Budgetunderlag 2019-2021 [Www]
Folkbildningsrådet 2018
INNEHÅLL Sammanfattning av förslag 3 Verksamhetsredovisning 3 Folkbildningsrådets samlade bedömning 3 Folkbildningens omvärld 5 Utvecklingsbehov 2019 2021 9 Asylsökande och nyanlända... 9 Folkhögskolan som utbildningsform 10 Ett kompetenslyft för folkhögskolan är nödvändigt... 11 Deltagare med funktionsnedsättning... 12 Svenska för invandrare som folkhögskolekurs... 13 Folkhögskola för deltagare under 18 år... 14 Verksamhet i samarbete med Arbetsförmedlingen... 14 Momskompensation för rörelsefolkhögskolor... 15 Bilaga 1: Verksamhetsredovisning 2017 16 Studieförbunden... 16 Folkhögskolorna... 18 Bilaga 2: Behov att stärka stödet till deltagare med funktionsnedsättning i folkhögskolan 23 Bidrag till förstärkta insatser inom folkhögskolan... 23 Folkbildningsrådets uppföljning 2017... 23
Budgetunderlag 3 Sammanfattning av förslag Med stöd av resultatredovisningen av folkbildningens insatser och identifierade utvecklingsområden yrkar Folkbildningsrådet att: anslaget till folkhögskolorna ökas med 130 miljoner kronor för att täcka kostnader för deltagare med funktionsnedsättning i behov av särskilt stöd, anslaget till folkhögskolorna ökas med 20 miljoner kronor för att finansiera ett kompetenslyft inom folkhögskolan, anslaget till studieförbunden ökas med 150 miljoner kronor för etablering av nyanlända, statsbidraget till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare (14:3) under perioden kvarstår på samma nivå som 2018, det vill säga 170 miljoner kronor per år, regeringen utreder hur svenska för invandrare skulle kunna få bedrivas som folkhögskolekurs. Verksamhetsredovisning En samlad bild av den verksamhet som studieförbunden och folkhögskolorna genomför finns beskriven i Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2017, vilken inlämnades till regeringen den 22 februari 2018. En sammanfattning av 2017 års verksamhetsredovisning redovisas i bilaga 1. Folkbildningsrådets samlade bedömning Riksdagens grundläggande motiv för statsbidrag till folkbildningen är att verksamheten bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Riksdagens mål för folkbildningspolitiken är att Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället.
Budgetunderlag 4 Regeringen har fastställt syften med statens bidrag till folkbildningen. Dessa är att: stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Folkbildningsrådet redovisar varje år till regeringen hur statens syften med stödet till folkbildningen har uppnåtts. Den syftesuppfyllelse som Folkbildningsrådet ska bedöma handlar om folkbildningens betydelse för samhällsutvecklingen i vid mening. Folkbildningsrådets samlade bedömning 2017 ska enligt regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet lämnas i en särskild rapport senast den 22 mars 2018.
Budgetunderlag 5 Folkbildningens omvärld Demokrati och delaktighet I ett globalt perspektiv är det lätt att få en bild av att demokrati och yttrandefrihet är på tillbakagång. Forskning från IDEA 1 (Institute for democracy and electoral assistance) visar dock att den svenska demokratin är stark. I nästan alla demokratiaspekter; politisk representation, valdeltagande, grundläggande rättigheter och civilsamhällets deltagande utmärker sig Sverige positivt jämfört med Europa och resten av världen. Men i flera länder utmanas demokratin efter många år av positiv utveckling och även i Sverige upplever många att demokratin är hotad 2. Folkbildningens roll i arbetet med att stärka och utveckla demokratin är alltjämt viktig. Sedan valet 2002 har valdeltagandet i Sverige ökat, framförallt i grupper i samhället som tidigare röstat i lägre utsträckning 3. Det gäller bland annat ensamstående, arbetslösa, arbetare och lågutbildade. Trots detta röstar människor i dessa grupper fortfarande i lägre utsträckning än högutbildade. Detta belyser kopplingen mellan utbildning och demokratiskt deltagande. Utbildning och bildning är avgörande för deltagande i demokratin. Folkbildningen har en stor erfarenhet av och förmåga att nå fram till individer med kort utbildningsbakgrund. Detta i sig visar vikten av folkbildning som demokratisk kraft. Vi vet dessutom att deltagare i folkbildningen överlag är mer engagerade i det civila samhället och även aktiva i samhället i övrigt 4. Deltagande i samhället kopplar därför till socialt kapital, tillit och en vilja bland människor att engagera sig för andra och för det allmänna 5. Även kultur är en viktig del av ett demokratiskt samhälle. Den parlamentariska landsbygdskommittén betonar t.ex. detta i sin utredning kulturen kan också skapa ekonomiska värden genom kulturella kreativa näringar och stärka den sociala sammanhållningen genom att bland annat öka kunskapen om människors olika villkor och de historiska sammanhang vi lever i 6.. När det gäller kultur har folkbildningen en stor 1 https://www.idea.int/gsod/ 2 Tillståndet i demokratin, en opinionsundersökning av Studieförbunden i samverkan. 3 Se SCB http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/val-och-partier/valdeltagande/ 4 Svedberg, Lars & von Essen, Johan (2015). Mer engagemang? Folkbildningen i det svenska civilsamhället. Folkbildningsrådets rapportserie. Stockholm: Folkbildningsrådet. 5 För en intressant diskussion kring dessa begrepp och folkbildning se publikationen Kunskap, bildning och insikt, NBV (2017) 6 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd, Slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén Stockholm 2017, s 164.
Budgetunderlag 6 verksamhet i hela landet, i form av både studiecirklar med kulturinriktning och kulturprogram De erbjuder en unik möjlighet för individer, inte minst i glesbygd, att få utrycka sig och ta del av olika kulturella uttrycksformer. Folkbildningen står dock inför utmaningar när det gäller att nå nya deltagare i sina kulturverksamheter. Andelen utrikes födda deltagare är t.ex. lägre i estetiskt inriktad verksamhet än i verksamheten i övrigt. För att i ännu högre utsträckning bidra till demokratin är det önskvärt med ett breddat deltagande även i kulturverksamheterna. Jämställdhet I fråga om jämställdhet mellan män och kvinnor är situationen i samhället fortfarande inte tillfredställande. En rad kampanjer i samband med metoouppropet har visat på den tystnadskultur som råder kring sexuella trakasserier och kränkningar, och på hur utbrett problemet är. Problem med sexuella trakasserier och sexistisk jargong finns inom folkbildningen precis som i samhället i övrigt 7. Genom arbetet med jämställdhetsintegrering har studieförbund och folkhögskolor identifierat jämställdhetsproblem i samhället som de kan bidra till att åtgärda genom sin verksamhet. Folkbildningen bygger på en jämlikhetssträvan vilket innebär att arbetet med jämställdhetsintegrering knyter an till målsättningar om att stärka människors egenmakt. Normer och attityder i samhället tar tid att förändra, de dyker upp i nya former och tar sig olika utryck. Folkbildningen har genom sin bredd en unik möjlighet att påverka dessa attityder och normer i riktning mot ökad jämställdhet. Arbetsmarknad och ekonomisk utveckling Svensk ekonomi är stark. Det får genomslag också på arbetsmarknadsområdet med bland annat den lägsta ungdomsarbetslösheten på 14 år. Men trots en stark arbetsmarknad pekar prognoser på att det kommer att bli allt svårare för korttidsutbildade att få jobb. Möjligheten till utbildning för de som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer att vara helt centralt. Utbildningar såsom folkhögskolans allmänna och studiemotiverande kurser utgör tydliga exempel på sådana utbildningsformer. 7 Se Folkbildningsrådets blogg http://www.folkbildningsradet.se/omfolkbildningsradet/blogglista/folkbildningen-ska-arbeta-systematiskt-med-ojamstalldhet/
Budgetunderlag 7 Invandring och nyanlända i Sverige När det gäller gruppen nyanlända är det tydligt att det finns ett stort behov av insatser för etablering i samhället och ett förebyggande arbete mot utanförskap. Här kan folkbildningen spela en viktig roll på samma sätt som tidigare skedde i samband med mottagande av det stora antalet nyanlända under 2015/2016. Centralt för etablering är möjligheten att påbörja och avsluta en gymnasieutbildning. Det gäller inte minst unga individer samt kvinnor med kort utbildningsbakgrund. I december 2017 ingick totalt 75 265 individer i det så kallade etableringsuppdraget 8. Nyinskrivningarna har gått nedåt och planat ut sedan toppnoteringarna under slutet av 2016. Samtidigt är det många som nu finns i uppdraget som saknar gymnasieutbildning. Detta innebär att behovet av utbildning kommer vara fortsatt mycket stort. Studieförbund och folkhögskolor har ett viktigt uppdrag att förebygga att nyanlända hamnar utanför studier och arbete samt att bereda väg för etablering i samhället. Klyftor mellan stad och landsbygd och inom städer Det finns klyftor mellan stad och landsbygd och inom städer. Tydligt är att de individer som står längst från studier eller arbetsmarknad oftare bor i socioekonomiskt utsatta områden. Folkbildningen arbetar med att hitta sätt att nå dessa målgrupper av bland annat unga som oftast har mycket lite erfarenhet av studier eller arbete. När det gäller stad och landsbygd står kompetensförsörjningen i landsbygderna inför stora utmaningar. Det handlar om att hela landet ska kunna leva och utvecklas med rimligt likvärdiga villkor. Både den privata och offentliga sektorn har svårt att hitta personal med rätt utbildning. Kompetens är en av grunderna för ekonomisk tillväxt och utveckling på landsbygden. Den parlamentariska landsbygdskommittén 9 lyfter fram folkbildningen som en viktig aktör för att ge möjligheter till vidare studier i hela landet. Det är tydligt att såväl studieförbund som folkhögskolor genom sin nationella täckning har en unik möjlighet att erbjuda utbildningsmöjligheter i hela landet. Det ska dock understrykas att närvaro i hela landet är en kostnadskrävande ambition för folkbildningssektorn. Det krävs att såväl staten som kommuner och landsting ser ett värde i bildning i 8 Arbetsförmedlingen, https://www.arbetsformedlingen.se/om-oss/om- Arbetsformedlingen/Etablering-av-nyanlanda/Etableringen-i-siffror.html 9 För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd, Slutbetänkande av Parlamentariska landsbygdskommittén Stockholm 2017
Budgetunderlag 8 hela landet och skjuter till tillräcklig finansiering för att denna ambition ska vara fortsatt möjlig att nå upp till. Digitalisering och det digitala medborgarskapet Individer utan digital kompetens kan inte vara digitalt delaktiga och riskerar att hamna i ett utanförskap. Det handlar om allt från att till exempel använda internetbanker för att sköta sin ekonomi till demokratiskt deltagande och att ta del av nyheter och information. För den som tar del av information på nätet handlar det också om att skaffa sig en förmåga att sortera och bedöma på ett källkritiskt sätt. Folkbildningen arbetar både med digital kompetens och med kritiskt tänkande och källkritik. Viktigt att notera är att regeringen 10 i mars 2017 beslutade om förtydliganden och förstärkningar i grund- och gymnasieskolans läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. På samma sätt måste folkbildningen förhålla sig till sin roll för att utveckla kompetenser, källkritik och medvetenhet för att leva i ett alltmer digitaliserat samhälle. Digitalisering handlar om möjligheten att kunna delta i samhället på lika villkor. Därför är kompetensen att kunna använda ny teknik ytterst en fråga om demokrati och medborgarskap. Agenda 2030 FN:s globala utvecklingsmål, Agenda 2030, syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. I Agenda 2030 finns det ett separat mål för utbildning 11 men det kan också argumenteras att utbildning, och inte minst vuxenutbildning, krävs för att flera av de 17 målen ska kunna nås. Regeringen har tillsatt en delegation 12 som ska arbeta med agendan i Sverige. De skriver bland annat om behovet av förändrade beteenden vilket 10 Regeringen 2017, http://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236/informat ionsmaterial-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf 11 Mål 4 God utbildning för alla, är att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. 12 I riktning mot en hållbar välfärd. Agenda 2030-delegationens nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan för genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling.fi 2016:01
Budgetunderlag 9 i sin tur kräver kunskap och engagemang, och pekar ut folkbildningen som en resurs i detta arbete: Sverige har en lång tradition av folkbildning och ett väl utbyggt system för vuxenutbildning. Utvecklingsbehov 2019 2021 Asylsökande och nyanlända Studieförbunden och senare också folkhögskolorna har snabbt byggt upp en bred verksamhet för asylsökande och nyanlända invandrare. Uppföljning av de insatser som har genomförts visar att verksamheten fyller en viktig funktion och väl svarar mot de syften som angetts. Under 2017 anordnades verksamhet i 246 kommuner med cirka 35 500 unika deltagare. Migrationsverkets oktoberprognos 2017 har ett viktat planeringsantagande om 30 000 nya asylsökande för 2019, 33 000 för 2020 och 33 000 för år 2021. Behovet av verksamhet är fortsatt mycket stort. Även om handläggningstiderna förväntas minska, beräknas antalet nya asylsökande 2019 vara 25 procent högre än 2018. Ökningen från 2019 till 2020 beräknas bli ytterligare 10 procent. Många deltagare efterfrågar möjlighet att delta i mer och längre verksamhet för att snabbare komma in det svenska samhället. Med bibehållna resurser skulle folkbildningen kunna möta detta behov genom att anordna betydligt fler aktiviteter som stärker kunskapen om det svenska samhället och det svenska språket redan under den tid den asylsökande väntar på beslut i sitt ärende. Givet att antalet asylsökande i Sverige minskar i enlighet med Migrationsverkets prognoser skulle ett oförändrat bidrag 2019 innebära en möjlighet att erbjuda varje deltagare en något mer omfattande verksamhet. Uppsökande och motiverande insatser riktade till utrikes födda kvinnor Regeringens satsning på uppsökande och motiverande studieförbundsinsatser riktade till utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund bygger på konstaterandet att sysselsättningen i denna grupp är för låg samt att många har behov av utbildningsinsatser. Studieförbunden finns i hela landet, har omfattande kontakter med det övriga civila samhället och därtill en lång erfarenhet av att arbeta
Budgetunderlag 10 uppsökande. De är väl rustade att bedriva uppsökande insatser i syfte att utrikes födda kvinnor med stort behov av utbildning ska söka sig till utbildning. Insatserna kommer att verka rekryterande och syfta till att stärka deltagarnas självförtroende samt visa på möjliga vägar in i olika former av studier inom folkbildningen, kommunal vuxenutbildning och yrkesutbildningar. Att anslaget ökas från 30 miljoner kronor 2018 till 50 miljoner kronor per år 2019 och 2020 är positivt. Då det är rimligt att anta att behovet av sysselsättningsfrämjande åtgärder, för utrikes födda kvinnor, kvarstår under flera år äskar Folkbildningsrådet att verksamheten permanentas och medel tillförs det generella folkbildningsanslaget till studieförbunden. Folkbildningsverksamhet för nyanlända invandrare Studieförbunden har under 2015 2017 byggt upp en gedigen verksamhet för asylsökande och många asylsökande har genom studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet fått lära sig svenska och fått ökad kunskap om det svenska samhället. Migrationsverket bedömer att hälften av de som söker asyl i Sverige under 2017 och 2018 kommer att beviljas uppehållstillstånd. Dessa personer bör beredas möjlighet att delta i studieförbundens verksamheter på samma villkor som andra deltagare. Det är rimligt att anta att efterfrågan på att fortsätta i studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet är stor hos människor som deltagit i folkbildningsverksamhet för asylsökande. För att studieförbunden ska kunna fortsätta att utveckla sina verksamhetserbjudanden till denna grupp krävs en generell höjning av folkbildningsanslaget. Med stöd av folkbildningsanslaget når studieförbunden idag drygt 637 000 unika personer i studiecirklar. Studieförbunden är beredda att genomföra aktiva insatser för att nyanlända ska beredas plats i verksamheten. Med en utökning av anslaget med 150 miljoner kronor beräknas studieförbunden kunna genomföra verksamhet med 50 000 nyanlända invandrare. Folkhögskolan som utbildningsform Till folkbildningens centrala uppgifter hör att kompensera för brister i den vuxna befolkningens utbildningsbakgrund. Folkhögskolan ska erbjuda en ny chans för personer som av olika skäl inte fullföljt sina studier på grundskole- eller gymnasienivå.
Budgetunderlag 11 Till folkbildningens utmaningar hör att stödja deltagarna att komma vidare. Deltagare ska ges kunskaper, drivkrafter och inom folkhögskolan behörighet att studera vidare inom andra delar av utbildningssystemet. Ett kompetenslyft för folkhögskolan är nödvändigt Folkbildningsrådets kartläggning av folkhögskollärarnas arbetssituation, visar att lärarna upplever en ökad arbetsbörda och att deras möjligheter till kompetensutveckling har minskat under de senaste fem åren. Det kan förklaras av bland annat en förändrad deltagargrupp, skolornas ekonomiska situation samt att det framkommer att det är svårt att få vikarie ens vid planerad kortare bortavaro. Folkbildningsrådets bedömning är att bristen på kompetensutveckling utgör en utmaning för folkhögskolan som helhet; för den enskilda skolan, för folkhögskollärarna och i slutänden också för deltagarna. Till folkhögskolan, framför allt till allmän kurs, rekryteras ofta lärare i konkurrens med ordinarie skolväsendet men folkhögskolan omfattas inte av samma lärarlönesatsningar eller lärarlyft. Folkhögskollärarens insatser är grunden för att deltagaren får det som behövs för att nå sina mål. Lärarna i folkhögskolan behöver inte bara fortbildning för att hålla ämneskunskaper vid liv eller få kunskap om de senaste rönen inom pedagogisk forskning. Lärarna behöver också upprätthålla de idéer och värderingar som folkhögskolan vilar på; den kunskapssyn och människosyn som är grunden i folkhögskolans pedagogik. På skolnivå är det viktigt att det finns ett kompetensutvecklingsarbete som ger ett inflöde med ny kunskap när deltagargruppen förändras, nya kurser startas och projekt eller uppdrag tillkommer. Slutligen är det viktigt för utbildningsformen folkhögskola att kvaliteten i kärnverksamheten upprätthålls, med lärare som har god kompetens och stark förankring i sina värderingar. Utan en väl fungerade kärnverksamhet med en mångfald i kursutbud och målgrupper blir folkhögskolan en försvagad utbildningsform som i förlängningen inte förmår ta hand om de deltagargrupper som så väl behöver den. Behovet av kompetensutveckling ökar också i och med den snabba utbyggnaden av folkhögskolan, där ett stort antal nya lärare behöver rekryteras. Det är sannolikt att många av dem kommer från sammanhang utanför folkbildningen vilket innebär att de behöver utbildning för att säkra kvaliteten i utbildningsformen folkhögskola.
Budgetunderlag 12 Folkbildningsrådet ser därför att ett treårigt kompetenslyft för folkhögskolan är nödvändigt. Folkhögskolan bör tillföras ytterligare medel, 20 miljoner kronor årligen, så att kompetensutvecklingen av lärare och skolledare kan förstärkas. Medlen bör fördelas av Folkbildningsrådet utifrån folkhögskolornas behov, då motsvarande modell för lärare i det ordinarie skolsystemet inte räcker till för folkhögskolans särskilda behov. En viktig utgångspunkt vid utarbetande av denna modell måste vara kopplingen till existerande grundutbildning av folkhögskollärare, samt till den satsning på lic-forskarskola som Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Förbundet Folkhögskollärarna och Mimer vid Linköpings universitet har föreslagit regeringen. Folkbildningsrådet menar att medel, cirka 2 miljoner kronor årligen, bör tillföras Mimer för att genomföra en sådan utbildning. Kostnaden för deltagande lärare kan då finansieras genom det ovan föreslagna kompetenslyftet. Deltagare med funktionsnedsättning Såväl studieförbund som folkhögskolor genomför en omfattande verksamhet för personer med funktionsnedsättning. En majoritet av intresseorganisationerna inom området är medlemmar eller har tecknat samarbetsavtal med studieförbunden. Det finns ett stort behov av att stärka statsbidraget för deltagare i behov av särskilt stöd. Folkbildningsrådet konstaterar att folkhögskolans deltagargrupp har förändrats de senaste åren. Antalet deltagare med någon form av funktionsnedsättning, främst neuropsykiatrisk diagnos, fortsätter att öka. År 2017 hade 33 procent av deltagarna i allmän kurs och 13 procent av deltagarna i särskild kurs någon form av funktionsnedsättning. Mest ökar antalet deltagare med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och dyslexi. Samtidigt ökar även andelen utrikes födda deltagare med svårigheter i svenska språket. Båda dessa deltagargrupper har stora behov av särskilt stöd i undervisningen vilket medför behov av förstärkta lärarresurser. Folkbildningsrådets uppföljning visar att kostnadstäckningen för förstärkningsbidraget, som syftar till att ge deltagare med funktionsnedsättning möjlighet att delta i folkhögskoleutbildning, har minskat ytterligare. För 2017 kan endast 60 procent av folkhögskolornas kostnader ersättas. I en undersökning som Linköpings universitet har gjort på uppdrag av Folkbildningsrådet konstaterar 77 procent av folkhögskolorna att
Budgetunderlag 13 kostnadstäckningen var dålig eller mycket dålig. Samtidigt säger 98 procent av folkhögskolorna att ersättningen är betydelsefull för verksamhetens genomförande. Vid sidan av det förstärkningsbidrag som Folkbildningsrådet utbetalar till folkhögskolorna kan särskilt utbildningsstöd sökas från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Inför 2018 har SPSM fått en uppräkning av det särskilda utbildningsstödet så att de, enligt uppgift, har möjlighet att täcka nästan 100 procent av de kostnader som folkhögskolorna begär ersättning för av dem. Folkbildningsrådet är självklart positiva till detta men det löser inte folkhögskolans problem med grundfinansieringen av denna verksamhet. Folkbildningsrådets beräkningar visar att det generella statsbidraget till folkhögskolorna behöver höjas med 130 miljoner kronor för att kompensera för de kostnader som folkhögskolorna har för att ta emot och utbilda deltagare i behov av särskilt stöd. Ytterligare information och beräkningsunderlag redovisas i bilaga 2. Svenska för invandrare som folkhögskolekurs I den kartläggning av Svenska för invandrare på folkhögskola som Folkbildningsrådet på uppdrag av Utbildningsdepartementet redovisade den 1 december 2017 framkom att de flesta folkhögskolor önskar en större frihet att bedriva sfi på folkhögskolevis. I allmän kurs förenas det formella behörighetsintygandet med folkhögskolans särart och friare arbetsformer. På liknande sätt skulle sfi på folkhögskola kunna ha ett starkt deltagarfokus och kombinera det formella med en flexibel kursplanering, både vad gäller innehåll och längd. Språkstudierna skulle kunna kombineras med andra inslag, till exempel studiebesök, kultur, friskvård och eget skapande. Dessutom skulle de studerande få del av de fördelar som följer av att integreras med andra folkhögskoleverksamheter i gemensamma aktiviteter. Sfi skulle därmed bli en naturlig del i en utbildningskedja på folkhögskolan från svenska från dag ett och etableringskurs via sfi på folkhögskola till studier på allmän kurs eller andra folkhögskoleutbildningar. Många folkhögskolor kan erbjuda internatmöjlighet vilket också kan främja språkinlärningen. Folkbildningsrådet begär att regeringens utreder hur sfi skulle kunna få bedrivas som folkhögskolekurs med åtföljande finansiering och
Budgetunderlag 14 dimensionering. Folkhögskolorna är också beredda att genomföra en försöksverksamhet, där möjligheten kan prövas i praktiken. Folkhögskola för deltagare under 18 år Till en allmän kurs på folkhögskola får den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar eller som är äldre. Enligt förordningen (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen kan en yngre elev som går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan antas till folkhögskola. Folkbildningsrådet anser att det i förordningen om statsbidrag till folkbildningen bör förtydligas att kommunerna, inom ramen för sitt aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år, har möjligt att träffa avtal med folkhögskola om studieplats. Detta gäller ungdomar som inte är inskrivna i gymnasieskolan. Folkbildningsrådets erfarenhet är att flertalet av kommunerna inte känner till denna möjlighet utan felaktigt hänvisar till skollagens förbud mot entreprenader vilket inte gäller i detta fall. Verksamhet i samarbete med Arbetsförmedlingen På uppdrag av regeringen genomför folkhögskolorna tre utbildningsinsatser i samarbete med Arbetsförmedlingen: Studiemotiverande folkhögskolekurs, etableringskurs vid folkhögskola och bristyrkesutbildning vid folkhögskola. Folkbildningsrådet erfarenhet är att det krävs omfattande insatser för att åstadkomma förändringar för målgruppen unga, som varken arbetar eller studerar, nyanlända och andra som står långt från arbetsmarknaden. Det krävs god kompetens, erfarenhet och individuellt bemötande för att nå framgång. Den största utmaningen är att nå fram till gruppen och skapa förtroende. Såväl Delegationen för unga och nyanlända till arbete som Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar har i sina betänkanden och förslag lyft fram behovet av samverkan inom det arbetsmarknadspolitiska området samt behovet av förenklingar i regelverken. Mot bakgrund av att Arbetsförmedlingen endast har nyttjat 55 procent av platserna i studiemotiverande folkhögskolekurs och med vetskapen om att tidiga insatser är en framgångsfaktor för unga bör även kommunen ges möjlighet att anvisa till kursen. Det skulle minska risken att unga hamnar mellan stolarna, något som även Arbetsmarknadsutredningen lyfter.
Budgetunderlag 15 Etableringskurs på folkhögskola har utvecklats från 800 platser 2014 till 7 000 platser 2018. Kurserna riktar sig till nyanlända. Utbildningen omfattar sex månader och innehåller studier i svenska samt arbetsförberedande och orienterande insatser. Folkbildningsrådets uppföljning visar att insatsen når främst kortutbildade. Kursen sätter nyanlända i kontakt med skolvärlden. Kursen innebär en väg in i samhället, kanske framförallt för de kvinnliga deltagarna. Momskompensation för rörelsefolkhögskolor Folkbildningsrådet har i en särskild skrivelse lyft frågan om momskompensation för rörelseägda folkhögskolor. Idag finns en orättvisa mellan olika typer av folkhögskolor som uppstår genom att de offentligägda folkhögskolorna inte belastas med kostnader för moms. Folkbildningsrådet har föreslagit att regeringen ska tillföra medel för att kompensera rörelsefolkhögskolorna för momskostnader i den statsbidragsfinansierade verksamhet samt att Folkbildningsrådet får i uppdrag att utarbeta en schabloniserad modell för hur momskompensationen ska genomföras.
Budgetunderlag 16 Bilaga 1: Verksamhetsredovisning 2017 Studieförbunden Diagram 1: Studietimmar under tre senaste åren Tusental 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Studiecirkel Annan folkbildningsverksamhet Kulturprogram (arr*9) 2017 2016 2015 De tio studieförbunden arrangerade 271 600 studiecirklar med 1,7 miljoner grupprapporterade deltagare, fördelade på 56 procent kvinnor och 44 procent män. 13,3 miljoner studietimmar rapporterades vilket är högre än föregående år. Nära 70 000 arrangemang genomfördes i annan folkbildningsverksamhet med 872 000 deltagare, fördelade på 65 procent kvinnor och 35 procent män. Drygt 376 000 kulturprogram genomfördes, med nära 20 miljoner besökare/deltagare, fördelade på 55 procent kvinnor och 45 procent män. Över 637 000 personer deltog i studiecirkel och nästan 463 000 personer deltog i annan folkbildningsverksamhet. Cirka 145 000 personer deltog i båda verksamhetsformerna, vilket sammantaget innebär att 955 000 unika personer deltog i studieverksamheten. Jämfört med 2016 har antalet unika personer bland cirkeldeltagarna ökat med 3,1 procent och i annan folkbildningsverksamhet med 6,6 procent. Av studieförbundens deltagarrapportering framgår också att 20,4 procent av de unika personerna i studiecirkel var födda utomlands. Målgruppen utrikes födda deltagare ökade med 13 818 unika deltagare eller med 11 procent i relation till föregående år och med 21 418 eller 17,7 procent jämfört med 2015.
Budgetunderlag 17 Ämnesinriktningar Humaniora var det huvudämnesområde som ökade mest sett både till antal och andel av studietimmar. De ämnen som ökade mest i studietimmar räknat var musik, dans och dramatik, främmande språk, svenska och litteraturkunskap samt historia och arkeologi. Det estetiska ämnesområdet konst, musik och media var fortsatt störst, med sina drygt 58 procent av alla cirkeltimmar. Motsvarande 32,2 procent av det totala deltagarantalet, 548 545 deltagare, rapporterades i musik-, teater- och dansverksamheten. Improvisatorisk musik var det enskilda underämne som samlade flest deltagare, 198 287. Med över 3 miljoner studietimmar var det också det enskilt största ämnet och svarade för 24 procent av samtliga cirkeltimmar. Könsfördelningen i 7 av de 10 största ämnena är relativt jämn och ligger inom ett spann på 40 60 procent. Improvisatorisk musik, jämte musik (för scenframställning) hör till de ämnen som avviker när det kommer till könsfördelning. Där utgör män hela 87 procent respektive 77 procent av deltagarna. En motsvarande kvinnodominans, sett till de 10 största ämnena, återfinns inom ämnet körsång där kvinnorna står för 69 procent av deltagarna. Många unga och äldre Tabell 1: Andel deltagare per åldersgrupp och verksamhetsform och antal deltagare totalt i studiecirkel och annan folkbildningsverksamhet jämfört med riket befolkning Åldersgrupp -12 13-19 20-24 25-44 45-64 65- Totalt Studiecirkel (%) 0,0 8,5 6,0 23,8 24,8 36,8 100 Annan folkbildningsverksamhet (%) 16,3 9,1 4,3 20,3 24,9 26,0 100 Deltagare (%) totalt 7,0 8,8 5,2 22,3 24,8 31,8 100 Deltagare totalt 78 180 82 475 50 335 215 883 232 356 295 879 955 108 Andel av rikets befolkning (%) 15,3 7,6 6,1 26,3 24,7 20,0 100 Befolkning 1 546 910 769 176 615 441 2 660 880 2 491 724 2 019 905 10 104 036 Av de 145 827 personer som saknade uppgift i UREG 2017-01-01 så var 130 091 personer 15 år och yngre år 2016, vilka ännu inte avslutat någon utbildning år 2016.
Budgetunderlag 18 Deltagare i folkbildningsverksamhet 13 var 955 108 personer vilket motsvarar 9,5 procent av rikets befolkning. En stor del av landets pensionärer deltog i verksamheten, men även unga var väl representerade. I studiecirkel och annan folkbildningsverksamhet sammantaget utgjorde deltagare över 65 år 33 procent, mot 20 procent av befolkningen. Gruppen 13 24 år utgör 14 procent av deltagarna, vilket är i nivå med befolkningen i stort. Störst andel unga återfinns i verksamhetsformen annan folkbildningsverksamhet. Gruppen yngre än 13 år var där 17 procent, mot 15 procent i befolkningen. Folkhögskolorna Antalet deltagarveckor, måttet på deltagare och studiernas omfattning, i kursverksamhet finansierad av det allmänna folkbildningsanslaget ökade med 4 procent mot 2016. Föregående år var ökningen 6 procent. Det ekonomiska utrymme som utökade platser i de långa kurserna bidragit till, har möjliggjort senare års ökningar. Av de rapporterade deltagarveckorna i allmän kurs utgjorde extraplatser 17 procent, i särskilda kurser 7 procent. Tabell 2. Folkhögskolornas samlade verksamhet 2017 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 2017 2016 2015 Allmän kurs Särskilda kurser Korta kurser 13 exklusive kulturprogram
Budgetunderlag 19 Not. Rapporterade värden avrundade till tiotal. Ett kulturprogram motsvarar två deltagarveckor. I långa kurser inräknas extra platser. Kurser via kommuner inräknas i Uppdrag landsting/ kommun/ Migrationsverket m fl. myndigheter. Källa: Statistikrapport/gruppstatistik (används i analys där deltagarveckor ingår och avviker marginellt från deltagarstatistik) Långa kurser De långa kurserna svarade för 94 procent av deltagarveckor rapporterade i kurstyper inom folkbildningsanslaget. Allmän kurs stod för 45 procent och särskilda kurser 49 procent. De korta kurserna svarade för 5 procent och den resterande procenten rapporterades i öppen folkbildning och kulturprogram. Folkhögskolans folkbildningsverksamhet samlade totalt en större andel kvinnor än män, 56 procent kvinnor på helåret och 44 procent män. Deltagare I rapporterad gruppstatistik/statistikrapport som bland annat används för uppföljning av verksamhetsvolymer rapporteras antalet deltagare per kurs. I deltagarstatistik rapporteras deltagare på individnivå i långa och korta folkhögskolekurser, liksom i centralt avtalade uppdrag. En del av vårens deltagare avslutar studierna vid terminsväxlingen i halvårsskiftet och nya startar under hösten. Höstterminen används för att beskriva hur deltagargruppen som samtidigt befinner sig i folkhögskolorna ser ut i de långa kurserna. För korta kurser används unika deltagare per helår. Något över 30 000 unika deltagare/personer studerade i långa folkhögskolekurser under höstterminen 2017. Det kan jämföras med de nära 49 000 totala unika deltagare som under 2017 studerade vid långa folkhögskolekurser. Den senare uppgiften beskriver ett brutto, där deltagare avslutar sina studier vid vårterminen och andra tillkommer under hösten och inte hur många som samtidigt befann sig i folkhögskolan. De långa kursernas unika deltagare har ökat med 4 952 på två år, 3 099 mellan 2015 och 2016 och med 1 853 det senaste året med de utökade platserna inräknade. Andelen utrikes födda deltagare i allmän kurs är 41 procent. En ökning med 3 procent sedan 2016. I den särskilda kursen är andelen 15 procent, samma nivå som föregående år.
Budgetunderlag 20 Ålder och kön Till den allmänna kursen rekryterades fler yngre deltagare än till andra kurstyper. Mer än hälften av deltagarna var under 25 år. Under senare år har andelen män ökat, som en följd av rekryteringen av deltagare från arbetsmarknadsinsatsen studiemotiverande folkhögskolekurs, där män är i majoritet. De särskilda kurserna med yrkes- eller yrkesförberedande inriktning hade en jämnare åldersfördelning. Andelen kvinnor var avsevärt högre än i allmän kurs. Åldersfördelningen i korta kurser är i stort densamma som för befolkningen, med något avvikande högre andel i åldersgrupp 50 64 år. Jämnast könsfördelning återfinns inom den studiemotiverande folkhögskolekursen, den allmänna kursen och etableringskurs. Bristyrkeskurs har en kvinnlig dominans (67 procent) liksom de långa särskilda kurserna (65 procent). Svenska från dag ett har en manlig dominans (61 procent). Störst andel utrikesfödda återfinns förutom i kurserna riktade direkt till gruppen i bristyrkeskurs på folkhögskola och studiemotiverande folkhögskolekurs. Av de långa kurserna har allmän kurs en jämnare fördelning av in- utrikesfödda, medan de särskilda kurserna domineras av inrikes födda. Deltagare med funktionsnedsättning Folkhögskolan är en viktig och ibland den enda utbildningsvägen för deltagare med funktionsnedsättning. I allmän kurs hade 33 procent av deltagarna en funktionsnedsättning, dyslexi inräknad. Deltagare med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är de kategorier som ökat mest de senaste åren. Kursinriktningar i långa kurser Allmän bred ämnesinriktning, som är den vanligast förekommande kursriktningen i allmän kurs minskar i mått av deltagarveckor mot föregående år. Minskningen kan till viss del påverkas av att skolorna kan bedriva allmän kurs med en ämnesprofil och då rapportera den profilerade kursinriktningen. Miljövård och matematik, naturvetenskap är inriktningar som ökade. Kursinriktningar där kvinnor utgjorde mer än 75 procent av deltagarna var bild, form och målarkonst, slöjd och konsthantverk, svenska, litteratur,
Budgetunderlag 21 tecken- och dövblindtolkutbildning, samhällsfrågor, språk och internationella frågor. Män utgjorde mer än hälften av deltagarna i kursinriktningarna musik, fritidsledarutbildning, idrott, datorteknik och teknik. Utbildningsbakgrund I den allmänna kursen var 95 procent av deltagarna korttidsutbildade med kortare utbildningsbakgrund än treårigt gymnasium. Sedan förra året är det en ökning med 4 procentenheter. I de särskilda kurserna rapporterades deltagare med kortare utbildning än fullgjort treårigt gymnasium utgöra 73 procent av deltagarna. Tidigare år har deltagare med ofullständiga gymnasiebetyg kunnat förekomma i kategorin gymnasial utbildning 3 år. Av samtliga deltagare i långa kurser hade 82 procent kortare utbildning än treårigt gymnasium. Förgymnasial utbildning var, med 44 procent, den enskilt vanligaste utbildningsbakgrunden mot 21 procent av befolkningen i Utbildningsregistret. Uppdragsutbildningar - samhällsuppdrag och komplement till folkbildningsverksamheten Uppdragsutbildningarna svarade sammanlagt för 20 procent av folkhögskolornas totala verksamhet mätt i deltagarveckor. Andelen är 5 procentenheter högre än föregående år. Samtidigt ökade verksamheten mätt i deltagarveckor med 40 procent, motsvarande 72 330 deltagarveckor. Under året deltog 3 273 personer i studiemotiverande folkhögskolekurs. Totalt rapporterades 53 030 deltagarveckor vilket är en ökning med 11 980 deltagarveckor mot föregående år. Personer äldre än 25 år utgjorde 51 procent av deltagarna, vilket är en ökning med 19 procentenheter. Andelen kvinnor ökade med 5 procentenheter. Andelen utrikes födda deltagare har ökat med 23 procentenheter sedan föregående år och är nu 53 procent. I etableringskurs för nyanlända deltog 4 804 personer och deltagarveckorna ökade med 62 procent. Svenska från dag ett som startade under hösten 2016 bedrevs i lång och kort kurs av 85 folkhögskolor. Sammantaget ökade verksamheten med 10 080 deltagarveckor (48 procent). I den långa kursen deltog 2 559 personer. I den korta 106.
Budgetunderlag 22 Utbildningsbakgrunden är utifrån kursernas målgrupper kort för deltagare i de flesta uppdragsutbildningar. Kortast utbildning rapporteras för deltagare i studiemotiverande folkhögskolekurs, men för så många som 31 procent av kursens deltagare saknas uppgift. Utöver de ovan redovisade uppdragen rapporterades 19 440 deltagarveckor i övriga uppdrag som sfi och introduktionsprogram i gymnasieskolan. Under 2017 genomförde folkhögskolorna 18 utbildningar. Av dessa var, 5 behandlingsassistent, 3 boendeassistent, 1 integrationsassistent, 7 läraroch elevassistent, 1 socialpedagog och 1 socialt företagande. Samtliga utbildningar innehåller beteendevetenskapliga ämnen, vilka vanligen kombineras med ledarutbildning och friskvård/hälsa. Den vanligaste kompletteringen utöver de yrkesrelaterade ämnena är svenska. Utbildningarna kan innehålla upp till 50 procent praktik.
Budgetunderlag 23 Bilaga 2: Behov att stärka stödet till deltagare med funktionsnedsättning i folkhögskolan Bidrag till förstärkta insatser inom folkhögskolan Folkhögskolorna ansöker om förstärkningsbidrag hos Folkbildningsrådet i början av varje kalenderår. Ansökan baseras på en uppskattning av behov och kostnader under året, och kan kompletteras andra halvåret. Bidraget slutredovisas utifrån de faktiska merkostnaderna för förstärkt lärarbemanning och för kurativt stöd. Det totala beloppet som avsätts till förstärkningsbidrag (nu 8 procent av statsbidraget till folkhögskolorna) fastställs av Folkbildningsrådet. Förstärkningsbidraget avser täcka merkostnader för utökad lärartäthet vid pedagogiska insatser för deltagare med funktionsnedsättning samt ger en schablonersättning för kurator baserat på antal deltagare med funktionsnedsättning enligt Socialstyrelsens kategorisering. Folkhögskolan ska Finansiera viss del av merkostnader inom det ordinarie verksamhetsbidraget Dokumentera hur folkhögskolan konstaterat att deltagaren har en funktionsnedsättning Upprätta en handlingsplan för tillgänglighetsarbetet Informera deltagare som utgör grund för förstärkningsbidrag om att de har rätt till stöd i studiesituationen och till inflytande över planeringen av detta stöd Folkbildningsrådets uppföljning 2017 Folkbildningsrådets uppföljning av 2017 års verksamhet visar att förstärkningsbidragets kostnadstäckning har försämrats ytterligare. För 2017 kan endast cirka 60 procent av folkhögskolornas kostnader ersättas genom bidraget. I en undersökning som Linköpings universitet har gjort på uppdrag av Folkbildningsrådet konstaterade 77 procent av folkhögskolorna att kostnadstäckningen var dålig eller mycket dålig. Samtidigt sa 98 procent av folkhögskolorna att ersättningen är betydelsefull för verksamhetens genomförande.
Budgetunderlag 24 Vid sidan av det förstärkningsbidrag som Folkbildningsrådet utbetalar till folkhögskolorna kan särskilt utbildningsstöd (SUS) sökas från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Detta stöd går till individuella stödinsatser som assistans och tolk och inte till pedagogisk förstärkning. Riksdag och regering har konstaterat att Det särskilda utbildningsstödet ska komplettera, men inte ersätta, det stöd som kommunen, Försäkringskassan eller utbildningsanordnaren har ansvar för (SOU 2004:54). Inför 2018 har SPSM fått en uppräkning av det särskilda utbildningsstödet så att de, enligt uppgift, har möjlighet att täcka nästan 100 procent av de kostnader som folkhögskolorna begär ersättning för av dem. Denna beräkning utgår från 2017 års verksamhet. Med den utbyggnad av folkhögskolan med 5 000 platser som sker 2018 kommer SPSM sannolikt inte att klara kostnadstäckning. Sammantaget innebär detta att det även fortsatt blir en ekonomisk utmaning för folkhögskolorna att ta emot den ökande andelen deltagare med funktionsnedsättning. Folkbildningsrådets beräkningar visar att det generella statsbidraget till folkhögskolorna 2018 behöver höjas med 130 miljoner kronor för att täcka de kostnader som folkhögskolorna har för att ta emot och utbilda deltagare i behov av särskilt stöd. Samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen är utmärkande för folkhögskolan som utbildningsform. Man arbetar med mindre, sammanhållna studiegrupper, studerar ofta ämnesövergripande i projektform och utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Det ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll. Det ställer också stora krav på lärarnas kompetens och engagemang. Inte minst mot bakgrund av att folkhögskolan ofta har en kompensatorisk roll och ska stötta vid avhopp från andra utbildningsformer. Det innebär att verksamheten generellt, och tydligast i den allmänna kursen, har många deltagare som behöver mer hjälp och stöd än vad som finns i andra utbildningsformer för vuxna. Folkhögskolan arbetar därför med mindre undervisningsgrupper och har en hög andel lärarledda lektioner. Vid de tio uppföljningsbesök på folkhögskola som Folkbildningsrådet genomförde hösten 2017 bekräftades tidigare signaler om behov av specialpedagogisk kompetens hos lärarna generellt. Det räcker inte med de specialpedagoger, kuratorer och socialpedagoger som folkhögskolorna har
Budgetunderlag 25 anställda eftersom fler och fler deltagare har behov av individuellt stöd och folkhögskolan arbetar integrerat och undviker särskilda undervisningsgrupper. Vilket för övrigt troligen skulle bli än kostsammare att arrangera. Fördelat förstärkningsbidrag 2017 2016 2015 2014 Folkhögskolornas totalt redovisade kostnad för utökade lärartjänster samt kurator (tkr) 254 721 242 723 223 127 214 211 Fördelat förstärkningsbidrag 150 154 161 873 145 048 146 300 Särskild kommentar* (prel) 149 274 kostnadstäckning 59% 67% 65% 68% Särskild kommentar* 61% *2017 års siffror är preliminära då slutreglering ännu inte är gjord. 2016 års siffror beror på folkhögskolornas problem med rapportering av språkschablon och extra platser särskild kurs, då flera skolor missade att rapportera delar av verksamheten blev medel kvar att fördela och dessa tillfördes förstärkningsbidraget som är underfinansierat. Bedömningen var vid tillfället att skolorna behövde ett år till att bygga ut skolorna med de utökade platserna, det visade sig senare att ett antal skolor helt missat i rapporteringsrutinerna men då var medlen redan fördelade och utbetalda. Om skolorna rapporterat rätt hade 2016 års utbetalda förstärkningsbidrag varit 149 274 tkr och kostnadstäckning varit 61%.
Budgetunderlag 26
Budgetunderlag 27
Folkbildningsrådet Box 38074, 100 64 Stockholm 08-412 48 00 info@folkbildningsradet.se www.folkbildningsradet.se