Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet
Lex superior Rättsreglernas tolkningsprinciper Överordnade regler har företräde framför underordnande regler Lex specialis Specialregler har företräde framför allmänna regler Konventionskonform tolkning Sveriges internationella åtaganden ska i alla lägen respekteras och reglerna, i såväl enskilda ärenden som i allmänhet, ska tolkas så att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden 2
De sociala rättigheternas källor EU-rätten Fördragen, EU-domstolens domar, förordningar, direktiv Sveriges internationella åtaganden T ex MOP, BarnK, EKMR, ESK, Europarådets sociala stadga m fl Svensk lagstiftning Regeringsformen (exempel på lex superior) SoL, SkolL m fl (exempel på lex specialis) men även t ex den kommunala kompetensen enligt KL m fl serviceskyldigheten enligt FL m fl 3
Sociala rättigheter för utsatta EUmedborgare enligt EU-rätten Okränkbar rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (EFF artikel 20 2. a) (lex superior) Rörlighetsdirektivet 2004/38/EG (lex inferior) ställer upp begränsningar i strid med fördragets anda, syfte och ordalydelse förvirrande men borde vara en juridisk nullitet används dock av EU-domstolen som argument för att frångå fördraget (se t ex C 333/13 Dano vs Jobcenter Leipzig) All diskriminering på grund av nationalitet är strikt förbjuden (EFF artikel 18) Samordningen av sociala förmåner enligt förordning (EG) nr 883/2004 är inte tillämplig på utsatta EU-medborgare och förordningens skydd mot diskriminering gäller inte utsatta EU-medborgare (C 333/13 Dano vs Jobcenter Leipzig, C-67/14 Alimanovic vs Jobcenter Berlin Neukölln) Därmed är EU-rätten tyst vad gäller sociala rättigheter för utsatta EUmedborgare och medlemsstaternas nationella lagstiftning gäller (C 333/13 Dano vs Jobcenter Leipzig, C-67/14 Alimanovic vs Jobcenter Berlin Neukölln) Det innebär i sin tur att den relevanta rätten på området är den fria rörligheten, diskrimineringsförbudet, Sveriges internationella åtaganden samt svensk nationell lagstiftning 4
Sveriges internationella åtaganden vad gäller sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare Rätt till socialt bistånd (ESK, Europarådets sociala stadga, BarnK) Rätt till hälso- och sjukvård (ESK, Europarådets sociala stadga, BarnK) Rätt till skolgång (ESK, Europarådets sociala stadga, BarnK) Rätt till respekt för privat- och familjeliv (MOP, BarnK, EKMR) Rätt till skydd för egendom (EKMR) Rätt till bostad inkl skydd mot avhysning, trakasserier och hot (ESK, Europarådets sociala stadga) Förbud mot kollektiva utvisningar av utlänningar (EKMR tprt 4 art 4) Rätt till processuella rättsmedel för att garantera att allt går rätt till (EKMR, BarnK) 5
Förbud mot manipulation och charlataneri vad gäller rättigheter exemplet rätt till utbildning Varje barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis. Barnkonventionen artikel 28 Att begreppet barnets bästa är flexibelt innebär att det kan tillämpas på ett anpassningsbart sätt i enskilda barns situation, och att det kan bidra till att utveckla kunskapen om barns utveckling. Men flexibiliteten kan också ge utrymme för manipulation. Begreppet har till exempel missbrukats av regeringar och myndigheter för att rättfärdiga en rasistisk politik, av föräldrar för att försvara sina egna intressen i vårdnadstvister, och av olika yrkespersoner som avfärdar bedömningen av barnets bästa som irrelevant eller oviktig för att slippa göra sig besvär. Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 punkt 34 Avsikten med att bedöma och fastställa barnets bästa är att barnet fullständigt och faktiskt ska åtnjuta rättigheterna som erkänns i konventionen och dess fakultativa protokoll, och få utvecklas allsidigt och fullständigt. Detta ska man ha i åtanke när man väger de olika faktorerna mot varandra. Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 punkt 82 6
Förbud mot manipulation och charlataneri vad gäller rättigheter exemplet rätt till utbildning 7
Sociala rättigheter för utsatta EUmedborgare enligt svensk lagstiftning Diskrimineringsförbuden: (lex superior) Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Regeringsformen 2 kap 12 I diskrimineringslagen avses med etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Diskrimineringslagen 1 kap 5 Diskrimineringsförbud råder i verksamheter enligt SkolL, hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet samt verksamhet inom socialtjänsten m m Diskrimineringslagen 2 kap 5 och 13 8
Sociala rättigheter för utsatta EUmedborgare enligt svensk lagstiftning Rätt till socialt bistånd: skyldighet för kommunen SoL 4 kap 1 + fullständig handlingsfrihet att hjälpa även utanför skyldigheten 4 kap 2 Rätt till hälso- och sjukvård: skyldighet för landstinget ge omedelbar hälso- och sjukvård Nya HSL 8 kap 4 + fullständig handlingsfrihet att hjälpa även utanför skyldigheten Rätt till skolgång: ren skyldighet för kommunen enligt SkolL 29 kap 2 5 p 9
Skollag (2010:800) 7 kap 2 Skolplikt gäller inte heller barn som avses i 29 kap 2 andra stycket. Dessa barn har dock samma rätt till utbildning som skolpliktiga barn. 29 kap 2 Som bosatt i landet ska vid tillämpningen av denna lag anses även den som inte är folkbokförd här men som [ ] 3. har rätt till utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiz, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, [ ] 5. vistas här utan stöd av myndighetsbeslut eller författning. Prop 2012/13:58 sid 14 och 15: Regeringen delar vidare utredningens och flera remissinstansers bedömning att en avgränsning i praktiken inte behövs. De barn som vistas under kort tid i landet har med största sannolikhet inget behov av utbildning och kommer i mycket liten utsträckning att göra sådana anspråk. De problem som är förknippade med att tillämpa en avgränsning överväger därmed de eventuella fördelar som en sådan avgränsning skulle innebära. Regeringen föreslår därför ingen avgränsning av målgruppen. 10