Skogen ur olika perspektiv - en tvärvetenskaplig studie

Skogen ur olika perspektiv - en tvärvetenskaplig studie Skogens öppenhet och dess påverkan på artrikedomen av lavar Olika synsätt på skogen Emma Gustafsson Ekologisk zoologi Examensarbete 20 p, 2007 Handledare: Frank Götmark Zoologiska institutionen, Göteborgs Universitet

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om hur markanvändningen under 1900-talet har påverkat artrikedomen av lavar idag. Sveriges markhistorik har varierat kraftigt under de senaste årtusendena och 1900-talet är århundradet då forna åker- och betesmarker lämnats för igenväxning och skog har bildats. Undersökningen är gjord i 25 skogar som är belägna i södra Sverige. Syftet var att undersöka om artrikedomen av lavar minskar ju längre tid en tidigare öppen skog har varit sluten. För att få reda på skogens öppningsgrad gjordes intervjuer med bl a markägare, och analyser av skogarnas krontäckning genom foton över skogarna. Skogens procentuella öppningsgrad ca 1950 och 2002 samt förändringen i öppenhet årtalen emellan jämfördes med förekomsten av lavar på varje lokal. Lavarnas totala artantal, de mest ljuskrävande lavarterna samt de mest skuggtåliga arterna behandlades. Då detta är en tvärvetenskaplig uppsats har även en pedagogisk vinkling av skogen gjorts. Genom att intervjua personer som representerar de olika lokalerna har ett försök gjorts att få reda på vilka olika synsätt på skogen som råder. Inga signifikanta samband visades i jämförelsen mellan de mest ljuskrävande arterna och skogens öppenhet, det var inte fler ljusarter på de lokaler som varit öppna under en längre tidsperiod. Däremot fanns signifikanta samband (r = -0,47, P = 0,018) mellan totalantal arter och skogens öppenhet ca 1950. För skuggarterna kunde starka signifikanta samband (r = - 0,62, P = 0,001) identifieras med skogens öppenhet ca 1950 och även med skogens procentuella förändring i öppenhet (r = 0,58, P = 0,002). Sammanfattande svar vid intervjuerna, vad personerna i fråga ansåg var mest intressant med skogen, gav olika bilder av skogen som också speglar de olika synsätt som råder. En icke-antropocentrisk natursyn, människan som en del av naturen, genomsyrar samtliga svar. Naturen och skogen är något människan har fått förmånen att ta del av och ska utnyttjas med respekt. Bl a nämndes begrepp som flora och fauna, biologisk mångfald, skogens historiska utveckling och skogen som resurs. Artrikedomen av lavar (totalantal lavar) idag, är som störst i de skogar som redan 1950 var relativt slutna och i de skogar som har haft en liten procentuell förändring i öppenhet mellan 1950 och 2002. Skuggarterna säger mer om lokalerna än ljusarterna. Då samtliga lokaler idag är relativt igenväxta kan detta bero på att de mest ljuskrävande lavarterna dött ut i brist på ljus. Större artrikedom av skuggarter på de lokaler som var minst öppna 1950 och i de skogar som har en liten förändring i öppenhet. Skuggarter har vid de lokaler som varit slutna under en lång tid haft gott om tid att etablera sig vilket har främjat artrikedomen. Som blivande lärare måste en medvetenhet finnas om elevers olika synsätt på skogen, vilka ofta baseras på deras erfarenheter. Detta är en viktig faktor att ta hänsyn till för att biologiundervisningen ska bli så nyanserad som möjligt och tillmötesgå alla elevers olikheter.

Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Material och metod... 6 Lokaler... 6 Intervjuer... 6 Fotostudier... 7 Inventeringsdata... 7 Analyser... 7 Resultat... 8 Diskussion... 14 Antal och andel ljuskrävande arter skogens öppenhet... 14 Totala antalet arter skogens öppenhet... 15 Skuggarter skogens öppenhet... 15 Tidigare studier av lavar... 16 Olika synsätt på skogen... 16 Slutsats... 18 Tackord... 19 Referenser... 20 Appendix

Inledning Bakgrund I denna uppsats undersöks hur markanvändningen under 1900-talet i 25 skogar har påverkat artrikedomen av lavar idag. Alla skogarna har varit mer eller mindre öppna med t ex bete eller åkerbruk. Ett försök att spåra när det senast förekom någon form av markanvändning, när skogen var öppen, görs, och hur skogens artrikedom av lavar har påverkats av detta. Lavar består av en svamp och encelliga alger som lever i symbios. Lavar är mycket anpassningsbara och man kan finna dem i de flesta olika miljöer. I Sverige finns det ungefär lika många lavar som kärlväxter, men trots det så vet man lite om deras ekologi. Det finns en del undersökningar som tyder på att vissa arter är beroende av god ljustillgång och minskar eller försvinner vid ökad beskuggning. Öppethållande av tidigare brukade marker skulle således gynna de arter av lavar som inte är knutna till skog (Götmark, 1998). Sveriges markhistorik har under de senaste årtusendena varierat kraftigt. Under 1600- och 1700-talen ökade Sveriges befolkning kraftigt och trycket på markerna blev allt hårdare. För att försörja befolkningen med mat förvandlade man ängs- och betesmarker till åkrar (Aldentun, 1991). Under 1800-talet fyrfaldigades åkerarealerna, och den snabba omvandlingen av jordbruket påverkade ett stort antal växter och djur. Den syd- och mellansvenska skogen, då främst lövskogar och ädellövskogar, var som mest tillbakaträngd i mitten av 1800-talet. Åkermarkerna var som störst utbredda runt år 1920 ( Bernes, 1994). Under 1900-talet ökade tillväxten i landets skogar, främst i Götaland där det var en ökning på mer än 100 % mellan 1920-talet och 1990-talet. Den ökande tillväxten berodde främst på förändrad markanvändning. Forna betes- och åkermarker hade blivit igenväxande skogar (Lindroth, 1995). Lövskogar och då främst ädellövskogar är viktiga för den biologiska mångfalden då många rödlistade arter förekommer i denna miljö. Det biologiska livet påverkas av hur slutet trädoch buskskiktet är och en del arter är anpassade till att leva i mer öppna marker. Hur länge en art klarar att leva vidare i en skog som sluts är däremot mer oklart (Götmark muntligen). Arbetet är en del i projektet Biologisk mångfald, biobränsle och skötseln av igenväxande lövskogar med ek, som bedrivs vid Göteborgs universitet, zoologiska institutionen. Projektet påbörjades 2000 och pågår fortfarande. Projektets syfte är att se hur gallring av igenväxta lövskogar med naturvårdshänsyn, påverkar den biologiska mångfalden (http://vivaldi.zool.gu.se/ekologi/personal/frank/frank_hotmark.htm ). Den biologiska mångfalden, variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer, är en central punkt inom biologin och naturvården. I Skolverkets presentation av biologikursen på gymnasiet, ämnets roll står det: Ämnets roll är också att öka intresset för naturens mångfald och skönhet samt att utveckla omsorg och respekt för det levande. Utbildningen syftar även till att ge sådana kunskaper som stimulerar till ett aktivt deltagande i samhällsdebatten utifrån ett biologiskt perspektiv. Däri ingår att fördjupa kunskapen om de evolutionära processer som ligger till grund för

organismernas mångfald och släktskap liksom kunskapen om vad som krävs för en ekologisk hållbar utveckling. (http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=sv&ar=0607&infotyp=8&skolform=21&i d=bi&extraid=) Som blivande lärare måste en medvetenhet finnas om elevers olika uppfattning om naturen och skogen. Man brukar inom biologin tala om den biologiska mångfaldens värden som förklarar ur olika synvinklar varför den biologiska mångfalden är så viktig. Estetiska: Ofta väcks associationer till natursköna miljöer såsom regnskogar och korallrev då man talar om biologisk mångfald. Fenomen som har en positiv klang och skapar välbefinnande hos människan. Praktiska: Mångfalden kan också ge oss möjlighet att nyttja biologiska resurser på olika sätt. I vår vardag finns många olika exempel som t ex maten vi äter som kommer från djur- och växtriket och en del av våra materiella tillgångar. Livsuppehållande: Faktorer som temperatur, atmosfärens sammansättning och väderförhållanden påverkas av den biologiska mångfalden. De miljöförhållanden som vi har idag som vi är beroende av, upprätthålls av de djur- och växtarter som lever på jorden. Etiska: Det finns många arter som lever på gränsen till utdöende. Försvinner dessa så påverkas även andra arter negativt. Försvinnandet av en art skulle kanske inte påverka människans existens märkbart men många av oss hade känt någon form av skuld. Vi har en etisk skyldighet att bevara de arter som finns för kommande generationer (Bernes, 1994). Detta arbete behandlar skogen ur två olika perspektiv, ett rent biologiskt och ett pedagogiskt perspektiv. Mina blivande yrkeskompetenser vävs här samman. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur graden av en skogs öppenhet påverkar artrikedomen av lavar. Samt att undersöka vilka olika synsätt det finns om skogen och vilken nytta man kan ha av den kunskapen som blivande lärare. Det här är frågeställningarna: Minskar artrikedomen av lavar ju längre tid en tidigare öppen skog har varit sluten? Vilka olika synsätt på skogen finns och hur kan man använda och nyansera dessa i undervisningen?

Material och metod Lokaler De 25 lokalerna är utspridda över fem län i södra Sverige, i den boreonemorala zonen (se figur 1). Sju av skogarna är naturreservat och arton är nyckelbiotoper. Skogarna är igenväxta lövskogar som tidigare varit öppna hagmarker med ek. Varje lokal har två provytor på vardera 1 ha. Den ena är experimentyta där gallring har utförts sedan 2002/2003, den andra är referensyta och lämnas för fri utveckling. LOKALER SOM STUDERAS NB=Nyckelbiotop, NR=Naturreservat (Inom parentes, markägare) 1. Skölvene NB (Skara stift) 2. Karla NB (Skara stift) 3. Östadkulle NB (Anette Karlsson) 4. Sandviksås NB (Göte Isaksson) 5. Rya åsar NR (Borås kommun) 6. Strakaskogen NB (Sveaskog) 7. Bondbergets NR (Jönköpings kommun) 8. Långhults NB (Dan Ekblad) 9. Bokhultets NR (Växjö kommun) 10. Kråksjö by NB (N.O. Lennartsson) 11. Stafsäter NR (Robert Ekman (Länsstyrelsen Östergötland)) 12. Åtvidaberg NB (Linköpings stift) 13. Fagerhult NB (Sveaskog) 14. Aspenäs NB (Boxholms skogar) 15. Norra Vi NB (Linköpings stift) 16. Fröåsa NB (Bo Karlsson) 17. Ulvsdal NB (Holmen skog) 18. Hallingeberg NB (Linköpings stift) 19. Ytterhult NB (Anders Heidesjö) 20. Fårbo NB (Sveaskog) 21. Emsfors NB (Oskarshamns kommun) 22. Getebro NR (Staten, via Länsstyrelsen Kalmar) 23. Lindö NR (Staten, via Länsstyrelsen Kalmar) 24. Lilla Vickleby NR (Staten, via Länsstyrelsen Kalmar) 25. Albrunna NR (Staten, via Länsstyrelsen Kalmar) Figur 1 Karta över de studerade lokalerna. Intervjuer För att få reda på hur de olika skogarna har sett ut och förändrats under 1900-talet har kontakt tagits med olika personer som har haft kännedom om lokalernas historik. Denna kontakt har skett genom telefonsamtal och e-mail. Personerna i fråga fick ett antal frågor ställda till sig dels angående lokalens historia och dels ett par pedagogiskt vinklade frågor (se appendix 1).

Fotostudier En analys gjordes av flygfoton från Lantmäteriet (medel av fyra personers visuella skattning) från mitten av 1900-talet (se appendix 2), samt 2002, där det uppskattades hur stor procent av provytan som var skogsbeklädd. Utifrån det räknades det ut hur stor procent av skogen som var öppen. En procentuell skillnad av skogarnas krontäckning räknades också ut, d v s hur mycket varje lokal har minskat i öppenhet (se appendix 3). Uppgifterna om skogens öppningsgrad runt 1950 jämfördes även med de svar som insamlats vid intervjuerna (se appendix 4). Foton tagna från marken och upp mot himlen, där procent öppen himmel mäts, har också använts i studien. Värdena baseras på 16 digitala foton som tagits vid varje lokal vilka mäter skogens procentuella krontäckning i nutid ( se appendix 5). Inventeringsdata Data från de 25 lokalerna med inventeringar (2001) av ekepifyter (lavar) har använts. På varje lokal har inventeringar gjorts på fem ekar. Lavarna bestämdes först efter Wirths ljusskala (Wirth, 1995). Då denna inte gav tillräckligt underlag för analysen ljusbestämdes lavarna efter Ellenbergs ljusskala (se appendix 6). Lavarna indelades i en skala 1-9, där värde 9 är mest ljuskrävande (se appendix 7). De arter som har ljuskrav 7 och 8 (se appendix 8) samt 2 och 3 (se appendix 9) valdes ut. Även ett medianvärde för arternas ljuskrav på de olika lokalerna räknades ut. Sedan räknades totala antalet funna arter ut på varje lokal och därefter hur många procent av dessa som är ljuskrävande respektive skuggtåliga (se appendix 3). Analyser Skogarnas olika öppningsgrad 1950 och 2002 samt förändringen i öppenhet har i grafer jämförts med inventeringsdata över lavarna. Totala antalet arter per lokal samt ljuskrävande arter och skuggarter har behandlats. Även procent öppen himmel jämfördes mot antal skuggarter i en graf. Spearmans rang-korrelation (r) användes för att testa samband mellan de olika variablarna som nämns ovan. I ett fall testades två variablar i en multipel linjär regression. Samtliga test är gjorda i SPSS. Värdena för r kan ligga mellan sgs 0 och sgs 1, r = 0,3 är signifikant och r = 0,5 eller mer ger god korrelation.

antal ljuskrävande arter antal ljuskrävande arter antal ljuskrävande arter Resultat Antal ljuskrävande arter har testats för samband med den procentuella öppningsgraden år ca 1950 (se fig 2a) och 2002 (se fig 2b). Även den procentuella öppningsgraden har jämförts med antalet av de ljuskrävande arterna (fig 2c). Inga signifikanta samband (P>0,05) visades. 8 8 6 6 4 4 2 2 0 0 20 40 60 80 100 0 0 10 20 30 40 50 % öppenhet ca 1950 % öppenhet 2002 Fig 2a Fig 2b 8 6 4 2 Fig 2. Antal ljuskrävande arter per lokal i relation till skogens öppenhet a) % öppenhet ca 1950 b) % öppenhet ca 2002 c) % förändring i öppenhet 0-80 -60-40 -20 0 20 % förändring öppenhet Fig 2c

% ljuskrävande arter % ljuskrävande arter % ljuskrävande arter De ljuskrävande arterna i procent av totala antalet arter per lokal testades för samband med skogens öppningsgrad ca 1950 (se fig 3a) och 2002 (se fig 3b). Skogens procentuella förändring jämfördes också med procent ljuskrävande arter (fig 3c). Inga signifikanta samband (P>0,05) visades. 40 40 30 30 20 20 10 10 0 0 20 40 60 80 100 0 0 10 20 30 40 50 % öppenhet ca 1950 % öppenhet 2002 Fig 3a 40 30 20 10 Fig 3b Fig 3. Procent ljuskrävande arter per lokal i relation till skogens öppenhet a) % öppenhet ca 1950 b) % öppenhet ca 2002 c) % förändring öppenhet 0-80 -60-40 -20 0 20 % förändring öppenhet Fig 3c

tot. antal arter tot. antal arter tot. antal arter Totala antalet arter av lavar har testats för samband med den procentuella öppningsgraden av skogen, för årtalen ca 1950 (se fig 4a) och 2002 (se fig 4b). Även den procentuella förändringen i öppenhet har jämförts med totala antalet arter (se fig 4c). Testet för totalantal arter mot procent öppenhet ca 1950 var signifikant (r = -0,47, P = 0,018). Även totalantal arter mot den procentuella förändringen i öppenhet var marginellt signifikant (r = 0,39, P = 0, 056). 40 30 20 10 0 0 20 40 60 80 100 % öppenhet ca 1950 40 30 20 10 0 0 10 20 30 40 50 % öppenhet 2002 Fig 4a 40 30 20 10 Fig 4b Fig 4. Totala antalet arter per lokal relation till skogens öppenhet a) % öppenhet ca 1950 b) % öppenhet 2002 c) % förändring öppenhet 0-80 -60-40 -20 0 20 % förändring öppenhet Fig 4c

antal skuggarter antal skuggarter antal skuggarter Antal skuggarter jämfördes med skogens öppningsgrad ca 1950 (fig 5a) och 2002 (fig 5b) samt med den procentuella förändringen i öppenhet (fig 5c). Testet för samband mellan skuggarter och procent öppenhet ca 1950 visade sig vara starkt signifikant (r = -0,62, P = 0,001). Samma gällde för sambandet mellan antal skuggarter och förändringsgraden i öppenhet (r = 0,58, P = 0,002). 10 8 6 4 2 0 0 20 40 60 80 100 % öppenhet ca 1950 10 8 6 4 2 0 0 10 20 30 40 50 % öppenhet 2002 Fig 5a Fig 5b 10 8 6 4 2 Fig 5. Antal skuggarter per lokal i relation till skogens öppenhet a) % öppenhet ca 1950 b) % öppenhet 2002 c) % förändring öppenhet 0-80 -60-40 -20 0 20 % förändring öppenhet Fig 5c

% skuggarter % skuggarter % skuggarter Andel skuggarter av lokalernas totala antal arter jämfördes med skogens öppningsgrad ca 1950 (fig 6a) och 2002 (fig 6b) samt förändringen i öppenhet (fig 6c). 30 30 25 25 20 20 15 15 10 10 5 5 0 0 0 20 40 60 80 100 0 10 20 30 40 50 % öppenhet ca 1950 % öppenhet 2002 Fig 6a Fig 6b 30 25 20 15 10 5 0-80 -60-40 -20 0 20 % förändring öppenhet Fig 6. Procent skuggarter per lokal i relation till skogens öppenhet a) % öppenhet ca 1950 b) % öppenhet 2002 c) % förändring öppenhet Fig 6c Då skuggarternas samband mot skogens historiska öppningsgrad (ca 1950) visade sig vara starkt signifikant jämfördes antal skuggarter mot procent öppen himmel i nutid (r = -0,48, P = 0,014) (se fig 7). Detta samband var starkt signifikant. En multipel regression gjordes också för att skilja ut procent öppenhet ca 1950 och procent öppen himmel. Procent öppenhet ca 1950 är den variabel som visar mest. Den andra variabeln, procent öppen himmel, tillförde inget när procent öppenhet 1950 först tagits in i modellen. Signifikansnivån var precis som i Spearman rang-korrelationen bra (P = 0,001). Korrelationen mellan procent öppen himmel och procent öppenhet ca 1950 (r = 0,54) var inte alltför hög för att störa den multipla förklaringsmodellen. Förklaringsgraden (r²), d v s hur mycket av variationen i antal funna skuggarter som förklaras av den procentuella öppenheten ca 1950 är 36 % (r² = 0,36).

antal skuggarter 10 8 Fig 7. Antal skuggarter per lokal i relation till procent öppen himmel, nutid. 6 4 2 0 0 5 10 15 20 25 procent öppen himmel Fig 7 Medianvärden för varje lokal räknades ut för att få en helhetsbild av lavarnas ljuskrav. Majoriteten av lokalerna har ett medianvärde som ligger på 5, halvskuggig miljö. Tabell 1. Medianvärdet för lavarnas ljuskrav Lokal Medianvärde Albrunna 5 Aspenäs 5 Bokhultet 5 Bondberget 5 Emsfors 5 Fagerhult 5 Fröåsa 5 Fårbo 5 Getebro 5 Hallingeberg 6 Karla 5,5 Kråksjö 5 Lilla Vickleby 5 Lindö 4,5 Långhult 6 Norra Vi 5 Rya ås 6 Sandviksås 5 Skölvene 5,5 Stavsäter 5 Strakaskogen 5 Ulvsdal 5 Ytterhult 5 Åtvidaberg 5 Östadkulle 5

Här följer en sammanfattning över svaren på de pedagogiska intervjuerna (se appendix 10). Fokus ligger på de tillfrågades syn på skogen, svaret på frågan: Vad i skogen väcker intresse hos dig?. En grövre uppdelning av de vanligaste synsätten har gjorts för att få en mer övergripande bild av åsikterna. Tabell 2. Intervjusammanfattning Område Flora och fauna Produktion Upplevelse Utveckling Biologisk mångfald Exempel Skogens växt- och djurliv, svampplockning, jakt. Skogsbruk, ekonomisk vinning. Skogen som avkopplande och rogivande miljö. Skogens historik, plantering, tillväxt, gallring. Skogens komplexitet, naturvård, ekosystem. Sammanfattning av svar på intervjufrågan: Vad i skogen väcker intresse hos dig? Diskussion Syftet med den här studien var att undersöka hur artrikedomen av lavar påverkas av igenväxande skogar, att se om de skogar som varit öppna under en längre tidsperiod har högre artrikedom än de som varit slutna under en längre tid. Ur ett lärarperspektiv undersöktes även vilka olika synsätt om skogen som råder hos allmänheten och hur man kan nyansera dessa i undervisningen på ett bra sätt. Antal och andel ljuskrävande arter skogens öppenhet Det finns inga signifikanta samband mellan de ljuskrävande arternas förekomst och skogens öppenhet (fig 2, fig 3). Det finns däremot enstaka studier som visar att ekar ofta har en rik epifytisk lavflora och att de allra flesta av dessa arter är ljuskrävande. Tidigare inventeringar har visat att ekar som står i mer öppna miljöer har fler arter än de som växer i en mindre ljusexponerad miljö (Lindblom, 1989). En lokal med ett högt antal ljuskrävande arter eller en hög procent ljuskrävande lavar, skulle till skillnad från en lokal med ett lågt antal ljuskrävande arter, ha varit öppen under en längre tid. De lokaler som har varit mest öppna genom tiden i denna studie, är dock inte de som har flest ljuskrävande arter. I appendix 4, där kartläggning av äldre jordbruk redovisas, finns en skillnad mellan lokalerna, när de senast var betade eller brukade på annat sätt. Även uppskattningen av trädbevuxen mark genom flygfotona visade på att lokalerna har varit mer eller mindre öppna under olika lång tid. Skillnaden mellan antalet ljuskrävande arter per lokal varierar också tillräckligt mycket för att ett samband skulle kunna ses om så var fallet. Något samband ses dock inte i jämförelsen antal ljuskrävande arter mot skogens öppningsgrad ca 1950 och 2002 samt förändringen i öppenhet. Indelningen av lavarna efter deras ljuskrav gjordes efter Ellenbergskalan, 1-9, där 9 är ett värde som benämner lavar som är mycket ljuskrävande. Lavarna på lokalerna hade som mest

värde 7 och 8 (endast en lokal med värde 8). Dessa lavar kan leva på halvljusa (7) till halvljusa-mycket ljusa platser (8). Majoriteten av lavarna som studerats är alltså inga tydliga ljusarter, snarare halvskuggearter. Medianvärdena på lokalerna låg på ca 5, som är en benämning på arter som klarar halvskuggiga platser, som också det tyder på att lokalerna i sin helhet inte är speciellt anpassade för de mest ljuskrävande arterna. Att det inte finns så många ljuskrävande arter kan bero på att dessa under skogens igenväxningsperiod dött ut. De mest ljuskrävande arterna har inte klarat att anpassa sig efter skogens minskande ljusförhållanden. Totala antalet arter skogens öppenhet Det totala antalet lavar per lokal jämfördes med skogens öppenhet ca 1950 och 2002 samt förändringen i öppenhet. Att använda sig av det totala artantalet på varje lokal skulle kunna ge en bild av skogen i sin helhet. En lokal med få arter skulle kunna ha varit igenväxt under en längre tid. Då har de mest ljuskrävande arterna försvunnit p g a otillräcklig ljustillgång och det totala antalet lavarter blir följaktligen mindre. Det finns ett signifikant samband (negativt) mellan det totala antalet arter och skogens procentuella öppenhet 1950 (fig 4a) som tyder på motsatta förhållanden. De lokaler som redan 1950 var relativt slutna har högre artrikedom än de lokaler som var mer öppna vid tidpunkten. Ju längre lokalen har varit sluten desto fler arter har lokalen. Detta medför att de lokaler som har minst förändring i öppenhet är artrikast, en kraftig procentuell förändring av skogens öppningsgrad gynnar inte artrikedomen. Anledningen att det är artrikast i de lokaler som varit slutna länge kan vara att skuggarter har etablerat sig. Har det varit en sluten miljö under en längre tid har dessa skugganpassade arter haft gott om tid att ackumuleras. Skuggarter skogens öppenhet Resultaten hittills har visat att det är svårt att se samband mellan ljuskrävande lavarter och skogens öppningsgrad. En jämförelse gjordes istället mellan de mest skuggtåliga lavarna, värde 2 och 3 d v s arter som lever på mycket skuggiga platser till skuggiga platser, och skogens öppningsgrad samt procentuella förändring (fig 2, fig 3). Här ser man ett starkt signifikant samband, en lokal som varit sluten under en längre tid har en högre artrikedom av skuggarter. Även förändringen i öppenhet visar att ju mindre förändring som varit desto högre artrikedom. Antalet år en skog varit skuggig påverkar förekomsten av skuggtåliga lavar. En lång skuggkontinuitet, d v s skogen har varit skuggig länge, främjar artrikedomen av skuggarter. Antal skuggarter jämfördes även med procent öppen himmel i nutid. Här fanns det ett starkt signifikant samband. Ju lägre procent öppen himmel en lokal har idag desto fler skuggarter finns det. Skuggarterna är i hög grad beroende av lokalernas grad av slutenhet och artrikedomen förändras därefter.

Tidigare studier av lavar Trots att det finns ungefär lika många arter av lavar som kärlväxter i Sverige råder det en kunskapsbrist angående lavarnas ekologi. Det råder en brist på taxonomisk kunskap som leder till att tillförlitligheten angående lavarnas ekologi och levnadskrav blir bristfälliga. Det är många arter som man placerat in i fel habitat och som då verkat sällsynta. När man sedan finner dess verkliga ståndort är arten betydligt mer vanlig. Det finns en större kunskap om hotade arter än vanliga arter. De hotade arternas ekologi är ofta mer studerade. De vanligare arterna har ett bredare spektrum av habitat och då blir ekologin för dessa arter mindre detaljerad. Laven kan förekomma i många olika miljöer (Hallingebäck, 1995). Då jag sökt efter tidigare undersökningar liknande min har utbudet varit mycket begränsat, jag har därför haft svårt att jämföra mina analyser med tidigare forskning kring samma ämne. Olika synsätt på skogen Inom miljödidaktiken talar man om de miljöetiska riktningarna som behandlar olika synsätt, frågor och handlingar människan har gentemot naturen. Skogen ingår som en del i naturen och miljön, och kan därmed inräknas i begrepp som miljödidaktik och miljöetik. I den här studien har en undersökning gjorts för att ta reda på vilka olika synsätt på skogen som finns. Man brukar dela in de miljöetiska riktningarna i två grova delar. Den antropocentriska miljösynen som sätter människan i fokus, hon är moraliskt signifikant. Naturen är till för att tillfredsställa våra behov och ska vårdas för vår skull. Naturens tillgångar är till för att förbrukas, minskas en resurs ersätts denna med en ny teknisk resurs. I den ickeantropocentriska riktningen ses människan som en del av naturen och ingår i den lika mycket som växter, djur och hela ekosystem. Allt levande har ett egenvärde och människan ska anpassa sig och ta hänsyn till naturen (Sandell, 2003). Om man relaterar till svaren som gavs i intervjuerna så verkar en icke-antropocentrisk miljösyn råda. Man talar om skogen på ett respektfullt sätt och ser den som något människan ska uppskatta. Att uppleva en promenad i skogen ses som något förmånligt och många av intervjupersonerna uppmanar till att vara ute i skogen mer. Vad som är intressant är att intervjusvaren påminner väldigt mycket om den biologiska mångfaldens värden. Man talar om skogen som en vacker och rogivande plats med spännande djur och växter (estetiska värdet) och att skogen ger oss mat t ex genom jakt och svampplockning (praktiska värdet). Även resurser som virke från träden nämns (praktiska värdet). Det talas om skogen ur ett historiskt perspektiv, man tycker det är intressant att följa skogen genom tiden, detta skulle kunna placeras in som ett etiskt värde. Att man bara inte intresserar sig för det som drabbar en själv utan också tänker i ett längre perspektiv. Det livsuppehållande värdet som behandlar klimatiska faktorer och hur de påverkar naturen nämns inte direkt i intervjuerna. Däremot pratar man om skogens komplexitet och olika ekosystem, vilket kan ligga ganska nära.

Hur ska jag som blivande lärare nyansera de olika synsätt som finns om skogen? Även om det synsätt om skogen som var mest framstående i intervjuerna var det ickeantropocentriska så finns det ju naturligtvis olika delar som personerna tycker är mer eller mindre viktiga. Dessa presenterar jag i tabell 2. Samfattningen är baserad på intervjufrågan Vad i skogen väcker intresse hos dig, och verkar spegla personernas synsätt på skogen överlag. Vad som väcker intresse hos dem är oftast det som de tycker eleverna i skolan bör lära sig. En genomgående önskan från samtliga intervjupersoner verkar vara att eleverna ska få komma ut i skogen och få uppleva dess skönhet och rogivande miljö. Detta kan jag hålla med om. Jag har en del tankar kring hur jag har tänkt bedriva undervisningen kring ämnet biologisk mångfald och skog. Man brukar tala om de utbildningsfilosofiska riktningarna, vilka delas in i tre traditioner. Jag stödjer den som kallas progressivismen. Denna tradition ställer eleven i centrum och undervisningen ska utgå från elevens intressen och behov. Valet av undervisningsmetod ges stor betydelse och man betonar samarbete och problemlösning som viktiga delar i kunskapsprocessen. Eleverna ska i första hand utveckla sin kunskap genom direkta erfarenheter av naturen. Att utgå från elevens förutsättningar och tidigare erfarenheter och försöka anpassa undervisningen i den mån det går därefter, tror jag ger bästa resultat för elevens lärande (Sandell, 2003). Min undervisning kring den biologiska mångfalden och skogen hade jag lagt upp på följande sätt: Jag hade börjat med en lektion där eleverna fick säga vad de först tänker på när jag säger skog. Dessa begrepp skrivs upp på tavlan och motiveras och diskuteras av eleverna. Lektionen ska inte vara för styrd av mig som lärare utan eleverna ska sköta diskussionen kring de tankar de har. Viktigt att alla svar accepteras, vilket kan bidra till en mer nyanserad undervisning. Eleverna får ta del av varandras svar och funderingar. Sedan hade jag tagit med eleverna ut i skogen. Detta moment tror jag är det viktigaste. Eleverna får nu konkret uppleva vad en skog är och det tror jag bidrar till att tankeverksamheten och funderingar kring ämnen blommar upp hos eleverna. Tillbaka i skolbänken får eleverna återigen berätta vad de tänker på när jag säger skog. Funderingarna skrivs upp på tavlan och jämförs denna gång med de svar som gavs innan skogsutflykten. Är svaren detsamma? Om inte, vad har förändrats? Förhoppningsvis uppkommer mycket intressanta diskussioner kring skogen. Som ett avslutande moment i skogundervisningen, berättar jag som lärare om skogen i relation till den biologiska mångfalden och dess värden. Genom att använda olika undervisningsmetoder och låta eleverna arbeta aktivt tror jag eleverna utvecklas på bästa sätt mot de mål undervisningen har.

Slutsats I denna uppsats har två frågeställningar behandlats, en biologiskt vinklad och en pedagogiskt vinklad. 1) Minskar artrikedomen av lavar ju längre tid en tidigare öppen skog har varit sluten? Svaret på den frågan är nej då jag genom min studie har kommit fram till följande: - Skuggarterna säger mer om lokalerna än ljusarterna, genom att studera skuggarterna kan man se mycket intressanta samband. - Högst artrikedom av skuggarter på de lokaler som varit slutna under längst tid och de som genomgått en liten procentuell förändring i öppenhet. - Högst artrikedom av skuggarter på lokaler som idag är mest slutna, har minst procent öppen himmel. - Artrikast (totala antalet arter/ lokal), där den procentuella förändringen mellan ca 1950 och 2002 är som minst. - Artrikast (totala antalet arter/lokal), på de lokaler som redan ca 1950 var relativt slutna. 2) Vilka olika synsätt finns på skogen och hur kan man använda nyansera dessa i undervisningen? Sammanfattningsvis kan man säga att de synsätt som råder om skogen är ickeantropocentriska, människan är en del av naturen. Olika begrepp som har med skogen att göra är olika viktiga för olika personer. Detta är viktigt att man har med sig när man undervisar elever med olika erfarenheter. Att acceptera, diskutera och problematisera de olika synsätt som finns om skogen bidrar till en mer djupgående förståelse för ämnet men även ett mer nyanserat sätt att se på skogen.

Tackord Tack till min handledare Frank Götmark för tips och ideér till uppsatsen, och Therese Helgesson för hjälp med foto- och kartstudier. Jag vill även rikta ett tack till Heidi Paltto och Björn Nordén för nyttiga kommentarer kring mina analyser. Tack!

Referenser Aldentun, Y., Drakenberg, B., Lindhe, A., (1991) Naturhänsyn i skogen, Skogforsk, Uppsala, Sverige Bernes, C (red.) (1994) Biologisk mångfald i Sverige En Landstudie Monitor 14. Naturvårdsverkets förlag, Solna, Sverige Götmark, F., Gunnarsson, B., Andrén, C (1998) Biologisk mångfald i kulturlandskapet Kunskapsöversikt om effekter av skötsel på biotoper, främst ängs- och hagmarker, Rapport 4835, Naturvårdsverket Hallingbäck, T (1995) Ekologisk katalog över lavar, Artdatabanken SLU, Uppsala, Sverige. Lindblom, L., Måreby, J (1989) Igenväxningens inverkan på lavfloran på ekstammar, Graphis Scripta 2, p, 88-91 Lindroth, S (red.) (1995) Skog och mark i Sverige Fakta från Riksskogstaxeringen, Kommentus förlag, Stockholm, Sverige Sandell, K., Öhman, J., Östman, L (2003) Miljödidaktik Naturen, skolan och demokratin, Studentlitteratur, Lund, Sverige Thor, G., Arvidsson, L (red.) (1999) Rödlistade lavar I Sverige Artfakta. Artdatabanken SLU, Uppsala, Sverige. Wirth, V. (1995) Die Flechten Baden-Württembergs,Teil I & 2, Eugen Ulmar GmbH & Co, Stuttgart, Tyskland. http://vivaldi.zool.gu.se/ekologi/personal/frank/frank_hotmark.htm http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=sv&ar=0607&infotyp=8&skolform=21&id =BI&extraId= http://statedv.boku.ac.at/zeigerwerte/?art http://de.wikipedia.org/wiki/zeigerwerte_nach_ellenberg

Appendix 1 Intervjufrågor Frågor om lokalernas historik 1. Hur har skogen sett ut och förändrats under 1900-talet? 2. När slutade marken brukas eller betas? Pedagogiska frågor 1. Vad i skogen väcker intresse hos dig? 2. Vad tycker du är intressant med skogen ur ett historiskt perspektiv? 3. Vad tycker du att elever i skolan bör lära sig om skogen? 4. Hur gammal är du? 5. Vad arbetar du med?

Appendix 2 Exakta årtal på foton tagna över lokalerna ca 1950. Lokal Årtal på foto Albrunna 41 Aspenäs 41 Bokhultet 46 Bondberget 50 Emsfors 41 Fagerhult 41 Fröåsa 41 Fårbo 39-40 Getebro 37-38 Hallingeberg 39-41 Karla 59 Kråksjö 41 Lilla Vickleby 41 Lindö 37 Långhult 46 Norra Vi 45 Rya Åsar 57-60 Sandviksås 59 Skölvene 59 Stavsäter 41 Strakaskogen 55 Ulvsdal 40-41 Ytterhult 39-40 Åtvidaberg 41 Östadkulle 59

Appendix 3 Lokal Antal arter (förekomst) Antal ljuskrävande arter Procent ljuskrävande arter Antal skuggarter Procent skuggarter Öppenhet ca 1950 Öppenhet 2002 Förändring öppenhet Albrunna 31 4 12,9 6 19,35 10 5-5 Aspenäs 25 6 24 4 16 37,5 5-32,5 Bokhultet 28 4 14,29 6 21,43 62,5 16,25-46,25 Bondberget 27 3 11,11 5 18,52 45 16,25-28,75 Emsfors 23 6 26,09 5 21,74 67,5 27,5-40 Fagerhult 28 5 17,86 4 14,29 42,5 15-27,5 Fröåsa 18 4 22,22 3 16,67 70 12,5-57,5 Fårbo 18 3 16,67 3 16,67 75 * -46,25 Getebro 26 6 23,08 5 19,23 27,5 21,25-6,25 Hallingeberg 29 6 20,69 5 17,24 17,5 10-7,5 Karla 20 7 35 3 15 85 16,25-68,75 Kråksjö 26 6 23,08 5 19,23 67,5 5-62,5 Lilla Vickleby 28 6 21,43 7 25 10 11,25 1,25 Lindö 26 5 19,23 7 26,92 10 6,25-3,75 Långhult 17 5 29,41 3 17,65 50 26,25-23,75 Norra Vi 31 5 16,13 7 22,58 40 8,75-31,25 Rya ås 14 2 14,29 2 14,29 42,5 6,25-36,25 Sandviksås 22 4 18,18 4 18,18 70 23,75-46,25 Skölvene 23 5 21,74 3 13,04 62,5 10-52,5 Stavsäter 36 7 19,44 8 22,22 30 7,5-22,5 Strakaskogen 26 5 19,23 5 19,23 55 38,75-16,25 Ulvsdal 27 5 18,52 6 22,22 50 6,25-43,75 Ytterhult 33 6 18,18 5 15,15 67,5 22,5-45 Åtvidaberg 27 4 14,81 6 22,22 32,5 8,75-23,75 Östadkulle 27 4 14,81 3 11,11 77,5 8,75-68,75 / n 25,44 4,92 19,6956 4,8 18,6072 48,2 14,55-33,65

Appendix 4 Kartläggning av äldre jordbruk (bete, slåtter, mindre åkerbruk) i de 25 skogarna Lokal Bete/brukad Kommentar t o m år cirka Albrunna 1957 Betades av nötkreatur och häst fram till 1957. (Provytorna minst 90% skogtäckta på ekonomiska kartan, flygfoto 1938.) Aspenäs? (Ingen info om bete/hävd, men spärrgreniga äldre ekar.) Bokhultet? Militärt område 1915-1992. Extensivt skogsbruk, röjning för siktens skull. Bondberget? (Ingen info om bete/hävd; norra provytan spärrgreniga ekar.) Emsfors 1950-1960 Mycket bete fram till 1950-1960. Bete från och till fram till 1995, nöt och får. Ca 50% åker (gult) i södra provytan på ekonomiska kartan (flygfoto) 1937. Fagerhult? Gamla små-åkrar insprängda, nu delvis igenväxta, särskilt nordvästra provytan (visuell inspektion, FG). Fröåsa 1955 I stort sett skogsbete och hagmarksbete. Fårbo? (Ingen info om bete/hävd; men 75% öppen mark 1939-40.) Getebro? Ca 15% åker (gult) i båda provytorna på ekonomiska kartan (flygfoto) 1937-38; spärrgreniga ekar. Hallingeberg? Möjligen bete i början av 1900-talet, men inget bete de senaste 60 åren. Karla 1950 Intensivt bete fram till för 50-60 år sen. Ej bete efter det. Kråksjö by 1980 Betats av kor och ungdjur hela 1900-talet fram till 1980-talet. Även brukat hö på ena ytan denna tid. Ca 10% åker (gult) på norra ytan, ekonomisk karta (flygfoto) 1946. Lindö? Betesdrift och ängsbruk ej förekommit under lång tid. Viss gallring och röjning har skett, främst ur naturvårdande syfte. Lilla Vickleby? (Tagna jordprover tyder på att marken kan varit plöjd, åtminstone fläckvis; lerbitar, FG) Långhult 1955 Betades av kor och ungdjur. Inget bete efter 1960. Ca 10% åker (gult) södra provytan, ekonomisk karta, flygfoto, 1946. Norra vi 1950 Betad av kreatur. Efter 1950 orörd. Rya åsar? (Ingen info om bete/hävd.) Sandviksås 1950 Orörd senaste 50-70 åren. Provytorna har spår av gamla åkrar,särskilt västra (visuell inspektion, FG) Skölvene 1940-(2006) Intensivt bete fram till 1940. Betas till viss del fortfarande men ej mycket (nöt passerar igenom) Stavsäter? Betad och efterhållen i början på 1900-talet. Norra provytan naturvårdsgallrad ca 1990 Strakaskogen 1950 Definitivt obetad sedan 1965 då Assidomän köpte. Ulvsdal 1964 Bete av kor och ungdjur. I början på 1990-talet plockades en del ek ut (gallring). Ytterhult 2006 Är fortfarande naturbete, nu bara nöt (passerar mest genom), förut även får. Antagligen hårdare bete innan Laga skifte (1920-1930). Åtvidaberg 1950-(2006) Antagligen bete fram till 1950-talet, sedan bara svagt bete (nöt passerar igenom) Östadkulle 1950-1960 Slogs med lie fram till första världskriget. Sedan bete av kor.

Appendix 5 Procent öppen himmel vid varje lokal. Lokal Procent öppen himmel Albrunna 11,4 Aspenäs 11,3 Bokhultet 16,7 Bondberget 10,5 Emsfors 11,4 Fagerhult 10,9 Fröåsa 17 Fårbo 14,9 Getebro 15,1 Hallingeberg 11,9 Karla 17 Kråksjö 11 Lilla Vickleby 9,1 Lindö 10,7 Långhult 13,9 Norra Vi 12,3 Rya ås 18,1 Sandviksås 22,9 Skölvene 19 Stavsäter 13,4 Strakaskogen 15,5 Ulvsdal 16,8 Ytterhult 17,4 Åtvidaberg 8,8 Östadkulle 12,9

Appendix 6 Ellenbergskalan: värden och benämning på de ljusförhållanden arten har. Värde Benämning 1 Mkt skuggigt 2 Mkt skuggigt - skuggigt 3 Skuggigt 4 Skuggigt - halvskuggigt 5 Halvskuggigt 6 Halvskuggigt - halvljust 7 Halvljust 8 Halvljust - mkt ljust 9 Mkt ljust (http://de.wikipedia.org/wiki/zeigerwerte_nach_ellenberg)

Appendix 7 Samtliga lavarter från de inventerade lokalerna indelade efter Ellenbergs ljusskala Art Ellenberg Arthonia spadicea 2 Lecanactis abietina 2 Arthonia vinosa 3 Calicium glaucellum 3 Calicium salicinum 3 Calicium viride 3 Chaenotheca chrysocephala 3 Chaenotheca furfuracea 3 Chaenotheca trichialis 3 Dimerella pineti 3 Micarea prasina 3 Opegrapha rufescens 3 Opegrapha vermicellifera 3 Schismatomma pericleum 3 Buellia disciformis? 4 Buellia griseovirens 4 Calicium adspersum 4 Chrysothrix candelaris 4 Cliostomum corrugatum 4 Haematomma ochroleucum 4 Lepraria incana 4 Lopadium disciforme 4 Micarea peliocarpa 4 Opegrapha atra 4 Opegrapha varia var. varia 4 Pertusaria pertusa 4 Thelotrema lepadinum 4 Acrocordia gemmata 5 Bacidia rubella 5 Bacidia subincompta 5 Chaenotheca ferruginea 5 Chanotheca phaeocephala 5 Cladonia coniocraea 5 Hypocenomyce caradocensis 5 Lecanora expallens 5 Nephroma parile 5 Ochrolechia androgyna 5 Parmelia glabratula 5 Pertusaria coronata 5

Pertusaria flavida 5 Pertusaria hemisphaerica 5 Phlyctis agelae? m vita kuddar 5 Phlyctis argena 5 Bacidia arceutina 6 Cladonia squamosa 6 Hypocenomyce scalaris 6 Lecanora carpinea 6 Lecidella elaeochroma 6 Parmelia saxatilis 6 Parmeliopsis ambigua 6 Pertusaria albescens 6 Pertusaria amara 6 Pertusaria coccodes 6 Ramalina farinacea 6 Scoliciosporum chlorococcum 6 Buellia alboatra 7 Buellia punctata 7 Candelariella xanthostigma 7 Evernia prunastri 7 Hypogymnia tubulosa 7 Parmelia omphalodes 7 Parmelia subargentifera 7 Physconia distorta 7 Physconia perisidiosa 7 Platismatia glauca 7 Ramalina fraxinea 7 Ramalina pollinaria 7 Usnea subfloridana 7 Parmelia exasperata 8

Appendix 8 Lavarter med högst ljuskrav, d v s värde 7och 8. Inom parentes visas totala antalet ljuskrävande arter per lokal. Lokal Art Ljuskrav Albrunna (4 st) Buellia punctata 7 Candelariella xanthostigma 7 Evernia prunastri 7 Aspenäs (6 st) Buellia albatra 7 Buellia punctata 7 Evernia prunastri 7 Bokhultet (4 st) Buellia punctata 7 Evernia prunastri 7 Bondberget (3 st) Buellia punctata 7 Ramalina pollnaria 7 Emsfors (6 st) Buellia punctata 7 Evernia prunastri 7 Hypogymnia tubulosa 7 Fagerhult (5 st) Buellia punctata 7 Evernia prunastri 7 Fröåsa (4 st) Evernia prunastri 7 Fårbo (3 st) Buellia punctata 7 Getebro (6 st) Buellia punctata 7 Evernia prunastri 7 Physconia distorta 7

Hallingeberg (6 st) Buellia punctata 7 Evernia prunastri 7 Parmelia subargentifera 7 Karla (7 st) Evernia prunastri 7 Hypogymnia tubulosa 7 Parmelia subargentifera 7 Platismatia glauca 7 Usnea subfloridana 7 Kråksjö (6 st) Buellia punctata 7 Evernia prunastri 7 Parmelia Exasperata 8 Lilla Vickleby (6 st) Buellia albatra 7 Buellia punctata 7 Candelariella xanthostigma 7 Evernia prunastri 7 Physconia perisidiosa 7 Lindö (5 st) Buellia punctata 7 Evernia prunastri 7 Långhult (5 st) Evernia prunastri 7 Parmelia omphalodes 7 Platismatia glauca 7 Norra Vi (5 st) Buellia punctata 7 Evernia prunastri 7 Rya Åsar (2 st) Platismatia glauca 7 Sandviksås (4 st) Evernia prunastri 7 Platismatia glauca 7 Skölvene (5 st) Evernia prunastri 7

Platismatia glauca 7 Usnea subfloridana 7 Stavsätter ( 7 st) Buellia punctata 7 Candelariella xanthostigma 7 Evernia prunastri 7 Ramalina fraxinea 7 Strakaskogen (5 st) Buellia punctata 7 Evernia prunastri 7 Parmelia omphalodes 7 Ulvsdal (5st) Buellia punctata 7 Evernia prunastri 7 Ytterhult (6 st) Buellia punctata 7 Evernia prunastri 7 Parmelia subargentifera 7 Åtvidaberg (4 st) Evernia prunastri 7 Östadkulle (4 st) Evernia prunastri 7

Appendix 9 Arter med ljuskrav 2 och 3, d v s de lavar med lägst ljuskrav. Inom parentes anges lokalens totala antal skuggarter. Lokal Art Ljuskrav Albrunna (6 st) Arthonia spadicea 2 Calicium viride 3 Chaenotheca trichialis 3 Lecanactis abientia 2 Opegrapha vermicellifera 3 Aspenäs (4 st) Arthonia vinosa 3 Calicium salicinum 3 Chaenotheca trichialis 3 Bokhultet (6 st) Arthonia vinosa 3 Calicium viride 3 Chaenotheca chrysocephala 3 Chaenotheca trichialis 3 Lecanactis abientia 2 Bondberget (5 st) Arthonia vinosa 3 Calicium salicinum 3 Calicium viride 3 Chaenotheca trichialis 3 Emsfors (5 st) Arthonia vinosa 3 Calicium glaucellum 3 Calicium viride 3 Chaenotheca chrysocephala 3 Fagerhult (4 st) Arthonia vinosa 3 Calicium salicinum 3 Calicium viride 3 Fröåsa (3 st) Dimerella pineti 3 Opegrapha rufescens 3 Fårbo (3 st) Arthonia vinosa 3 Dimerella pineti 3 Getebro (5 st) Arthonia vinosa 3 Calicium salicinum 3

Calicium viride 3 Opegrapha rufescens 3 Hallingeberg (5 st) Arthonia vinosa 3 Calicium salicinum 3 Calicium viride 3 Opegrapha rufescens 3 Karla (3 st) Arthonia vinosa 3 Lecanactis abientia 2 Kråksjö (5 st) Arthonia vinosa 3 Calicium viride 3 Dimerella pineti 3 Lecanactis abientia 2 Lilla Vickleby (7 st) Arthonia vinosa 3 Calicium salicinum 3 Calicium viride 3 Chaenotheca trichialis 3 Dimerella pineti 3 Opegrapha rufescens 3 Lindö (7 st) Arthonia spadicea 2 Arthonia vinosa 3 Calicium salicinum 3 Calicium viride 3 Chaenotheca trichialis 3 Dimerella pineti 3 Långhult (3 st) Arthonia vinosa 3 Dimerella pineti 3 Norra Vi (7 st) Arthonia vinosa 3 Calicium salicinum 3 Calicium viride 3 Chaenotheca chrysocephala 3 Opegrapha rufescens 3 Schismatomma pericleum 3 Rya Åsar (2 st) Arthonia vinosa 3 Sandviksås (4 st) Arthonia vinosa 3 Dimerella pineti 3

Lecanactis abientia 2 Skölvene (3 st) Arthonia vinosa 3 Lecanactis abientia 2 Stavsätter (8 st) Arthonia vinosa 3 Calicium salicinum 3 Calicium viride 3 Chaenotheca chrysocephala 3 Chaenotheca trichialis 3 Opegrapha rufescens 3 Schismatomma pericleum 3 Strakaskogen (5 st) Arthonia vinosa 3 Calicium salicinum 3 Calicium viride 3 Opegrapha rufescens 3 Ulvsdal (6 st) Arthonia vinosa 3 Calicium glaucellum 3 Calicium salicinum 3 Calicium viride 3 Opegrapha rufescens 3 Ytterhult (5 st) Arthonia vinosa 3 Calicium viride 3 Opegrapha rufescens 3 Schismatomma pericleum 3 Åtvidaberg (6 st) Calicium salicinum 3 Calicium viride 3 Chaenotheca furfuracea 3 Chaenotheca trichialis 3 Dimerella pineti 3 Östadkulle (3 st) Arthonia spadicea 2 Arthonia vinosa 3 Dimerella pineti 3

Appendix 10 Intervjufrågor och svar som ställdes till intervjupersonerna vid de olika lokalerna. Pedagogiska frågor 1. Vad i skogen väcker intresse hos dig? 2. Vad tycker du är intressant med skogen ur ett historiskt perspektiv? 3. Vad tycker du att elever i skolan bör lära sig om skogen? 4. Hur gammal är du? 5. Vad arbetar du med? Östadkulle NB, Anette Karlsson, markägare, 13/11-06 1. Lite allt möjligt. Främst bär och växter. 2. Veta vad som har varit tidigare. Här finns t ex stenar som tyder på att någon har bott här under 1800-talet. Spår av en gammal brunn. Intressant att veta skogens historia och kanske även söka mer information. 3. Olika lövträd och fåglar. Djur och växter. 4. 46 år 5. Arbetslös, går en utbildning. Sandviksås NB, Göte Isaksson, markägare, 5/10-06 1. Gillar skog, den har format hela hans liv. Ogillar kalhyggen! Bra med små öppna ytor med naturlig skog som kommer in. Skogen är rogivande, gillar att gå i skogen och följa upp den genom tiden. 2. Ett historiskt område som har mycket att berätta. Göte berättar om hur människorna har haft det förr i tiden. Om fattigdom, svält och när vargen var där. 3. Förr var man mycket beroende av skogen. Att vi finns idag beror på att skogen har hjälpt tidigare generationer att överleva. Skogen en del av överlevnaden. 4. 69 år 5. Pensionär, arbetar på gården med ungdjur. Inga mjölkkor. Fröåsa NB, Bo Karlsson, markägare, 11/10-06 1. Mycket är intressant med skogen. Skogens utveckling med plantering, gallring osv. att följa upp skogen. Avkopplande att gå i skogen. Jakt och svampplockning. 2. Vet ej 3. Alla borde ta en jägarexamen, väldigt allmänbildande med t ex djurkännedom. 4. 57 år 5. Jord- och skogsbruk Stavsäter, Robert Ekman, markägare, 10/11-06 1. Produktionsskog 2. skogshistorian, hur värdet av skogen har förändrats. Innan 1700-talet, knappt något värde alls. Roberts släkt har arbetat med skog sedan 1600-talet. 3. Barn idag är fjärmade från naturen, borde placeras i skogen i två år. Skogsbrukets funktion och ekonomiska premisser.

4. 55 år 5. Skogen Bokhultet, Lars Andersson, Växjö kommun. 3/10-2006 1. Variationen, gamla träd och lövskog. 2. Gamla träd, de kan berätta mycket om historien. 3. Uppleva skogen, använda den och på så sätt kunna uppleva dess skönhet. 4. 57 år 5. Kommunekolog Kråksjö by, Nils-Olof Lennartsson, markägare. 3/10-2006 1. Skogsbruket. Man kan sätta sig på en stubbe och bara titta. 2. Gamla träd. 3. Plantera och röja och sedan se det växa upp. Plocka svamp. 4. 63 år 5. Kör timmerbil. Ulvsdal, Ann Petersson, 3/10-2006 1. Det komplexa livet i skogen. Det tar aldrig slut. Fungerar under alla årstider. 2. När man förstår hur den uppstått. Hitta spår, gamla lämningar och kan då föreställa sig vad den kan ha använts till. 3. Få en relation till skogen, inte bara lära sig. Ta in skogen i hjärtat. Börja tidigt. 4. 49 år 5. Lärare Långhult, Sven-Gunnar Ekblad, markägare. 9/10-2006 1. Både produktion och naturvård. 2. Förvaltningen av skogen. Gamla träd. 3. De bör vara ute mer i skogen med kunniga personer. Vara med på intressant exkursioner, det skapar intresse. 4. 75 år 5. Tandläkare Ytterhult, Anders Heidersjö, markägare. 9/10-2006 1. Biologiska mångfalden 2. Ekskogen, se hur gamla de är och kunna se hur skogen sett ut förr i tiden. 3. Vad som finns i skogen. 4. 60 år 5. Skogsbruket på egna gården och slöjdlärare. 36

Emsfors, Fredrik Jerner, ängshävdare. 30/10-2006 1. Ekosystemen, fåglar och årstidsväxlingarna. 2. Hur man har brukat och använt skogen. Se tecken och försöka läsa landskapet. 3. Ekosystemen förenklat. Olika skogstyper i landet. Försöka få dem att upptäcka tecken och tolka landskapet. 4. 40 år 5. Lärare åk 1-7 Åtvidaberg, Jens Johannesson, Länsstyrelsen Östergötland. 14/11-2006 1. Känslan av vildmark, en lugn och trygg miljö. Även det djur och växtliv som skogen döljer. 2. Dels hur skogen använts av människan, samt tiden innan. Vi kan nog inte ana hur grova träd det har funnits. 3. Att det är en trevlig och trygg miljö att vistas i, även spännande att vistas i. 4. 35 år 5. Biolog Åtvidaberg, Göran Borkén, Åtvidabergs kommun. 15/11-2006 1. Mångfalden, stillheten, tystnaden och upplevelsen. 2. Se spår av människan och hur de utvecklats. Även det som människan ej påverkat, det orörda. 3. Att det inte är farligt att gå ut i skogen, få en vana. Se sambanden. Lärarna måste våga ta ut eleverna i skogen. 4. 49 år 5. Biolog/ ekolog 37