Utbildningsinsatser för ökad kompetens i utformning av energieffektiv belysning för inne och utemiljö 1
Utredning kring utbildningsinsatser för ökad kompetens i utformning av energieffektiv belysning för inne och utemiljö Inom ramen för Energimyndighetens program för energieffektivisering inom belysningsområdet pågår förberedelser för omställning till ett uthålligt samhälle. Målet för programmet är att radikalt minska den energi som åtgår för att driva landets privata och offentliga belysningsanläggningar. Den omställning som krävs är omfattande och det är viktigt att konsekvenser av omställningen inte skapar problem för andra sektorer i samhället. Denna utredning, som genomförts på uppdrag av Programmet för energieffektivisering inom belysningsområdet, placerar omställningen i ett framtidsperspektiv. En förutsättning för en positiv utveckling är att hälsovårdande myndigheter tar ansvar för brukarens hälsa. Mot bakgrund av att forskningsrön på området människa och hälsa påvisar hur samhället belastas med kostnader för medicinsk vård som en följd av att de ljusmiljöer landets arbetstagare vistas i har lägre kvalitet än dagsljus är denna utveckling oundviklig. De resultat som uppvisas i forskning kring människa och ljus stödjer entydigt att dagsljus fullt ut bör användas som allmänljus och kompletteras med högkvalitativ artificiell belysning. För att i praktiken genomföra en omställning mot en hälsosam och mer energieffektiv belysning krävs att alla belysningsanläggningar planeras av belysningsplanerare och att utvecklingen går mot större omsorg om brukaren och mer avancerade anläggningar. De utbildningsinsatser som här skisseras tar fasta på att vägleda inför omställningen. För att lyckas med omställningen är det viktigt att hela ledet från miljöstrateger, beställare, planerare och de som sköter drift och underhåll har god kunskap om vad som behöver göras och varför. Det är en stor och inspirerande utmaning för Högskolan att överföra kunskaper kring hur vi kan drar ner på energianvändningen för belysning och minska de hälsoproblem som är relaterade till att vi vistas inomhus i artificiell belysning. Det är även en stor utmaning för utbildade belysningsplanerare att samarbeta med kompetenser inom el, värme och ventilation kring morgondagens mer avancerade belysningsanläggningar. Uppsala 090829 Monica Säter 2
Innehåll Inledning sid 4 Kunskapsteoretisk utgångspunkt sid 5 Strategi inför framtiden sid 8 Utbildningsinsatser sid 9 Målgrupper sid 10 Utbildningsbehov sid 11 Förväntad energibesparing sid 12 Läsplanesystem sid 13 Kursplaner sid 14 Ansökan, antagning, marknadsföring sid 26 Referenser sid 27 3
Inledning Artificiell belysning har funnits tillgänglig i ca 120 år. Sen 2000 har genombrott skett i förståelsen för den rytm (klockmekanism) på 24 timmar som finns inbyggd i de flesta celler och som styrs av en övergripande master clock. Med upptäckten av iprgc (ljusreceptorer i retina) och dess samverkan med tappar och stavar kartläggs hur kroppen får signaler från naturen till att frisätta eller bromsa hormonell utsöndring för vakenhet och sömn. Forskningen är intensiv och förståelsen av nya komplexa samband kullkastar tidigare data. Det finns med bakgrund av nya forskningsrön mycket starka skäl att minska användandet av artificiell belysning både inom- och utomhus samt att se över utifrån vilka rekommendationer och med vilka metoder morgondagens anläggningar planeras. (Gronfier C. 2009) 4
Kunskapsteoretisk bakgrund till insatser för energieffektivisering av belysning Teoriutvecklingen kring människa och ljus listas idag som ett hett forskningsområde. Forskare närmar sig gemensamma frågeställningar kring människa och ljus från angränsande forskningsområden. Den utveckling som startade omkring år 2000 med en kartläggning av iprgc i retina förändrar för alltid förutsättningarna för belysningsplanering. Nya upptäckter kring hur de ljusrelaterade fysiologiska processer som leder till hälsa fungerar skapar helt nya förutsättningar för praktisk applikation.(eberhard J.P. 2009) Interaktions och applikationsforskning Belysningsvetenskap berör allt levande - växter, djur och människor. Växter och djur styrs av en komplex mix av ljus och näring som genererar kemiska budskap. Samma sak gäller för människan, men våra liv och vår hälsa påverkas även av psykologiska upplevelser. Applikationsforskningen för innemiljö tolkar in kunskap från angränsande teoretiska områden och översätter till praktisk planering med målet väl fungerande anläggningar som inte medför negativ påverkan på människa eller miljö. För utemiljön omfattar den framtida forskningen växter, djur och människor och de ekologiska konsekvenserna av användandet av artificiell belysning i utemiljö. Övergripande frågeställning för all applikationsforskning är hur belysning kan drivas med en låg energiförbrukning från en energiproduktion med minimerad negativ påverkan på miljön. Högkvalitativ interaktion människa, ljus Den medicinska forskningen visar på vikten av att vistas i högkvalitativ interaktion mellan människa och ljus. De årliga medicinska kostnader som i Sverige är en följd av att vi vistas i artificiellt ljus av lägre kvalitet än dagsljus beräknas till ca. 34 miljarder SEK. Åtgärder för energieffektivisering bör aktivt bidra till att minska denna kostnad. (Grant, William B et al. 2009: Estimated benefit of increased vitamin D status in reducing the economic burden of disease in Western Europe) För Europas del skattas denna kostnad till ca.177 miljarder Euro per år vilket visar att negativa hälsoeffekter relaterade till belysningskvalitet inte enbart är ett problem för de nordligt belägna länderna i Skandinavien. (Grant, William B et al. 2009) Ljusrelaterade cancerfall, det växande problemet med kataraktproblem, ökande dygnsrytmstörningar, sömnstörningar och stressrelaterade sjukdomar etc. (Statistik, Socialstyrelsen) ökar denna summa. Brukarresponser De nämnda kostnaderna motiverar ett fortsatt arbete med att utöka kunskapen kring brukarresponser på artificiellt emitterad elektromagnetisk strålning samt verka för en utveckling av planeringsmetoder som genererar högkvalitativ interaktion. Verifierade positiva brukarresponser bör ligga till grund för väl fungerande praktisk belysningsapplikation. Årlig kostnad för utformning av belysning 150 miljoner SEK (uppskattning gjord av Peter Pertola, WSP) är den uppskattade årliga kostnaden för belysningsplanering i Sverige. Summan står för matematiskt beräknad 5
standardplanering. Omsorgsfull planering som utgår från rummets förutsättningar och brukarens behov av ljus och som verkar för att spara varje möjlig watt kräver mer resurser. Även om summan 150 miljoner SEK ökas med en faktor på 2 eller 3 är den mycket låg i jämförelse med uppskattade årliga medicinska kostnader för att vi vistas i elektromagnetisk strålning av lägre kvalitet än dagsljus. En eventuell ökning av kostnaderna för belysningsplanering bör komma planeringsföretagen till del. Planeringsföretagen är den kraft som i praktiken kommer att genomföra en omställning till mer energieffektiva belysningsanläggningar och är också de som ser byggnaden utifrån ett helhetsperspektiv vad gäller dagsljus, värme och ventilation och kompletterande artificiell belysning. En omställning till ett helhetstänkande för energieffektiva rum omfattande samverkan mellan dagsljus, energieffektivt artificiellt ljus, värme och ventilation kräver att planeringsföretagen engageras för uppgiften. Idag planeras ca. 80% av alla anläggningar med en av Industrin initierad standard. Ca. 20% av anläggningarna utformas omsorgsfullt och med mer resurser. (Uppskattat av Peter Pertola, WSP) En förutsättning för att utforma energieffektiva rum är att dagsljus och det artificiella ljuset samverkar och utformas så det fungerar väl för brukaren och i samklang med rummet och inomhusklimatet. Målet är att alla belysningsanläggningar utformas omsorgsfullt av utbildade belysningsplanerare i samverkan med övriga kompetenser inom el, värme och ventilation. Arbetsmiljölagen Mot bakgrund av upptäckten av iprgc och hur dessa fungerar, ökar behovet av att skriva nya föreskrifter som värnar alla arbetstagares rätt till en väl fungerande dygnsrytm och högkvalitativ interaktion mellan människa och ljus. Befintliga rekommendationer för belysning Att Industrin har standard för tekniska produkter och för att dessa tekniska komponenter fungerar väl tillsammans är en stor fördel för samhället. Upptäckten av iprgc visar att hälsovårdande myndigheter bör ta ansvar för hur den belysningstekniska utrustningen ska användas som ett led i att verka för förbättrad folkhälsa. LED - teknikens för- och nackdelar LED har i jämförelse med dagsljus avvikande proportioner mellan emitterade våglängder. Denna yttre stimuli från artificiellt emitterad elektromagnetisk strålning läses in av iprgc, tappar och stavar i samverkan (Gronfinier C. 2009) Den tekniska utvecklingen som pågår idag kring LED har som fokus att skapa ett energieffektivt jämnt ljus med en god färgåtergivning. Om målet både energieffektivt och hälsosamt ljus ska uppnås krävs fortsatt teknikutveckling och fokusering på vilka våglängder som emitteras samt verifierade brukarresponser på det. Denna kunskap saknas idag. Den tekniska utvecklingen på LED området är svår att överblicka. Mycket sker inom företagens slutna väggar. Magnus Wikanders (doktorand på Avdelningen för Belysningsvetenskap) state of the art artikel skannar den utveckling som pågår i dag och som publicerats offentligt. (Wikander M, 2009 opublicerat material.) Artikeln visar på en fokusering på teknisk prestanda utan referenser till brukarresponser. Växter, djur, människor och ljus Användningen av artificiellt emitterad elektromagnetisk strålning påverkar inte bara människans grundhälsa utan även växters och djurs liv. Alger som växer i havet till följd av tänd gatubelysning är bara ett allvarligt exempel på denna påverkan. Till detta kan läggas de stora 6
miljökonsekvenser som produktion av energi för att driva belysningsanläggningar medför. Målet för allt arbete med belysning bör därför vara att minimera de negativa effekter som användandet av artificiell belysning medför för växter, djur och människor. Här bör beaktas både den direkta påverkan från användandet av artificiell elektromagnetisk strålning och den påverkan på miljön som energiproduktion för driften av belysningsanläggningarna medför. Utifrån ett energieffektiviseringsperspektiv innebär de konsekvenser som här beskrivs att varje ljuspunkt bör vara väl motiverad. 7
Strategi för framtiden Utformningen av utbildningsinsatser och innehållet i utbildningar bör, för att fungera väl, vila i en tydlig strategi för framtiden. Här listas ett framtidsperspektiv och målbild för den utveckling den energieffektiva belysningen är tänkt att placeras i. Innemiljöer I innemiljön bör dagsljus användas som primär allmänljuskälla kompletterad med högkvalitativ artificiell belysning som på sikt kan tänkas försörjas av el från t ex. solpaneler. Utemiljöer Alla utemiljöer rensas från onödig belysning. De ljuspunkter som finns i utemiljön bör ge ett så gott stöd som möjligt för människor i trafik och stadsmiljö samt verifieras medföra så liten störning för växter och djur som möjligt. Även ljuspunkterna ute kan på sikt tänkas bli försörjda av el från t ex. solpaneler. Planering Utbildning Forskning Utformning av högkvalitativ interaktion människa, ljus, färg och rum med lägsta möjliga energiuttag. Maximalt utnyttjande av dagsljus som primär allmänljuskälla. Utformning av kompletterande samverkande artificiell belysning. Utökad omsorg om utformningen av belysning av utbildade och miljömedvetna belysningsplanerare. Bygga för goda och energieffektiva dagsljusmiljöer där dagsljus och artificiellt ljus koordineras på ett användarvänligt sätt och i samverkan med värme och ventilation. Utökning av utbildningsinsatser för beställning, planering, underhåll och strategiarbete kring utformning av goda ljusmiljöer i väl fungerande samverkan med värme och ventilation (energieffektiv belysning). Utveckling av energisnåla ljuskällor, energieffektiva armaturer och planeringsmetoder som leder till en verifierad positiv påverkan på folkhälsan. Utveckling av framtida energiförsörjning av belysningsanläggningar från solpaneler etc. Interaktionsforskning Applikationsforskning 8
Utbildningsinsatser för beställning, planering, underhåll och strategiarbete kring utformning av energieffektiv belysning 9
Målgrupper Näringsgren Smi-kod antal anställda Källa 2008 Tillverkning av 27400 2 994 SCB 2008 belysningsarmaturer Specialiserad butikshandel med 47594 802 SCB 2008 belysningsartiklar Arkitektverksamhet 71110 6 279 SCB 2008 Teknisk konsultverksamhet 71123 36 530 SCB 2008 inom elteknik elkonsulter och elinstallatörer Teknisk konsultverksamhet 6 626 SCB 2008 inom energi-, miljö- och VVSteknik Energirådgivare Ca 400 *Uppskattat antal, en per kommun Belysningsplaneringsföretag 71124 Ca 100 *Uppskattat antal Drift/underhållsansvariga 27 900 SCB 2008 Driftchefer Fastighetsskötare 38 400 SCB 2008 Miljöansvariga på stat, Ca 400 kommun, landsting, privata Beställare, inköpare stat, Ca 1000 kommun, landsting, privat Totalt Ca 121 430 *Uppskattat antal, en per kommun *Uppskattat antal, tre per kommun 10
Utbildningsbehov Antalet högskoleutbildade belysningsplanerare ökar för varje år. De får anställning på konsultfirmor, alternativt i tillverkande led eller inom försäljning. Ett mindre antal studenter startar eget företag. Av de ca 120.000 som tas upp i SCB:s statistik över anställda inom belysningsrelaterade branscher har uppskattningsvis 100 personer högskoleutbildning i belysningsplanering. Det utexamineras ca 50 nya belysningsplanerare om året varför det är rimligt att anta att detta antal med tiden kommer att öka. Inom kommun, stat, landsting och privat verksamhet där om och nybyggnad samt underhåll av belysningsanläggningar pågår regelbundet kan en ökad kunskap om inköp, utformning och underhåll av energieffektiv belysning ha potential att positivt påverka en utveckling mot en ökad kvalitet på energieffektiv belysning. Behovet av utbildning är stort. Ytterst få i målgruppen har haft möjlighet att studera belysningsplanering på Högskolan. Det är även troligt att utbildning på Högskolan motiverar fd. studenter till att följa områdets teoretiska utveckling och bli angelägna om att få del av framtida möjligheter till vidareutbildning. Förväntat antal studenter Statistik från SCB avseende anställda 2008 visar på ca 120.000 personer verksamma inom ljusrelaterad verksamhet. Inom en 5-årsperiod bör så många som möjligt erbjudas utbildningsmöjlighet. Progression i utbildningen Utbildningen är utformad med progression i två steg. De första inledande kurserna ligger på en grundläggande nivå och har som utbildningsmål att deltagarna ska känna till och vara bevandrade i kursens frågeställningar. Steg två är att kunna använda kunskaperna i praktisk tillämpning. Fördelen med uppdelningen är att kurserna blir kortare och delas upp i en vecka på plats i Jönköping, en vecka hemma och en vecka på plats igen. För de som är ovana vid Högskoleundervisning kan en kortare grundkurs på 3 Hp upplevas som rimlig i omfattning och en bra introduktion för den som vill fortsätta att studera till totalt 7,5 Hp. Pedagogiska frågeställningar Utbildningen kommer att läggas upp utifrån problembaserat lärande, PBL. Det innebär att studenterna tränar upp sin förmåga att analysera, beräkna, planera etc. i projekt som utgår från verkliga anläggningar så långt detta är möjligt. Vi lägger stor vikt vid att träna upp förmågan att reflektera kring belysning utifrån ett helhetsperspektiv. Utbildningssatsningen medför att de lärare som undervisar kommer att gå i kontinuerlig internutbildning på JTH för att säkerställa uppdatering av utbildningsinnehållet i ett uppdaterat vetenskapligt sammanhang. Samtliga doktorander på Avdelningen för Belysningsvetenskap kommer att bidra med undervisning och litteratur till undervisningen. 11
Förväntad energibesparing till följd av insatserna Den förväntade omedelbara effekten av dessa utbildningsinsatser är en ökad kunskap kring beställning, planering, drift, underhåll och strategifrågor vad gäller utformning av energieffektiva ljusmiljöer. Utbildningen avser även bidra till att motivera till en fortsatt kunskapsinhämtning och bevakning av utvecklingen på området. Sammantaget kan detta leda till att kvalitén på planerade anläggningar ökar och energiförbrukningen för att driva anläggningarna minskar. Kurserna har möjlighet att skapa en större förståelse för behovet av att planera in ett fullt utnyttjande av dagsljus som allmänljus och öka användningen av LED som kompletterande artificiellt allmänljus vilket sammantaget kommer att begränsa energiuttaget för belysning kraftigt. I en studie som genomförts i Norge, på Universitetet i Oslo, jämförs standardbelysning med en mer avancerad dagsljusstyrning. Utbyte av armaturer gav 55% reducering av energiförbrukningen. Standardstyrning sparade ytterligare 10-15 % energiförbrukning. Avancerad adaptiv kontroll gav ytterligare 15-20% energibesparing. Enligt den norska undersökningen kan den totala besparingen vara så hög som 90%.(Fostervold K.I. et al 2009) Min uppskattning är att sparpotentialen för de avancerade dagsljus-elljusanläggningarna ligger på 55-90%. (Fostervold. K.I. et al 2009, CIE Light and Lighting Conference with special Emphasis on LEDs and solid state lighting) Resultaten stöds av en studie som genomfördes på JTH 2008 där dagsljus i kontorsrum räckte som enda belysning trots att studien genomfördes under årets mest mörka timmar. Brukarna var marginellt mindre trötta, presterade lika mycket och trivdes bättre i dagsljus än i elljus. (Säter M. 2009, CIE Light and Lighting Conference with special Emphasis on LEDs and solid state lighting) Fördelen med den avancerade anläggningen är utöver att ge en mycket hög energibesparing även ha en positiv påverkan på brukarnas hälsa. Det är motiverat att se kostnaden för utformningen av dagsljuset som en ren investering i de anställdas hälsa och även utifrån en produktionsekonomisk aspekt samt en stor besparing i sjukvårdskostnader för samhället. Ur detta perspektiv blir energibesparingen ett extra plus. 12
Läsplanesystem Planering av energieffektiv belysning för innemiljö Planering av energieffektiv belysning för utemiljö Beställa - underhålla - forma strategi för energieffektiv belysning Grundkurs 3 Hp 2v Grundkurs 3 Hp 2v Grundkurs 3 Hp 2v 1 v undervisning 1 v hemarbete 1 v undervisning och examination 1 v undervisning 1 v hemarbete 1 v undervisning och examination 1 v undervisning 1 v hemarbete 1 v undervisning och examination Planering av energieffektiv belysning för innemiljö Planering av energieffektiv belysning för utemiljö Beställa - underhålla - forma strategi för energieffektiv belysning Påbyggnad 4,5 Hp 3v Påbyggnad 4,5 Hp 3v Påbyggnad 4,5 Hp 3v 1 v undervisning 1 v lärarlett projekt 1 v hemarbete 1 v undervisning och examination 1 v undervisning 1 v lärarlett projekt 1 v hemarbete 1 v undervisning och examination 1 v undervisning 1 v lärarlett projekt 1 v hemarbete 1 v undervisning och examination 13
Kursplaner Planering av energieffektiv belysning för innemiljö 3 Hp Nivå: Grundkurs. Förkunskapskrav: Grundläggande behörighet eller motsvarande. Kursbeskrivning Högskoleutbildning för yrkesverksamma belysningsplanerare. Praktisk och teoretisk orientering i frågeställningar kring utformning av energieffektiv belysning för privat och offentlig innemiljö. Undervisningsmoment Föreläsningar, laborationer, seminarium, självstudieuppgifter, projekt, examination. Utbildningsmål Studenten ska vara orienterad i belysningsvetenskaplig grundteori tillämplig på området Känna till lagar och rekommendationer på området Känna till metoder för att genomföra ljusanalys och definiera brukarens/beställarens behov av ljus Känna till visuella planeringsmetoder Känna till datorbaserade planeringsmetoder Känna till dagsljusprojektering, avskärmningar och fönsterutformning Känna till metoder för utformning av energieffektiv belysning Känna till armatur- och ljuskällekunskap, samt om styr- och reglerutrustning Känna till belysningsplaneringsprocessens olika moment Känna till planering av energieffektiv belysning Känna till belysningsrelaterade miljöfrågor Kunna kritiskt granska och reflektera kring planering av energieffektiv belysning för innemiljö 14
Kursmoment Grundläggande belysningsvetenskap Arbetsmiljölagen, Ekodesignlagen/Energimyndigheten, Energidirektivet/Boverket, övriga standarder och rekommendationer tillämpliga för innemiljö Ljusanalys Brukarresponser Visuella planeringsmetoder Datorbaserade planeringsmetoder Dagsljusprojektering, avskärmningar och fönsterutformning Metoder för planering av energieffektiv belysning Armaturkunskap Ljuskällekunskap Styr- och reglerteknik Livscykelanalys LCC Belysningsplaneringsprocessen Planering av energieffektiv belysning Belysningsrelaterade miljöfrågor Seminarium kring belysning och dess miljöpåverkan Litteratur Litteratur till kursen kommer att bestå av befintliga och nyskrivna texter till följande rubriker: Belysningsvetenskap Lagar och rekommendationer Planeringsteori Miljöfrågor Artiklar Examination Inlämningsuppgifter och skriftlig tentamen. 15
Planering av energieffektiv belysning för utemiljö 3 Hp Nivå: Grundkurs. Förkunskapskrav : Grundläggande behörighet eller motsvarande. Kursbeskrivning Högskoleutbildning för yrkesverksamma belysningsplanerare. Praktisk och teoretisk orientering i frågeställningar kring utformning av energieffektiv belysning för privat och offentlig utemiljö. Undervisningsmoment Föreläsningar, laborationer, seminarium, självstudieuppgifter, projekt, examination. Utbildningsmål Studenten ska vara orienterad i belysningsvetenskaplig grundteori tillämplig på området Känna till lagar och rekommendationer på området Känna till metoder för att genomföra ljusanalys och definiera brukarens/beställarens behov av ljus Känna till visuella planeringsmetoder Känna till datorbaserade planeringsmetoder Känna till projektering av belysning för utemiljö Känna till metoder för utformning av energieffektiv belysning Känna till armatur- och ljuskällekunskap, samt om styr- och reglerutrustning Känna till belysningsplaneringsprocessens olika moment Känna till planering av energieffektiv belysning Känna till belysningsrelaterade miljöfrågor Kunna kritiskt granska och reflektera kring planering av energieffektiv belysning för utemiljö 16
Kursmoment Grundläggande belysningsvetenskap VGU, Ekodesignlagen/ Energimyndigheten Ljusanalys Brukarresponser Visuella planeringsmetoder Datorbaserade planeringsmetoder Projektering av vägbelysning Metoder för planering av energieffektiv trädgårds-, park-, gatu- och vägbelysning Armaturkunskap Ljuskällekunskap Styr och reglerteknik Livscykelanalys LCC Belysningsplaneringsprocessen Planering av energieffektiv belysning Belysningsrelaterade miljöfrågor Seminarium kring belysning och dess miljöpåverkan Litteratur Litteratur till kursen kommer att bestå av befintliga och nyskrivna texter till följande rubriker. Belysningsvetenskap Lagar och rekommendationer Planeringsteori Miljöfrågor Artiklar Examination Inlämningsuppgifter och skriftlig tentamen 17
Beställa, underhålla och forma strategi för energieffektiv belysning I/U 3 Hp Nivå: Grundkurs Förkunskapskrav : Grundläggande behörighet eller motsvarande. Kursbeskrivning: Högskoleutbildning för beställare, underhållsansvariga och miljöstrateger. Praktisk och teoretisk orientering i frågeställningar kring utformning av energieffektiv belysning för privat och offentlig inne- och utemiljö. Undervisningsmoment Föreläsningar, laborationer, seminarium, självstudieuppgifter, projekt, examination. Utbildningsmål Studenten ska vara orienterad i belysningsvetenskaplig grundteori tillämplig på området Känna till lagar och rekommendationer på området Känna till metoder för att definiera brukarens/beställarens behov av ljus Känna till dagsljusprojektering, avskärmningar och fönsterutformning Känna till metoder för utformning av energieffektiv belysning Känna till armatur- och ljuskällekunskap, samt om styr- och reglerutrustning Känna till beräkning av Livscykelkostnad LCC för belysningsanläggningar Känna till utformning av drift och underhållsplaner för belysningsanläggningar Känna till belysningsplaneringsprocessens olika moment Känna till metoder för planering av energieffektiv belysning Känna till belysningsrelaterade miljöfrågor Kunna kritiskt granska och reflektera kring energieffektiv belysning för privat och offentlig inne och utemiljö 18
Kursmoment Grundläggande belysningsvetenskap Arbetsmiljölagen, Ekodesignlagen/Energimyndigheten, Energidirektivet/Boverket VGU/ Vägverket och Kommunförbundet samt standarder tillämpliga för inne- och utemiljö Ljusanalys Brukarresponser Påverkan på flora och fauna av användandet av ljuskällor som är tända nattetid Dagsljusprojektering, avskärmningar och fönsterutformning Metoder för planering av energieffektiv belysning Armaturkunskap Ljuskällekunskap Styr- och reglerteknik Livscykelkostnad LCC Belysningsplaneringsprocessen Planering av energieffektiv belysning för inne- och utemiljö Belysningsrelaterade miljöfrågor för inne- och utemiljö Programskrivning Drift- och underhållsplaner Seminarium kring belysning och dess miljöpåverkan Litteratur Litteratur till kursen kommer att bestå av befintliga och nyskrivna texter till följande rubriker: Belysningsvetenskap Lagar och rekommendationer Planeringsteori Miljöfrågor Artiklar Examination Inlämningsuppgifter och skriftlig tentamen. 19
Planering av energieffektiv belysning för innemiljö 4,5 Hp Nivå: Påbyggnad Förkunskapskrav Grundläggande behörighet eller motsvarande samt ha genomgått grundkursen i planering av energieffektiv belysning för innemiljö 3 Hp. Kursbeskrivning Högskoleutbildning för yrkesverksamma belysningsplanerare. Praktisk och teoretisk orientering i frågeställningar kring utformning av energieffektiv belysning för privat och offentlig innemiljö. Undervisningsmoment Föreläsningar, laborationer, seminarium, självstudieuppgifter, projekt, examination. Utbildningsmål Studenten ska vara orienterad i belysningsvetenskaplig grundteori tillämplig på området Känna till lagar och rekommendationer på området Känna till metoder för att genomföra ljusanalys och definiera brukarens/beställarens behov av ljus Känna till visuella planeringsmetoder Känna till datorbaserade planeringsmetoder Känna till dagsljusprojektering, avskärmningar och fönsterutformning Besitta kunskaper i metoder för utformning av energieffektiv belysning Besitta kunskaper i armatur- och ljuskällekunskap, samt ha kunskap om styr- och reglerutrustning Besitta kunskaper i belysningsplaneringsprocessens olika moment Besitta kunskaper i planering av energieffektiv belysning Besitta kunskaper i belysningsrelaterade miljöfrågor Kunna kritiskt granska och reflektera kring planering av energieffektiv belysning för innemiljö 20
Kursmoment Grundläggande belysningsvetenskap Arbetsmiljölagen, Ekodesignlagen/Energimyndigheten, Energidirektivet/Boverket samt standarder tillämpliga på innemiljö Ljusanalys Brukarresponser Visuella planeringsmetoder Datorbaserade planeringsmetoder Dagsljusprojektering, avskärmningar och fönsterutformning Metoder för planering av energieffektiv belysning Armaturkunskap Ljuskällekunskap Livscykelkostnad LCC Styr- och reglerteknik Belysningsplaneringsprocessen Planering av energieffektiv belysning Belysningsrelaterade miljöfrågor Seminarium kring belysningsplanering och dess miljöpåverkan Litteratur Litteratur till kursen kommer att bestå av befintliga och nyskrivna texter till följande rubriker: Belysningsvetenskap Lagar och rekommendationer Planeringsteori Miljöfrågor Artiklar Examination Inlämningsuppgifter, projektredovisning och skriftlig tentamen. 21
Planering av energieffektiv belysning för utemiljö 4,5 hp Nivå: Påbyggnad Förkunskapskrav Grundläggande behörighet eller motsvarande samt ha genomgått grundkursen i planering av energieffektiv belysning för utemiljö 3 Hp. Kursbeskrivning Högskoleutbildning för yrkesverksamma belysningsplanerare. Praktisk och teoretisk orientering i frågeställningar kring utformning av energieffektiv belysning för privat och offentlig utemiljö. Undervisningsmoment Föreläsningar, laborationer, seminarium, självstudieuppgifter, projekt och examination. Utbildningsmål Studenten ska vara orienterad i belysningsvetenskaplig grundteori tillämplig på området Känna till lagar och rekommendationer på området Besitta kunskaper i metoder för att genomföra ljusanalys och definiera brukarens/beställarens behov av ljus Besitta kunskaper i visuella planeringsmetoder Besitta kunskaper i datorbaserade planeringsmetoder Besitta kunskaper i projektering av belysning för utemiljö Besitta kunskaper i metoder för utformning av energieffektiv belysning Besitta kunskaper i armatur- och ljuskällekunskap, samt ha kunskap om styr- och reglerutrustning Besitta kunskaper i belysningsplaneringsprocessens olika moment Besitta kunskaper i planering av energieffektiv belysning Besitta kunskaper i belysningsrelaterade miljöfrågor Kunna kritiskt granska och reflektera kring planering av energieffektiv belysning för utemiljö 22
Kursmoment Grundläggande belysningsvetenskap VGU Ljusanalys Brukarresponser Visuella planeringsmetoder Datorbaserade planeringsmetoder Projektering av vägbelysning Metoder för planering av energieffektiv belysning för utemiljö Armaturkunskap Ljuskällekunskap Styr- och reglerteknik Belysningsplaneringsprocessen Planering av energieffektiv belysning Belysningsrelaterade miljöfrågor Seminarium kring belysningsplanering och dess miljöpåverkan Litteratur Litteratur till kursen kommer att bestå av befintliga och nyskrivna texter till följande rubriker: Belysningsvetenskap Lagar och rekommendationer Planeringsteori Miljöfrågor Artiklar Examination Inlämningsuppgifter, projektredovisning och skriftlig tentamen. 23
Beställa, underhålla och forma strategi för energieffektiv belysning I/U 4,5 Hp Nivå: Påbyggnad Förkunskapskrav Grundläggande behörighet eller motsvarande samt ha genomgått grundkursen i att beställa, underhålla och forma strategi för energieffektiv belysning 3 Hp. Kursbeskrivning Högskoleutbildning för beställare, underhållsansvariga och miljöstrateger. Praktisk och teoretisk orientering i frågeställningar kring utformning av energieffektiv belysning för privat och offentlig innemiljö inne- och utemiljö. Undervisningsmoment Föreläsningar, laborationer, seminarium, självstudieuppgifter, projekt, examination. Utbildningsmål Studenten ska vara orienterad i belysningsvetenskaplig grundteori tillämplig på området Besitta kunskaper i lagar och rekommendationer på området Besitta kunskaper i metoder för att definiera brukarens/beställarens behov av ljus Besitta kunskaper i dagsljusprojektering, avskärmningar och fönsterutformning Besitta kunskaper i metoder för utformning av energieffektiv belysning Besitta kunskaper i armatur- och ljuskällekunskap, samt om styr- och reglerutrustning. Besitta kunskaper i beräkning av livscykelkostnad LCC för belysningsanläggningar Besitta kunskaper i utformning av drift- och underhållsplaner för belysningsanläggningar Besitta kunskaper i belysningsplaneringsprocessens olika moment Besitta kunskaper i metoder för planering av energieffektiv belysning Besitta kunskaper i belysningsrelaterade miljöfrågor Besitta kunskaper i programskrivning Kunna reflektera kring och kritiskt granska energieffektiv belysning för privat och offentlig inneoch utemiljö 24
Kursmoment Grundläggande belysningsvetenskap Arbetsmiljölagen/Arbetsmiljöverket, Ekodesignlagen/Energimyndigheten, Energidirektivet/Boverket, VGU/Vägverket och Kommunförbundet samt standarder för inneoch utemiljö Ljusanalys Brukarresponser Påverkan på flora och fauna av användandet av ljuskällor tända nattetid Dagsljusprojektering, avskärmningar och fönsterutformning Metoder för planering av energieffektiv belysning Armaturkunskap Ljuskällekunskap Styr- och reglerteknik Livscykelkostnad, LCC Belysningsplaneringsprocessen Planering av energieffektiv belysning Belysningsrelaterade miljöfrågor Programskrivning Drift- och underhållsplaner Seminarium kring belysningsplanering och dess miljöpåverkan Litteratur Litteratur till kursen kommer att bestå av befintliga och nyskrivna texter till följande rubriker: Belysningsvetenskap Lagar och rekommendationer Planeringsteori Miljöfrågor Artiklar Examination Inlämningsuppgifter, projektredovisning och skriftlig tentamen. 25
Antagning Ansökan och antagning kommer att ske över VHS. Marknadsföring Kurserna kommer att marknadsföras via facktidskrifter, via Avdelningen för Belysningsvetenskap, JTH samt på CEEBEL: s hemsida. Alumndatabasen på JTH Studenterna kommer att samlas i JTH:s Alumndatabasen för att få kontinuerlig uppdatering kring kurser. 26
Referenser Eberhard J.P.2009: Visual science and architectural design: chronobiology Grant, William B et al. 2009: Estimated benefit of increased vitamin D status in reducing the economic burden of disease in Western Europe Gronfier C.,Chiquet C, Claustrat B. Denis P, Cooper H.M. 2009: Circadian photoreception: From photic mechanism to clinical strategies Lillelien E, Fostervold K.I., Larsen P.J., Mjos T., Berg M.O.: Energy efficient Lighting Systems - Consequences for Environment, Health and Human Factors. Wikander M. 2009: State of art LED. Opublicerat material Säter M. 2009: Medical aspects of lighting: a study of psychological and physiological responses to lighting design. CIE Light and Lighting Conference with special Emphasis on LEDs and solid state lighting Säter M. CIE proceedings 2009 27