Unga vuxnas boende 1997-2009

Unga vuxnas boende 1997-2009 Hur bor 20 27-åringarna? Hur vill de bo? Sven Bergenstråhle

2

Sammanfattning SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat 4 441 unga vuxna i åldern 20 till 27 år i hela Sverige under januari mars år 2009. Rapportens slutsatser i sammandrag: Det behövs 128 000 bostäder till de 216 00 unga som saknar och efterfrågar en egen bostad idag. Det är en ökning på knappt 30 000 bostäder sedan 1997. Då var efterfrågan 99 000, trots att antalet unga vuxna var större än det är idag. Under de närmaste åren kommer 640 000 15-19-åringar att vilja flytta hemifrån varav många söker sig till storstadsregioner och universitetsstäder. Färre har egen bostad idag. Drygt hälften (57 procent) av alla 914 000 unga vuxna (20-27 år) har en egen bostad (hyresrätt med förstahandskontrakt, bostadsrätt eller egnahem). Det är en minskning med cirka 6 procent, eller 54 000, sedan 1997. Fler är mambo. Drygt var femte (21 procent eller 189 000) av alla 20 27-åringar är mambo. Det är en ökning med 5 procent (49 000) sedan 1997. Fler mambor är arbetslösa än tidigare. I hela landet har andelen arbetslösa bland mambo ökat från 7 procent år 2003 till 17 procent i år. Var tredje mambo (32 procent) har haft eget boende men flyttat tillbaka. Det är samma andel som 1997, men högre än åren 1999, 2001 och 2007. Nästan nio av tio (87 procent) vill flytta hemifrån det närmaste året. Det är fler än det var 2003 (83 procent). Det är fler i övriga riket än i storstadsregionerna som vill flytta hemifrån: 91 procent i övriga Sverige jämfört med 80-83 procent i storstadsregionerna. Nästan 9 av 10 mambo vill ha en egen bostad nu om de hade råd. Den högsta andelen finns i Stockholms län med 89 procent. Att jämföra med Göteborgsregionen 83 procent och Malmö/Lund 82 procent. Majoriteten av de unga efterfrågar framförallt hyresrätt (39 procent). Att jämföra med bostadsrätt, 22 procent, och egnahem 20 procent. Flyttare föredrar hyresrätt. Nästan varannan (48 procent) av dem som planerar att flytta från hemkommunen inom det närmaste året anger hyresrätt som bäst passande boendeform. Att jämföra med bostadsrätt (19 procent) och egnahem (8 procent). Cirka var tredje ung vuxen (31 procent) är fattig. Det motsvarar 280 00 av de samtliga unga vuxna (914 000). Det är en något högre andel än 2007. Då var andelen fattiga 27 procent. I genomsnitt kan 20-27- åringarna i Sverige betala 4 200 kronor i månaden för boende. 39 procent av dessa kan betala högst 3800 kronor. Många unga har svårt att klara boendekostnaderna i de få bostäder som är tillgängliga på bostadsmarknaden. 3

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Förord... 6 Undersökningsresultaten i sin helhet... 7 Hur bor de unga vuxna?... 7 Färre har egen bostad -... 7 Antalet mambo ökar... 7 196 000 bor utan besittningsskydd... 9 Andrahandsboende underskattas... 9 Stockholm har flest i boende utan besittningsskydd... 10 Antalet 20 23-åringar med egen bostad minskar... 10 Andelen 20 23-åriga mambo har ökat... 11 Allt färre 24 27-åringar har egen bostad... 11 Andelen mambo har ökat bland 24 27-åringarna... 11 Lägst andel med eget boende i Stockholm... 11 Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män - men skillnaderna minskar... 11 Boendeförhållanden för dem som inte bor hos förälder... 12 Dyrast att bo i Stockholmsregionen... 12 Boendeutgifterna har stigit för unga i övrigt boende... 13 Fler samboende ger lägre boendekostnad... 13 Färre bor i större lägenheter... 13 Färre har dusch/badrum... 14 Fler klarar boendekostnader utan problem... 14 Flyttplaner och efterfrågat boende... 15 8 av 10 planerar att bo kvar i hemkommunen... 15 Malmö/Lund har störst dragningskraft... 15 Boendeform som passar ungas behov bäst idag... 16 8 av 10 av alla unga vuxna vill ha egen bostad - och helst hyresrätt... 16 Hyresrätt första alternativ för dem som saknar eget boende... 17 Flyttare föredrar hyresrätt... 18 Drygt varannan vill ha en etta eller tvåa... 20 Stockholmare vill ha mindre lägenheter... 20 Många skulle behöva större bostad... 21 Många ensamboende vill bli sambo... 21 Små skillnader mellan regionerna... 21 39 procent kan betala högst 3 800 i månaden... 22 De som efterfrågar egnahem kan betala mest... 22 Många som efterfrågar egnahem har inte råd... 22 Knappt varannan kan betala högst 3 800 kronor/ månad för hyresrätt... 23 Skillnader i betalningsförmåga mellan regionerna... 24 I Stockholm kan varannan betala högst 4 400 för hyresrätt... 24 I Göteborg kan drygt fyra av tio betala högst 3 800 för hyresrätt... 25 I Malmö kan var tredje betala högst 3 800 för hyresrätt I Lund knappt hälften... 25 Slutsats om ungas betalningsförmåga för hyresrätter... 25 Högst 4 400 kronor i månaden för en bostadsrätt för många... 26 Slutsatser om ungas betalningsförmåga för bostadsrätter... 27 Varannan kan betala högst 3 200 kr/mån för en studentbostad... 27 216 000 behöver 128 000 bostäder... 28 Ombildning ger inte fler men dyrare bostäder... 29 641 000 i åldern 15-19 år kommer att flytta hemifrån... 30 Sysselsättning och ekonomi... 31 Fler arbetar deltid... 31 Stora skillnader i sysselsättning mellan män och kvinnor... 31 Högst andel heltidsarbetande bland dem med eget boende... 32 Ökat ekonomiskt beroende av föräldrar... 33 Minst 280 000 av 914 000 är fattiga... 33 Förhållanden för dem som bor hos föräldrar mambo... 36 Nästan 9 av 10 vill flytta hemifrån det närmaste året... 36 Nästan 9 av 10 vill ha en egen bostad nu om de hade råd... 36 Men 5 av 10 har råd med egen bostad idag... 36 Billigt och praktiskt främsta skäl att bo hos föräldrar... 36 Drygt var fjärde har haft eget boende men flyttat tillbaka... 37 Drygt varannan mambo betalar inget för sitt boende... 37 De flesta mambo tänker stanna i den kommun de bor i... 37 4

Varannan mambo anser att eget boende passar bäst och främst hyresrätt... 37 Varannan mambo som behöver annan boendeform efterfrågar 2 rum och kök... 38 61 procent vill bo själv... 38 45 procent kan betala högst 3 800 kronor per månad... 38 Fler arbetslösa, färre heltidsarbetande och fler deltidsarbetande... 38 Ökat beroende av föräldrar... 38 Konsumtionsutrymmet oförändrat?... 39 En av tio mambor har barn... 39 Diskussion om mambos situation... 39 Hinder för ungas etablering på bostadsmarknaden... 40 Reflektioner kring resultaten... 41 En social bomb?... 41 Samhällets ansvar... 42 Bostadsfrågan allt viktigare att lösa... 43 Tabeller... 44 Hur bor de unga vuxna... 44 Boendeförhållanden för dem som inte bor hos föräldrar... 46 Flyttplaner och efterfrågat boende... 49 Sysselsättning och ekonomi... 55 Förhållanden för dem som bor hos föräldrar - mambo... 57 Hinder för unga på bostadsmarknaden... 61 Nedtecknade svar Annat, vad:... 62 Bor du i hyreslägenhet, bostadsrätt/insatslägenhet eller eget hus?... 62 Listning av svaren Annat vad... 62 Främsta skäl att bo hos föräldrar... 62 Malmö stad... 62 Lunds stad... 62 Göteborgs stad... 62 Övriga Storgöteborg... 63 Stockholms stad... 63 Övriga kommuner i Stockholms län... 64 Övriga Sverige... 64 Vilken boendeform passar dina behov bäst idag?... 65 Malmö stad... 65 Göteborgs stad... 65 Övriga Storgöteborg... 65 Stockholms stad... 65 Övriga Sverige... 65 Vad är din huvudsakliga sysselsättning för närvarande?... 65 Malmö stad... 65 Lunds stad... 65 Göteborgs stad... 66 Övriga Storgöteborg... 66 Stockholms stad... 66 Övriga kommuner i Stockholms län... 67 Övriga Sverige... 67 Hinder för unga på bostadsmarknaden... 68 Malmö stad... 68 Lunds stad... 68 Göteborgs stad... 69 Övriga Storgöteborg... 70 Stockholms stad... 70 Övriga kommuner i Stockholms län... 71 Övriga Sverige... 72 Beskrivning av bostadsundersökning 2009... 74 Frågeformulär... 75 Litteratur och källor... 79 5

Förord SKOP, Skandinavisk opinion AB, har på uppdrag av Hyresgästföreningen intervjuat 4 441 unga vuxna i åldern 20 till 27 år i hela Sverige om deras nuvarande bostadssituation och framtida boendepreferenser. Intervjuerna genomfördes under januari mars 2009. De som ingår i denna undersökning är 20-27 år vid årsskiftet 2008/2009. Jag kallar dem för unga vuxna, eftersom de faktiskt är vuxna. Deras föräldrar har inget försörjningsansvar. Det upphör när barnen går ut gymnasiet. De ska alltså kunna stå på egna ben, leva ett eget liv. Men hur många kan göra det? Hur många har en egen bostad med riktigt besittningsskydd? Hur många tvingas bo kvar hos föräldrar mot sin vilja? Den typen av frågor kommer denna rapport att ge svar på Undersökningen är upplagd på samma sätt med samma frågor som tidigare undersökningar från 1997, 1999, 2001, 2003, 2005 och 2007 i hela Sverige. Från och med undersökningen 2003 redovisas resultat uppdelade på olika boendeformer: Mambo (det vill säga bor hos föräldrar) Eget boende (med besittningsskydd) Övriga ej mambo (hyr i andra hand, studentlägenheter m.m.) 2007 tillkom frågor om hur stor bostad unga vuxna skulle behöva, hur mycket den kan kosta dem själva samt hur många vuxna som skulle bo i den. I år frågas för första gången om deras flyttplaner samt om vilket de upplever är det största hindret för ungas möjlighet att få en bostad. Denna gång har urvalet utvidgats för att möjliggöra redovisningar av förhållandena i Stockholms län (femte året), Göteborgsregionen (fjärde) samt Malmö/Lund (andra året). År 2005 och 2007 genomfördes undersökningar i Uppsala och Västmanlands län. Rapporter med resultat från Stockholms län, Göteborgsregionen samt Malmö/Lund har publicerats tidigare i år och återfinns på Hyresgästföreningens hemsida (www.hyresgastforeningen.se). Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval varför resultaten inte är exakta utan ger skattningar av de verkliga förhållandena. Skillnader i skattningarna mellan olika år eller grupper kan således bero på slumpen. I alla tabeller redovisas därför huruvida skillnader i procenttal är statistiskt säkra eller inte. Det vill säga om de är större än vad som kan bero på slumpfaktorer. Den valda nivån på den statistiska säkerheten är 95 procent. Ibland noteras även skillnader som är säkra på 90 procentnivån, om det finns skäl som talar för att skillnaderna är faktiska. Urvalets storlek gör det ibland meningslöst att redovisa resultat för en delgrupp, eftersom svaren bygger på ett litet antal observationer och resultaten får en alltför stor statistisk osäkerhet. Det finns olika sätt att mäta ungas boende. Ibland används uppgifter från folkbokföringen. Sådana siffror brukar ge klart högre andelar unga som bor kvar i föräldrahemmet än de siffror som anges i denna rapport. Det beror på att unga, speciellt de i 20 23-årsåldern flyttar runt mycket och därför ofta behåller sin folkbokföring i föräldrahemmet, trots att de inte bor där. I denna undersökning frågar vi dock de unga vuxna hur de bor idag. Landskrona i maj 2009 Sven Bergenstråhle Boendeforskare 6

Undersökningsresultaten i sin helhet Hur bor de unga vuxna? I undersökningen ställdes frågan: Hur bor du idag? Till dem som svarade Äger eller har egen bostad med förstahandskontrakt, ensam eller tillsammans med make/maka, sambo ställdes följdfrågan ställdes följdfrågan: Bor du i hyreslägenhet, bostadsrätt/insatslägenhet eller eget hus? Färre har egen bostad - Cirka 57 procent eller cirka 520 000 av alla 914 000 20-27-åringar har en egen bostad (hyresrätt med förstahandskontrakt, bostadsrätt eller egnahem), vilket är en minskning med cirka 6 procent eller 54 000 sedan 1997. Medan andelen i både hyresrätt och egnahem har minskat, har andelen som bor i bostadsrätt ökat sedan 1997. Den ökade andelen i bostadsrätt noterades redan 1999, medan minskningen i hyresrätt redovisades vid 2003 års undersökning. Andelen i eget hem har gått upp och ned vid de fem undersökningarna utan att det finns något klart mönster. Den minskande andelen i hyresrätt sker samtidigt som andelen i eget boende minskar. Antalet mambo ökar 21 procent eller 189 000 av alla 20 27-åringar bor hos förälder (är mambo). Det är en ökning med 5 procent 1 eller 49 000 sedan 1997 (se tabell 1). Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel i egen bostad och mambo 20 27 år i riket 15 62 21 97 09 57 Hos föräldrar Egen bostad Stockholms län har lägst andel i eget boende (50 procent) och högst andel mambo (26 procent) bland 20-27-åringarna. Där finns också den högsta andelen boende i bostadsrätt (22 procent) och den lägsta andelen i hyresrätt (24 procent). Göteborgsregionen har den högsta andelen i hyresrätt (förstahandskontrakt) av storstadsregionerna med 36 procent. I Malmö/Lund är andelen 31 procent och i övriga riket 34 procent. I övriga riket finns högst andel i eget boende och jämte i Malmö/Lund lägst andel mambo (se tabell 2). 1 Eftersom siffrorna är avrundade till hela procenttal kan det se ut som om skillnaderna inte stämmer med de redovisade procenttalen i diagrammet. 7

Jämförelsen mellan Stockholms län och Göteborgsregionen å ena sidan samt Malmö/Lund å den andra är inte riktigt rättvisande. Det beror på att kranskommunerna i Stor-Malmö inte ingår i årets undersökning, utan bara de två centrala städerna. I de övriga regionerna är även kranskommuner med i undersökningen. Malmö och Lund är inflyttningskommuner för unga liksom Stockholm och Göteborg. Det vill säga kommuner som unga flyttar till från sina föräldrar för studier och arbete. Jämfört med kranskommunerna har man därför högre andelar i eget boende och lägre andelar som är mambo. 80 60 Andel mambo, i egen bostad och region år 2009 20 27 år 50 56 53 60 Procent 40 20 26 23 19 19 0 Stockholms län Göteborgsregionen Malmö/Lund Egen bostad Mambo Övriga riket En jämförelse mellan de tre storstäderna visar ganska små skillnader i andelen mambo. Däremot är det uppenbarligen mycket svårare för unga att få en egen bostad i Stockholm jämfört med både Göteborg och Malmö. Kan det bl.a. bero på hur man hanterat hyresrätterna i de kommunägda bostadsföretagen i dessa tre städer? Andel mambo, i eget boende och storstad år 2009 20 27 år 70 60 50 51 59 58 Procent 40 30 20 21 19 22 Mambo Egen bostad 10 0 Stockholm Göteborg Malmö Den stora skillnaden i andelen i eget boende hänger främst ihop med att det är högre andelar av de unga som bor i hyresrätt i främst Göteborg (40 procent), men även i Malmö (33 procent) jämfört med Stockholm (26 procent). Se tabell 3. 8

196 000 bor utan besittningsskydd Totalt 196 000 eller 21 procent av alla 20 27-åringar i riket bor i boendeformer som saknar ett riktigt besittningsskydd: Bor med kompisar, i studentbostad, hyr rum, hyr i andra eller tredje hand och annat boende. Det är dock inga säkra förändringar sedan år 1997. 8 procent eller cirka 72 000 av de 914 000 unga vuxna i åldern 20-27 år bor i andra hand. Det är ingen säker ökning sedan 1997, men en minskning sedan år 2007 då andelen var hela 12 procent, vilket motsvarande cirka 100 000 unga. Skillnaden kan förklaras av att andelen i eget boende steg mellan åren 2007 och 2009 (se tabell 1). Som framgår senare är det knappt någon som efterfrågar andrahandsboende eftersom man saknar besittningsskydd, det vill säga laglig rätt att bo kvar, och ofta är utlämnad åt godtycke. Problemen och osäkerheten vid andrahandsboende har kartlagts i ett par rapporter. 2 Andrahandsboende underskattas Visserligen kan man på goda grunder anta att undersökningen underskattar andelen i boende i andra hand eller som hyr rum. Ett skäl är att dessa sannolikt är överrepresenterade i bortfallet, beroende på att intervjuarna inte har fått kontakt med dem eftersom de flyttar runt. Ett annat skäl kan vara att de bor på ett sätt som inte hyresvärdar skulle acceptera och inte vill vara med i undersökningen eftersom man inte litar på sekretesskyddet. Omfattningen av denna svarta andrahandsmarknad är inte känd, men många har vittnat om dessa förhållanden. Att missa att få med marginalgrupper är ett allmänt problem vid undersökningar. Men denna felkälla fanns även vid tidigare undersökningar. Flera studentstäder vädjar till studenterna att skriva sig på studieorten, eftersom kommunerna förlorar pengar på alla dem som inte är det. Från SFS menade man att förklaringen ligger i studenternas boendesituation: Det blir konsekvensen när man inte har ett tryggt boende att flytta till. Om man inte vet var man ska bo om ett halvår så finns det kanske inga skäl att skriva om sig. 3 Dessutom kan de, som bor i ett inte tillåtet andrahandsboende, till och med tvingas ut i bostadslöshet om det hela uppdagas. Att bo med kamrater utan kontrakt, att hyra rum och att hyra i andra eller tredje hand medför att man inte har ett ordentligt besittningsskydd. Det är osäkert vilket besittningsskydd den har som delar bostad med kamrater. Den som skrivit på kontraktet sitter säkert (om han/hon har råd att bo kvar om de andra flyttar), men de som delar lägenhet med kontraktsinnehavaren är egentligen bara inneboende. Det förekommer dock att bostadsföretag tillämpar en modell där personer som delar en större lägenhet har kontrakt på bara sin del. I denna undersökning torde denna typ av boende falla under begreppet studentbostäder. Studentboende har inget riktigt besittningsskydd. Rätten att bo kvar är villkorad till att man studerar och håller en viss studietakt, vanligtvis 15 poäng per termin. Det är en slags tjänstebostad. Villkoren skiljer sig från kommun till kommun, ju större bostadsbrist desto högre krav på studietakten. Andelen i boende utan riktigt besittningsskydd skiljer sig mellan regionerna. Högsta andel har Malmö/Lund med 28 procent, vilket framförallt beror på den höga andelen studentboende i regionen, nämligen 12 procent. Stockholms län har dock den högsta andelen i övriga osäkra boendeformer inklusive andrahand (18 procent) tätt följd av Malmö/Lund med 16 procent. Göteborgsregionen och övriga riket skiljer sig mycket litet (se tabell 2). 2 Andersson B, Lindén A-L (1990) Andrahandsboende ungdomar - villkor och omfattning, BFR R 69:1990. SOU 2007:14: Renovering av bostadsmarknad efterlyses Om ungas möjlighet till egen bostad. Huvudbetänkande från Boutredningen s. 111-115 samt tillhörande Rapport 1 s. 94-110. 3 Helsingborgs Dagblad, 27 augusti 2007, s. A11. 9

30 25 20 15 10 5 0 Andel i boende utan besittningsskydd och region 2009 20 27 år 5 7 12 18 13 16 14 Stockholms län Göteborgsregionen Övrigt osäkert Malmö/Lund Studentbostad 7 Övriga riket Stockholm har flest i boende utan besittningsskydd 25 procent av 20 27-åringarna i Stockholm bor i boendeformer som saknar ett riktigt besittningsskydd. Av dessa bor 7 procentenheter i studentbostad. I Göteborg är motsvarande andelar 21 och 9 procent samt i Malmö 22 och 4 procent. Se tabell 3. 30 Boende utan besittningsskydd och storstad år 2009 20 27 år 25 20 15 10 5 0 7 4 9 19 12 18 Stockholm Göteborg Malmö Övrigt osäkert boende Studentbostad Antalet 20 23-åringar med egen bostad minskar Andelen bland 20 23-åringar som har ett eget boende har minskat från 48 procent år 1997 till 42 procent i år. Bland dessa har andelen som bor i en hyresrätt med första handskontrakt minskat från 37 procent 1997 till 29 procent i år, samtidigt som andelen i bostadsrätt tvärtom ökat från 6 till 9 procent under samma period Andelen som bor i andra eller tredje hand var 7 procent 1997 och är 8 procent i år Skillnaden ligger inom den statistiska felmarginalen. 10

Andelen 20 23-åriga mambo har ökat Andelen mambo har också ökat bland 20 23-åringar från 25 procent år 1997 till 32 procent i år (se tabell 4). Men det är stora regionala skillnader. I Stockholms län är 44 procent mambo och i Göteborgsregionen 40 procent. Det ska jämföras med 28 procent i övriga riket. I övriga riket är det alltså betydligt lättare att få en bostad för unga. Av siffrorna framgår också att i de regioner (Göteborgsregionen och övriga riket) där en högre andel av de unga bor i hyresrätt, är också andelen i egen bostad högre. I övriga riket har 46 procent av 20 23-åringarna en egen bostad jämfört med 31 procent i Stockholms län och Malmö/Lund. I Göteborgsregionen är andelen lite högre, nämligen 36 procent (se tabell 5). Allt färre 24 27-åringar har egen bostad I år har 73 procent av 24-27-åringarna en egen bostad. År 1997 var den andelen 76 procent. Men år 2007 var andelen den hittills lägsta med 67 procent, så det har skett en ökning sedan dess. 1997 bodde 42 procent i hyresrätt. I år är det 37 procent. 1997 hade 18 procent av dem ett egnahem. I år är den andelen 14 procent. Samtidigt har andelen i bostadsrätt ökat från 16 procent år 1997 till 21 procent i år. Andelen som bor i andra eller tredje hand är 8 procent i denna åldersgrupp jämfört med från 7 procent år 1997. Andelen mambo har ökat bland 24 27-åringarna Andelen mambo har ökat bland 24 27-åringarna från 6 procent 1997 till 8 procent i år. Dock är det en minskning från toppåret 2007, då hela 13 procent bodde i andrahand. Andelen i studentbostad i år är 4 procent (se tabell 6). Lägst andel med eget boende i Stockholm Andelen med en egen bostad är lägst i Stockholms län (67 procent) och högst i Göteborgsregionen samt i övriga riket med 75 procent. I Malmö/Lund är andelen 71 procent. Andelen i hyresrätt är högst i Göteborgsregionen och lägst i Stockholm bland storstadsregionerna. Andelen i bostadsrätt är högst i Stockholms län och andelen i egnahem är högst i övriga riket. I Malmö/Lund är andelen i studentbostäder högst, nämligen 8 procent. Övriga regioner har andelar på 4 till 5 procent. Bland storstadsregionerna är andelen mambo högst i Stockholms län med 9 procent, jämfört med 7 respektive 6 procent i Göteborgsregionen och Malmö/Lund (se tabell 7). Kvinnor flyttar hemifrån tidigare än män - men skillnaderna minskar 59 procent av kvinnorna i åldern 20-27 år har ett eget boende jämfört med 55 procent av männen. Denna andel har minskat mer för kvinnor än för män sedan 1997 från 7 procent till nuvarande 4 procent. Andelen i hyresrätt har minskat med 8 procent bland kvinnorna och är nu 33 procent. Bland männen har denna andel minskat med 3 procent och är nu 35 procent. Andelen i bostadsrätt är lägre bland kvinnor än bland män, 10 procent jämfört med 15 procent. För männen har denna andel ökat sedan 1997 men är i stor oförändrad bland kvinnorna. I gengäld är det dubbelt så stor andel av kvinnorna än bland männen som bor i egnahem: 16 jämfört med 8 procent. Andelen i egnahem har ökat med 3 procent sedan 1997, men är i stort oförändrad bland männen. 11

Medan 17 procent av kvinnorna i åldern 20-27 år är mambo är motsvarande andel av männen 25 procent. Denna andel har ökat både bland kvinnor och bland män sedan 1997, med 5 respektive 6 procent. Andelen i studentbostad skiljer sig inte mellan könen (7 procent) likaså inte heller säkert andelen i andrahandsboende (8 respektive 7 procent (se tabell 8). 80 70 60 Boende och genus 20 27 år i riket Procent 50 40 30 20 10 0 97 99 01 03 05 07 09 Kvinna Eget boende Man Eget boende Kvinna Mambo Man Mambo Boendeförhållanden för dem som inte bor hos förälder Dyrast att bo i Stockholmsregionen I undersökningen ställdes frågan: Hur mycket betalar du själv för ditt boende? Du skall även räkna med hyra som du betalar till dina föräldrar för ditt rum? Intervallgränserna har löpande ändrats med hänsyn till inflationen. Vid tolkning av resultaten bör man komma ihåg att en del är sammanboende eller delar en bostad med andra och då ofta delar på boendeutgifterna. Med denna frågeställning får vi alltså inte reda på hur stora månadskostnaderna för en genomsnittlig bostad är. Sedan år 2003 kan vi skilja svaren från dem som bor hemma från dem som har egen bostad eller har annat boende (övriga ej mambo) utanför föräldrahemmet. De tidsserier som redovisas är därför endast från 2003, annars störs jämförelserna över åren av andelen som bor kvar hos föräldrarna. Då kan vi se att för dem i egen bostad har det varit små förändringar i boendekostnaderna i fast penningvärde. 42 procent betalar mer än 3 800 kronor per månad, vilket är i stort sett samma andel som det var 2003 (43 procent). Däremot har andelen som betalar över 5 100 kronor i månaden ökat något, från 16 procent år 2003 till 18 procent i år. I genomsnitt betalade de i egen bostad cirka 3 650 kronor i årets penningvärde år 2003. I år är motsvarande siffra ungefär densamma, nämligen 3 600 kronor (se tabell 9). Boendekostnaderna är högst i Stockholms län. Där betalar 54 procent mer än 3 800 kronor och 36 procent över 5 100 kronor i månaden. I Göteborgsregionen är motsvarande andelar 44 och 19 procent och i Malmö/Lund 45 respektive 20 procent. I övriga delar av Sverige är det ännu lägre andelar, nämligen 38 respektive 15 procent. I genomsnitt betalar man cirka 4 000 kronor per månad i eget boende i Stockholm, 3 850 i Malmö/Lund, 3 700 i Göteborgsregionen och 3 500 kronor per månad i övriga delar av Sverige (se tabell 10). 12

Boendeutgifterna har stigit för unga i övrigt boende För dem som har annat boende utanför föräldrahemmet (övriga ej mambo) tyder resultaten på att boendeutgifterna har stigit i fast penningvärde sedan år 2003. I år betalar 66 procent mer än 2 500 kronor och 23 procent mer än 3 800 kronor i månaden. År 2003 var motsvarande andelar 63 och 22 procent. Även den beräknande genomsnittliga boendeutgiften är troligen lite högre i år, 3 100 kronor, än år 2003, då den var 3 000 kronor. Dock är utgifterna klart lägre än de var år 2005, då de i genomsnitt var 3 300 kronor i månaden (se tabell 11). Även i denna grupp är det stora skillnader mellan regionerna. Det är dyrast i storstadsregionerna och billigast i övriga delar av Sverige. De högsta boendeutgifterna har de i Stockholms län. Där finns de högsta andelarna som betalar över 3 800 kronor (31 procent) och över 5 100 kronor per månad (13 procent). I Göteborgsregionen är motsvarande andelar 28 respektive 7 procent, i Malmö/Lund 23 respektive 4 procent. I genomsnitt betalar övriga ej mambo 3 400 kronor i månaden i Stockholm. I Göteborgsregionen och Malmö/Lund 3 250 kronor och i övriga riket 2 900 kronor i månaden (se tabell 12). Fler samboende ger lägre boendekostnad En förklaring till att boendeutgifterna inte ökat för dem i eget boende är att andelen samboende/gifta ökat. Det blir en mindre utgift person om man är två som delar på boendekostnaderna. I Stockholms län har andelen samboende ökat från 54 procent 2003 till 61 procent i år bland dem i eget boende. I Göteborgsregionen har andelen legat still på 61 procent, men i Malmö/Lund har den ökat från 49 till 59 procent och i övriga riket från 58 till 63 procent (se tabell 13). Färre bor i större lägenheter Till alla som inte bor hos föräldrar ställdes frågan: Hur stor är din bostad? Andelen som bor i lite större bostäder har minskat sedan 1997. Andelen som bor i lägenheter som är större än 2 rum och kök har minskat från 39 procent år 1997 till 36 procent i år. Samtidigt som andelen som bor i 2 rum och kök i stället har ökat från 33 procent år 1997 till 36 procent i år (se tabell 14). Men bostadsstorleken hänger också ihop med hur stora hushållen är. För dem som är ensamstående utan barn har det tvärtom skett en liten förbättring i den genomsnittliga utrymmesstandarden sedan år 1997. Andelen i bostäder som är mindre än 1 rum och kök har minskat från 23 procent 1997 till 20 procent i år och andelen som bor i högst 1 rum och kök har minskat från 54 till 50 procent (se tabell 15). Enligt trångboddhetsnorm 3 är alla enpersonshushåll som bor i högst 1 rum och kök trångbodda. Bland samboende utan barn, alltså tvåpersonshushåll, bor 12 procent i högst 1 rum och kök och 60 procent i högst 2 rum och kök. 1997 var motsvarande andelar 11 respektive 58 procent. Andelen som bor i lägenheter på 3 rum och kök har minskat från 28 procent 1997 till 25 procent i år. Par som bor i 2 rum och kök räknas inte som trångbodda enligt norm 3, men det är ingen bostadsstorlek som passar om de skulle få ett barn (se tabell 16). En jämförelse mellan regionerna visar att bland dem i egen bostad har de i Stockholms län högst andel som bor i bostäder som är högst 1 rum och kök (27 procent) och jämte dem i Göteborgsregionen lägst andel i bostäder som är större än 2 rum och kök (29 respektive 30 procent). I övriga riket bor man mest rymligt (se tabell 17). Bland övriga ej mambo är bilden mer sammansatt. Å ena sidan har de i Malmö/Lund (30 procent) och övriga riket (29 procent) högst andel i bostäder som är mindre än 1 rum och 13

kök (där många studentbostäder återfinns) och å andra sidan har dessa också högst andelar i bostäder som är större än 2 rum och kök, 29 respektive 30 procent. I Stockholms län finns det något färre än i Göteborgsregionen i bostäder som är mindre än 1 rum och kök. I gengäld har man fler i 1 rum och kök och färre i 2 rum och kök än bland dessa i Göteborgsregionen (se tabell 18). Färre har dusch/badrum I undersökningen ställdes frågan: Har du dusch eller badrum? År 1997 hade 95 procent dusch eller bad i bostaden av alla som inte bor hos förälder. I år är det 91 procent, vilket är en statistiskt säker lägre andel. Andelen har varierat under åren med en topp 2001. Då hela 97 procent hade dusch eller bad i bostaden/lägenheten (se tabell 19). Det är en anmärkningsvärd utveckling. Sedan år 2003 kan vi följa utvecklingen för dem i egen bostad och övriga ej mambo. Det visar sig är även bland dem i egen bostad är det i år en lägre andel än 2003 som har dusch eller badrum i lägenheten. 2003 var andelen 98 procent och i år är den 95 procent (se tabell 20). Även bland övriga ej mambo har det varit en negativ utveckling. År 2003 hade 87 procent i hela riket dusch eller badrum i lägenheten. I år är den andelen 81 procent (se tabell 21). Var tionde i Göteborgsregionen saknar dusch/badrum. Det kanske mest förvånande är att andelen med dusch eller badrum i lägenheten är endast 90 procent i år bland dem med egen bostad i Göteborgsregionen, jämfört med 97 procent i Malmö/Lund och 98 procent i Stockholms län (se tabell 22). Bland övriga som inte bor hos förälder är det en lägre andel än bland dem med eget boende som har dusch eller badrum i lägenheten. Den lägsta andelen finns i övriga riket, 77 procent. Malmö/Lund och Göteborgsregionen ligger lite högre 84 respektive 82 procent. Högst andel finns i Stockholm med 92 procent (se tabell 23). Fler klarar boendekostnader utan problem I undersökningen frågades: Hur klarar du att betala dina boendekostnader? Andelen som klarar boendekostnaderna utan problem är högre i år, 77 procent, jämfört med 69 procent 1997 bland alla dem som inte bor hos föräldrar. Andelen ligger på samma nivå som den gjorde åren 2001, 2003 och senast år 2007. Det är dock anmärkningsvärt att 23 procent av de unga vuxna har fortfarande har problem att klara sina boendekostnader (se tabell 24). En förklaring till att fler klarar boendekostnaderna utan problem är att andelen samboende ökat bland dem med egen bostad. Av resultaten framgår vidare att det är färre i storstadsregionerna än i övriga riket som klarar boendekostnaderna utan problem bland dem som har ett eget boende. I övriga riket är andelen 81 procent och i storstadsregionerna mellan 75 (Göteborgsregionen) och 78 procent (Stockholms län och Malmö/Lund). Bland övriga ej mambo klarar färre boendekostnaderna utan problem och sämst är det i storstadsregionerna och lägst i Malmö/Lund med 60 procent. I Stockholms län är andelen 66 procent och i Göteborgsregionen 64 procent. I övriga riket är det bättre med en andel på 73 procent. 14

100 80 60 40 20 0 Klarar boendekostnader utan problem och region år 2009 övr. ej mambo 20 27 år 66 64 60 Stockholms län Göteborgsregionen Göteborgsregionen Malmö/Lund 73 Övriga riket Procent 100 80 60 40 20 0 Klarar boendekostnaderna utan problem och region år 2009 eget boende 20 27 år 78 75 78 81 Stockholms län Malmö/Lund Övriga riket Flyttplaner och efterfrågat boende 8 av 10 planerar att bo kvar i hemkommunen I årets undersökning ställdes för första gången frågan Planerar du att under det närmaste året flytta till en annan bostad än den du bor i? Av alla 20 27-åringar planerar 46 att flytta. 54 procent svarar nej på frågan. Merparten av dem som planerar att flytta gör det inom hemkommunen. Räknar man samman dem som inte tänker flytta med dem som planerar att flytta inom hemkommunen är det 8 av 10 som stannar inom kommunen det närmaste året i alla regioner utom i Stockholms län, där andelen är 74 procent. I storstadsregionerna planerar 9 av 10 att stanna inom hemregionen (se tabell 25). Malmö/Lund har störst dragningskraft Jag har räknat ihop de antal som planerar att flytta till var och en av de tre storstadsregionerna från andra håll i landet. Jag har sedan lagt till de som stannar i sin hemregion och drar ifrån dem som planerar att flytta ifrån respektive storstadsregion. För att slutligen jämföra resultatet med det nuvarande antalet 20 27-åringar. Det är visserligen siffror som är något 15

osäkra och det borde nog göras en ny studie innan man kan vara säker. Men siffrorna tyder på att det är Malmö/Lund som har störst dragningskraft när det gäller ökning i antal och procent. Om de unga fullföljer sina planer skulle antalet unga öka i Malmö/Lund med cirka 7 800 personer, jämfört med 3 200 i vardera Stockholms län och Göteborgsregionen. Det skulle i sin tur medföra en ökning av antalet 20 27-åringar i Malmö/Lund med 14 procent, i Göteborgsregionen med 3 procent och i Stockholms län med 2 procent. Procentsiffrorna för just bara Malmö och Lund är antagligen lite överdrivna eftersom de som svarat kanske tänkt Malmö/Lund-trakten när de svarat. Det vill säga de har även inkluderat omgivande kommuner (se tabell 26). Boendeform som passar ungas behov bäst idag I undersökningen ställdes frågan: Vilken boendeform passar dina behov bäst idag? Frågan är utformad för att försöka komma åt hur de ser på sitt boende utifrån sina behov idag (med tanke på aktuell ekonomi, familjesituation, sysselsättning etc.). Med denna utformning av frågan får man en annan svarsfördelning, jämfört med om man skulle ha frågat om önskad boendeform. 4 Hur frågan fungerar kan illustreras genom svaren från dem de som bor hos föräldrar (mambo) och som beskrivs mer i detalj i ett senare avsnitt. Andel mambo som svarar Ja, absolut eller Ja, kanske på frågan om de vill flytta hemifrån inom det närmaste året är 87 procent de skulle vilja ha en egen bostad nu om de hade råd är 86 procent de skulle ha råd med en egen bostad idag är 50 procent Och 50 procent av mambo svarar egen hyresrätt, bostadsrätt eller eget hus på frågan om vilken boendeform som passar deras behov bäst idag. Svarsmönstret illustrerar hur olika formuleringar av frågor påverkar hur man svarar. 8 av 10 av alla unga vuxna vill ha egen bostad - och helst hyresrätt Åtta av tio av alla 20-27-åringar anser att ett eget boende (hyresrätt med förstahandskontrakt, bostadsrätt eller egnahem) passar deras behov bäst idag. Denna andel har varit ganska konstant i alla de sju undersökningarna. Siffran kan jämföras med att 57 procent har det idag. Av upplåtelseformerna efterfrågas framför allt hyresrätt (39 procent). 22 procent svarar bostadsrätt och 20 procent egnahem. Jämfört med hur man svarade för åtta år sedan är andelen som efterfrågar en egen bostad oförändrad. Däremot är det en lägre andel som svarar hyresrätt jämfört med år 1997, då andelen var 45 procent. Tvärtom har andelen som svarar bostadsrätt ökat från 14 procent år 1997. Andelen som svarar egnahem har legat kring 20 procent i undersökningarna. År 1997 var den 22 procent (se tabell 27). Det finns ett samband mellan den bäst passande och nuvarande boendeform. För ett antal boendeformer är siffrorna negativa, vilket betyder att det är färre som tycker att dessa boendeformer passar bäst än som bor så idag. De största negativa siffrorna har Hos förälder (minus 12 procentenheter), följt av Annat boende (i vilket i andra hand ingår) minus 9 procent). Men även Studentboende visar negativa siffror (minus 2 procentenheter). 4 Se till exempel Lind J-E, Bergenstråhle S (2004) Boendets betydelser och boendes värderingar, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, s. 42-48 16

Skillnad bäst passande minus boende nu 2009 20 27 år i riket Annat (inkl. andra hand) Summa egen bostad Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Hyra rum o.dyl Studentbostad Med kompisar Hos anhörig Hos föräldrar 12 9 0 2 0 1 6 7 11 24 20 0 20 40 Procent Däremot behövs det många fler hyresrätter med förstahandskontrakt, bostadsrätter och egnahem. Det vill säga egna bostäder med riktigt besittningsskydd. I hela riket svarar 24 procentenheter fler att en egen bostad skulle passa deras behovs bäst idag än som bor så idag (se tabell 19). Om man istället räknar antal så visar denna skillnad att cirka 107 000 som idag är mambo plus cirka 109 000 varav merparten (cirka 72 000) bor i andra hand anser att ett eget boende skulle passa dem bäst idag. Totalt är det således cirka 216 000 fler anser att en egen bostad passar deras behov bäst idag än som bor så idag. Skillnad bäst passande minus boende nu år 2009 20 27 år i riket Annat (inkl. andra hand) Summa egen bostad Egnahem Bostadsrätt Hyresrätt Hyra rum o.dyl Studentbostad Med kompisar Hos anhörig Hos föräldrar 107 79 2 20 3 5 Men för att beräkna efterfrågan på de olika formerna av eget boende behöver vi ta hänsyn till antal personer som ska bo i varje bostad, det vill säga hushållsstorleken. Hyresrätt första alternativ för dem som saknar eget boende Det finns en stigande andel som svarar bostadsrätt som bäst passande boende, även om den trenden brutits sedan 2007. Men det är fortfarande fler som svarar hyresrätt. Bland dem som inte har en egen bostad är hyresrätt den klart mest efterfrågade boendeformen. Bland dem 17 92 59 65 216 200 100 0 100 200 300 Antal i tusental

som är mambo idag svarar 37 procent hyresrätt, 11 procent bostadsrätt och 3 procent egnahem. Bland dem som flyttat från föräldrarna men inte bor i en egen bostad är det 41 procent som svarar hyresrätt, 14 procent bostadsrätt och 11 procent egnahem. Däremot bland dem som redan har ett eget boende är det 39 procent som anger hyresrätt, 30 procent bostadsrätt och 29 procent bostadsrätt (se tabell 28). Det finns en underförstådd bostadskarriär från hyresrätt till bostadsrätt och sedan till egnahem. I diagrammen redovisas svaren från de som är mambo och övriga som inte har ett eget boende. I det första diagrammet nedan har svar som Anhörig, Hyra rum, Bo med kompisar, Annat (inklusive andra hand), Studentbostad, slagits ihop till en grupp Övriga. I det andra har Studentbostad brutits ur gruppen övriga. Bäst passande boende 2009 mambo 20 27 år i riket Egnahem; 3 Bostadsrätt; 10 Övriga; 9 Hyresrätt; 37 Föräldrar; 42 Bäst passande boende 2009 övriga ej mambo 20 27 år i riket Studentbostad; 17 Övriga; 15 Föräldrar; 1 Egnahem; 11 Hyresrätt; 41 Bostadsrätt; 14 Flyttare föredrar hyresrätt Av dem som planerar att flytta från hemkommunen inom det närmaste är det nästan varannan (48 procent) som anger hyresrätt som bäst passande boendeform, 19 procent svarar bostadsrätt och 8 procent egnahem. Siffrorna gäller hela riket. Bland dem som planerar att flytta inom hemkommunen är det 44 procent som anser att hyresrätt är det bäst passande 18

boendet, medan 20 procent svarar bostadsrätt och lika många egnahem. Bland dem som inte planerar att flytta alls är fördelningen mellan dessa tre boendeformer mera jämn: hyresrätt 33 procent, bostadsrätt och egnahem 24 procent (se tabell 29). Procent 60 50 40 30 20 10 0 Flyttplaner och bäst passande boendeform 20 27 år riket 48 44 33 19 24 24 20 20 Hyresrätt 1:a hand Bostadsrätt Egnahem 8 Planerar flytta från kommunen Ja,i samma kommun som i idag Nej Det blir också samma resultat i de olika regionerna för dem som planerar flytta från sin hemkommun. Men mest markant i övriga riket är resultaten i övriga riket där 52 procent svarar hyresrätt, 13 procent bostadsrätt och 9 procent egnahem (se tabell 29) Procent 60 50 40 30 20 10 0 Planerar flytta från kommunen och bäst passsande boendeform 20 27 år 45 22 10 41 29 5 45 26 52 13 7 9 Göteborgsregionen Malmö/Lund Stockholms län Övriga riket Hyresrätt 1:a hand Bostadsrätt Egnahem Resultaten understryker hyresrättens viktiga roll för rörligheten och ligger i linje med resultat som visar på samband mellan boendeform och arbetslöshet. 5 5 Se Brandén M (2008) Bostadens betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet. Barcelo, C. (2002), Housing Tenure and Labour Mobility: A Comparison across European Countries, CEMFI and Universidad Complutense Oswald, A. J. (1996), A Conjecture on the Explanation for High Unemployment in the Industrialized Nations: Part 1. Oswald, A. J. (1999), The Housing Market and Europe s Unemployment: A Non-Technical Paper. 19

Drygt varannan vill ha en etta eller tvåa I denna undersökning ställdes frågan: Hur stor skulle bostaden behöva vara? Frågan ställdes naturligtvis bara till dem som svarar annat än hos föräldrar som det bäst passande boendet. Den mest efterfrågade storleken är 2 rum och kök, som 35 procent av 20 27-åringarna svarar. Därnäst kommer 3 rum och kök (22 procent) och 1 rum och kök (14 procent). Men det är skillnad på hur 20 23-åringar och 24 27-åringar svarar. De yngre efterfrågar oftare mindre bostäder än de äldre. Men i båda åldersgrupper är ändå 2 rum och kök det vanligaste svaret även om en majoritet (56 procent) i den äldre åldersgruppen vill ha en bostad som är större än 2 rum och kök (se tabell 30). Önskad bostadsstorlek och ålder 2009 Procent 60 50 40 30 20 10 0 56 35 44 40 32 30 23 16 10 20 27 år 20 23 år 24 27 år Högst 1 rk 2 rk Större än 2 rk Stockholmare vill ha mindre lägenheter I Stockholms län efterfrågar de unga mer sällan bostäder större än 2 rum och kök och oftare lägenheter på högst 1 rum och kök än de unga i övriga regioner. Det hänger troligen ihop med de högre boendekostnaderna där. Högst efterfrågan på stora bostäder finns i övriga riket, där 27 procent efterfrågar bostäder om 4 rum och kök eller större, medan motsvarande andelar i storstadsregionerna ligger på mellan 13 och 16 procent (se tabell 31). Procent 60 40 20 0 Önskad bostadsstorlek och region år 2009 20 27 år 40 38 42 34 38 37 23 16 19 Stockholms län Göteborgsregionen Malmö/Lund Högst 1 rk 2 rk Större än 2 rk 14 32 49 Övriga riket Vilken storlek som efterfrågas beror naturligtvis också på hushållets storlek. Ensamboende utan barn efterfrågar oftare mindre bostäder än vad samboende utan barn gör. I riket efterfrågar 29 procent av de ensamboende lägenheter som är högst 1 rum och kök jämfört med 4 20