Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet

Relevanta dokument
VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Restaurering av sjöar och vattendrag

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

Hur!användningen!av!ekosystemtjänster!i! ogräskontrollen!kan!minska! köksväxtsodlingens!negativa! klimatpåverkan!

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Temagruppernas ansvarsområde

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Grön infrastruktur från källa till hav

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Uponor Smart Trap Effektiv rening av dagvatten från föroreningar och sediment

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Biologisk återställning av Vindelälven Erfarenheter och utveckling senaste 15-åren Daniel Holmqvist, Ume/Vindelälvens Fiskeråd

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Summering Så här går vi vidare

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

Brist på rent vatten

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Projekt Lantbruk. Rapport avseende spridning av bekämpningsmedel intill dräneringsbrunnar 2018

Samrådsunderlag för restaurering av flottledsrensade sträckor i Lögdeälven inom Nordmalings kommun

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

Myllrande våtmarker och torvbruket

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

Hållbar utveckling. Biologi introduktion

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

Multifunktionella landskap med golfbanor

VA-organisationerna och Vattenråden

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

Klimatförändringar i Norrbottens län konsekvenser och anpassning för areella näringar och ekosystemtjänster

Vattnet i landskapet hur fungerar det? Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Bilaga 1:44 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

KLARÄLVENS VATTENRÅD AÄ rende : Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Karpesjö Consulting 1

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Förnybara energikällor:

Miljömålen i Västerbottens län

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Ekologi Så fungerar naturen

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

Norra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla

Workshop om kursplaner åk 7 9

ZA4890. Flash Eurobarometer 261 (Flash eurobarometer on water) Country Specific Questionnaire Sweden

Flottledsåterställning i Bureälven

Guidade turer vid Bulls måse

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Hur mår Södra Östersjöns vattendistrikt? Niklas Holmgren Vattendagen Kristianstad

Avrinning. Avrinning

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

Vattentema på Hägneskolan.

Mellanbygdens vattenråd

Möjligheter att uppnå livskraftiga småvatten, Finland

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Kalixälvens VRO- Sjöar och vattendrag

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

9. Grundvatten av god kvalitet

Fyrkantens vattensrådsområde

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Sveriges miljömål.

Livskraftiga ekosystem

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Med miljömålen i fokus

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

ANALYS AV FÖRÄNDRAD BETALNINGSFÖRMÅGA FÖR BEDÖMNING AV ORIMLIGA KOSTNADER MATS SVENSSON, ANNA LÖFMARCK

Bixia Miljöfond Projektredovisning

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden

Transkript:

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet Christer Nilsson Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Landskapet Avrinningsområden Vattnets kretslopp

Varenda punkt i våra landskap tillhör ett avrinningsområde Sveriges största avrinningsområden Östersjöns avrinningsområde

Vattnet Var finns vattnet? När finns vattnet? Överallt, men rör sig mot de lägst liggande delarna av landskapet Varierar med snösmältning, regn och torka

Vattnet i det brukade landskapet Var-frågan: Effekter av markanvändning fortplantas till vattendrag, sjöar och hav (genom vattnet) När-frågan: För mycket eller för lite vatten kan tvinga brukare till ingrepp med effekter på vattendrag, sjöar och hav Konsekvensen: Vattendrag, sjöar och hav hör till våra mest påverkade naturtyper restaurering angelägen

Hur har människan påverkat vattnet och dess kretslopp? Markanvändning Avvattning Lagring Flödesreglering Förorening Jordbruk x x Skogsbruk x Vattenkraft x x 1918 Timmerflottning x x 2800 Urbanisering, vägar x x Vattenförsörjning x

Vad kan restaureras? Markanvändning Avvattning Lagring Flödesreglering Förorening Jordbruk x x Skogsbruk x Vattenkraft x x Timmerflottning x x Urbanisering, vägar x x Vattenförsörjning (1) Timmerflottning (har upphört): Dammar och andra strukturer kan tas bort (2) Förorenande verksamheter: Vattenrening (3) Vattenkraft: Avveckling av dammar och magasin, rehabilitering av flöden (4) Jord- och skogsbruk (extremt väder): Vattenlagring i stället för avvattning? x

Vad är restaurering? Jag vill att den ska se exakt likadan ut som den en gång gjorde

Definitioner Restaurering: en verksamhet som återställer något till sitt tidigare skick Ekologisk restaurering: en verksamhet som hjälper ett skadat ekosystem att återhämta sig (svårt att säga till vad)

Varför är det svårt? Beror på målbilden Det förflutna Framtiden

Det förflutna Svårt att veta hur ekosystemen såg ut (dålig dokumentation) Klimatet och hydrologin var annorlunda Omgivningarna har ändrats, skulle också behöva restaureras (för att garantera interaktioner) Ursprungliga arter kan ha utrotats

Framtiden Hur ser framtidens ekosystem ut? (man måste gissa) Klimatet och hydrologin blir annorlunda (kan man lita på förutsägelserna?) Landskapsstrukturen okänd Faunan och floran blir annorlunda (exotiska arter) Ekosystemet ska kunna fungera idag, och kunna anpassa sig till framtida förhållanden

Ytterligare val Strukturinriktad Ekosystemtjänster Lokalt perspektiv Expertstyrt Processinriktad Vildmark Regionalt perspektiv Styrt av lokalsamhället

Restaureringsmodeller Karbonkopian (förstör och återför till vad det var) Drömmarnas fält ( if you build it they will come ) Snabbspolning (snabba på utvecklingen) Kokbok (samma lösningar överallt) Smärtlindring (behandla symptomen i stället för orsakerna)

Exemplet timmerflottning: Ingrepp i åar och älvar som använts som flottleder Stenmur Damm Magasin Kanaliserad å Sprängd kanal Timmerränna Grävd kanal Strandskoning

Utrivning av traktorstyrda massor Rivning av stenkista Byggande av fisklekbotten Utstyrning av grus

Före Efter Gott nog?

Restaurerad sträcka Sprängros Aldrig rensad sträcka

Blocktillförsel Vedtillförsel

Fårträskbäcken Före restaurering, bäcken hårt kanaliserad Efter restaurering, stora vattenarealer återvunna

Tid för reflektioner: Hur tänkte vi? Det förflutna Strukturinriktad Ekosystemtjänster Lokalt perspektiv Expertstyrt Karbonkopian Drömmarnas fält Snabbspolning Kokbok Smärtlindring Framtiden Processinriktad Vildmark Regionalt perspektiv Lokalt styrt Något helt nytt Aktiv tillförsel av arter Det får ta sin tid Skräddarsydd lösning Orsaken angrips

Tack för att ni lyssnat