Emelie Eriksson Fil.kand. i arbetsrätt vid Karlstads Universitet

Emelie Eriksson Fil.kand. i arbetsrätt vid Karlstads Universitet

EG-rätt eller EU-rätt? Bakgrund till Europeiska unionen och de grundläggande fördragen Sverige och EU EES-avtalet EU:s institutioner EU-rättens källor Genomförande av EU-rätten i medlemsländerna Direkt tillämplighet och direkt effekt Arbetsrättsliga modeller

EG-rätt eller EU-rätt? Europeiska unionen kännetecknades av 3 pelare: -Pelare 1: Europeiska gemenskapen -Ursprungligt samarbete EG, EKSG, Euratom -Överstatlighet -Lagar och regler rörande den inre marknaden - EG-domstolen -Pelare 2: Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik - Ersatte bestämmelserna i Europeiska enhetsakten - Mellanstatligt samarbete - Gemensamma åtgärder i utrikespolitiken - Beslut genom enhällighet - Pelare 3: Polisiärt och straffrättsligt samarbete - Mål: frihet, säkerhet och rättvisa - Mellanstatligt samarbete - Skapa hög säkerhetsnivå för EU:s medborgare

EU övergripande EG del i EU EG-rätten tillhörde pelare 1 (överstatligt) EG-domstolen dömde i tvister rörande EG-rätt Varje pelare juridisk person ingå avtal Exempel på områden: arbetsrätt och jordbrukspolitik m.fl. Genom Lissabonfördragets ikraftträdande 1 december 2009: Pelarstrukturen upphör att gälla Sammanslagning av Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen Europeiska unionen egen juridisk person EG-rätt EU-rätt EG-domstolen EU-domstolen

OEEC EKSG Romfördraget Euratom EFTA Fusionsfördraget Europeiska enhetsakten Maastrichtfördraget Amsterdamfördraget Nicefördraget Lissabonfördraget Nuvarande grundfördrag Ändringsfördrag EES-avtalet

Organization for European Economic Co-operation Bildades 1948 Syfte: fördela Marshall-planens pengar Parallellt politiskt samarbete Unionister mot federalister Europarådet 1949 Beskydda demokrati och mänskiga rättigheter Europadomstolen Ombildades till OECD 1961

- Europeiska kol- och stålgemenskapen Grundades 1951, trädde i kraft 1952 Fredssyfte: Gemensam marknad för kol och stål Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland Upprättades om en period av 50 år Början till utökat samarbete.

Genom Romfördraget bildades Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) Fördraget undertecknades i Rom 1958 EU:s grundlag med grundläggande regler för samarbetet Inrättande av gemensamma institutioner De fyra friheterna Sammanslutning av de sex EKSG-länderna

Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen Trädde i kraft 1958 och undertecknades i Rom. Huvudmålen: - främja forskning och spridning av teknisk information, - fastställa enhetliga säkerhetsnormer för att skydda allmänheten och arbetstagarna, - underlätta forskning, samt - se till att kärnmaterial för civilt bruk inte används för andra ändamål, exempelvis militära Betydelsefull ram för EU idag i och med användningen av kärnkraft Ändringar genom Lissabon-fördraget

- European Free Trade Organization Europeiska frihandelssammanslutningen Grundat 1959 Frihandelsområde för länder som stod utanför samarbetet Samarbetat med tullunionen sedan 1972 I EFTA idag ingår Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz

Trädde i kraft 1967 Sammanslagning av de tre gemenskaperna EKSG, EEG och Euratom Gemensamt råd och gemenskam kommission

Trädde i kraft 1987 Ändringsfördrag som ändrade Romfördraget/EEG-fördraget. Syfte: Underlätta införandet av den inre marknaden För att nå fram: Tillkomst av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik Ändringar i EEG-fördraget - Beslutsförfarandet i rådet (kvalificerar majoritet) - Kommissionens befogenheter (genomföra rättsakter antagna av rådet) - Europaparlamentets befogenheter (utökade befogenheter: samarbetsförfarande) - Utökning av gemenskapernas befogenheter.

Undertecknades i Maastricht och trädde i kraft 1993 Fördraget om Europeiska unionen EEG blir EG De tre pelarna Europeiska gemenskapen Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik Rättsliga och inrikes frågor Tre nya institutioner Europeiska ombudsmannen Revisionsrätten Regionkommittén Europaparlamentets inflytande ökar: medbeslutandeförfarande Subsidiaritetsprincipen och unionsmedborgarskap EMU

Trädde i kraft 1999 Ändringsfördrag ändrade Maastrichtfördraget förenkling genom upphävde av gamla regler ändrar om strukturen Förde in vissa rättsliga om inrikes frågor i gemenskapssamarbetet (pelare 1) Europaparlamentet: Medbeslutandeförfarandet utökades

Trädde i kraft 2003 Ändringsfördrag Syfte: Underlätta utvidgningen av EU Från 15-25 medlemsländer 2004 Från 25 till 27 medlemsländer 2007 Reformera institutioner för mer effektivt samarbete Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna antas formellt Merborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheterna för EU:s medborgare

Trädde i kraft 1 december 2009 Ändringsfördrag Upprättades efter avslag av Fördrag om upprättande av en konstitution för Europa (Europeiska konstitutionen) - Ersätter ej tidigare fördrag utan innebar ändringar av dessa Mål: Att EU ska bli mer modernt, demokratiskt och tydligt för medborgarna Påverkar större delen av EU: - Pelarstrukturen bryts upp - Grundfördrag omarbetas från grunden och byter namn - Institutioner förändras - Utträde ur unionen

Fördraget om Europeiska unionen Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen

Trädde i kraft 1 december 2009, övergångsbestämmelser EU-fördraget Ersatte Maastrichtfördraget Reglerar EU:s övergripande och konstitutionella funktion Ändringar i gamla bestämmelserna

Trädde i kraft 1 december 2009, övergångsbestämmelser EUF-fördraget Ersatte Romfördraget Kompletterar EU-fördraget - Detaljerade och funktionella bestämmelser

Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Trädde i kraft 1994 Samarbete mellan EFTA-länderna och EU, ej Schweiz Genom EES-avtalet omfattas EFTA-länderna av: - EU:s inre marknad och de fyra friheterna - Ytterligare gemensamma bestämmelser

Tidigare medlem i OEEC och EFTA (ingått i EES-avtal) Farhågor inför medlemskap i EU: Försämra och förändra svensk arbetsmarknad? Försvagad ställning för kollektivavtal och fackföreningsrörelsen? Förändring i fördelningsmålen? Folkomröstning 1994 Sverige blev EU-medlem 1995

Artikel 13 EU-fördraget: Europaparlamentet Europeiska rådet Rådet (Europeiska unionens råd) Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) Europeiska unionens domstol Europeiska centralbanken Revisionsrätten

Artikel 14 EU-fördraget Säte i Bryssel, håller ibland möten i Strasbourg Europaparlamentets uppgifter: - Lagstifta och utöva budgetfunktionen tillsammans med rådet - Utöva politisk kontroll och ha rådgivande funktion i enlighet med de villkor som fastställs i fördragen - Godkänna kommissionen - kandidaterna till den nya kommissionen frågas ut 11-19 januari - omröstning 26 januari Väljs av EU-medborgarna vart femte år 751 EU-parlamentariker efter (750 + ordföranden) - får ej överstiga detta antal (Artikel 14 punkt 2 EU-fördraget)

Artikel 15 EU-fördraget Består av medlemsländernas stats- och regeringschefer samt kommissionens ordförande Bildades 1974 Europeiska rådets uppgifter: - ställa upp riktlinjerna till rådet och kommissionen om de viktiga politiska frågorna i samband med EU:s uppbyggnad, framtid och struktur - utfärda förklaringar och resolutioner i särskilda frågor - diskussionsforum på högsta politiska nivå Ingen lagstiftande funktion Ordföranderoll genom Lissabonfördraget - Ersätter tidigare roterande ordförandeskap (stats- eller regeringschef) - Leder arbetet i Europeiska rådet - Representerar EU utåt i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor tillsammans med ny chef för EU:s utrikespolitik - Sitter 2½ år, möjlighet till en förlängning - Herman van Rompuy

Artikel 16 EU-fördraget Även benämnt rådet eller ministerrådet Rådets uppgifter: - Tillsammans med Europaparlamentet lagstifta och utöva budgetfunktionen - Fastställa politik och fungera samordnande - Utforma unionens yttre åtgärder (utrikes- och säkerhetspolitik) enligt strategiska riktlinjer som Europeiska rådet fastställer - Säkerställa samstämmigheten i unionens åtgärder Består av en företrädare för varje medlemsstat (27 st.) - Vilken företrädare/minister beror på vilket område som behandlas Cirkulerande ordförandeskap halvårsvis - Leder arbetet i EU - Sverige ordförande juli-december 2009 - Spanien nuvarande ordförandeland

Artikel 17 EU-fördraget Kommissionens uppgifter: Lägga fram förslag till nya lagar Säkerställa och övervaka att unionsrätten efterföljs i medlemsländerna under kontroll av EU-domstolen Förvalta EU:s gemensamma budget Fram till 2014 en kommissionär från varje medlemsland inklusive ordföranden och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Efter 2014 Ev. ett antal motsvarande 2/3 av antalet medlemsländer inklusive ordföranden och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Kommissionärer 5 år

Ordförande: José Manuel Barroso omvaldes Ny post: Representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik - Artikel 18 EU-fördraget - Syfte: öka EU:s styrka på den internationella scenen - Väljs om period av Europeiska rådet, med kvalificerad majoritet och med godkännande av kommissionens ordförande - Uppgifter: - Företräda EU i utrikes frågor och säkerhetspolitik - Handla på samma sätt i fråga om den gemensamma säkerhetsoch försvarspolitiken. - Vice ordförande i kommissionen - Leda utrikesministrarnas möten i ministerrådet - Catherine Ashton vald kandidat förhörs hos Europaparlamentet under januari - Svensk kommissionär: Cecilia Malmström, inrikes frågor

Artikel 19 EU-fördraget I och med Lissabonfördragets ikraftträdande: - EG-domstolen Europeiska unionens domstol, även kallad EU-domstolen. Därtill räknas även tribunalen (tidigare s.k. förstainstansrätten) och specialdomstolar. Europeiska unionens domstol ska: - döma i tvister som rör EU-rätten - tolka EU-rätten - meddela förhandsavgöranden till nationella domstolar Domare i tribunalen och domstolen: ska utses av medlemsstaternas regeringar i samförstånd på sex år. Tribunalen och personaldomstolen

-Artikel 127 EUF-fördraget ECB - gemensam centralbanken för medlemsländer med euron som valuta. Främsta målsättning: Låg inflation Säte i Frankfurt Ingår i Europeiska centralbankssystemet, kallat ECBS - ECBS utformar och genomför unionens monetära politik - Huvudmål är att upprätthålla prisstabilitet i unionen ECB leds av cheferna för de nationella centralbankerna och sex ledamöter - utses av Europeiska rådet. ECB får i frågor inom sitt behörighetsområde avge yttranden till behöriga institutioner, organ eller byråer inom unionen eller till nationella myndigheter.

Artikel 285 EUF-fördraget Säte i Luxenburg Revisionsrättens uppgifter är: - Kontrollera räkenskaperna för EU:s inkomster och utgifter - Uttala sig i budgetfrågor - Pröva om den ekonomiska förvaltningen varit sund Består av 1 revisor från varje medlemsstat - Utses av medlemsländernas regeringar om period av 6 år

Artikel 300 EUF-fördraget Rådgivande funktion till Europaparlamentet, rådet och kommissionen Företrädare för regionala och lokala organ - Väljs om period av 5 år - Max 350 ledamöter Ledamöter ej bundna av instruktioner antar egen arbetsordning

Artikel 300 EUF-fördraget Rådgivande funktion till Europaparlamentet, rådet och kommissionen Företrädare för organisationer för arbetsgivare, löntagare och andra företrädare för det civila samhället - Väljs om period av 5 år - Max 350 ledamöter Ledamöter ej bundna av instruktioner antar egen arbetsordning

Artikel 308 EUF-fördraget Bidra till balanserad och störningsfri utveckling av den inre marknaden Bevilja lån och garantier utan vinstsyfte för att underlätta för följande projekt: - Projekt som syftar till utveckling av mindre utvecklade regioner - Projekt i behov som syftar till en modernisering eller omställning av företag eller till att skapa nya verksamheter med anledning av den inre marknadens upprättande eller funktion - Projekt av gemensamt intresse för flera medlemsstater

Artikel 228 EUF-fördraget Väljs av Europaparlamentet Uppgift: Undersöka och rapportera klagomål från unionsmedborgarna om missförhållanden i verksamhet som rör: - EU- institutionerna - EU-organen eller - EU- byråerna Undantag: Europeiska unionens domstol Årligen rapportera till Europaparlamentet

Regeringen företräder Sverige i EU-sammanhang - Förhandlar med medlemsländer i Europeiska unionens råd och Europeiska rådet - För Sveriges talan i EU-domstolen - Utser en EU-kommissionär Regeringen och riksdagen deltar i den process som leder fram till att EU bestämmer om lagar - Regeringen samråder med riksdagens fackutskott och EU-nämnd - EU-frågor behandlas även i kammaren Sveriges ordförandeskap i EU 2009: - Stockholmsprogrammet

Primär rätt: - EU:s fördrag - Grundläggande fördrag: EU-fördraget, EUF-fördraget och Euratom - Ändringsfördrag - Anslutningsfördrag Sekundär rätt: - Förordningar - Direktiv - Beslut - Rekommendationer och yttranden - Resolutioner - Skrivelser

I artikel 5 EU-fördraget fastställs några principer av vikt för EU-samarbetet och tillämpningen av EU-rätten: Legalitetsprincipen/Principen om tilldelade befogenheter Subsidiaritetsprincipen Proportionalitetsprincipen

Legalitetsprincipen/ principen om tilldelade befogenheter artikel 5 punkt 2 EU-fördraget EU får endast fatta beslut enligt de mål och villkor som medlemsländerna har angivit i fördraget Subsidiaritetsprincipen artikel 5 punkt 3 EU-fördraget EU ska bara anta gemensamma regler om målet med dem inte kan uppnås på nationell, regional eller lokal nivå. Kallas även närhetsprincipen beslut ska fattas så nära medlemsländerna som möjligt. Proportionalitetsprincipen artikel 5 punkt 4 EU-fördraget Reglerna inom EU ska inte gå utöver vad som krävs för att nå uppsatta mål. Åtgärderna ska vara proportionella till sitt syfte.

Förordningar - artikel 288 EUF-fördraget - Till alla delar bindande - Allmängiltiga - Direkt tillämpliga i varje medlemsstat Direktiv artikel 288 EUF-fördraget - Bindande för de EU-länder det riktar sig till - Anger resultat som ska uppnås inom viss tidsram - Hur bestäms av myndigheter inom varje medlemsstat - Ej direkt tillämpliga - Vanligaste rättskällan inom arbetsrätt Beslut artikel 288 EUF-fördraget - Till alla delar bindande - Riktar sig oftast till vissa medlemsländer

Rekommendationer artikel 288 EUF-fördraget - förslag till lösningar eller uttryck för en åsikt Yttranden artikel 288 EUF-fördraget - förslag till lösningar eller uttryck för en åsikt Resolutioner Skrivelser - icke-bindande politiska åsiktsförklaringar - används av kommissionen i informationssyfte till medlemsstaterna

Kommissionen ensam initiativrätt Rådet, Europaparlamentet och medlemsstaterna har indirekt förslagsrätt, kommissionen dock ej bunden Lagar antas av rådet och Europaparlamentet 4 förfaranden att anta EU-rättsakter gör Europaparlamentet mer eller mindre delaktigt: - Medbeslutandeförfarandet - Samarbetsförfarandet - Samrådsförfarandet - Samtyckesförfarandet

1:a behandlingen: Europaparlamentet (EP) yttrar sig om kommissionsförslag och rådet antar rättsakten (om det instämmer) eller antar gemensam ståndpunkt, dvs. gör en ändring EP har 3 alternativ: - godkänna gemensam ståndpunkt /inte fattar något beslut inom 3 månader rättsakt antas med ändringar. - Avvisa med absolut majoritet rättsakt antas ej. -Föreslå ändringar översänds till rådet och kommissionen för en andra behandling. 2:a behandling: Rådet har 3 månader på sig att: godkänna parlamentets ändringar eller avvisa en del av ändringarna rådets ordförande och Europaparlamentet sammankallar förlikningskommittén för en 3:e behandling: Förlikningskommittén har 6 veckor på sig att utarbeta gemensamt utkast för att sedan godkänna det eller inte kodkänna det.

Tillämpas bara inom ekonomiska om monetära politiken. 1. EP yttrar sig om kommissionens förslag och skickar till rådet 2. Rådet antar en gemensam ståndpunkt 3. EP kan då: - Godkänna/inte fatta beslut inom 3 månader - Avvisa - rådet kan ändå anta förslaget om beslutet är enhälligt - om rådet ej fattar beslut inom 3 månader avvisas förslag - Ändra gemensam ståndpunkt - Kommissionen ser över denna. Rådet kan då: - med enhällighet anta de ändringar som ej beaktats av kommissionen - med kvalificerad majoritet anta kommissionens ändrade förslag - med enhällighet ändra kommissionens ändrade förslag Fattar inte rådet beslut inom 3 månader anses kommissionens förslag som ej antaget.

Inom vissa områden får en rättsakt inte antas utan samråd med EP. Exempel är: Rättsakter som gäller EU-medborgarnas rösträtt och valbarhet. Rådet och kommissionen är inte tvungna att anta EP:s yttrande, men är den text som lämnats till EP för yttrande i efterhand väsentligt ändrat ska ett nytt samråd genomföras.

Inom vissa områden får rättsakt ej antas utan EP:s samtycke Exempel: - anslutning av ny medlemsstat -förfarandet vid val till EP - tillämpning av sanktioner av medlemsstat m.fl. Godkänna eller avvisa förslag men ej ändra. EP:s godkännande kräver majoritet av röster.

Direkt tillämplighet - Regel är direkt tillämplig i samtliga medlemsländer - Inga åtgärder behöver vidtas för att göra regel gällande - Myndigheter på nationell nivå får ej hindra tillämpning - EU-rätten är direkt tillämplig till stor del - fördrag, rättsprinciper och förordningar Direkt effekt - Regel har direkt, omedelbar verkan - EU-regel kan åberopas av såväl enskilda individer som av medlemsländerna inför nationell domstol - Principen stödjer sig på kravet på enskildas rättsäkerhet

Krav för att regel ska ha direkt effekt: - Tillräckligt klar, entydig och ovillkorlig Utredning krävs för att avgöra 3 frågor: 1. Vad ger regeln för rättighet? 2. Mot vem kan rättigheten göras gällande? 3. Är rättigheten beroende av något? Regler i primärrätten, vissa internationella avtal, förordningar. Direktiv komplicerat. Huvudregel: Ej direkt effekt pga. implementering ej ovillkorlig. Undantag: Medlemsstat har ej implementerat direktivets i tid eller på ett ej fullbordat sätt under förutsättning att: - Regel ger privata rättsubjekt rätt emot staten, - Regeln uppfyller kraven för att ha direkt effekt.

För att beskriva mot vem eller vilka en enskild medborgares rättighetsanspråk riktar sig. Vertikal direkt effekt: - enskildas rättigheter görs gällande mot nationella myndigheter eller EU:s institutioner - gäller oavsett om myndighet eller institution agerar som arbetsgivare eller som offentlig myndighet/organ eller som: - är underställda staten - står under tillsyn av staten - har fått särskilda befogenheter av staten

Horisontell direkt effekt: - - Innebär att enskildas rättigheter görs gällande mot andra enskilda (privatpersoner eller juridiska personer), dock icke-statliga - - Direktiv kan ej ha horisontell direkt effekt - - exempel på fördragsartiklar: - 157 EUF-fördraget - som reglerar principen om lika lön för lika arbete, - - artikel 102 EUF-fördraget - förbjuder att ett företag som har en dominerande position missbrukar den ställningen - andra företag eller konsumenter har i dessa fall rätt att kräva att ett sådant missbruk förbjuds.

Marshall 1 -målet: Fastslog att bestämmelser i direktiv inte kan ha horisontell direkt effekt Foster-målet: Fastställande att organ som staten har gjort ansvarig för tillhandahållande av allmänna tjänster och som fått vissa offentliga befogenheter, alltid utgör sådant organ som man kan åberopa direktiv-bestämmelser med direkt effekt mot.

Ett direktiv ska enligt artikel 288 EUF-fördraget: överlåta åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet I svensk rätt är förarbeten och kollektivavtal viktiga rättskällor - men räcker ofta inte enligt EU-rätten Undantag: Om landet kan visa att det finns allmän författnings- eller förvaltningsrättslig regel som kan tillämpas och regeln är tvingande, klar och tydlig och kan åberopas vid domstol.

Kollektivavtal: Stor del av svensk lagstiftning är semidispositiv lagen kan frångås genom kollektivavtal Merparten av de arbetsrättsliga reglerna utfärdas inom EU genom direktiv Traditionella kollektivavtal som genomförandemetod har underkänts av tidigare EG-domstolen - Skäl: Oorganiserade arbetsgivare och dess arbetstagare omfattas inte av direktivet om kollektivavtal är genomförandesättet. Undantag: - Utsträckta kollektivavtal eller - Tvingande och bindande för parterna - Bindande erga omnes; beträffande alla arbetstagare som täcks av direktivet - effektiva åtgärder vidtas för avtalslösa perioder EU-direktiv kan i stort genomföras genom traditionella svenska rättskällor; i första hand lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter.

Skillnader hur arbetsrätten fungerar i olika medlemsländer Skillnader i bl.a.: - statligt inflytande, - facklig organisationsgrad, - inflytande av praxis - arbetsmarknadsparternas inflytande etc. Grov indelning: - Kontinentala modellen - Anglosaxiska modellen - Nordiska modellen Förekommande skillnader inom de olika modellerna EU:s utvidgning gör att ytterligare skillnader kommer att tydliggöras

- Dominerande inflytande på EG-rätten historiskt sett - Romansk-germansk modell - Lagstiftning central rättskälla - inriktar sig på minimiregler för arbetstagaren - Kollektivavtal rättsligt bindande kan utsträckas - Staten stort inflytande kontrollerar - Fackföreningar svagt inflytande förbund konkurrenter - Fackliga organisationsgraden 10-60 % - Försäkringsbaserade arbetslöshetsunderstöd - Starkt skydd för de anställda - Medlemsländer som tillämpar denna modell: Tyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Spanien, Portugal, Österrike m.fl. anledning till inflytandet på EG-rätten. -

-Det rättsliga systemet bygger på Common law domstolspraxis dvs. domstolen dömer efter tidigare liknande rättsfall istället för att ha lagstiftning som grund. -Common law inflytande på tidigare EG-domstolens arbete - Lagstiftning om minimiregler sällsynt - dock mer lagstiftning på senare tid - Kollektivavtal ingen rättsligt bindande verkan - - parterna kan komma överrens om att det ska vara bindande men det är sällsynt - Medlemsländer med denna modell: Storbritannien och Irland - Facklig organisationsgrad låg 20-30 %, lite högre på Irland - Arbetsrätten starkt politiskt styrd och förändras vid maktskiften

-Traditionellt sett har statens roll varit liten - arbetsmarknadsregleringen ska lämnas till arbetsmarknadens parter (Arbetsgivare och arbetstagare) statligt inblandande om det behövs - Fackföreningar välorganiserade och har betydelsefull ställning - Facklig organisationsgrad hög ca. 80 %, något lägre under senaste deceinnet - Kollektivavtal grundläggande rättskälla - Rättsligt bindande - Arbetsgivare ofta skyldig att tillämpa detta även på oorganiserade arbetstagare - Modellen representeras av Danmark, Sverige och Finland - Fått kritik för att kollektivavtal ej har varit utsträckta det måste finnas minimiregler vid kollektivavtalslösa tillstånd.

Organisation - Individ Kollektivavtal - Lagstiftning Arbetsmarknadens organisationer - Staten EU-rätten har inflytande på nationell rätt Problem mellan olika arbetsrättsliga modeller - disharmoni endast viss EU-arbetsrättslig reglering - Subsidiaritetsprincipen ytterligare orsak? Det har dock inte skett några drastiska förändringar inom den svenska arbetsrätten pga. medlemskap i EU