Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal på Enköpings grundskolor. Vi förväntar oss därför att deltagande personal betraktar samarbetet med oss som fortbildning och försöker tillägna sig aktiviteterna så att man senare kan använda dem i sin egen undervisning. Ditt eget agerande vid de olika aktiviteterna kan variera beroende på övningens art och det är något vi kan diskutera på plats. För att göra våra teman så lätta som möjligt att tillägna sig föredrar vi att de flesta aktiviteterna genomförs i skolans närmiljö och vi försöker planera dem så att de är enkla att genomföra och inte kräver dyr specialutrustning. Hållbar utveckling är ett begrepp som alla känner till. Trots detta är det ofta frustrerande svårt att sätta fingret på vad begreppet egentligen innebär. Hållbar utveckling är ett begrepp som används för att peka ut en önskvärd samhällsutveckling. Den kanske vanligast förekommande definitionen av begreppet kommer ur Bruntlandkommissionens rapport "Vår gemensamma framtid" som publicerades 1987: Hållbar utveckling Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det innehåller två grundläggande koncept: Behov, och speciellt de grundläggande behoven hos världens fattiga för vilka prioritet ska ges, och de begränsningar av ekosystemens möjligheter att tillgodose nuvarande och framtida behov som också bestäms av teknologi och social organisation. Men vad betyder detta i praktiken? Ett sätt att göra begreppet mer konkret är att definiera det i termer av olika dimensioner eller kategorier av fenomen, resurser och processer, exempelvis genom att tala om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Två olika sätt att beskriva hur dessa olika dimensioner hänger ihop ser du i bilden nedan. Den vänstra modell förmedlar en bild av hållbar utveckling där samtliga tre dimensioner ges lika tyngd och värde. Till höger ser du ett alternativt sätt att beskriva hållbar utveckling. Här beskrivs begreppet som en hierarki där ekologisk hållbarhet tillskrivs fundamental vikt och ses som en förutsättning för såväl social som ekonomisk hållbarhet.
Skolverket: Enligt skolverket ska undervisning i hållbar utveckling bedrivas på ett sätt som förbereder eleverna på ett aktivt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt handlande. Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokratiska arbetssätt kritiska förhållningssätt ämnesövergripande samarbeten mångfald av pedagogiska metoder delaktighet och inflytande Lgr-11 Skolans värdegrund och uppdrag: Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Exempel på hur temat är kopplat till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll Förmågor inom biologi använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. VAD? FÖR VEM Centralt innehåll åk 7-9 Hållbar Utveckling Åk 6-9 Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
Då hållbar utveckling är ett stort och vitt begrepp har vi valt att i detta tema fokusera på övningar som på ett konkret sätt låter eleverna uppleva och reflektera kring begreppet ekologisk hållbarhet. Vårt utepass ska ses som en liten del av ett större tema kring hållbar utveckling. Förslag till aktiviteter att arbeta med i klassrummet: Ett sätt att angripa ämnesområdet är att arbeta med Sveriges miljömål som utgångspunkt. Du hittar massor av inspiration här: http://www.miljomal.se/skola/ Materialet på dessa sidor är väldigt tydligt strukturerat och innehåller allt från läraroch elevblad till matriser kopplade till målen i lgr11. Naturskolans uteaktiviteter: Plats: Utepasset genomförs lämpligen i skolans direkta närhet i en lättillgänglig skog med möjlighet att vara på någon lite större plan, öppen yta. Upplägg: Utepasset genomförs som en serie övningar som tillsammans ska försöka skapa en helhet. Målet är att upplevelsen av den vilda naturen tillsammans med pedagogiska övningar ska ge eleverna förutsättning att förstå viktiga begrepp samt reflektera och ta ställning kring hållbarhetsfrågorna. Vi använder Joseph Cornells koncept flow learning för att ge förutsättningar för koncentrerat lärande. Utepasset ska som vi tidigare sagt ses som en del i ett större tema. Passet ingår lämpligen som en konkret och upplevelsebaserad del av en pedagogisk planering. För- och efterarbete genomförs av ordinarie lärare. Begrepp som berörs under utepasset: Bioackumulering Biologisk mångfald Biotop Ekosystem (näringskedjanäringspyramid-näringsväv) Fotosyntes klorofyll Kretslopp Nedbrytare Population Ekosystemtjänster
Övningar: 1. Noaks ark. En att väcka entusiasmen övning som får oss att skratta och komma igång. Övningen beskrivs i Sharing nature s. 86-87 2. Onaturlig stig. En övning som får eleverna att fokusera och koncentrera sig Övningen beskrivs i Sharing nature s. 86-87 3. Djur och växter på ryggen. Eleverna får varsitt hemligt djur eller växt fastsatt på ryggen. Det gäller att med ja/nej frågor lista ut vad man har på ryggen. Därefter får eleverna bilda näringskedjor/vävar och diskutera varför de hör ihop. 4. Näringsväv med klämmor (enl. Skottland) Välj ut ett antal växter och djur som lever kring en viss biotop. (Damm, sjö, skog, hagmark etc.) Gör inplastade lappar med bild på djuret-växten på ena sidan och lite text om vad för slags näring som behövs för att djuretväxten ska kunna överleva på andra. Sätt fast ett snöre så du kan ha lappen kring halsen på ena sidan av lappen och ett ca. 80 cm långt snöre med en krokodilklämma på andra sidan. Låt eleverna gå runt och titta på varandras lappar och när dom möter någon dom kan äta eller utnyttja för sitt näringsbehov så nyper dom fast sin krokodilklämma på deras lapp. Introducera efter ett tag när några elever inte hittar någon att sätta fast sig på solen, nedbrytare och döda växter och djur (detritus) för att kunna skapa fungerande kretslopp. Kan utvecklas på många olika sätt. Exempelvis genom att man diskuterar vad som händer om olika arter slås ut och den biologiska mångfalden minskar. (Begrepp som berörs: Ekosystem (näringskedja-näringspyramid-näringsväv), Biologisk mångfald, Kretslopp, Nedbrytare, Biotop) 5. Akumuleringsleken. Växtätare (minst 10) ska samla på små växter (olika färgade papperslappar). De måste ha minst fem stycken i slutet för att överleva. Efter trettio sekunder släpps två eller tre rovdjur som äter växtätarna. Om de tar en växtätare får de alla sina papperslappar. De måste samla på 15 lappar för att överleva. Med trettio sekunder kvar släpps toppkonsumenten. Den kan äta både rovdjur och växtätare och behöver 30 lappar för att överleva. I slutet berättar man att en viss lappfärg är giftig. Om man har 5 av den giftiga färgen är man förgiftad och dör. Då ser man att bara toppkonsument och ibland andra rovdjur förgiftas. Leken körs om några gånger men reglerna kan ändras. Begrepp som berörs: (Bioackumulering, Population)
6. Fjäril söker. Övningen beskrivs på s.198-199 i Att lära in UTE för hållbar utveckling. Begrepp som berörs: (biologisk mångfald, Ekosystemtjänster, Biotop) 7. Från ljus till socker. Övningen beskrivs på s.159-161 i Att lära in UTE för hållbar utveckling. Begrepp som berörs: (Fotosyntes klorofyll) 8. Utvärdering: Vikardikt med dagens begrepp. Ett sätt att tillsammans utvärdera dagen och bilda meningar som innehåller de begrepp vi arbetat med. Övningen beskrivs i Sharing nature s. 171-172. Vi lägger till att varje mening ska innehålla minst ett av begreppen som är listade ovan. Vi avslutar dagen med att läraren deklamerar dikterna med inlevelse och ackuratess. Litteratur: Att lära in UTE för hållbar utveckling, Lisa Behrenfeldt m.fl. ISBN: 978-91-979600-8-3 Sharing Nature Nature awareness activities for all ages, ISBN: 978-800-424-1055 Joseph Cornell