Sanering av Oskarshamns hamnbassäng Anders Bank Structor, delprojektledare Miljö 1. Lägesrapport 2. Tekniska problem och lösningar Var ska man muddra och hur mycket? Hur hanterar man spillet vid muddring i en hamn? Hur binder man dioxiner om muddret skall återanvändas? 1
3 2 1 Föroreningskällor 1. Kopparverket 1918 1969 Koppar, zink, bly, arsenik, kobolt m m Dioxiner 2. SAFT NIFE 1917 Nickel och kadmium 3. Oskarshamns stad, Avloppsreningsverk 1970 Dagvatten 1800 Alla typer av föroreningar
Förorenade sediment 1 200 000 m 2 800 000 m 3 Inre hamnbassängen Medelvärden Yttre hamnbassängen Småbåtshamnen NV Höga halter/mkt höga halter Arsenik 170 110 100 30 150 Kadmium 16 10 16 7 35 Koppar 1 300 1 400 1 400 100 500 Kvicksilver 2,3 1,0 2,0 1 5 Nickel 71 25 50 50 250 Bly 900 800 500 400 2000 Zink 2 900 3 300 2 700 1000 5000 Dioxiner 400 130 150 21 1) 100 2) PCB7 0,1 0,03 0,1 0,004 0,02 TBT 600 100 500 100 3) 500 3)
Pågående föroreningsspridning till Kalmar sund Spridningsmekanism 1. Lösa förorenade sediment 2. Fartygsrörelser 3. Vattenomsättning (vinddriven) Zink Koppar 500 Arsenik 100 Bly 300 1 000 kg/år Kadmium 20 Dioxiner 0,2 g/år Sveriges största punktkälla? 4
Lägesrapport 1. Kartläggningar och undersökningar 1980-talet- 2. Huvudstudie 2003-2005 3. Bidragsansökan 2005 4. Avtal med delansvarig VU 5. Förberedelsefas 2009- Tillståndsansökan inlämnad våren 2011 Förhandlingar MMD våren 2012 FFU sanering utskickad hösten 2011 FFU avbruten januari 2012 finansiering ej klar. 5
Var ska man muddra och hur mycket? Sedimentkartläggning 1 200 000 m 2 cc 50 m 466 punkter 1 640 prover för kemiska analyser Förorenade sediment 300 000 500 000 m 3 Hamnsaneringen Hur säker är man på volymen? 6
Var ska man muddra och hur mycket? Hamnsaneringen Hur ser det ut mellan provtagningspunkterna? Fartygsrörelser flyttar lösa sediment.. Provtagning år 2010, muddring år 2013-2016 Önskemål: En muddringsplan med nivå för ren botten. 7
Var ska man muddra och hur mycket? Hamnsaneringen Penetrerande ekolodning i hela hamnen i profiler med 10 m avstånd Tolkning av data m h a sedimentkartläggningen (tidskrävande hantverk!) Sub bottom profiling Penetrerande ekolod Foto: Clinton Mätteknik 8
Var ska man muddra och hur mycket? Hamnsaneringen Interpolerade data från SBP Förorenade sediment 425 000 m 3 9
Hur hanterar man spillet vid muddring? Hamnsaneringen Förorenade sediment är delvis fasta (sugmuddring tveksam) Fartyg opererar regelbundet i hamnen (siltskärmar funkar ej) Erfarenheter från USA indikerar att spillet kan uppgå till 5-10 % av muddrade mängder vid grävmuddring (miljöskopa) Misslyckad sanering eller 100 år tills man ser nån förbättring!!! 10
Hur hanterar man spillet vid muddring? Muddringsentreprenören får fritt välja muddringsmetod för att nå ned till definierad ren bottennivå Muddringen skall sedan avslutas med en sugmuddring av hela den muddrade botten (eftermuddring) Omfattande provtagning och batymetri under hela åtgärdsfasen Muddring i två steg 1. Produktionsmuddring 2. Miljömuddring (sugmuddring) 11
Hur binder man dioxiner i mudder som återanvänds? Förorenade sediment 400 000 m 3 Stabilisering med cement och merit 12
Hur binder man dioxiner i mudder som återanvänds? Laktester med det värsta sedimentprovet Bindemedel: C/M 70/30-100 C/M 30/70-150 C/M 70/30-150 C/M 70/30-200 Ostabiliserat NV Handbok 2010:1 Provplats Månskensviken Månskensviken Månskensviken Månskensviken Månskensviken Återvinning avfall NFS 2004:10 Deponikriterier Prov BL2 35d L/S10 BL3 35d L/S10 BL4 35d L/S10 BL7 34d L/S10 Sediment L/S10 Mindre än ringa risk Inert IFA As mg/kg TS 0,17 0,15 0,12 0,055 0,4 0,09 0,5 2 Ba mg/kg TS 0,97 0,6 1,7 2,1 0,64 20 100 Cd mg/kg TS <0,0007 <0,0007 <0,0006 <0,0005 <0,0006 0,02 0,04 1 Cr mg/kg TS <0,006 <0,006 <0,006 <0,005 <0,0006 1 0,5 10 Cu mg/kg TS <0,02 <0,02 <0,02 <0,01 <0,02 0,8 2 50 Hg mg/kg TS 0,0037 0,002 0,0037 0,0043 <0,0003 0,01 0,01 0,2 Mo mg/kg TS 2,3 2,4 1,5 1,3 0,51-0,5 10 Ni mg/kg TS 1 0,8 1 1,6 0,058 0,4 0,4 10 Pb mg/kg TS <0,003 0,0032 <0,003 <0,002 0,0058 0,2 0,5 10 Se mg/kg TS 0,22 0,64 0,49 0,59 0,024-0,1 0,5 Zn mg/kg TS 0,022 0,021 <0,03 0,020 0,047 4 4 50 Stabilisering ökade urlakningen av flera metaller i laktester, har verifierats i pilottester också. ph 12. Inga problem, men vad händer med dioxinerna då? 13
Hur binder man dioxiner i mudder som återanvänds? Laktester med det värsta sedimentprovet-obehandlat Ämnesgrupp Lakvatten efter filtrering ng/l Lakvatten efter centrifugering 1) ng/l 1) 4000g i 2,5 timmar Dioxiner lowerbound/upperbound (summa WHO-PCDD/F-TEQ) Summa PCB-7 lowerbound/upperbound 0,005/0,0083 2,2/2,2 0/23 150/150 Summa tennorganiska föreningar 9,4 300 Vi blev lite nervösa, hur fina partiklar handlar det om? Blir det värre efter stabilisering? 14
Hur binder man dioxiner i mudder som återanvänds? Laktester med det värsta sedimentprovet - stabiliserat Dioxiner (ng TEQ/kg TS) PCB -7 (ng/kg TS) 25 10000 20 1000 15 10 100 10 1 5 0,1 0 Obehandlat Stabiliserat 1 Stabiliserat 2 0,01 Obehandlat Stabiliserat 1 Stabiliserat 2 90-95 % reduktion >99 % reduktion Resultaten har verifierats med pilottester 15
Slutsatser 1. Se möjligheter med batymetriska undersökningar 2. Hantering och kontroll av spill vid saneringsmuddring är mycket viktigt. Vad blir effekterna av en sanering med 10 % spill? 3. Stabilisering förefaller ha större positiv effekt för organiska ämnen än för tungmetaller. Vi hoppas på kontrollera och dokumentera allt detta i Oskarshamn! 16