Förebygg diskriminering på arbetsplatser och gör det lättare att anmäla trakasserier

Relevanta dokument
Rutin och handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Rutin avseende diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier i arbetslivet.

Rutin vid kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier

Sexuella trakasserier

Kränkningar, diskriminering och repressalier

Rutin avseende kränkande särbehandling i arbetslivet

Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE

Vad är arbetsmiljö? Fysisk arbetsmiljö Psykisk och social arbetsmiljö

genom att den går ned i tid. Förslaget riskerar dessutom att ytterligare öka kvinnors deltidsarbete, vilket tvärtom behöver minska.

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Bibi, butiksanställd

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Handlingsplan för att förebygga och hantera kränkningar och repressalier


Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Motion till riksdagen 2016/17:158 av Ali Esbati m.fl. (V) 3 En bättre arbetsmiljö för ett mänskligare arbetsliv 2

Kränkning eller trakasserier AFS eller dl VILKET ANSVAR HAR LU:S CHEFER OCH MEDARBETARE?

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Vad säger lagen om #metoo?

Rutin för arbete mot kränkande särbehandling i arbetslivet (inklusive diskriminering och trakasserier)

Riktlinje för hantering av kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier inom Mullsjö kommun

Mellan den som utsätts och den som utsätter står du.

Policy. mot kränkande särbehandling, diskriminering och sexuella trakasserier

Nya bestämmelser för arbetsgivare 1 (6)

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER

Jämställdhetsplan 2010 för

Policy kränkande särbehandling och diskriminering

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Arbetsgivarens aktiva åtgärder

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Riktlinjer mot kränkande särbehandling

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Plan Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Personalenheten Castor

med anledning av prop. 2016/17:28 Upphandling av vissa kollektivtrafiktjänster

LIKA RÄTTIGHETER LIKA MÖJLIGHETER

med anledning av prop. 2015/16:135 Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja lika rättigheter och möjligheter

Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Högt tempo och bristande ledarskap. Psykosocial arbetsmiljöenkät bland Hotell- och restaurangfackets medlemmar

Kränkande särbehandling

295 (236 Kvinnor 61 Män) Undersköterskor

Riktlinjer. Diskriminering och likabehandling

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen

Policy för likabehandling

Sven Lindblom 1

Remissyttrande av betänkandet Ett arbetsliv i förändring - hur påverkas ansvaret för arbetsmiljön? SOU 2017:24

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

Riktlinjer mot KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING, TRAKASSERIER OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Riktlinjer. Riktlinjer mot kränkande särbehandling KS Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente. Strategi Taxa

Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Riktlinjer mot trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling

POLICY MOT SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR PÅ GRUND AV KÖN SAMT ANMÄLNINGSRUTIN

Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG 15 KS/2017:162

Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31)

TöREBODA KOMMUN. Pu 43. Sida 1 av 8 Datum jämställdhets- och. mångfaldsplan f')- 'i T?

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER VID DISKRIMINERING, TRAKASSERIER, SEXUELLA TRAKASSERIER, REPRISALIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

Enkät: Lärosätets arbete med studenternas psykosociala arbetsmiljö

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier

Reflektioner runt trepartssamtal om sjukskrivningar

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Främjandeplan för likabehandling, jämställdhet och mångfald

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Rapport 2017:6 En vitbok om kvinnors arbetsmiljö

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Vad gäller vid kränkning av skyddsombud? JOBBET OCH LAGARNA

Sätt stopp för kränkningar!

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan

Bättre arbetsmiljö varje dag

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan

Arbetsmiljöverket. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör

Skyddsombudsundersökning

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Nya regler i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Fattiga EU-medborgare en politik med både hjärta och hjärna

Lagen om anställningsskydd

JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Hofors kommun

Bängans Bygge. Vad är jargong?

Framtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör

Transkript:

Kommittémotion L Motion till riksdagen 2018/19:2060 av Gulan Avci m.fl. (L) Förebygg diskriminering på arbetsplatser och gör det lättare att anmäla trakasserier Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmiljöstrategin i större utsträckning bör omfatta initiativ som underlättar för arbetsgivare i alla branscher att bedriva ett bra förebyggande arbete och tillkännager detta för regeringen. 2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra arbetsmiljön i kvinnodominerade yrken och tillkännager detta för regeringen. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsmiljöverket och DO ska underlätta för tips och anmälningar och tillkännager detta för regeringen. 4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skyddet för visselblåsare på arbetsplatser och tillkännager detta för regeringen. 5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda skyddsombudens verksamhet och tillkännager detta för regeringen. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur Sveriges minimiregler för arbetsmiljöskydd och anställningsvillkor kan gälla för samtliga arbetsplatser och tillkännager detta för regeringen. 7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att agera för att det oskäliga lönegapet mellan kvinnor och män ska minska och tillkännager detta för regeringen.

Fysisk och psykisk arbetsmiljö Även om arbetsmiljön generellt sätt är god i Sverige i en internationell jämförelse finns det mycket kvar att göra för att säkra varje individs trygghet på arbetsplatsen. Alla arbetsplatser, oavsett om det finns gällande kollektivavtal eller inte måste vara säkra och bra arbetsplatser. Det behövs en tydlig och effektiv arbetsmiljölagstiftning samt en diskrimineringslag som gör det dyrt att bete sig illa. Arbetsgivaren är skyldig att förebygga psykisk och fysisk ohälsa. Det handlar om den fysiska arbetsmiljön för att förhindra skador men också att förebygga och åtgärda diskriminering, trakasserier och mobbning. Företag måste följaktligen ges förutsättningar för att organisatoriskt förebygga arbetsmiljöskador. Det kan exempelvis vara genom utbildningar om hur arbetsgivaren systematiskt kan jobba med arbetsmiljöarbetet. Arbetsskadestatistiken visar på en uppgång av anmälda arbetsolyckor. En särskilt oroväckande trend är att anmälningarna av arbetssjukdomar bland kvinnor till följd av organisatoriska och sociala problem har ökat åtta år i rad. Mycket av den stress och överbelastning som många av arbetstagarna kan känna beror ofta på dålig planering ifrån arbetsgivarsidan. Allt för ofta glöms den psykiska ohälsan bort. Vi har i dag ett väldigt stort problem inte bara i arbetslivet utan i hela samhället med psykisk ohälsa och det är framförallt kvinnor som drabbas. Den psykiska ohälsan är i dag den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning. Bland kvinnor är det den vanligaste orsaken. Det är ett omfattande arbetsmiljöproblem som måste tas på fullaste allvar. Under det gånga årets #Metoo-kampanjer uppmärksammades och utmanades diskriminering och förlegade normer på arbetsplatser. Uppropen har blottlagt det systematiska förtryck och kränkningar som flertalet kvinnor har fått utstå på sina arbetsplatser. I förlängningen leder det till bland annat psykisk ohälsa som är en av Sveriges vanligaste hälsoproblem. Enligt studier är psykisk ohälsa mycket vanligare hos svenska kvinnor än män, där 25 procent av kvinnor lider av det medan motsvarande siffra för män är 15 procent. Det har blivit uppenbart att svensk arbetsmiljöpolitik behöver ändra inriktning så att psykisk ohälsa, mobbning och sexuella trakasserier tas på fullaste allvar och förebyggs. 2

Gör det enklare att tipsa och anmäla Av Riksrevisionens granskning 2016:23 En god arbetsmiljö för alla framkommer att tips och anmälningar skulle kunna användas i högre grad för att upptäcka arbetsplatser med bristfällig arbetsmiljö. Jämfört med exempelvis Norges motsvarande myndighet får Arbetsmiljöverket in betydligt färre tips 1 600 jämfört med 7 000 i Norge. Tips har fördelen av att handla om ett aktuellt problem och är därför ofta angelägna att agera på. Riksrevisionen noterar att Arbetsmiljöverket inte lyfter möjligheten till tips och anmälningar på sin hemsida. Genom en mer systematisk strategi för att motta och uppmuntra till tips skulle fler arbetsplatser med bristande arbetsmiljö upptäckas och inspekteras. Det skulle vara en viktig signalverkan och förhoppningsvis resultera till att fler arbetsgivare skulle börja agera förebyggande men också ta sitt ansvar när diskriminering uppenbarar sig på arbetsplatserna. I en TCO-rapport från 2013 framkommer det att när trakasserier och sexuellt ofredande gått så långt att arbetsgivaren har polisanmält händelsen är det inte ovanligt att arbetsgivaren känner att hen har gjort sin plikt och lutar sig tillbaka - utan att ändra de strukturella problemen som finns på arbetsplatsen. Det viktigaste för att komma åt arbetsmiljöproblem är att förebygga orsaken och där har arbetsgivaren ett otroligt stort ansvar men allt för ofta sker inte det utan påtryckningar utifrån. Liberalerna vill därför att det ska bli enklare för arbetstagare att anmäla sina arbetsplatser till Arbetsmiljöverket och DO. Vi behöver korta de avstånd som krävs för att kvinnor och män ute på arbetsplatser ska våga säga ifrån. Att det ska behöva krävas ett #Meetoo upprop för att löntagare i Sverige över huvud taget ska våga säga ifrån är rätt talande vi måste göra det enklare att tipsa och göra anmälningar om missförhållanden på arbetsplatser. Personer som vågar anmäla och påtala brister, så kallade visselblåsare, måste få stöd av så väl myndigheter och arbetsgivare till att göra så. Liberalerna vill därför ge Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda hur det kan bli enklare att rapportera utan att riskera påföljder från så väl arbetsgivare och andra anställda. Det måste kunna ske 3

anonymt, framförallt ifall det är arbetsgivaren som exempelvis har trakasserat personen som anmäler. Sanktioner måste vara strängare mot aktörer som vill förvägra visselblåsare att yttra sig. Skyddsombud Skyddsombuden fyller en oerhört viktig funktion på svenska arbetsplatser. Skyddsombud finns på företag med minst fem anställda och tillsätts av den lokala fackliga organisationen. Finns det ingen sådan organisation tillsätts denna av arbetstagarna. Tyvärr vet få arbetstagare om den möjligheten. Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och kan exempelvis stoppa farligt arbete samt ha en löpande kontakt med arbetsgivaren gällande planering och arbetsmiljöutmaningar. Funktionen för skyddsombud och skyddskommittéer fungerar emellertid bättre på vissa arbetsplatser än andra. Men det är uppenbart att mycket har hänt på svensk arbetsmarknad sen 70-talet då lagen skrevs. Arbetsmiljölagen, som styr skyddsombudens uppdrag, behöver därför ses över för att modernisera uppdraget och för att hantera den verklighet vi arbetar och verkar i idag. Sedan lagen skrevs har det skett i huvudsak tre stora förändringar på svensk arbetsmarknad. Det ena är att fackanslutna har minskat, vilket leder till att fler och fler arbetsplatser inte har någon lokal facklig organisation som kan tillsätta ett skyddsombud. Det andra är att företag och arbetsplatser ser annorlunda ut idag än förut, vi har inte lika många stora företag utan istället flera småföretag med färre än fem anställda, till exempel har 96 % av alla företag färre än 10 anställda. För det tredje har det blivit uppenbart att arbetsmiljöutmaningarna hos flertalet arbetsplatser ser annorlunda ut idag än förut. Med stöd av 6 kap. 7 arbetsmiljölagen kan ett skyddsombud stoppa farligt arbete, exempelvis en sågmaskin som inte går att stängas av. De problemen finns fortfarande idag men flera arbetsplatser upplever andra arbetsmiljöproblem. Hur klassas dagens arbetsmiljöutmaningar som psykisk ohälsa, trakasserier och mobbning? Hur långt kan det gå innan ett skyddsombud kan stoppa en arbetsplats där anställda systematiskt trakasseras och mobbas? Liberalerna vill därför se över skyddsombudens uppdrag vilket bör bli föremål för en statlig offentlig utredning. Huvuddragen för de nya skyddsombuden bör vara att de inte 4

längre ska tillsättas av de lokala arbetstagarorganisationerna utan av dess arbetstagare som regel. Ifall de är fackanslutna är det högst välkomnat men det är på arbetsplatser utan kollektivavtal och fackanslutna som behovet av förbättrad arbetsmiljö är som störst. Deras rättigheter vill Liberalerna stärka. Dessutom ska skyddsombuden, likt visselblåsare, ha möjlighet till direktkontakt med DO och Arbetsmiljöverket ifall det är så att arbetsplatsen bryter mot föreskrifter eller lagar. Det är av essentiell innebörd att det nya skyddsombudet kopplas samman med förbättrat tipssystem för enskilda löntagare. Det kan vara så att det är både skyddsombudet och arbetsgivaren som trakasserar en löntagare och då måste det finnas förbättrade möjligheter och ökad information om hur arbetstagaren går direkt till arbetsmiljöverket och DO. Dessutom ska skyddsombudet få ett utökat ansvar gällande psykisk ohälsa, trakasserier och mobbning. Detta ska ingå i skyddsombudens utbildning och utvecklas tydligare i skyddsombudens uppgifter. Stora trygghetsskillnader på svensk arbetsmarknad Svensk arbetsmarknad har stora klyftor vad beträffar anställningsskydd och arbetsmiljö. Sverige har en av västvärldens största trygghetsskillnader mellan fast anställning och tillfällig anställning. Parterna ansvarar huvudsakligen för villkoren på svensk arbetsmarknad och arbetsplatser med gällande kollektivavtal har generellt sätt goda arbetsvillkor. Det är självfallet åtråvärt att parterna producerar bra villkor men dessvärre är det alltför många arbetsplatser som inte har kollektivavtal eller kan erbjuda fasta anställningar. Eftersom att det är mycket dyrare och krångligare att erbjuda en person fast tjänst väljer flera småföretagare, av förklarliga skäl, att istället erbjuda tillfälliga anställningsformer. Ifall en småföretagare vill expandera sin verksamhet är det en otroligt stor risk att anställa en person till fast tjänst, eftersom att det är så pass svårt att avskeda den anställde. Vi liberaler anser att det är bra att det finns flexibilitet på arbetsmarknaden. Det är bra att det finns möjlighet att få ett första jobb med lite lägre arbetsrättsligt skydd eftersom att det både ger individen arbetslivserfarenhet och möjlighet att söka sig vidare till nya jobb. Men självklart ser vi också problemen med att ta steget från en tillfällig till en fast anställning Det resulterar i att flertalet utsatta grupper cementeras fast i otrygga anställningar och bidragsformer eftersom att vår arbetsmarknad är för stelbent. 5

Enligt SCB har var femte utrikesfödd en otrygg anställning och mörkertalet är säkerligen stort. Vi behöver agera kraftfullt för att även anställningsformer med lågt arbetsrättsligt skydd efterlever de minimiregler som återfinns i våra arbetsmiljölagar och föreskrifter. Därför bör en utredning tillsättas som undersöker hur vi kan säkerställa att det inte finns arbetsplatser som erbjuder sämre arbetsvillkor än vad som är lagens syfte. I Liberalernas arbetsmarknadsmotion föreslår vi hur dagens fasta anställningar kan bli mer flexibla och i vår höstbudget föreslår vi hur vi kan skapa ytterligare en anställningsform med något lägre lön men som skyddas i enlighet med LAS. Ett arbete är alltid bättre än inget arbete alls. Men för att fler människor ska kunna göra klassresor behöver trygghetsskillnaden mellan fasta och tillfälliga anställningar överbryggas så att steget inte blir alldeles för brant. Minska lönegapet mellan kvinnor och män Det skiljer cirka 3 miljoner kronor i genomsnitt i arbetslivsinkomst mellan kvinnor och män. Orättfärdiga löneskillnader måste tas bort. Arbetet mot diskriminering måste fortsätta och en del av detta är att företag gör så kallade lönekartläggningar. Föräldraförsäkringen är central när det gäller frågan om hur ett jämnare uttag av föräldraledighet liksom vård av sjukt barn kan främjas. Det finns flera politiska förslag som skulle motverka att lönegapet skulle minska. Vårdnadsbidraget skulle hämma kvinnors inträde på arbetsmarknaden och förslaget om sex timmars arbetsdag skulle leda till att fler kvinnor förpassades till deltidsanställning. För oss liberaler är det självklart att det ska vara möjligt att göra en lönekarriär även i traditionellt kvinnodominerade yrken. Det är oroande att regeringen avser att avsevärt försvåra för välfärdsföretagen vilket hotar många kvinnors företagande. Regeringens förslag om vinsttak slår ut kvinnliga företagare, försämringar i RUT försvårar för kvinnor att vara sin egen arbetsgivare och därmed förutsättningarna att skapa jobb till andra kvinnor. Bilden förstärks även av OECDs senaste rapport som visar att Sverige är det land i hela OECD där det lönar sig allra minst att utbilda sig. I många kvinnodominerade yrken är det ibland till och med en förlustaffärer att utbilda sig. 6

Exempel på kvinnligt dominerade yrkesgrupper där det lönar sig alldeles för dåligt att utbilda sig är socialsekreterare, lärare och sjuksköterskor. De blir i dag ofta klämda mellan orimliga krav, stor stress, patienter, klienter, elever, dåligt chefskap, otydlighet i arbetsuppgifter och dessutom en inadekvat lön. Det måste löna sig att utbilda sig i Sverige även för kvinnor. Gulan Avci (L) Maria Nilsson (L) Tina Acketoft (L) Mats Persson (L) Christer Nylander (L) Emma Carlsson Löfdahl (L) Allan Widman (L) 7