Verktyg för begreppsmodellering med STANLI-språket. Kravspecifikation

Verktyg för begreppsmodellering med STANLI-språket Kravspecifikation Utarbetad i samarbete med: AB Svensk Byggtjänst Försvarsmakten Försvarets materielverk Stockholms läns landsting (IA-SLL) Sveriges geologiska undersökning Version 1.0, 2000-07-24

Stanli-projektet inom STG utvecklar standarder som ska förenkla och effektivisera produktion och användning av geografiska data. Standarderna ska ge förutsättningar för att säkerställa att databaser får en tryggad livscykel och kan användas brett och enkelt, inte bara inom Sveriges gränser. Stanli-projektets sekretariat Telefon: 08-13 62 76, E-post: stanli@stg.se Internet: www.stg.se/projekt/stanli Fakta om STG STG är ett av åtta standardiseringsorgan som är auktoriserade av SIS Standardiseringen i Sverige. STG utarbetar övergripande och tvärtekniska standarder och standarder inom områden som till exempel arbetsmiljö, personlig säkerhet, dokumentation, bränslen, förpackningar och distribution, konsumentvaror, kemiteknik, kvalitetsledning, livsmedel, landskapsinformation, miljöledning, papper och massa samt yttre miljö. STG administrerar svenskt deltagande i globalt och europeiskt standardiseringsarbete. Standardiseringsgruppen STG 112 89 STOCKHOLM Telefon: 08-13 62 50 Telefax: 08-618 61 28 E-post: info@stg.se Internet: www.stg.se Copyright Innehållet i denna skrift får användas och spridas fritt under förutsättning att källan anges. Skriften kan hämtas på www.stg.se/projekt/stanli. 2 (21)

Innehåll 1 INLEDNING...4 2 BAKGRUND...6 3 PROJEKTUPPLÄGG...8 4 KRAVSAMMANSTÄLLNING...9 5 VÄGLEDNING FÖR VERKTYGSUTVECKLING...17 BILAGA A BILAGA B RESURSBEHOV FÖR FRAMTAGNING AV UTBYTESMEKANISM...18 RESURSBEHOV FÖR FRAMTAGNING AV MEKANISM FÖR KONVERTERING MELLAN STANLI-SPRÅKET OCH EXPRESS RESPEKTIVE UML...20 BILAGA C REFERENSER...21 3 (21)

1 Inledning Detta dokument är en kravspecifikation för ett verktyg avsett att stödja begreppsmodellering med Stanli-språket och Stanli-metoden. Stanli-språket ingår i Tekniskt ramverk för geografisk information, STG Hb 171 som kan beställas från SIS Förlag, 08-610 30 60 eller sis.sales@sis.se. Syftet med att utarbeta och publicera kravspecifikationen är: - Att stimulera programvaruleverantörer att förse marknaden med programverktyg som stödjer Stanli-språket. - Att minst en leverantör utvecklar programvara för begreppsmodellering med Stanli-språket baserad på kravspecifikationen. - Att underlätta upphandling av programverktyg för modellering. - Att stimulera en utökad användning av begreppsmodellering för bland annat systemutveckling och etablering och spridning av enhetliga verksamhetsbegrepp. Kravspecifikationen kan också ligga till grund för en av Stanli samordnad upphandling för projektdeltagarnas räkning. Innehållet i kravspecifikationen baseras på resultatet av det kravsammanställningsprojekt som drivits i Stanlis regi vintern 2000. I detta arbete har krav från ett antal intressentgrupper analyserats och sammanställts. Intressentgrupperna representerar slutanvändare (verksamhetsfolk), metodkonsulter/modelleringsledare och verktygsleverantörer. Följande har deltagit i arbetet: Almgren, Roland Andersson, Björn Cederholm, Torbjörn Holmberg, Göran Häggström, Lars Lundgren, Berndt Sandström, Sten Svensson, Örjan Westerberg, Susanne Conformics AB Stockholms stadsbyggnadskontor STG, projektledare Stockholms Läns Landsting AB Svensk Byggtjänst KTH, Byggandets informationsteknologi Sveriges geologiska undersökning GIS-centrum Metcon AB 1.1 Använda termer och begrepp I dokumentet används bland andra nedanstående termer, förkortningar och begrepp. Stanli-språket - se avsnitt 2.2 Stanli-metoden - se avsnitt 2.2 Express Ett formellt språk för specifikation av informationsstruktur (ISO 10303-11). 4 (21)

UML (Unified Modelling Language) Språk för modellering av främst objektorienterad systemutveckling. Marknadsförs av ägarföretaget Rational som en standard och är också accepterat som en sådan av OMG (Object Management Group). Föreligger i version 1.3. XML (X-tensible Markup Language) Språk skapat för att överbrygga de begränsningar som föregångarna SGML (stor komplexitet) och HTML (begränsad uppsättning märkord) innehar. XMI (XML Metadata Interchange) Specifikation som syftar till att via XML - standardisera utbyte av data över Internet (ISO 10303-28). MOF (Metadata Object Facility) Metamodell för beskrivning av beskrivningsspråk marknadsförd av OMG. Repository Ett modelleringsverktyg säges vara repositorybaserat om modellelementen lagras i en databas; så att uppdatering av ett element i en vy slår igenom i övriga vyer. 1.2 Kravklassificering Arbetet i projektgruppen har till stor del bestått i att samla in krav från olika källor (se appendix A Referenser ) och sedan klassificera dessa. Kraven har sålunda typmärkts med antingen SKALL, BÖR eller EXTRA. I samtliga fall skall klassificeringarna ses som projektgruppens rekommendationer; men det kan ändå vara värdefullt att på detta vis göra en tidig prioritering. I ett upphandlingsfall blir det naturligtvis ändå affärsmässiga hänsyn som avgör. Med SKALL-krav menas central funktionalitet utan vilken programvaran förlorar (en del av) sitt syfte. BÖR-krav har lägre rang men avser ändå funktioner som behövs för att programvaran på optimalt sätt skall uppfylla behovet. EXTRA-klassificerade krav är att betrakta som önskemål. Även utan dessa kommer programvaran fylla sitt syfte men med EXTRA-kraven tillgodosedda kan användarnyttan ytterligare förhöjas. 1.3 Kravuppfyllelse och uppdragsbeskrivning Enligt uppdragsbeskrivningen skulle även metoder för verifiering av ett modelleringsverktygs överensstämmelse med kravspecifikationen föreslås. På grund av begränsningar i de resurser som projektet förfogade över har den frågan inte kunnat behandlas inom ramen för denna rapport. Metoder för bedömning av kravuppfyllelse används i olika sammanhang och samma grundläggande principer bör kunna tillämpas här. Uppgiften att inventera sådana metoder och anpassa dem för tillämpning tillsammans med denna kravspecifikation kan utföras inom ramen för ett fortsatt uppdrag inom Stanli-projektet. Detta kan genomföras om projektdeltagarna så önskar och nödvändiga resurser ställs till projektets förfogande. 5 (21)

2 Bakgrund 2.1 Begreppsmodellering Att fånga upp, definiera och strukturera begrepp representativa för verksamheten är ett av de viktigaste momenten i processen att upphandla, utveckla och integrera digitala stödsystem. Begreppsmodellering är en metod användbar i dessa sammanhang. Begreppsmodellering ger som resultat en begreppsmodell. I en begreppsmodell definieras begrepp och deras samband och begreppens benämning (termen) anges. Begreppsmodeller har en viktig roll i många sammanhang som stöd för enklare och säkrare mänsklig kommunikation, speciellt kring komplicerade förhållanden. Begreppsmodeller är användbara för exempelvis verksamhetsanalys, systemutveckling och specifikation av databaser samt för beskrivningar vid upphandling och tillhandahållande av data. Via gemensamma väldefinierade begrepp kan även synonyma termer översättas från ett datasystem till ett annat - och från ett språk till ett annat - och ger därmed möjlighet att skapa elektroniskt lexikon 1. I alla dessa sammanhang är begreppsmodellen ett värdefullt hjälpmedel. 2.2 Stanli-metoden Stanli-metoden är ett angreppssätt som gör användningen av geografiska data enklare, säkrare och mera kostnadseffektiv. Metoden används för att skapa och använda databeskrivningar för olika teman eller tillämpningsområden där flera aktörer behöver samverka kring data på ett effektivt sätt. Stanli-metoden är främst till för att skapa så kallade tillämpningsstandarder, d v s standardiserade databeskrivningar. Principen illustreras i nedanstående figur. Specifikation Implementering Användning Stanli-metodens huvudprocesser Huvudprocessen Specifikation (av begrepp och data) består av delprocesserna Mål- & kravanalys, Begreppsanalys och Tillämpningsanalys, se figur nedan. 1 Exempel för svenska bygg- och förvaltningsprocesser finns på www.bsab.byggtjanst under projekt Termwebb 6 (21)

Mål & Kravanalys Målmodell Användningsfall Begreppsmodell Begreppsanalys Tillämpningsmodell Process Tillämpningsanalys Resultat Delprocesser i Stanli-metodens huvudprocess Specifikation Enligt Stanli-metoden är det begreppsmodellen som definierar verksamhetens objekt, deras attribut och samband till andra objekt. Tillämpningsmodellen specificerar hur begreppsmodellens intentioner ska uttryckas som data, och överföringsformatet definierar strukturen på överföringsfilen. Både begreppsmodell och tillämpningsmodell uttrycks i väldefinierade språk lämpade för sitt ändamål. Begreppsmodellen uttrycks i Stanli-språket, som ingår i STG Hb 171 Ramverk för geografisk information, medan tillämpningsmodellen uttrycks i EXPRESS (ISO 10303-11) 2. En närmare beskrivning av Stanli-metoden och dess användning finns i StrateGIS utbildningsmaterial, modul 11, på www.lst.se/strategis. 2.3 Varför ett nytt verktyg? Stanli-språket är ett grafiskt modelleringsspråk avsett för begreppsmodeller framtaget som ett led i standardisering inom geografisk information. Stanli-språket, eller snarlika varianter, används även utanför Stanli-projektet. Kommersiella programverktyg som stödjer Stanli-språket saknas emellertid vilket är ett hinder. Den som vill dokumentera begreppsmodeller i Stanli-språket är i dag hänvisad till grafikprogram (Visio, Visual Basic, PowerPoint ) och ordbehandlare. Detta gör det i praktiken svårt att på ett effektivt sätt ta fram, utnyttja och sprida begreppsmodeller i verksamheten. Bristen på programvarustöd motverkar därmed en bredare spridning av begreppsmodellering som ett hjälpmedel för verksamhetsutveckling och för utveckling av verksamhetens IT-stöd. 2 UML är på stark frammarsch och kan komma att bli ett alternativt sätt att uttrycka tillämpningsmodeller, varför också UML- notationen ska stödjas. UML stöds av kommande ISO-standard för geografisk information. 7 (21)

3 Projektupplägg 3.1 Etappindelat arbete Arbetet har genomförts etappindelat enligt följande. Etapp 0: Initiering Klart 1999-06 Etapp 1: Ärendebeskrivning Klart 1999-10 Etapp 2: Kravinventering Klart 2000-03 Etapp 3: Kravspecifikation Klart 2000-06 Etapp 4: Publicering, spridning Start 2000-06 Företag som utvecklar eller säljer modelleringsverktyg har inte deltagit i utformningen av kravspecifikationen, d.v.s. etapp 3. 3.2 Finansiering Genomförandet har finansierats genom deltagarnas insatser av kontanta medel samt egen tid. Fyra organisationer har tillskjutit 10000 kr vardera (den ursprungliga planen var att få med 8 finansiärer). Dessa är: AB Svensk Byggtjänst, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Sveriges geologiska undersökning. 8 (21)

4 Kravsammanställning De identifierade kraven härrör från antingen dokumenten i den bifogade referenslistan eller så har de identifierats av arbetsgruppen bakom denna rapport. 4.1 Funktionsorienterad vy kravindelning För att skapa god överblick används i dokumentet en indelning och kategorisering av kraven. Notera att ett visst krav kan tillhöra flera kategorier. Kategori Förklaring Kategoribeteckning Modelleringsstöd Stöd för effektivitet i arbetet för MS både individuell modellering och modellering under handledning. Stanli-språket Överensstämmelse mellan Stanlispråkets S definition och realisering i ett verktyg. Stanli-metoden Stöd att följa Stanli-metoden. SM Modelladministration Hantering av modeller vid sidan av MA det egentliga modelleringsarbetet. Publicering / Via webb eller elektroniska P distribution dokument. Ergonomi Till exempel krav på att verktyget E inte påtvingar ett arbetssätt som kan vara tröttande fysiskt och/eller mentalt. Integration Möjligheter till integration med I andra typer av stödsystem. Mänskliga faktorer Lärande, flexibilitet. M Organisation Stöd för organiserat O modelleringsarbete, till exempel teambaserat, distribuerat. Verktyg/grundläggande Egenskaper utan direkt koppling till Stanli-språket eller Stanli-metoden. V 9 (21)

4.1.1 Modelleringsstöd Krav no. Typ Beskrivning Kommentar Källa Kategori 1. SKALL Följa semantisk modell. Ej enbart ritverktyg. Med semantisk modell avses en så kallad metamodell för språket. Verktyg som klarar detta har en intern representation av språket och kan därmed ge modelleraren stöd och till exempel avgöra Ref 1, sid 7 MS, S 2. SKALL Kunna användas i fleranvändarmiljö. 3. BÖR Kunna användas i fleranvändarmiljö. 4. SKALL Kunna se modellens struktur och navigera i den. 5. SKALL Kunna genomföra sökning av klass i diagram. 6. BÖR Kunna se olika dimensioner i strukturen. 7. BÖR Stödja att flera dialogboxar för textdefinitioner kan vara öppna för parallell bearbetning. 8. SKALL Stödja både modellstruktur browser och diagram. Olika vyer av samma begreppsmodell. 9. SKALL Ha associativitet mellan de olika vyerna av modellen. riktigheten i en modell. Nätverksteknisk aspekt. Verktyget ska kunna installeras och konfigureras centralt. Teambaserad och distribuerad modellering med delmodeller och modellintegration. Språket själv måste ha egenskaper som möjliggör detta. Lämpligt för mer avancerad version av verktyget. Jämför med krav 5, 6, 8 och 12. Hittad klass centreras i diagramfönstret. Till exempel möjlighet att endast visa hierarkier. Övriga samband dolda. Jämför med krav 4. Författandet och bearbetningen av definitionen till flera begrepp ska kunna ske parallellt. Två sätt att betrakta en och samma modell. I verktyget lagras modellen bara en gång och betraktas genom vyer. Se även krav nummer 4 och 5. Förändring i en vy ska slå igenom i alla andra vyer. Ref 1, sid 7 MS, E Ref 1, sid 7 MS, V, O Ref 1, sid 8 MS Ref 4 MS Ref 1, sid 8 MS Ref 2, sid 4 MS Ref 2 MS Ref 2, sid 4 MS 10 (21)

10. SKALL Kunna styra och påverka diagrammets utseende. 11. SKALL Kunna styra bågarnas fästpunkter i begreppssymbolerna. 12. SKALL Stödja referenser mellan olika begreppsmodeller. 13. SKALL Stödja markerade (till exempel i fetstil) referenser i definitionstexter. 14. SKALL Bevara kopplingen mellan bågar och objekt även om objekten flyttas i diagrammet. 15. SKALL Inneha referens till extern källa. Jämför med krav 1 och 28. Jämför med krav 14 och 28. Modulariserad modell. Om ett begrepp återanvänds från en annan modell ska detta till exempel återspeglas i diagrammet där det återanvända begreppet finns. På en högre nivå, bör ett beroende mellan modeller framgå. Skall stödja hypertext Jämför med krav 9 och 10. Avser en allmän referens till exempelvis dokument, organisation el. dyl. Påverkar hur överskådlig större modeller kan bli. 16. SKALL Kunna dölja/visa attribut. 17. SKALL Zoomfunktion Ej nödvändigtvis steglös zoomning. 18. SKALL Stödja textinmatning via dialogboxar. 19. BÖR Stödja textinmatning direkt i grafen. 20. SKALL Anpassa boxarna till Underlättar arbetet med inmatad text. modellen. 21. SKALL Katalog av sambandstyper, sambanden är begrepp i sig. 22. SKALL Kunna utföra konsistenscheck 23. SKALL Förhandsgranska utskrift. Funktion som skall kunna utföras på begäran av användaren. Se var sidbrytningar kommer beroende på valt utskriftsformat. Ref 2, sid 4 MS Ref 2, sid 4 MS Ref 2, sid 4 MS, O Ref 2, sid 4 MS Ref 2, sid 4 MS Ref 4 MS Ref 4 MS Ref 4 MS Ref 4 MS Ref 4 MS Ref 4 MS, E Ref 4 MS Ref 4 MS Ref 4 MS 11 (21)

24. SKALL Stödja systemets utskriftsformat 25. EXTRA Stödja skalning vid utskrift. Stödja systemfunktioner för utskrift fullt ut. Innebär att installerade skrivare och drivrutiner kan hanteras av verktyget. Bilden anpassas efter det valda utskriftsformatet. Undviker att objekt hamnar på bladgräns. 26. BÖR Utskriftsområde Kunna markera ett delområde i modellen för utskrift 27. EXTRA Ha automatisk På begäran kunna sortera ut en funktion för layout. tilltrasslad modell. Ref 4 Ref 4 Ref 4 Ref 4 MS MS MS MS 4.1.2 Stanli-språket Krav no. Typ Beskrivning Kommentar Källa Kategori 28. SKALL Hantera både Stanlinotationens grafiska och textuella delar. Det vill säga inte bara ett grafiskt modelleringsverktyg. Verktyget ska hantera både grafiska elementen och Ref 2 sid 2 S 29. SKALL Hantera de grafiska elementen i Stanlinotationen så som de definierats i språket. 30. SKALL Stödja attribututtryckens syntaxregler. 31. SKALL Stödja Stanli-språkets fyra typer av begreppsspecialiserin g. samt specialiseringsaspekt 32. SKALL Riktningspilar på samband. 33. SKALL Kunna knyta textdefinitioner till de grafiska symbolerna. definitioner i text. Se likadant ut. Geometrisk överensstämmelse med bland annat rundade hörn, två fält för respektive begreppsnamn och attribut. Stanli har även en liten och enkel del som är formellt definierad med en grammatik för datorspråk. Se vidare i Stanli-språkets definition. Angivande av efter vilken aspekt som specialiseringen görs. Ref 2, sid 3 S Ref 2, sid 3 S Ref 2, sid 3 S Enligt Stanli-språkets definition. Ref 4. S Modellering med Stanlispråket Ref 2, sid 4 S omfattar både grafisk modellering och författande av definitioner. Se krav nummer 23. 12 (21)

4.1.3 Stanli-metoden Krav no. Typ Beskrivning Kommentar Källa Kategori 34. SKALL Ett öppet och entydigt Betydelsefullt för integration Ref 1, sid 8 SM, I, V definierat gränssnitt. med andra verktyg. 35. Möjlighet att inom Kravtyp enligt pilar. Ref 2, sid 4 SM verktyget konvertera mellan Stanli-språket, SKALL EXPRESS och UML. STANLI UML EXTRA EXTRA SKALL SKALL SKALL EXPRESS 36. SKALL Stödja integration med andra applikationer. 37. BÖR Funktion för rapportgenerering Möjlighet att exportera modellen till exempelvis MS Word, Html-generatorer etc.. Möjlighet att skapa rapporter baserade på den grafiska modellen. Ref 2 Ref 4 SM, I SM, P 4.1.4 Modelladministration Krav no. Typ Beskrivning Kommentar Källa Kategori 38. SKALL Baseras på en Versioner av Stanli-språket Ref 3, sid 1 S metamodell skall stödjas av verktyget. 39. SKALL Hantera status på Status = certifierat, Ref 1, sid 8 MA modeller. arbetsmaterial, etcetera. 40. SKALL Kunna versionshanteras Ref 4 MA, MS 41. SKALL Textuellt kunna åskådliggöra skillnader i innehåll mellan två versioner av en modell. Vid övergång från begreppsmodellering till tillämpningsmodellering byts språk från Stanli till EXPRESS. Modellen förädlas och det är viktigt att hålla reda på vad som tillkommer i efterföljande generationer av tillämpningsmodellen. Om förändringar sker i begreppsanvändning bör en återkoppling till den bakomliggande begreppsmodellen ske. Ref 4 MS 13 (21)

42. SKALL Kan även kompletteras med konfigurationshantering. Det vill säga på vilket sätt en sammansatt modell byggs upp av delmodeller. Stödja behörighetskontroll. Ref 3, sid 2 MA 4.1.5 Publicering/distribution Krav no. Typ Beskrivning Kommentar Källa Kategori 43. SKALL Plattformsoberoende webb som presentationsgränssni tt. Ref 1, sid 8 P, E 4.1.6 Integration Krav no. Typ Beskrivning Kommentar Källa Kategori 44. SKALL Import/exportfunktioner. Avser överflyttning av Ref 1 sid 8 I, SM fullständig begreppsmodell eller del av sådan. Format som kan vara av intresse är XMI, XML, ISO 10303 STEP: Part 21. 45. SKALL Repository i databas. Ref 3, sid 2 I 4.1.7 Ergonomi Krav no. Typ Beskrivning Kommentar Källa Kategori 46. BÖR Lätt att lägga in ny Ref 1, sid 7 MS, E information. 47. BÖR Lättanvänt och intuitivt. Ref 1, sid 7 E, M, MS 4.1.8 Mänskliga faktorer Krav no. Typ Beskrivning Kommentar Källa Kategori 48. BÖR Flexibelt Verktyget bör enkelt kunna möta nya behov, d.v.s. stödja vidareutveckling. S.k. lärande verktyg är önskvärda. Ref 1, sid 9 M 14 (21)

Övrigt Krav no. Typ Beskrivning Kommentar Källa Kategori 49. SKALL Stödja id-hantering i databas. Databasen skall kunna hantera såväl begreppsidentiteter som text. Användaren skall kunna definiera egna identiteter Ref 6 Ö 4.1.9 Ickefunktionella krav Projektgruppen har också identifierat ett antal icke-funktionella krav som måste vara uppfyllda om verktyget skall få önskad spridning. Viktigast är här att (licens)priset för en grundversion av verktyget ej blir för högt. Ett alternativ är att ta fram ett antal olika funktionsmoduler och att kostnaden baseras på hur många och vilka moduler som önskas. Vidare är det önskvärt att det finns en lokal supportorganisation (i Sverige) så att utbildning, uppgraderingar etcetera kan skötas användareffektivt. 4.2 Processorienterad vy - kravindelning En alternativ indelning är att gruppera kraven efter en process och relatera dem till den del i processen där de uppstått. I detta fall är processen baserad på Stanli-metoden. Figurerna nedan används för att indikera var i processen de ovan angivna kraven uppstår. Processen att etablera kontakt mellan producent och konsument Specifikation Implementation Användning Toppvy av Stanli-metoden 15 (21)

K44 K40 Mål & Kravanalys Begreppsanalys Tillämpningsanalys Fortsättning i Implementation Målmodell Användningsfall Begreppsmodell Tillämpningsmodell K1, K4 K27 K28 K33 K34 K37 Detaljvy av huvudprocessen Specifikation.. (Obs! Numren i figuren refererar till kraven i 4.1.1-4.1.9. Alla krav är inte redovisade eftersom vissa ej berör själva Stanli-metoden) 16 (21)

5 Vägledning för verktygsutveckling Som vägledning har projektet tagit fram beskrivningar av uppskattade resursbehov för att realisera kraven på utbytesmekanismer mellan verktyg och konvertering inom verktyg. Se vidare bilaga A och B. 17 (21)

Bilaga A: Resursbehov för framtagning av utbytesmekanism Ett viktigt moment i utvecklingen av ett modelleringsverktyg som skall uppfylla ovanstående, är framtagandet av en verktygsoberoende mekanism för utbyte av begreppsmodeller (överföring mellan olika verktyg). Detta avsnitt innehåller en grov uppskattning av resursbehovet för att ta fram en sådan mekanism för Stanli-notationen. A.1 Kandiderande metoder - XMI (OMG), - XML (W3C), (utan beaktande av XMI) - ISO 10303-11/ISO 10303-21, Samtliga metoder uppnår jämförbara resultat. XML har brister (se ref. 14) när det gäller att representera bland annat datatyper, regler och multiplicitet; varför resultaten från att använda kandidat 1 eller 2 möjligen håller lägre kvalitet än det tredje alternativet baserat på EXPRESS och part 21. Det är beslutat att en uppskattning av resursbehoven endast genomförs för en av kandidaterna. Valet föll på XMI från OMG. A.2 Nödvändiga arbetsmoment Nödvändiga och möjligen tillräckliga huvudmoment är: 1. Analys och identifiering av eventuella skillnader i grundläggande principer mellan MOF (Meta Object Facility från OMG) och Stanlispråkets metamodell. 2. Möjlig omarbetning av Stanli-språkets metamodell. 3. Utveckla en metamodell för Stanli-språket i UML som är i överensstämmelse med MOF metamodell. 4. Utveckling av en process för generering av XML (DTD eller schema) från Stanli-språkets metamodell. 5. Utveckling av en process för generering av XML-dokument från begreppsmodeller. 6. Remissarbete för samtliga faser ovan. 7. Utveckling av programvara för modellimport och -export i modelleringsverktyg (för minst två verktyg). Version 1.0, 2000-07-24

A.3 Grov tidsuppskattning Moment 1. 2-3 manveckor, Moment 2. 4-5 manveckor, Moment 3. 4-6 manveckor, Moment 4. 6-8 manveckor, Moment 5. 6-8 manveckor, Moment 6. 4-6 manveckor, Moment 7. 40-? manveckor/verktyg. Totaltid 26-36 veckor (66-?, om programutvecklingsarbete räknas in). I uppskattningen av tidsåtgången för det sistnämnda arbetsmoment antas att programvaran konstrueras för att göra nödvändiga verifieringar (så långt det är möjligt med XML-tekniken) av överförda modeller. Det finns flera faktorer som pekar på att ett utbyte baserat på alternativet att använda EXPRESS och part 21 (ISO 10303) blir billigare och bättre. Först och främst beror det på att flera av de ovanstående momenten inte krävs för detta alternativ. EXPRESS har dessutom inte de brister som ref. 14 anger för XML. 19 (21)

Bilaga B: Resursbehov för framtagning av mekanism för konvertering mellan Stanli-språket och EXPRESS respektive UML Nedan presenteras en grov uppskattning av resursbehovet för att utveckla en programvara för konvertering mellan Stanli-språket och Express och UML. B.1 Nödvändiga moment - Upprättande av ett mappningsdokument. Mappningsdokumentet beskriver hur varje enskild konstruktion i Stanli-språket motsvaras av en eller flera konstruktioner i det andra språket. Arbetet underlättas om samtliga språk har en metamodell som är MOF-kompatibel. - Utveckling av programvara som realiserar konverteringen. B.2 Grov tidsuppskattning för språkkonvertering Moment 1. 3 5 manveckor, Moment 2. 8 10 manveckor, Notera att utredning avseende konvertering mellan Stanli-språket och EXPRESS redan finns tillgänglig i ref.9. 20 (21)

Bilaga C: Referenser Vissa referenser i tabellen används direkt medan andra ställer mer allmänt hållna krav eller ger ett sammanhang för den aktuella verktygsanvändningen. Dokumenten kan erhållas från Stanlis sekretariat. Ref. no. Referenser 1. Vad betyder begreppsmodeller för Stockholms läns landsting. IA- SLL, PPT-presentation. 2. Införande av Stanli-notationen i Rational Rose, 1:a utkast, Conformics AB. 3. VEPRO, beskrivningsverktyg. PPT presentation. Posten Sverige 4. Arbetsgrupp: Susanne Westerberg Metcon AB, Steve Karlsson FMV, Sten Sandström SGU, Göran Holmberg SLL, Örjan Svensson GIS-Centrum, Torbjörn Cederholm STG, Roland Almgren Conformics AB och Lars Häggström AB Svensk Byggtjänst. 5. Användande av Stanlis tekniska ramverk vid systemutveckling. Örjan Svensson GIS-Centrum. PS Stanli N306, 1999-08-20. 6. Verktygskrav framtagna för en term- och begreppsdatabas. Marianne Carlberger, Göran Holmberg. IA-SLL 1998-10-05. 7. Språk för begreppsmodellering. IA-SLL, 99-06-14. 8. Språk för begreppsmodellering Olika modelltyper har olika syften. IA-SLL 99-06-23. 9. Översättning av modeller uttryckta med Stanlis begreppsmodell till EXPRESS. STG/TK 80 N475.2. 95-10-03. Marianne Janning, Clary Sundblad, Astrakan. 10. Begreppsanalys med modellering, Broschyr från Astrakan. 11. Arbetsprocessen vid utveckling av verksamhetsstödjande datasystem. IA-SLL, Göran Holmberg, 00-01-09. 12. STG Hb171 Teknisk ramverk för geografisk information 1998 SIS Förlag AB. 13. UML för begreppsmodellering inom SLL. IA-SLL, 1999-01-18. 14. XMI, XML Metadata Interchange. OMG Document ad/981005, Oct 20, 1998. 21 (21)