + + + 2. Ökad inbetalning av: a. Inkomstskatt +/- - + b. Lagstadgade arbetsgivaravgifter (ink. försäkringar) +/- - + Minskade utbetalningar av transfereringar B +/- - + C 1. Ökat välbefinnande för deltagare + + 2. Ökat välbefinnande för övriga + + D Åtgärdens kostnader i förhållande till ordinarie verksamhet - - E Minskad inbetalning av inkomstskatt på skattepliktiga transfereringar +/- + - A-E Summa +/- +/- +/-

A - Produktionstillskott 1. Ökad produktion av varor och tjänster När en individ går från arbetslöshet till förvärvsarbete ökar dennes produktion. Denna produktion värderas till marknadspris för att skatta samhällets betalningsvilja för produktionstillskottet. I kalkylmodellen delas produktionstillskottet upp mellan enskilda individer och staten. Delen som tillfaller individer är produktionstillskottet till faktorkostnad d.v.s. den del som tillfaller individen. Produktionsvärdet till faktorkostnad innefattar: (Bruttolön + Lagstadgade avgifter + premier för avtalsförsäkring). Då det enbart är nettolönen som tillfaller individen dras skatt och övriga poster av 2 a. och 2 b. nedan. För att värdera produktionstillskottet som helhet, d.v.s. marknadsvärdet av produktionstillskottet skattas denna baserat på produktionstillskottet till faktorkostnad plus mervärdesskatt (skattat till 0,18 i genomsnitt). Skillnaden mellan produktionstillskottet till faktorkostnad och marknadspris tillfaller staten i form av mervärdesskatt. En antagen förvärvsinkomst på 23 000 SEK har använts. 2. Ökad inbetalning av: a. Inkomstskatt Till följd av att en individ går från arbetslöshet till förvärvsarbete kommer individen börja betala inkomstskatt på sin inkomst från förvärvsarbetet (skatt från transfereringar hanteras i egen post E, nedan). Inkomstskatten tillfaller i första hand kommuner och landsting men kan också beröra statens intäkter, dels genom jobbskateavdraget samt eventuell statlig inkomstskatt. Antagen kommunal och landstingsskatt är 33 procent. b. Lagstadgade arbetsgivaravgifter (ink. försäkringar) Till följd av att individer går från arbetslöshets till förvärvsarbete kommer individens arbetsgivare betala in arbetsgivaravgifter och försäkringar enligt kollektivavtal. Dessa klassificeras som intäkter för staten. Arbetsgivaravgiften som använd i kalkylen är 31,42 procent. Procentsats för semesterlön är 12 procent (11 månader). B - Minskade utbetalningar av transfereringar Till följd av att individer går från arbetslöshet till förvärvsarbete antas behovet av ekonomiskt bistånd försvinna. Detta innebär en intäkt för kommunerna och hanteras som en förlust för enskilda. Då Ramböll inte haft tilgång till data över vilka typer och nivåer av bidrag som individerna tar del av har ett antagande kring dessa behövts göras. Antagande har gjorts att transfereringen motsvarar inkomsten för individer i den första inkomstdecilen, ca 9 000 SEK.

C Övriga poster 1. Ökat välbefinnande för deltagare En ytterligare effekt av att gå från arbetslöshet till förvärvsarbete är ökat välbefinnande. Dessa typer av intäkter har inte kvantifierats inom ramen för denna kalkyl. 2. Ökat välbefinnande för övriga Effekten av ökat välbefinnande kan också ha indirekta effekter på andra individer. Dessa typer av intäkter har inte kvantifierats inom ramen för denna kalkyl. D - Åtgärdens kostnader i förhållande till ordinarie verksamhet Den totala finansieringen för Ung komp uppgår till 229 mnkr. Finansieringen avser perioden 2015-06-01 till 2017-06-30 d.v.s. 25 månader. Från ett budgetärt perspektiv har Ung komp bestått av två delperioder, en första mellan 2015-06-01 till 2016-02-28 med 59 mnkr i finansiering och en andra mellan 2016-03-01 till 2017-06-30 med 170 mnkr i finansiering. Finansieringen för Ung komp utgörs till ca 47 procent av ESF-stöd, till 6 procent kommunalt stöd (i form av personal) och resterande 47 procent av Arbetsförmedlingen. För att beräkna kostnaderna för inskrivna i Ung komp används den totala finansieringskostnaden i kombination med antalet deltagare i projektet. Per juni 2017 hade 4 266 individer lämnat Ung komp och 3 332 var inskrivna vid avslutande av projektet. Deltagarnas genomsnittliga inskrivningstid per inskrivningsperiod motsvarade 215 dagar. Post Utfall Total finansiering 229 mnkr Antal deltagare (unika) 6 867 Genomsnitt inskrivningstid 215 Totalt antal inskrivningsdagar 1 479 013 Kostnad per deltagare 33 388 Kostnad per deltagare / dag 155 Notering: Genomsnittlig inskrivningstid avser genomsnitt av total inskrivningstid per individ. Genomsnittsinskrivningstiden per inskrivningsperiod är 188 dagar men i och med att vissa individer är inskrivna mer än en gång blir snittet högre. För att kunna ställa utfallen för individer inskrivna i Ung komp i förhållande till utfallet om de varit inskrivna på ordinarie verksamhet istället behövs också en motsvarande uppskattning av vad kostnaderna är inom ordinarie verksamhet på Arbetsförmedlingen. Ramböll har inom och utanför Arbetsförmedlingen eftersökt uppskattningar av vad verksamhetens olika delar kostar, kopplat till olika målgrupper. Som Ramböll har förstått det så finns inget material att tillgå som i samma detalj som för Ung komp redovisar kostnader för verksamheten. Då Ung komps budget enbart avser förvaltningskostnader kan denna jämföras med Arbetsförmedlingens totala förvaltningsanslag. Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag år 2016 uppgick till

8,66 mdkr. Baserat på förvaltningsanslaget och antalet inskrivna (totalt) inom ordinarie verksamhet på Arbetsförmedlingen skattas kostnader per individ. I och med att informationen om inskrivna på ordinarie verksamhet inte funnits att tillgå i samman utsträckning som för Ung komp blir beräkningsmetoden något annorlunda. Post Utfall Total finansiering/år 8, 66 mdkr Total finansiering/dag 23 736 986 Genomsnitt antal inskrivna AF, 2016 649 966 Kostnad per inskriven / dag 37 Som beskrivet ovan beräknas kostnaden för Ung komp till 155 SEK /dag per deltagare och motsvarande siffra för ordinarie verksamhet till 37 kr. Kvoten mellan dessa belopp är ca 4. Kollar man på skillnaden i antalet inskrivna per arbetsförmedlare mellan ordinarie verksamhet och Ung komp vittnar dessa om en skillnad som liknar den i den skattade kostnaden. Inom Ung komp är den uttalade målnivån 50 deltagare per handläggare. Det finns ingen heltäckande datainsamling som visar på hur det exakta utfallet varit men Ramböll har vid tidigare tillfällen rapporterat om att antalet deltagare per arbetsförmedlare legat under detta. I Rambölls rapport som togs fram under våren 2017 var antalet arbetssökande per arbetsförmedlare 39 i genomsnitt. Om kvoten i handläggartäthet mellan Ung komp och ordinarie verksamhet ska motsvara skillnaden i kostnad borde handläggartätheten i ordinarie verksamhet vara ca 160. Kollar man på de uppgifter som finns tillgängligt kring handläggartäthet på Arbetsförmedlingen finns olika skattningar att bedöma. Statskontoret gjorde år 2012 en genomlysning av bl.a. handläggartätheten på Arbetsförmedlingen där genomsnittlig handläggartäthet skattades till 153 inskrivna per handläggare, vilket i så fall liknar kvoten i förvaltningskostnader, beskriven ovan. Den lägsta handläggartätheten fanns inom den tidens fas 1 och 2 av UGA där denna var 95 vilket motsvarar en kvot närmare 2,5. Det ska tilläggas att handläggartätheten bl.a. är konjunkturberoende och att mycket har hänt sedan år 2012. Skillnaden i personaltäthet mellan Ung komp och ordinarie verksamhet är också stor när man kollar på övriga funktioner, såsom psykologer, SIUS o.s.v. I Ung komp är andelen anställda som inte är arbetsförmedlare 60 procent medan motsvarande andel inom AF som helhet är 40 procent. På Ung komp finns vanligen samtliga eller vissa av följande funktioner: Sektionschef/Delprojektledare, Arbetsförmedlare, SIUS, Kundresurs, Arbetspsykolog, Socialkonsulent och Arbetsterapeut. Under mars 2017 utgjorde dessa 195 personer. Antal Ung komp-deltagare per anställd i dessa kategorier var i mars ca 17. Motsvarande siffra för Arbetsförmedlingen som helhet var 56. Återigen är kvoten mellan ordinarie verksamhet drygt 3. Beroende på hur skillnader i kostnader mellan ordinarie verksamhet och Ung komp beräknas varierar skillnaderna. Det alla beräkningar har gemensamt är att Ung komp är mer kostsamt än ordinarie verksamhet vilket är logiskt då en stor del av Ung komps koncept är intensifierat stöd. Ramböll gör den sammanvägda bedömningen att Ung komp är mellan 3 till 4 gånger så kostnadsintensivt som ordinarie verksamhet. Det ska poängteras att så är fallet givet Ung komps utformning

under projektperioden. Om projektet skulle fortsätta växa och effektiviteten öka skulle också kostnaderna kunna minskas. Kostnadsminskningar skulle kunna genomföras t.ex. genom stordriftsfördelar, mer stabilt deltagarinflöde, lägre personalomsättning o.s.v. I analysen redovisas löpande kostnader baserat på förvaltningskostnaderna om inget annat anges. För att spegla hur resultaten skiftar om annan kostnadsuppskattning för verksamheterna används beskrivs också detta löpande i rapporten. E - Minskad inbetalning av inkomstskatt på skattepliktiga transfereringar På samma sätt som att den enskilde börjar betala skatt på sina förvärvsinkomster slutar också denne att betala skatt på de transfereringar som mottagits under arbetslöshetsperioden. Intäkten tillfaller kommunen och kostnaden tillfaller den enskilde. 3. RESULTAT Ovan beskrevs hur den samhällsekonomiska kalkylen är uppbyggd och vilka beståndsdelar den består av. Nedan diskuteras vad den samhällsekonomiska effekten blir av att individer går från arbetslöshet till sysselsättning i form av återupptagande eller påbörjande av gymnasiala studier eller återgång till arbetsmarknaden. Eftersom positiva effekter av deltagande i Ung komp jämfört med ordinarie verksamhet inte kunde påvisas i effektstudien beskrivs istället samhällsekonomiska effekter utifrån ett break-even perspektiv. I fallet om inträde på arbetsmarknaden handlar det om med hur många dagar som arbetsmarknadsinträde måste påskyndas för att det ska vara samhällsekonomiskt försvarbart att individen deltar i Ung komp. I fallet för återgång/påbörjande av gymnasiestudier handlar det om hur mycket större andel av deltagarna som måste gå från Ung komp till studier jämfört med om de varit inskrivna i ordinarie verksamhet. Nedan beskrivs först breakeven kalkylen för arbete följt av kalkylen för studier. 3.1 Effekter av inträde på arbetsmarknaden 3.1.1 Case 1 Som beskrivits i effektutvärderingen är den genomsnittliga inskrivningstiden (median) 182 dagar från inskrivning i projektet tills denna går från arbetslöshet till avslut av projektdeltagande (antalet dagar varierar beroende på specifikation, se effektutvärdering). Frågan är; med hur mycket tid måste Ung komp förkorta tiden i arbetslöshet för att det ska vara samhällsekonomiskt lönsamt. För att beräkna detta utgår vi först ifrån de kostnader som uppkommer när en individ är inskriven i Ung komp eller ordinarie verksamhet. Som beskrivet ovan har dessa skattats till 155 kr/dag och 37 kr/dag för Ung komp respektive ordinarie verksamhet och löper till dess att de avslutas från projektet eller Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. I samband med att en individ går från arbetslöshet till förvärvsarbete går individen från att vara en kostnad till en intäkt, för samhället

som helhet. Med en antagen bruttolön på 23 tkr per månad motsvara detta ca 37 tkr inklusive arbetsgivaravgifter och försäkringar till marknadspris. Kostnaden för en individ som varit inskriven i Ung komp i 182 dagar beräknas till 29 tkr och till 6,6 tkr för ordinarie verksamhet. För att Ung komp ska vara samhällsekonomiskt lönsamt behöver helt enkelt differensen mellan kostnaderna tjänas in genom tidigarelagt arbetsmarknadsinträde. I figur nedan illustreras exempel när detta uppfylls. I figur nedan går individ inskriven på Ung komp till arbete efter 182 dagars inskrivning och inskriven på ordinarie verksamhet går till arbete efter 199 dagar vilket gör att graferna som visar individens netto överlappar varandra alltså krävs att Ung komp påskyndar inträde på arbetsmarknaden med 17 dagar för att det ska vara samhällsekonomiskt lönsamt. Figur 1: Avser Summa i kolumn 1 i kalkylen, d.v.s. den samhällsekonomiska effekten Netto- intäkt/kostnad 30 000 20 000 10 000 0-10 000-20 000-30 000-40 000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 170 180 190 200 210 220 230 Antal dagar Netto UngKOMP Netto ordinarie verksamhet I caset får Ung komp-deltagaren arbete 17 dagar innan personen i ordinarie verksamhet. Även om detta är antalet dagar för att nå break-even på totalen finns fördelningseffekter. Ung komp finansieras till 96 procent av statliga medel. De som i första hand drar nytta av att en individ kommer i arbete i snabbare är dock individen själv, som får en ökad inkomst, och kommunen då skattepengar kommer in och det ekonomiska biståndet minskar. I break-even kalkylen ovan blir som sagt det slutgiltiga samhällsekonomiska nettot 0 av deltagande i Ung komp. För att visa på hur de samhällsekonomiska effekterna generellt ser ut till följd av ett påskyndat inträde på arbetsmarknaden beskrivs nedan ytterligare ett case. 3.1.2 Case 2 För att visa på fördelningseffekter och samhällsekonomiska nyttor av påskyndat inträde på arbetsmarknaden beräknas nedan av effekterna av att en individ påskyndar sitt arbetsmarknadsinträde med en månad till följd av deltagande i Ung komp (alltså nästan det dubbla för vad som krävs för break-even). Vi utgår från att Ung komp-deltagaren är inskriven i projektet under 188 dagar och att individen i ordinarie verksamhet är inskriven under 218 dagar (en månads skillnad).

I scenariot är den samhällsekonomiska effekten positiv för alla aktörer förutom staten (ink ESF) då de är den största finansiären av Ung komp. För att effekten ska bli positiv även för staten krävs ytterligare påskyndande av inträde på arbetsmarknaden. Summa 2 3 (1) (2) (3) Samhället Programdeltagare Netto övriga (offentlig sektor) A Produktionstillskott 1. Ökad produktion av varor och tjänster 36 691 31 094 5 597 2. Ökad inbetalning av: a. Inkomstskatt 0-4 726 4 726 b. Lagstadgade arbetsgivaravgifter (ink. försäkringar) 0-7 481 7 481 B Minskade utbetalningar av transfereringar 0-9 059 9 059 C 1. Ökat välbefinnande för deltagare 0 0 0 2. Ökat välbefinnande för övriga 0 0 0 D Åtgärdens kostnader i förhållande till ordinarie verksamhet -20 969 0-20 969 E Minskad inbetalning av inkomstskatt på skattepliktiga transfereringar 0 2 142-2 142 A-E Summa 15 722 11 971 3 751 3.2 Effekter av återupptagande av studier Som beskrivits tidigare saknar en stor del av deltagarna i Ung komp och i kontrollgruppen gymnasieexamen, antingen p.g.a. av att de påbörjat men inte avslutat gymnasiet eller att de inte ens påbörjat det. När det kommer till framtida effekter till följd av slutförd gymnasieutbildning jämfört med enbart avslutad grundskoleutbildning finns två sådana: (1) Lägre sannolikhet för arbetslöshet och (2) högre arbetsinkomster, i genomsnitt.

Nedan beskrivs skillnader i förvärvsfrekvens mellan individer med gymnasieexamen med de som enbart har förgymnasial utbildning. Skillnaden är störst i de yngre åldrarna för att sedan konvergera i samband med ökande ålder. I genomsnitt är skillnaden 22 procentenheter. Figur 2: Förvärvsfrekvens uppdelat på utbildningsnivå och ålder Förvärvsfrekvens 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 Ålder Förgymn. Utb Gymnasial utb Källa: SCB. UF 84 SM 1601 Skillnaden i lönenivå samt förvärvsfrekvens mellan förgymnasialt och gymnasialt utbildade påverkar den förväntade inkomsten för en individ. Nedan illustreras skillnaderna i inkomst mellan förgymnasialt och gymnasialt utbildade uppdelat på ålder. Figuren innefattar hela populationen d.v.s. både de som jobbar och inte jobbar och illustrerar således den förväntade inkomsten givet individens ålder och utbildningsnivå. Figur 3: Sammanräknad förvärvsinkomst uppdelat på ålder och utbildningsnivå Förvärvsinkomst 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-64 år 65-69 år 70-75 år Ålder Förgymn. Utb Gymnasial utb Källa: SCB(HEK)

För att beräkna den samhällsekonomiska effekten av genomförda gymnasiestudier används samma metodik som när intäkter för påskyndat tillträde på arbetsmarknaden skattades ovan. Utfallet beskrivs i tabell nedan. Vi har antagit ett arbetsliv som varar i 40 år och har använt en diskonteringsfaktor på 4 procent. Inkomster har använts som för totalpopulationen, illustrerad i figur ovan. Tabell 1: Samhällsekonomisk kalkyl, värdet av återuppdaganade av gymnasiestudier, tkr Summa 2-3 Samhället Programdeltagare Netto övriga (offentlig sektor) (1) (2) (3) A Produktionstillskott 1. Ökad produktion av varor och tjänster 3 509 2 974 535 2. Ökad inbetalning av: a. Inkomstskatt 0-452 452 b. Lagstadgade arbetsgivaravgifter (ink. försäkringar) 0-716 716 B Minskade utbetalningar av transfereringar 0-784 784 1. Ökat välbefinnande för deltagare 2. Ökat välbefinnande för övriga C Åtgärdens kostnader i förhållande till ordinarie verksamhet Minskad inbetalning av inkomstskatt på skattepliktiga transfereringar D E -367 0-367 0 185-185 A-E Summa 3 143 1 208 1 935 Den samhällsekonomiska nyttan av att en individ slutför gymnasiestudier är i genomsnitt 3,1 mnkr i dagens penningvärde. 1 Effekten är positiv för samtliga aktörer individer får en större inkomst, staten får ökade intäkter i form av skatt och lagstadgade arbetsgivaravgifter, landstinget får större inkomstskatt och kommunerna får högre inkomstskatt och lägre belopp att betala ut i ekonomiskt bistånd. Man kan argumentera för att effekten av gymnasiestudier överskattas om man beräknar dessa utifrån ett livscykelperspektiv. Överskattning kan ske då det är en väldigt lång tidsperiod man prognostiserar när livscykelperspektivet används, och då osäkerheten ökar i samband med att prognoshorisonten ökar. Därför har också det samhällsekonomiska värdet beräknats för en tidshorisont på 10 år vilket är 1,2 mnkr. I case nedan beskrivs utfallen både från livscykelperspektiv och 1 Den skattade samhällsekonomiska effekten av att genomföra gymnasiestudier är snarlikt beräkningar gjorda av Hök och Sanandaji (2017)

10-års-perspektiv där den senarenämnda ska betraktas som en försiktig uppskattning av återupptagna gymnasiestudier. 3.2.1 Case 3 Som beskrivet ovan är den samhällsekonomiska nyttan av att en individ slutför gymnasiestudier ca 3,1 mnkr om livscykelperspektivet används. Baserat på detta mått beräknas nedan i hur mycket större utsträckning som individer i Ung komp måste återgå till studier för att det ska vara samhällsekonomiskt lönsamt, givet att kostnaden är större för Ung komp jämfört med ordinarie verksamhet. Vi utgår från populationen som varit inskriven i Ung komp d.v.s. 7 605 individer och att lika många finns i ordinarie verksamhet. Kostnaden för individerna i Ung komp är som beskrivet ovan 229 mnkr och kostnaden för individer i ordinarie verksamhet är ca en fjärdedel av detta. Vi antar vidare att 50 procent av individer som återupptar studier också slutför dessa. Med livscykelperspektivet så krävs att individerna upptar studier i 1,5 procent högre utsträckning jämfört med ordinarie verksamhet. Med 10-års perspektivet krävs istället en skillnad på 3,5 procent. Nedan illustreras en figur från effektutvärderingen som illusterar utfall i form av sökandekategori 7 annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning samt utbildningskontrakt. På aggregerad nivå är effekten av Ung komp noll men när just utbildning studeras framkommer skillnader då individer i Ung komp går till utbildning i större utsträckning än individer i kontrollgruppen. Skillnaden i den sista mätpunkten är 3 procent och man kan argumentera för att kurvorna skulle kunnafortsätta att divergera om tidshorisonten varit längre. Med en skillnad på 3 procent så uppnår man ett positivt netto med det mer generösa antagandet om livscykelperspektiv men inte om man använder 10-års-antagandet. Man ska också ha i åtanke att det finns intangibla värden som inte skattats i denna samhällsekonomiska kalkyl, såsom välbefinnande av att inte vara arbetslös och indirekta effekter av det, såsom bättre hälsa, inte är med i denna kalkyl. Figur 4: Andel med positivt utfall (>30d), utbildning (SKAT 7 & utbildningskontrakt), matchad kontroll och behandlingsgrupp 15% 10% 5% 0% -12-11 -10-9 -8-7 -6-5 -4-3 -2-1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Behandling Kontroll 3.3 Sammanfattande slutsatser Huruvida Ung komp är att betrakta som samhällsekonomiskt lönsamt går inte tydligt att svara på i denna rapport då skillnaderna är för små och då utfallen är förknippade med osäkerhet. Resultaten från effektutvärderingen visar på ett resultat som varkan är positivt eller negativt men då det finns

en positiv effekt när vissa skärningar görs kan man argumentera för att projektet är samhällsekonomiskt lönsamt. Ett exempel är studier som illustreras ovan där andelen med positivt utfall är högre i behandlingsgruppen. Då studier leder till effekter på längre sikt beror det på hur studier värderas om kalkylen går ihop eller ej. Vidare kunde vi se en positiv effekt för funktionsnedsatta i Ung komp. Möjligen är detta en grupp som är extra samhällsekonomiskt lönsam att ha positiva resultat för då behovet av olika typer av insatser möjligen är större. Vidare finns problematiken med de utfall som används i denna rapport och när detta mäts. Ung komp kan möjligen ha effekter på något längre sikt (3-5 år) och utfallet i en samhällsekonomisk gjord senare skulle möjligen få ett annat resultat.