2017-06-22 Verksamhetsplan 2018 med förslag till verksamhetsuppdrag Magisterprogram i fysioterapi 1. Övergripande Magisterprogrammet är utformat för att ge en fördjupning inom huvudområdet fysioterapi och ger efter avslutad utbildning möjlighet att ta ut en filosofie magisterexamen. Programmet har en särskild profilering mot områdena smärta och smärthantering, fysisk aktivitet i prevention och behandling samt kunskapsöverföring mellan forskning och klinik. Syftena bakom att ge programmet är att tillgodose behovet av akademiskt vidareutbildade fysioterapeuter inom hälso- och sjukvården och att erbjuda en forskningsförberedande fördjupning som ger studenter behörighet att söka till forskarutbildning. Utbildningen genomförs som deltidsstudier som till stor del är nätbaserade, med ett par obligatoriska fysiska sammankomster varje termin i Falun. 1a. Organisation och ledning Programmet leds av programansvarig Anton Grenholm och huvudområdesföreträdare Linda Vixner. Förutom dem finns en rad lärare som deltar i undervisning och examination på programmet, både disputerade och forskningsaktiva lärare som Michail Tonkonogi, Catharina Gustavsson, Björn Äng, Anna Cristina Åberg och Malin Tistad, och adjunkter med värdefull klinisk kompetens som Mathias Andersson. Programmets fasta mötesforum är programträff och programråd en gång per termin (se 1c). Inga förändringar i organisationen är planerade i dagsläget. 1b. Bemanning Lärarna inom huvudområdet fysioterapi är i de flesta fall organiserade under ämnet medicinsk vetenskap, några finns inom idrotts- och hälsovetenskap. Under programmets första år har tolv lärare anställda vid Högskolan Dalarna varit delaktiga i undervisningen och ganska precis lika många externa lärare har anställts för enstaka insatser. Hösten 2017 blir första gången som två programkurser kommer att vara igång samtidigt (kurs 1 och kurs 3) och då krävs en lärarresurs om ca 650 klt för att bemanna programmet motsvarande 75 % av en heltidstjänst. Av dessa timmar kommer cirka 2/3 att utföras av internt anställda lärare och 1/3 av externa lärare. 1c. Arbetsformer för kvalitet i programmet När utbildningen togs fram gjordes det i samarbete med Landstinget Dalarna och kommunerna i regionen för att på bästa sätt anpassa innehållet till verksamheternas behov. Denna samverkan fortsätter nu i form av ett programråd som ska träffas en gång per termin. I 1
programrådet inbjuds också 1-2 studentrepresentanter från varje årgång studenter att delta. Studenternas inflytande kommer också att tillgodoses genom kursutvärderingar i slutet av varje kurs och genom kontinuerlig dialog med studenterna kring utbildningens innehåll och relevans. En gång per termin inbjuds de lärare som deltar i undervisningen till en programträff med möjlighet att diskutera och påverka programmets innehåll, arbetsformer, examinationer mm. Inte minst är denna träff viktig för att upprätthålla samarbetet runt programmet mellan ämnena medicinsk vetenskap och idrotts- och hälsovetenskap. Mycket central för kvalitetsutvecklingen är också den regelbundna, informella diskussionen mellan lärarkollegorna. Med bidrag från dessa olika dialoger och mötesforum utformar programansvarig förslag på hur programmet kan utvecklas, och skriver årligen en verksamhetsplan i dialog med huvudområdesföreträdare, avdelningschef och ämnesföreträdare för medicinsk vetenskap. Programansvarig ansvarar för att verksamhetsuppdraget genomförs. Av största vikt för kvaliteten i undervisningen, för den akademiska miljön och för möjligheten att hitta handledare och uppsatsämnen är den forskning som bedrivs som har relevans för huvudområdet fysioterapi. Programmet har ingen rådighet över forskningen, men för närvarande pågår i miljöerna kring huvudområdet ett stort antal projekt som rör fysisk aktivitet och träning. Huvudområdet och programmet innebär en möjlighet för flera av våra forskande lärare att få en tydligare känsla av tillhörighet och social hemvist. Huvudområdets förhoppning är att vissa delar av den framtida forskningen inom profilen Hälsa och välfärd ska hitta sin identitet inom fysioterapi. 2. Programmets treåriga utvecklingsplan 2018-2020 Mål som bör uppnås under treårsperioden: 2a. Undervisning Under perioden har ett attraktivt och väl fungerande magisterprogram i fysioterapi etablerats, där alla kurser kan läsas även som fristående kurser. Programmet håller hög kvalitet när det gäller både struktur och akademisk kvalitet, och kursernas mål och innehåll är i överensstämmelse med program- och examensmål. Samtliga kurser har bedömningskriterier som synliggör bedömningsnivån i relation till lärandemålen i kursplanerna. Programmet har fortsatt många sökande och god genomströmning. Varje år under perioden tar ca 20 studenter en magisterexamen i fysioterapi. Formerna för studentmedverkan har utvecklats. Kursutvärderingar genomförs efter varje kurs och en programutvärdering efter slutfört program. Studentrepresentanter deltar i ett programråd. 2b. Samverkan Ett programråd med företrädare för Högskolan, landstinget, kommunerna, privata aktörer samt studentrepresentanter är inrättat. Rådet ger möjlighet till ömsesidigt kunskapsutbyte mellan Högskolan, de kliniska verksamheterna och studenterna i syfte att utveckla och förbättra utbildningen. 2
Ett formaliserat samarbete med ett annat lärosäte kring bedömning av magisteruppsatser är upprättat. Syftet är att ha någon form av extern medgranskning för att kalibrera bedömningsnivån och tillse att mål, betygskriterier och den praktiska tillämpningen av dessa inte skiljer sig åt nivåmässigt. Samarbeten med lärare vid andra lärosäten är upprättade för att täcka behovet av externt stöd med handledning av examensarbeten vid eventuella val av inriktning där vi inte har tillräcklig kompetens internt, t ex idrottstraumatologi. 2c. Forskningsförankring Studenterna ges under programmet möjlighet att ta del av den forskning som bedrivs vid högskolan inom fysioterapins verksamhetsområden under föreläsningar och/eller vid särskilda tillfällen där forskningsprojekt presenteras. En betydande andel av studenterna genomför sina examensarbeten inom ramen för befintliga forskningsprojekt vid Högskolan Dalarna. 2d. Organisation och mötesstruktur Ändamålsenliga och effektiva former för samverkan inom programmet är utvecklade, exempelvis programträffar. 2e. Mångfaldsperspektiv Människors likheter och olikheter diskuteras återkommande under utbildningen. Särskilt ges det i valbara arbeten i flera kurser möjlighet för studenterna att fördjupa sig kring olika gruppers specifika behov såsom hälsa och funktionsförmåga i olika åldrar (t.ex. barn, äldre), mäns och kvinnors olika villkor (t.ex. förekomst av, och orsaker till, långvarig smärta) och betydelsen av social position och kulturell bakgrund (t.ex. levnadsvanor, fysisk aktivitetnivå, synen på smärta). 2f. Hållbar utveckling Hållbar utveckling integreras bland annat genom att belysa områden där beteendeförändringar kan leda till minskad miljöbelastning samtidigt som de bidrar till bättre hälsa och ökad livskvalitet, t.ex. hur vi förflyttar oss, vad vi äter, vår förmåga att begränsa och hantera stress etc. 2g. Bemanning Lärarkompetensen inom huvudområdet är redan idag tillräcklig för att bedriva den utbildning som planeras. Beroende på hur andra huvudområden och program på högskolan utvecklas kan dock behov av nyrekrytering uppstå, eftersom alla lärare med kompetens inom det sökta huvudområdet idag också är verksamma inom andra ämnen och huvudområden. 3
3. Programmets verksamhetsplan 2018 3a. Planer för specifika kurser Programmets sista kurs (Examensarbete i fysioterapi, 15 hp) kommer att ges för första gången under vårterminen 2018. En särskild utmaning inför examensarbeteskursen blir att hitta frågeställningar och att matcha dessa mot de tillgängliga handledarresurserna. För att förbereda studenterna inför examensarbetet ordnades i april 2017 en lunch dit programstudenter och blivande uppsatshandledare bjöds in för information och diskussion. Efter att kursen genomförts första gången bör handledartillgången samt processen för att hitta frågeställningar utvärderas. Övriga programkurser som ges under året kommer att revideras utifrån genomförda kursutvärderingar och eventuella synpunkter från programträffar och programråd. En viktig sak att fokusera på under året blir att de lärare som har pågående eller genomförda forskningsprojekt inom fysioterapi eller närliggande relevanta områden ges utrymme att belysa och använda sin egen forskning i undervisningen. 3b. Planer för utbildningsprogrammet Målsättningen är att ca 20 studenter ska ta en magisterexamen i fysioterapi under 2018. En programutvärdering ska utformas och genomföras i samband med att den första omgången studenter går ut programmet. 3c. Planer för forskningen Huvudområdets förväntan är att vissa delar av den framtida forskningen inom profilen Hälsa och välfärd ska hitta sin identitet inom området fysioterapi. En förhoppning är att minst ett nytt forskningsprojekt som ligger inom något av profilområdena smärta eller fysisk aktivitet initieras under 2018. En förhoppning är också att en ny doktorand påbörjar forskarutbildningsstudier under året, med forskningsfrågor inom något av programmets profilområden. Doktoranden ska bidra till huvudområdets akademiska miljö och delta i undervisningen på programmet. Det är väsentligt att undervisande lärare på programmet deltar i forskningsseminarieverksamheten inom Hälsa och välfärd, liksom i CKF:s seminarieverksamhet. 3d. Planer för särskilt kvalitetsarbete (nämndgranskning uppföljning) Under 2018 ska områdesnämnden vård och omsorg utvärdera huvudområdet fysioterapi och/eller magisterprogrammet i fysioterapi. Programmet ska på bästa sätt vara behjälpligt i den processen genom att bidra i dialoger, inkomma med underlag och författa självvärdering samt utforma en utvecklingsplan utifrån nämndens utlåtande. 3e. Planer för verksamhet med global anknytning Minst en lärare som undervisar på programmet ska under året läsa den högskolepedagogiska kursen Utbildning för hållbar utveckling, 3 hp. 3f. Planer för samverkan/samproduktion Under året planeras ett möte per termin för programrådet och likaså en programträff. På försök kommer dessa att sammanföras därför att det troligen kommer vara liknande frågor som behöver tas upp. Det blir också ett tillfälle för lärare och kliniker att mötas. Ett uppdrag för 2018 blir också att försöka upprätta ett formaliserat samarbete med ett annat lärosäte kring bedömning av magisteruppsatser. 4
4. Verksamhetsuppdrag 4.1 Huvuduppdrag Huvuduppdraget är att i enlighet med utbildningsplanens mål anordna utbildning som leder fram till en filosofie magisterexamen med huvudområde Fysioterapi. 4.2 Prioriterade kvalitetsuppdrag 2018 4.2a. Undervisning Uppdrag a1. Utvärdera handledartillgången och processen för att hitta uppsatsämnen efter att sista programkursen har genomförts. Uppföljning: Redovisning av handledartillgång och processen för att hitta uppsatsämnen (se också 2c). Uppdrag a2. Uppdrag a3. Medverka i områdesnämndens utvärdering av huvudområdet fysioterapi och/ eller magisterprogrammet i fysioterapi genom att bidra i dialoger, inkomma med underlag och författa självvärdering samt utforma en utvecklingsplan utifrån nämndens utlåtande. Uppföljning: Genomförd utvärdering och redovisning av utvecklingsplan. Utforma en programutvärdering som genomförs med den första omgången studenter som går ut programmet. Uppföljning: Genomförd programutvärdering. 4.2b. Samverkan Uppdrag b1. Sammankalla till ett möte per termin med programrådet. Uppföljning: Två protokollförda programrådsmöten under året. Uppdrag b2. Upprätta ett formaliserat samarbete med ett annat lärosäte kring bedömning av magisteruppsatser. Uppföljning: Samarbetsavtal med annat lärosäte upprättat. 4.2c. Forskningsförankring Uppdrag c1. Diskussion under året med de lärare som bedriver forskning inom fysioterapins verksamhetsområde om var och hur under programmet forskningen kan presenteras. Uppföljning: Upprättad tabell med lärarbemanning, forskningsaktiviteter och ämnesrelevans (inkl. möjlig koppling till moment på programmet). 4.2d. Organisation och mötesstruktur Uppdrag d1. Utvärdera formerna för samverkan och ledning inom programmet, t.ex. programträffar, programråd och ev. behov av mer regelbundna formella möten (t.ex. programforum). Uppföljning: Redovisning av hur studenter, lärare och programledning bedömer att formerna för samverkan och ledning har fungerat. 5
4.2e. Mångfaldsperspektiv Uppdrag e1. Ett programråd under året viks för att diskutera hur programmet hittills lyckats med ambitionen att belysa mångfaldsperspektiv (ålder, kön, social och kulturell bakgrund etc.), och förslag tas fram på hur detta kan utvecklas ytterligare. Uppföljning: Mötesprotokoll med förslag på förbättringar. Uppdrag e2. I annonseringen av programmet tydliggörs möjligheten att i flera av kurserna fördjupa sig kring t.ex. barn, äldre, könsaspekter, kulturella aspekter, en specifik diagnos etc.. Uppföljning: Genomförda ändringar på webbsidan. 4.2f. Hållbar utveckling Uppdrag f1. 4.2g. Bemanning Minst en lärare som undervisar på programmet läser den högskolepedagogiska kursen Utbildning för hållbar utveckling, 3 hp. Uppföljning: Genomförd kurs. Uppdrag g1. Kontinuerlig dialog förs med avdelningschef angående kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Uppföljning: Genomförd dialog. Ekonomiska förutsättningar Avdelningschef ansvarar för att dessa uppgifter ifylls Budgetram 1. Antal helårsstudenter ska vid årets slut vara lägst x, vilket motsvaras av ett takbelopp på y mnkr. Målet för utbildningsvolymen motsvaras av lägst z mnkr. (fylls i efter budgetarbetet i höst) Budgetram 2. Den genomsnittliga prestationsgraden för ämnet ska vara lägst x % (y hpr). (fylls i efter budgetarbetet i höst) Budgetram 4. Det ekonomiska resultatet för ämnet för 2017 ska vara lägst x mnkr. (fylls i efter budgetarbetet i höst) 5. Ekonomi Kommentarer avseende ämnets ekonomiska planeringsramar (interna takbelopp inklusive resultatkrav). Framtida behov. Kortfattat redovisas hur den eventuellt förändrade utbildningsvolymen genomförs. 6
6. Övriga synpunkter 7