Stanli - metoden

Transkript

1 Stanli - metoden Bättre grepp om egna data Enklare tillgång till andras data Billigare med återanvändning Säkrare för framtiden

2 2 (44) Förord Innehållet i denna skrift är framtaget av Stanli vid SIS, Swedish Standards Institute på uppdrag av StrateGIS för att ingå som en kursmodul i den utbildningssatsning som StrateGIS genomför på regeringens uppdrag. Hela utbildningsmaterialet är tillgängligt på Den version du håller i handen är utgiven av Stanli och finns åtkomlig på Materialet får användas fritt, dock ej i kommersiellt syfte, under förutsättning att källan anges. Stanli Stanli inom SIS utvecklar standarder som ska förenkla och effektivisera produktion och användning av geografiska data. Standarderna ska ge förutsättningar för att säkerställa att databaser får en tryggad livscykel och kan användas brett och enkelt, inte bara inom Sveriges gränser. Du som önskar mer information, kontakta Stanli-sekretariatet Telefon: e-post: stanli@sis.se Internet: SIS, Swedish Standards Institute SIS är Sveriges standardiseringsorgan och utarbetar standarder inom del flesta områden och administrerar också svenskt deltagande i globalt och europeiskt standardiseringsarbete. SIS, Swedish Standards Institute STOCKHOLM, besöksadress: Sankt Paulsgatan 6 Telefon: Telefax: e-post: info@sis.se Internet:

3 3 (44) Innehåll 0 Modul 11, omfattning, syfte och mål Problemet Stanli-metoden Tillämpningsstandard Tekniskt ramverk för geografisk information Stanli-metoden i praktiken Vittnesmål Bil A Hjälpmedel Bilaga B Landskapsinformation (Stanli) Bil C Nyttiga webbadresser Bil D Definitioner och förkortningar Bil E Standardiseringsorganisationer på internationell och nationell nivå Bil F Standard - allmänt Modul 11, omfattning, syfte och mål Omfattning StrateGIS kursmodul 11 beskriver Stanli-metoden och dess användning, vad en tillämpningsstandard är, hur den utarbetas och används, tekniska ramverkets funktion och innehåll samt ger exempel på Stanli-metodens praktiska tillämpning. Ett antal bilagor kompletterar med uppgifter om standard, Stanli, hjälper som finns att få, litteratur, webbadresser m.m. Syfte Syftet med kursmodulen är att tydliggöra att Stanli-metoden erbjuder ett helhetsgrepp för att skapa och använda öppna data inom GIS. Mål Målet för den kursmodul 11 är att den blivande GIS-samordnaren ska - ha ett helhetsperspektiv på vad standardisering inom GIS innebär, praktiskt, ekonomiskt och strategiskt - inse potentialen i att tillämpa enhetliga metoder för databeskrivning och -överföring - förstå de grundläggande principerna bakom Stanli-metoden och hur den kan användas - veta vilka standarder som finns, hur nya kan utvecklas samt vad som händer internationellt - ha tillräckligt underlag med sig hem för att i den egna organisationen, eller i samverkan med annan organisation, kunna utveckla en strategi för införande av standard - kunna initiera arbete med införande av standard i den egna verksamheten

4 4 (44) 1 Problemet Att använda geografiska data är i dag (maj 2000) inte så enkelt som det borde vara. Hindren kan vara organisatoriska, juridiska, ekonomiska eller tekniska till sin natur och beröra olika aspekter på produktion, tillhandahållande, användning och förvaltning. Bristen på samordning lägger hinder i vägen för en rationell hantering ur ett brett perspektiv. En konsekvens av bristande samordning är att dagens informationssystem inte kan prata med varandra. Datautbytet blir därför krångligt, dyrt och osäkert. Det kan medföra att många avstår från att samla in bästa möjliga underlag för viktiga beslut. Dagens situation kan karaktäriseras av de som har ett databehov oftast inte har så lätt att få följande frågor besvarade på ett enkelt sätt: Vem har data som jag kan använda? Vilken innebörd och kvalitet har data? Stämmer leveransen med beställningen? Hur får jag in data i systemet? Behöver jag konvertera? De största problemen är alltså inte tekniska utan gäller innebörden av data och hur data struktureras. Det saknas en gemensam syn på, och ett gemensamt språk för, den verklighet som överförs till geografiska informationssystem i form av data. Bristen på gemensam syn innebär till exempel att vägdata från olika källor sannolikt är så olika till innehållet att de inte kan sambearbetas utan (oftast manuell) anpassning. Problem uppstår också genom den mängd av olika dataformat (överföringsformat) som används. Vissa dataformat klarar dessutom nästan bara grafik (DXF). Sammantaget orsakar dessa problem betydande merarbete och kostnader samtidigt som investeringar i data och system inte ger full utdelning. Ver StrateGIS och STG, Stanli-projektet

5 5 (44) 2 Stanli-metoden 2.1 Vad är Stanli-metoden? Stanli-metoden är ett angreppssätt som gör användningen av geografiska data enklare, säkrare och mera kostnadseffektiv. Metoden används för att skapa och använda databeskrivningar för olika teman eller tillämpningsområden där flera aktörer behöver samverka kring data på ett effektivt sätt. Stanli-metoden är främst till för att skapa s k tillämpningsstandarder, d v s standardiserade databeskrivningar. Men angreppssättet kan användas även i andra syften. Inom t ex en kommun skulle Stanli-metoden kunna bidra till en säkrare och effektivare hantering av geografiska data. Om flera är med i arbetet utvecklingsarbetet kan man dela på kostnaderna. Spridningen av standarden, och därmed nyttan, blir också större. Stanli-metoden kan också ses som en förklaringsmodell över hur synsätt, beskrivningsmetoder och programverktyg tillsammans ger en miljö för fungerande datasamverkan. Stanli-metoden beskriver hur gränssnitten för datautbyte mellan system, applikationer och databaser kan konstrueras och, om så önskas, standardiseras. Stanli-metoden ska underlätta användningen av geografiska data. Data ska vara lätt åtkomliga och användbara, även från andra databaser och system än den egna organisationens. Det innebär att kommunikationen mellan datoriserade informationssystem måste fungera. Bättre grepp om egna data Enklare tillgång till andras data Stanli-metoden Billigare genom återanvändning Säkrare för framtiden Att datautbytet fungerar innebär bland annat: att data kan hämtas ur databasen och skrivas på överföringsfilen med automatik att riktigheten i mottagen datafil kan verifieras med automatik, d.v.s att levererade data motsvarar specifikationen i tillämpningsmodellen att data kan läsas från datafilen och läggas ner i databasen med automatik 2.2 Huvudspåret Grundreceptet ut för ett fungerande datautbyte ser ut på följande sätt. 1. Välj den tillämpningsstandard som motsvarar det gemensamma databehovet 2. Implementera standarden i de system som ska kunna utbyta standardiserade data 3. Samverka! Så ska det fungera. Men det finns en hake.

6 6 (44) Standardiseringen inom GIS är (maj 2000) bara i sin linda. De första ISO-standarderna har ännu inte sett dagens ljus (men de är på väg). I Sverige har vi ännu så länge bara ett fåtal tillämpningsstandarder att välja mellan. Vi måste alltså skapa dessa tillämpningsstandarder innan det enkla grundreceptet ovan kan tillämpas mera generellt. De myndigheter och affärsverk som ansvarar för att tillhandahålla de s.k. grunddatabaserna har givetvis ett stort ansvar att se att deras databaser blir så lätta som möjligt att utnyttja för alla berörda. Därför har dessa myndigheter ett särskilt ansvar för att tillämpningsstandarder utarbetas. 2.3 De viktigaste stegen i Stanli-metoden Stanli-metoden är främst avsedd att stödja framtagning och användning av tillämpningsstandarder. Principen illustreras nedan Specifikation Implementering Användning Stanli-metodens huvudprocesser Steg 1 Specifikation Här utgår vi ifrån att det är en tillämpningsstandard som ska tas fram. Metoderna kan förstås användas även om en formell standard inte är målet. Mål & Kravanalys Målmodell Användningsfall Begreppsmodell Begreppsanalys Tillämpningsmodell Process Tillämpningsanalys Resultat Huvudprocessen Specifikation (av begrepp och data) består av delprocesserna Mål- & kravanalys, Begreppsanalys och Tillämpningsanalys. Enligt Stanli-metoden är det begreppsmodellen som definierar verksamhetens objekt, deras attribut och samband till andra objekt. Tillämpningsmodellen specificerar hur begreppsmodellens intentioner ska uttryckas som data, och överföringsformatet definierar strukturen på överföringsfilen. Både begreppsmodell och tillämpningsmodell uttrycks i väldefinierade språk lämpade för sitt ändamål.

7 7 (44) Mål- och kravanalys, användningsfall Man börjar med en målanalys av verksamheten. Man kartlägger de krav som ställs på den framtida standarden och som avgränsar dess omfattning. Man bestämmer vilken del av verksamheten som standarden ska stödja. Analysen kan resultera i en målmodell och ett antal användningsfall. Målmodellen klargör syftet med standarden, varför den behövs och vilka effekter i berörda verksamheter man räknar med. Målmodell kan uttryckas i Stanli-språket, som är ett grafiskt modelleringsspråk lämpat för begreppsmodellering, och verbalt. Användningsfall identifierar viktiga begrepp i verksamheten, och därmed vilka data som systemen behöver att kunna leverera önskade svar. Särskilt begrepp som är gemensamma för olika verksamhetsprocesser behöver kartläggas. Användningsfallen bidrar till att viktiga krav på data inte blir förbisedda i det kommande utvecklingsarbetet. Användningsfallen kan också användas under arbetets gång för att kontrollera att kraven uppfylls. Inom systemutveckling nyttjas ofta användningsfall för att identifiera systemkrav. Här handlar det alltså om att använda samma teknik för att ta reda på verksamhetskrav på data. Användningsfallen dokumenteras lämpligen enligt UML Use Cases. Exempel på beskrivning av syfte och omfattning i form av processer, användningsfall och aktörer (ur STG Hb 171). Begreppsanalys För att kommunikation ska fungera mellan människor krävs ett gemensamt språk, en gemensam uppfattning om begreppens innebörd och deras benämningar (termerna). Detta finns i en begreppsmodell. I begreppsanalysen definieras de begrepp som är centrala i den aktuella verksamheten, hur de hänger ihop och vilka egenskaper (attribut) som är utmärkande för dem. En hel del centrala verksamhetsbegrepp har redan identifierats i föregående steg, mål och kravanalysen. Resultatet av begreppsanalysen blir en begreppsmodell. En begreppsmodell är både text och graf. I Stanli-metoden dokumenteras begreppsmodeller med Stanli-språket. Begreppsmodellen arbetas fram vid modelleringsseminarier av en grupp personer som kan den aktuella verksamheten. Seminarierna leds lämpligen av en person som kan begreppsmodellering och Stanli-språket.

8 8 (44) Begreppsmodellen minskar risken för missförstånd och feltolkningar människor emellan. Den är användbar mellan köpare och säljare vid upphandling av data. Begreppsmodellen är också en viktig grund för systemutveckling och databasuppbyggnad och den är oumbärlig om flera aktörer ska komma överens om samverkan/datautbyte mellan sina informationssystem. Exempel på en begreppsmodell uttryckt i Stanli-språket med tre objekttyper (bonde, fält och skörd), ett antal attributtyper (namn, kvantitet ) och sambandstyper (ägare, ger ) Informationsanalys I informationsanalysen beskrivs verksamhetens begrepp som data. Resultatet kallas en tillämpningsmodell och utgör en datorläsbar (formaliserad) databeskrivning. En tillämpningsmodell är i första hand avsedd att bearbetas av datorer. Den ska inte ge utrymme för tolkningar och den ska möjliggöra datautbyte enligt ett standardiserat format. Tillämpningsmodellen uttrycks enligt ISO EXPRESS. Tillämpningsmodellen behövs eftersom begreppsmodellen inte är tillräckligt exakt för att datorer ska kunna läsa och skriva data på en överföringsfil enbart med begreppsmodellen som underlag. Sammantaget är tillämpningsmodellen ett säkert sätt för inblandade parter att bli överens om vilka data som ska tillhandahållas och att undvika överraskningar, manuellt konverteringsarbete och fel. För att konstruera tillämpningsmodeller finns i handboken Tekniskt ramverk för geografisk information (STG Hb 171) ett antal färdiga resursmodeller som hjälp. Därmed behöver vissa aspekter på geografisk information inte beskrivas om och om igen. ENTITY bonde; har_personnr_och_namn : person; har_adress : adress; INVERSE aeger : SET[1:?] OF faelt FOR aegare; UNIQUE UR1: har_personnr_och_namn; END_ENTITY; ENTITY faelt; uppgiven_area : area; laege : face; har_vaexter : vaexter_inom_faeltet; aegare : bonde; metod_for_laegesbestamning : ursprung; INVERSE ger : SET[0:?] OF skoerd FOR fraan; UNIQUE UR1: laege; END_ENTITY; Tillämpningsmodellens definition av bonde resp. fält uttryckt i EXPRESS. Jämför med exemplet på begreppsmodell ovan.

9 9 (44) Steg 2 Implementering Man utvecklar en tillämpningsmodell för att import och export av data ska kunna automatiseras. För att nå dit måste de system som ska kommunicera läras upp. Detta sker genom att tillämpningsmodellen implementeras i systemen. Tack vare att STEP-standarden ligger i botten så finns det programverktyg som automatiserar delar av implementeringen. Med hjälp av tillämpningsmodellen skapar man ett gränssnitt mellan databas och omvärld. Andra systembehöver inte känna till hur levererande eller mottagande databaser ser ut, eller vilka dataformat olika utnyttjar internt. Kommunikationen sker via tillämpningsmodellen som är en entydig definition av data. Implementering av en tillämpningsmodell för att läsa/skriva STEP:s överföringsfil innebär följande: 1. Matcha tillämpningsmodellens objekt, attribut och samband mot deras motsvarigheter i den aktuella databasen. Detta måste göras mer eller mindre manuellt. Bra dokumentation av databasen gör jobbet enklare. 2. Skapa programkoden för gränssnittet som läser databasen och skriver på överföringsfilen och omvänt (det finns programverktyg som hjälper till). 3. Installera programmodulen i systemet Programmering av av gränssnitt till till överföringsformat Automatiserad eller manuell programmering Tillämpningsmodell Filformatspecifikation Programkomponent för import/export av data Spec. av datakälla Huvudprocessen Implementering (av en tillämpningsmodell) utnyttjar tillämpningsmodellen, filformatspecifikationen och den aktuella databasen för att generera programkod för import/export-funktionen Steg 3 Användning Se vidare avsnitt 3 Stanli-metoden i praktisk användning De resultat man genererar med hjälp av Stanli-metoden kan användas på flera olika sätt. Som synes handlar det om betydligt mer än datautbyte. Term- och begreppsdatabas: Begreppsmodellen lämpar sig väl för att sprida ett gemensamt språkbruk inom och mellan organisationer. Genom att publicera termer och begreppsmodell via ett webbgränssnitt blir informationen tillgänglig och sökbar såväl inom som utom organisationen om så önskas. Programverktyg för detta ändamål börjar bli tillgängliga på marknaden. Databaskonstruktion: Tillämpningsmodellen kan användas för att automatiskt generera exempelvis en SQL-databas som helt och hållet motsvarar tillämpningsmodellens innehåll beträffande objekt, attribut och samband. Webbgränssnitt: I stället för att generera en programmodul som läser/skriver data på överföringsfilen kan man generera JAVA-kod för ett webbgränssnitt till den ovan genererade SQL-databasen. Det krävs alltså ingen omstrukturering av data eller ytterligare modellering för att åstadkomma detta. Tillämpningsmodellen och ett STEP-baserat programverktyg är tillräckligt.

10 10 (44) Datautbyte: Datautbytet via fil är för många och under överskådlig tid det sätt på vilket datasamverkan kommer att ske. Inom en snar framtid kommer tillämpningsmodellen också att kunna kopplas till XML på ett standardiserat sätt. 2.4 För vem Stanli-metoden är till för dig som arbetar inom en verksamhet med krav på samverkande informationssystem är dataansvarig är applikations- och systemutvecklare är GIS-leverantör utvecklar tillämpningsstandarder

11 11 (44) 3 Tillämpningsstandard 3.1 Vad, varför och innehåll Vad är en tillämpningsstandard? En tillämpningsstandard definierar en för flera parter gemensam tolkning av innebörden av en uppsättning begrepp och deras samband. Den definierar också vilka data som representerar begreppen och sambanden inom standardens tillämpningsområde. En tillämpningsstandard: klarlägger verksamhetens begrepp och deras samband i form av en begreppsmodell tillhandahåller formaliserad databeskrivning i form av en tillämpningsmodell fungerar som kontrakt om innehållet i datautbytet En tillämpningsstandard tar inte hänsyn till aktuella tekniska lösningar, utan fokuserar i stället på verksamhetens databehov. Det beror förstås på att verksamhetsbegreppen, och därmed data om dessa, ofta har lång livslängd. Ta exempelvis fastighetsbegreppet som nog får betecknas som tämligen långlivat. En tillämpningsstandard har därför betydligt längre livslängd än olika GIS-program och databaslösningar. Varför tillämpningsstandard? En tillämpningsstandard ska öka användningen av geografiska data och minska risken för dubbelarbete och fel. Den kan även utnyttjas för att säkra data genom olika generationer av GISlösningar och byte av leverantörer. Tillämpningsstandarden ska: underlätta dataöverföring mellan självständiga system möjliggöra integration av data från olika källor underlätta för användare att hitta dataleverantörer möjliggöra kvalitetskontroll av implementeringar baserade på tillämpningsmodellen. Säkerställa data genom hela livscykeln för de objekt som representeras En tillämpningsstandard kan med fördel användas som underlag för databasutformning. Vad innehåller den? En fullständig standard innehåller: beskrivning av syfte och omfattning begreppsmodell (inklusive begreppskatalog) tillämpningsmodell exempel och rekommendationer (ej obligatoriskt) En standard kan innehålla begreppsmodell, men sakna tillämpningsmodell. En sådan saknar alltså en formaliserad databeskrivning. Standarden får då mer begränsad användbarhet för dataöverföring och integration av data från olika källor. 3.2 Av vem och hur Vem tar fram en tillämpningsstandard Initiativet till att utarbeta en tillämpningsstandard kan tas av vem som helst.

12 12 (44) En tillämpningsstandard tas fram i samverkan mellan olika aktörer med en önskan att förenkla sin datahantering inom ett visst tillämpningsområde. Bäst är om följande kategorier finns representerade: dataleverantörer dataanvändare system- och applikationsleverantörer branschorgan/intresseorganisationer forskningsinstitutioner sektorsmyndigheter och liknande (i förekommande fall) Hur går det till? Ett delprojekt inom Stanli för att utarbeta en tillämpningsstandard kan starta när: tillräckligt många organisationer deltar och finansierar. bemanningen är säkrad (deltagande organisationer utser sina representanter). Stanlis styrgrupp godkänt projektförslaget Det är också nödvändigt att någon aktör tar på sig något av en ledarroll, speciellt i inledningsskedet när det gäller att gå från idé till handling. Förbered Genomför (enl. Stanli-metoden) Informera, förankra, testa Publicera Använd Marknadsför Förvalta Så här går det till att ta fram en tillämpningsstandard. I förberedelsefasen gör man en preliminär avgränsning av standardens tillämpningsområde, man analyserar vilken nytta (även i ekonomiska termer) standarden kommer att föra med sig, man knyter kontakter med de organisationer som har intresse av att medverka och man gör en preliminär uppskattning av resursbehov och tidsåtgång. Resultatet blir ett förslag till ett nytt projekt inom Stanli som Stanlis styrgrupp får ta ställning till. Normalt bildas en teknisk kommitté med ansvar för att genomföra delprojektet. Det är viktigt att ledamöterna i den tekniska kommittén har ingående kunskap om de verksamheter standarden ska stödja. Modelleringsledare som kan Stanli-språket för mål-, kravoch begreppsanalys hyrs vid behov in liksom EXPRESS-kompetens för tillämpningsanalysen. Genomförandet kan delas upp i följande steg: utarbeta, remissa, omarbeta, fastställa. Standardförslaget utarbetas enligt Stanli-metoden och med stöd av Tekniskt ramverk för geografisk information. Hur detta går till beskrivs i kapitel 2, huvudprocessen Specificera. Resultatet blir ett förslag till standard som kan sändas på remiss. Remiss innebär att andra än de som utarbetat standardförslaget ges möjlighet att granska förslaget och lämna synpunkter. Dessa utvärderas i den tekniska kommittén och leder oftast till en omarbetning varefter det slutliga standardförslag kan fastställas som svensk standard. En fastställd tillämpningsstandard publiceras, för närvarande i såväl tryckt form som på CD, så att allmänt tillgänglig. SIS Förlag publicerar svensk standard.

13 13 (44) Målet är dock nått först när standarden implementeras och används. Redan från början och under hela processen är det viktigt att informera om, och förankra, det pågående arbetet både inom och utom deltagande organisationer. Ett bra sätt är att utnyttja branschens egna kanaler, genom att till exempel anordna seminarier och workshops i anslutning till konferenser. Andra viktiga informationskanaler är branschtidningar, Nyheter från Stanli och Internet. Det i särklass effektivaste marknadsföringsåtgärden är emellertid att de som utvecklat standarden också själva tar den i bruk. Förvaltning kan till exempel innebära att tolkningsfrågor kan besvaras, att synpunkter och ändringsförslag fångas upp, att användarstöd tillhandahålls och att revideringar genomförs så att standarden utvecklas i takt med behoven. Vad kostar det och hur lång tid tar det? Rena projektkostnader för att ta fram en tillämpningsstandard ligger erfarenhetsmässigt kring 1-1,5 miljoner kronor (att fördelas mellan projektdeltagarna). Därtill kommer deltagarnas egen tid som motsvarar cirka ett manår. Tiden det tar att utveckla en standard beror dels på hur omfattande standarden görs (antalet begrepp), dels på projektdeltagarnas egna insatser. Som riktvärde kan anges 2,5 3 år, förberedelsetiden inräknad. 3.3 Vilka tillämpningsstandarder finns? För närvarande finns det tillämpningsstandard/begreppsmodeller för följande: väg- och järnvägsnät tekniska försörjningssystem belägenhetsadresser fastighetsdata De tre förstnämnda är fasställda och utgivna som Svensk Standard (SS), den sistnämnda är en teknisk rapport utgiven SIS, tidigare STG. Alla tillämpningsstandarder bygger på Stanlis Tekniska ramverk, som i sin tur bygger på en generell IT-standard. Därmed kan man integrera med all annan geografisk information och i förlängningen även med annan samhällsinformation. Alla fyra tillämpningsstandarderna innehåller en begreppsmodell för området. För väg- och järnvägsnät och för tekniska försörjningssystem ingår också en tillämpningsmodell Standard för Väg- och järnvägsnät Standarden ger ett sätt att beskriva vägar och järnvägar och företeelser som är knutna till dem, till exempel trafikolyckor. För att beskriva ett väg- eller järnvägsnät använder standarden begreppen nätnoder och nätlänkar. Nätnoderna motsvaras i verkligheten av korsningar eller spårväxlar och nätlänkar av sträckan på transportnätet mellan nätnoderna. Dessutom kan man knyta företeelser till nätet, något som här kallas nätanknutna företeelser. Begreppsmodellen beskriver verksamhetsnära begrepp såsom till exempel väg, länk, hastighet och olycka på ett objektorienterat sätt.

14 14 (44) Standarden kommer att bli användbar på många områden till exempel vid planering, projektering, byggande, uppföljning och analys, underhåll och drift, transportplanering, trafikstyrning och trafikantinformation, navigering och kartframställning. De som i första hand har nytta av standarden är samhällsplanerare, vägtransportsystemets användare och de som sköter drift och underhåll av vägar och järnvägar. Men alla som har behov av att utbyta information om vägar och järnvägar är presumtiva användare, det gäller även privatbilister. Framtidens bilar kommer att kunna utrustas med en dator med digitala kartor för navigering och ruttplanering, en del av den informationen bygger på den här standarden. Dessutom kommer man att kunna få information om olyckor, halkdrabbade vägavsnitt och liknande så kallad dynamisk information. Standarden består av en begreppsmodell och en tillämpningsmodell. Titel Geografisk information Väg- och järnvägsnät Begreppsoch tillämpningsmodell Beteckning: SS Tekniska försörjningssystem Standarden beskriver tekniska försörjningssystem, i första hand system för el, fjärrvärme och -kyla, gas, tele och kabel-tv, vatten och avlopp. I standarden finns en gemensam modell för att beskriva ledningsobjekt (ledningar) och kopplingsobjekt (stationer). Det rör sig om beskrivningar i ord och bild av nätet, till exempel beskrivningar av hur en ledning egentligen ser ut. Standarden ska göra det möjligt att ta ut information om tekniska försörjningssystem inom ett angivet geografiskt område samt underlätta att förnyelse, drift och underhåll kan utföras samordnat utan att störa andra ledningsägares verksamhet. Standarden ska också underlätta framtagning av produkter, till exempel en samlingskarta. Standarden omfattar yttre ledningsnät med tillhörande komponenter för el, fjärrvärme och -kyla, gas, tele och kabel-tv, vatten och avlopp. Begrepps- och tillämpningsmodeller definierar grundkomponenterna i ett ledningsnät, hur dess geometri och kvalitet anges och hur företeelser kan knytas till ledningar, som till exempel tvärsektion, ledningsegenskap eller vem som äger ledningen. Kommande utvecklingsmöjligheter för standarden kan vara yttre ledningstyper (sopsug, signalsystem m.m.) och försörjningssystem. Den kan också omfatta ledningsattribut, till exempel geometri, kvalitet, tidsaspekter och presentation av försörjningssystem på samlings- och nätkartor. Titel Titel: Geografisk information - tekniska försörjningssystem - Begrepps- och tillämpningsmodell Beteckning: SS Belägenhetsadresser En belägenhetsadress anger, till skillnad från en postal adress, var en plats finns. Standardiserade adresser ger stora vinster då t ex speditionsfirmor, polis och räddningstjänst kan hitta till rätt adress utan föregående lokalkunskap..

15 15 (44) Standarden ska användas när kommunerna bygger upp det basadressregister som ska ligga till grund för folkbokföring och för kommunal planering. Genom standarden kan man få fastigheterna skyltade på ett tydligt sätt. Det här är en standard som kommunerna har stor användning av i sin kommunala planering. Det är också Svenska Kommunförbundet som varit drivande vid standardiseringsarbetet. Standarden beskriver delarna i en belägenhetsadress och hur de hänger ihop, samt hur leverans-, besöks- och postadress förhåller sig till varandra. Standarden innehåller också rekommendationer för val av typ av belägenhetsadress, namnsättning, skrivregler, presentation på kartor och skylta och representationer i databaser och vid dataöverföring Titel: Geografisk information Belägenhetsadresser Begreppsmodell Beteckning: SS Fastighetsdata Begreppsmodellen definierar 54 olika begrepp och förklarar hur de är kopplade till den fysiska verkligheten. Här finns t ex definitionerna för bostad, fiskeområde och tomträtt, men även sambanden mellan begreppen eller objekttyperna som de kallas beskrivs. Begreppen rör antingen om taxering, rättigheter eller geografiskt läge. Begreppen och sambanden bildar en begreppsmodell som är uppdelad i sju delar grafer. Alla delområden utom ett avser information knuten till en viss given tidpunkt. Delområdena beskriver: fastighetsindelning, administrativ indelning, byggnad, rättighet, taxering och ägande. Det sjunde området innehåller information avseende förändring. Med den mängd aktörer som finns inom fastighetsvärlden: kommuner, taxeringsmyndigheter, Lantmäteriverket med flera, är det viktigt att alla kommer överens om vilka definitioner som gäller. I rapporten är begreppet byggnadsverk strikt definierat och därmed minskar risken för missförstånd. Definitionen lyder: Konstruktion som varaktigt placeras på eller under mark alternativt på, under eller i vatten. Den tekniska rapporten kan enkelt beskrivas som ett uppslagsverk för dem som hanterar olika former av fastighetsdata. Rapporten tar dock inte upp planer och bestämmelser. Titel Geografisk information Fastigheter Begreppsmodell Beteckning: STG/TK 81 N125

16 16 (44) 4 Tekniskt ramverk för geografisk information Geografivärldens Internet kan man kalla det Tekniska ramverket. Det är till för att alla som sitter i olika systemmiljöer ska kunna kommunicera och tala samma språk. Tekniskt ramverk för geografisk information (STG Hb 171) är benämningen på den samling av standarder och andra specifikationer som används tillsammans med Stanli-metoden. För närvarande är innehållet en svensk lösning. Men längre fram ska ramverket anpassas till det internationella ramverk av standarder som är under utarbetande. Det nuvarande svenska ramverket kan betraktas som en påfartsramp till kommande internationell standard eftersom de grundläggande synsätten är samma. 4.1 Varför tekniskt ramverk? Det räcker inte att skapa begreppsmodeller och tillämpningsmodeller om man inte uttrycker dem med samma modellspråk. Det räcker inte heller med att vara överens om att det är bra med kvalitetsmärkning. Ska Stanli-metoden göra någon riktig nytta, så måste alla följa samma principer. Tekniskt ramverk för geografisk information lägger fast de gemensamma principerna för hur data ska beskrivas och överföras på ett enhetligt sätt. Stanli-metoden och Tekniskt ramverk för geografisk information går hand i hand. Medan Stanlimetoden beskriver vad som ska göras, så definierar det tekniska ramverket hur resultaten ska dokumenteras. Uppdelning är mest en fråga om synsätt. Det tekniska ramverket täcker även mycket av metodbeskrivningen. 4.2 Vad innehåller det Tekniska ramverket? Tekniskt ramverk för geografisk information innehåller de specifikationer (standarder) som ska användas för att dokumentera de olika stegen i Stanli-metoden. STEP-standarden (ISO 10303) har en central roll i det tekniska ramverket. De viktigaste komponenterna i ramverket (STG Hb 171) framgår av tabellen nedan. Kategori Del i STG Hb 171 Användningsområde Förklaringar och riktlinjer Definitioner och förkortningar Översikt Regler för utveckling av tillämpningsmodeller Rutiner för kvalitetssäkring Tillämpningsexempel Förklarar begreppsapparaten i STG Hb 171 Förklarar handbokens uppbyggnad och användning i stort. Skelettet till Stanlimetoden. Stöd vid utveckling av tillämpningsmodeller Stöd för säkring av kvalitén i framtagna modeller/standarder Visar hur en tillämpningsstandard byggs upp med hjälp av STG Hb 171

17 17 (44) Beskrivningsmetoder Implementeringsmetoder Resursmodeller (uttryckta i EXPRESS) Stanli-språket, IDEF0, (UML Use Cases) Stanli-språket ISO The EXPRESS language reference manual ISO Clear text encoding of the exchange structure ENV Spatial schema Kvalitetsmodell prenv Direct position prenv Metadata Målmodeller, processbeskrivningar, användningsfall. Underlag för beskrivning av syfte och omfattning av en tillämpningsstandard. Begreppsmodeller (även verksamhetsanalys) Tillämpningsmodeller Överföringsformat Beskrivning av geometri & topologi (hos objekt) Beskrivning av kvalitetsuppgifter för data. Beskrivning av geodetiska/geografiska lägesangivelser för objekt. Beskrivning av metadata för geografiska data. 4.3 Resursmodeller Till hjälp för att konstruera tillämpningsmodeller finns i det Tekniska ramverket ett antal färdiga resursmodeller som gör att vissa aspekter på geografisk information inte behöver beskrivas om och om igen. De resursmodeller som finns är: rumslig modell lägesmodell kvalitetsmodell metadatamodell Resursmodellerna är i själva verket en sorts tillämpningsmodeller som kan och bör vara lika oavsett tillämpningsområde. Den rumsliga modellen standardiserar representation av geometri och topologi. Lägesmodellen definierar hur referenser görs till jordens yta (var objekten befinner sig). Kvalitetsmodellen anger vilka kvalitetsuppgifter som kan kopplas till data och hur detta sker. Metadatamodellen tillhandahåller struktur och innehåll för metadata. Alla resursmodellerna är hämtade från eller baserade på europeiska förstandarder och är uttryckta i EXPRESS.

18 18 (44) 4.4 Tekniskt ramverk och Stanli-metoden Sambandet mellan Stanli-metoden och det tekniska ramverket framgår av följande tabell. Metodsteg i Stanli-metoden Metodstöd i Tekniskt ramverk Dokumentationsmetod enligt Tekniskt ramverk Mål- och kravanalys Översikt Stanli-språket, IDEF0, UML Use Cases Begreppsmodell Översikt Stanli-språket Tillämpningsmodell Regler för ISO EXPRESS tillämpningsmodeller Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring av tillämpningsmodeller Verbalt Implementering Användning (för datautbyte) ISO Clear text encoding of the exchange structure 4.5 Varför STEP? STEP står för Standard for the Exchange of Product model data och är populärnamnet på den globala standarden ISO Standarden har sitt ursprung i CAD-världen och tillkom för att underlätta flödet av produktdata mellan olika aktörer och deras konstruktions-, produktions- och förvaltningssystem under produktens hela livscykel. Målet var att hitta ett alternativ till floran av systemberoende databeskrivningar och överföringsformat och de problem detta förde med sig. Syftet med STEP-standarden kan sägas vara nära nog identiskt med syftet med den standardisering som pågår inom GIS-världen. STEP-standarden tillhandahåller alltså en beskrivningsmetod (EXPRESS-språket) med tillhörande överföringsformat. STEP kan därför användas för att beskriva och överföra geografiska data, något som det europeiska standardiseringsarbetet ger belägg för. De europeiska förstandarderna är uttryckta i EXPRESS och som överföringsformat valdes STEP:s specifikation. Vad är då styrkan i att använda ett formaliserat språk som EXPRESS och dess tillhörande överföringsformat? Styrkan ligger i att när ett modelleringsarbete är slutfört finns informationsmodellen, som ju uttrycker informationsbehoven i en organisation eller mellan samverkande organisationer, lagrad i digitalt format. De som efter modelleringsarbetet utvecklar och integrerar verksamhetsstödjande system kan då utnyttja modellerna på ett kostnadseffektivt sätt för realisering av system. Detta sker till stor del genom generering av vitala systemkomponenter. Fördelar ur teknisk synvinkel? En viktig del är att data får en semantisk definition, mening och sammanhang. Gamla ansatser för utbyte av information baserades enbart på syntax, det vill säga form. Det var inte bra. Genom EXPRESS-modellen kan en mottagare förstå vad avsändaren avser med den data som levererats. Fördelar ur strategisk synvinkel? EXPRESS och det tillhörande överföringsformatet är internationell standard. De är öppna, neutrala och fritt åtkomliga specifikationer. Arbete som görs med den här tekniken går inte förlorat även om alternativa tekniker eller standarder kommer fram. Arbetet blir väldokumenterat i digital form och det kan med datorkraft och till rimliga kostnader överföras till likartade formella språk och överföringsformat. STEP underlättar utvecklingsarbetet!

19 19 (44) STEP gör jobbet enklare för de som utvecklar. Vitala systemkomponenter kan genereras automatiskt. Men vinster kan också göras i modelleringsarbetet. Till exempel kan modeller återanvändas som delar i flera andra och större modeller. Utvecklings- och underhållskostnader för programvaror som hanterar datautbytet minskas radikalt med STEP och liknande standarder jämfört med de traditionella tillvägagångssätten med alla-till-alla utbyten. Grovt sett skiljer sig kostnaderna åt mellan alternativen med en faktor n-1 där n är antalet system som ska utbyta data. Användbarheten och livslängden hos data som skapas på detta sätt ökar! Det finns flera skäl till detta. Ett är att all data får en semantisk och väldokumenterad definition. Långtidsarkivering av information är ett bra exempel på användning. Stödsystem kommer och går, men informationen består. Topplista för de möjligheter STEP ger: Modellera information Utnyttja befintliga och standardiserade informationsmodeller Utbyta data Dela data genom en gemensam datakälla Isolera datalagring från applikationer genom standardiserat API för JAVA, IDL ( Corba ) och C++ I en snar framtid även leverera data via XML Genom STEP-standardens tekniska utformning kan man också: Generera programvara för hantering av data (som läser och laddar, analyserar och skriver data på fil) Generera databaser via SQL, exempelvis Oracle 8 Generera Web-sidor ( som tunna applikationer med läsa, skriva och sändningsfunktioner, till exempel med Active Server Pages och SQL Översätta till andra modelleringsspråk, till exempel UML Slutsats: STEP-standarden är en vital komponent i Tekniskt ramverk för geografisk information. Den fullständiga beteckningen på STEP-standarden är: ISO Industrial automation systems and integration Product data representation and exchange. Mer information om STEP finns t.ex. på Se även avsnittet Lästips 4.6 Koppling till internationell standard - påfartsrampen Tekniskt ramverk för geografisk information är en svensk lösning framtagen i väntan på det internationella ramverket som utvecklas inom ISO och som beräknas vara klart under Avsikten är att därefter anpassa det svenska ramverket till ISO-standard för geographic information. Hur väl överensstämmer då principerna i nuvarande Tekniskt ramverk för geografisk information (STG Hb 171) med principerna bakom kommande ISOstandarder i serien ISO 19100? Kan vårt svenska ramverk fungera som påfartsramp till ett internationellt ramverk?

20 20 (44) Global ISO-standard Med största sannolikhet. Stanli-metoden och ISO bygger på samma grundläggande synsätt att data definieras i modeller och överförs via ett format. Visserligen kan det bli fråga om att gå över från EXPRESS till UML och från STEP:s överföringsformat till XML. För den som redan utnyttjar tillämpningsmodeller i EXPRESS blir detta inte något större problem eftersom STEP även kommer att stödja XML. Det kan också bli fråga om att resursmodellerna för exempelvis geometri och kvalitet i ISO serien skiljer sig från nuvarande motsvarigheter i det tekniska ramverket (som ju i nuläget baseras på europeisk förstandard). I Stanlis uppdrag ingår att förbereda en övergång till det internationella ramverket. Det innebär bland annat att ta reda på konsekvenserna för redan gjorda implementeringar och att ta fram rekommendationer för hur eventuella förändringar hanteras i praktiken ute i verksamheterna. Systemleverantörerna En minst lika viktig fråga är om systemleverantörerna kommer att stödja ISO serien. Open GIS är det koncept för samverkande system som systemleverantörerna utvecklar inom ramen för OGC, Open GIS Consortium. OGC tar fram specifikationer som kan ligga till grund för utveckling av applikationer som ska kunna samverka över systemgränser via gemensamma gränssnitt. OGC och ISO/TC 211 har tecknat ett samarbetsavtal som syftar till att undvika konkurrerande standarder. Det ser alltså ut som om vi kommer att kunna få internationella standarder som stöds av systemleverantörerna. Slutsatsen blir att ju förr standarder introduceras i verksamheten, desto bättre. Det är heller ingen risk att det arbete som nu läggs ner blir värdelöst den dagen ett internationellt ramverk finns på plats. Huvuddelen av arbetet handlar ju om att skapa ordning och reda på data, något som i själva verket kommer att göra anpassningen till den nya situationen betydligt enklare. Dessutom handlar det om att skaffa kunskap i organisationen. Då kan man aldrig börja för tidigt!

21 21 (44) 5 Stanli-metoden i praktiken I det här avsnittet ges en del konkreta råd när det gäller att genomföra GIS-projekt. Här kan du också läsa hur Stanli-metoden kan användas vid datautbyte, i systemutveckling, kvalitetsmärkning m.m. Avsnittet innehåller också exempel på hur några olika organisationer och projekt utnyttjar Stanlimetoden. 5.1 GIS-projekt och standarder I ett GIS-projekt bör standardiseringsaspekter finnas med från allra första början och under hela processen. Man behöver göra både strategiska och tekniska överväganden, och valen påverkar den framtida användningen och funktionaliteten hos de system som tas i bruk och de databaser som verksamheten genererar. Standarder kan alltså inte behandlas som en separat fråga vid något särskilt tillfälle under processen. I detta avsnitt tittar vi lite närmare på hur och varför standardiseringsfrågor kommer in i ett GISinförande. För tydlighetens skull används StrateGIS-modulerna som indelningsgrund. GIS-strategi När man formulerar en GIS-strategi bör man ta ställning till hur dataförsörjningen ska säkras, om låsningar till viss leverantör ska undvikas, hur värdet av investeringar i data långsiktigt ska skyddas mm. Dessa frågor har med användningen av standarder att göra, det är frågor av strategisk betydelse och är därför frågor som måste behandlas av den högsta beslutande ledningen, det vill säga av dem som lägger fast GIS-strategin. GIS-nätverk Ett GIS-nätverk kan användas för att utbyta erfarenheter från användning av standarder, för att identifiera nya behov och för att sätta press på systemleverantörer att tillhandahålla stöd för de standarder som finns på marknaden. Handlingsplaner En större GIS-satsning sträcker sig över en längre tid, normalt några år. I handlingsplanerna kan man inventera relevanta standarder, ta ställning till om ett samarbete med andra kring en ny standard kan vara aktuell och slutligen, planera in utbildningar på aktuella standarder för den personal som ska ansvara för uppbyggnad, underhåll och användning av databaser och applikationer. Verksamhetsanalys Här kan Stanli-metodens begreppsanalys direkt komma till användning. Begreppsmodellering vid verksamhetsanalysen är en klok åtgärd eftersom begreppsmodellen ökar sannolikheten för att GISstödet verkligen motsvarar verksamhetens behov och att data som skapas eller anskaffas också gör det. Skulle det dessutom bli aktuellt att skapa en tillämpningsmodell för att stödja datasamverkan inom exempelvis en kommun, då är ju halva jobbet redan gjort! Ekonomi Tillämpningen av standarder gör hela hanteringen av geografiska data enklare och billigare. Man bör försöka att uppskatta kostnaden i dag för konverteringar och anpassningar av data och ställa det mot värdet av minskad risk för fel och missförstånd, liksom minskat behov av manuell konvertering och anpassning. Eventuella standardiseringsinsatser, utbildningar och kostnader i samband med implementering av standard bör också budgeteras.

22 22 (44) Utbildning Utbildningsbehovet som gäller standarder måste tas med i beräkningen. Vilka standarder finns som är relevanta för verksamheten, vilka befattningshavare ska kunna förstå begrepps- och tillämpningsmodeller, vilka ska kunna delta i ett modelleringsseminarium, vilka ska kunna implementera en tillämpningsmodell och vilka ska vara bekanta med Stanli-metodens överföringsformat, kvalitetsmodell, metadatamodell Svaren på den typen av frågor ger underlag för beslut om utbildningsinsatser. Startpaket med grundläggande geografiska data Ska databasens innehåll definieras med hjälp av begreppsanalys? Ska gränssnittet mellan databas(er) och applikationer som ska nyttja data baseras på standard? Vilket leveransformat ska användas för externa data till databasen? Finns det anledning att gå samman med andra kommuner för att skapa gemensam tillämpningsstandard för exempelvis baskartan? Aktiviteter i GIS-projekt Utveckling av en verksamhetstillämpning kan ha gott stöd i Stanli-metodens specificeringsfas, särskilt mål och kravanalys samt begreppsanalys. (jämför avsnittet om Stanli-metoden och systemutveckling). Att informera om GIS-utveckling i den egna organisationen Man får inte glömma att informera om varför (eller varför inte) standarder ingår i konceptet. Att leda ett införandeprojekt avseende GIS Den som ansvarar för att leda ett GIS-projekt behöver känna till dels vilka standarder som kan vara aktuella i sammanhanget, dels vad det innebär rent praktiskt att använda dessa. Däremot behöver projektledaren inte ta ställning i principfrågan. Det strategiska beslutet om användning av standarder är ju redan fattat i och med antagandet av GIS-strategin. Standarder Här finns alla praktiska och tekniska frågor som rör standarder och deras tillämpning. Det är förmodligen klokt att utse någon i ledningsgruppen för IT/IS-frågor som sätter sig in i ämnet och håller sig à jour med utvecklingen. Dataförsörjning och dataförvaltning Det är framför allt i detta sammanhang som standarderna kommer in rent operativt. I dataförsörjningen har man nytta av egna eller standardiserade begreppsmodeller och tillämpningsmodeller liksom ett standardiserat överföringsformat. Standarder för kvalitetsmärkning och metadata spelar också en viktig roll. I förvaltningssammanhang ger begreppsmodeller och tillämpningsmodeller en systemneutral dokumentation av data som kan ha stort värde i ett långsiktigt perspektiv. Data om de centrala verksamhetsobjekten är i de flesta fall mycket långlivade jämfört med systemen som används för att lagra och att använda data. Det är därför värt att satsa en extra slant på en systemoberoende dokumentation av verksamhetsbegrepp och data. Tekniska lösningar Om systemupphandlingen innehåller krav på stöd för viss tillämpningsstandard, så blir det leverantörens sak att se till att systemet kan hantera data enligt specificerade tillämpningsmodeller. I framtiden kommer detta att vara det naturliga. I befintliga system får systemansvarig se till att implementeringen av valda standarder görs. Troligen blir det då aktuellt att införskaffa något STEPverktyg (programvara som bland annat kan generera programkod för gränssnittet mellan t.ex. databas

23 23 (44) och överföringsfil, kontrollera en överföringsfil etc.) och kanske även att ta hjälp av något av de företag som har expertis i ämnet. GIS på Internet och intranät Det är förhållandevis enkelt att med automatik skapa ett interaktivt webbgränssnitt baserat på en tillämpningsmodell uttryckt i EXPRESS. EXPRESS-modeller är en bra grund för att skapa interaktiva webblösningar för sökning och presentation av data i exempelvis en SQL-databas. Webbgränssnittet är också utmärkt för att publiera såväl begrepps- som tillämpningsmodeller; en möjlighet som kan visa sig mycket användbar som komplement till vanliga metadata. PilotGIS defacto-standard för planering PilotGIS Handbok 1 redovisar en defacto-standard för leverans och utbyte av digital planeringsinformation. Den innehåller en begreppsmodell som arbetats fram enligt Stanlis metod (endast graf). Handboken kan ses som exempel på ett tillämpningsområde med många aktörer där en tillämpningsstandard enligt Stanlis modell ytterligare skulle kunna öka tillförlitligheten i datautbytet och underlätta integrationen med andra data och intressenter. Juridik Juridik handlar bland annat om avtal, t.ex. om upphandling av system eller data. Vid en systemupphandling måste det framgå av upphandlingsunderlaget om systemet ska stödja vissa speciella standarder. Vid upphandling av data är tillämpningsmodellen den perfekta kravspecifikationen som kan utgöra en del av leveranskontraktet. Fördelen med att upphandla mot en så tydlig specifikation som en tillämpningsmodell är att den erbjuder möjligheten att automatiskt verifiera att leveransen följer specifikationen. 5.2 Stanli-metoden för datautbyte De flesta vill kunna överföra data mellan olika system utan krångel och manuellt arbete. Det är inte rationellt att behöva ägna tid åt konverteringsarbete, felsökningar och kompletteringar för något som hade kunnat ske med automatik om man haft överenskommelser om datainnehåll och format från början. En tillämpningsstandard utarbetad enligt Stanli-metoden och överföringsformatet i det Tekniska ramverket för geografisk information (STG Hb 171) motsvarar sådana överenskommelser. Så här är det tänkt SGU Lst SS SS SS Väg- SS och Väg- SS och järnvägsnät Väg- SS och järnvägsnät Väg- SS och järnvägsnät Väg- och ISO järnvägsnät SS Väg och järnvägsnät Väg- och Överföringsformat järnvägsnät Väg- och järnvägsnät järnvägsnät LMV RAÄ SCB Komm StrateGIS och STG 6 Rent praktiskt ska systemet kunna läsa en exakt definierad uppsättning data från en databas och skriva ut det på en lika exakt definierad överföringsfil. Överföringsfilen ska på motsvarande vis kunna läsas av systemen hos alla som vill ha tillgång till just dessa data och lagras på rätt ställe i deras databaser.

24 24 (44) GIS-program Data Förstår Tillämpningsmodell Tolkas genom Överföringsmodell Syntaxkontroll Datakontroll Konsistenskontroll Förstår GIS-program Data Databas Databas Datautbyte enligt Stanli-metoden Ett aktuellt exempel i och med tillkomsten av den nationella vägdatabasen, NVDB. Kommunen vill kunna nyttja vägnätsdata i den egna verksamheten och även kunna utväxla vägnätsdata med andra aktörer. Det kan gälla planering av skolskjutsar, hantering av lokala trafikföreskrifter, underhåll av gator, karttillämpningar mm. Det finns en tillämpningsstandard för Väg- och järnvägsnät (SS ) som definierar vägnätsbegrepp och tillhörande data. Standarden innehåller alltså begreppsmodell och tillämpningsmodell och kan användas för kommunikation med NVDB och nyttjare av vägnätsrelaterade data. Så här går det till Generellt är det tänkt att fungera så här för dig som vill förenkla din hantering av geografisk data: 1. Tag den tillämpningsmodell som passar databehovet i aktuell verksamhet. 2. Beskriv mappningen mellan tillämpningsmodellens objekt, attribut och samband med motsvarande datatyper i din databas. 3. Skapa en programmodul som läser databasen och lägger på överföringsfilen och omvänt (det finns programverktyg som hjälper till). 4. Installera programmodulen i ditt system/din applikation 5. Basera ditt avtal om dataleveranser på tillämpningsmodellen. 6. Importera och exportera dina data. Det finns programverktyg som verifierar att data följer specifikationen, d.v.s. tillämpningsmodellen. Detta måste göras, på ett eller annat sätt, oavsett om överföringen av data baseras på standard eller inte. Vad är det då som Stanli-metoden erbjuder som kan göra dataanvändningen enklare, säkrare och mera kostnadseffektiv? Svaret är lika enkelt som receptet ovan. Genom att använda gemensamma begrepp som uttrycks i ett gemensamt språk som har ett entydigt samband med ett gemensamt överföringsformat så medför det enklare, säkrare och billigare användning, distribution och integration av geografiska data. Öppna data helt enkelt! Styrkan ligger alltså i att alla gör lika i väsentliga avseenden. Ju fler som tillämpar de gemensamma principerna, desto större blir fördelarna för den enskilde aktören. Det ligger nära tillhands att dra parallellen med telefonerandets utveckling. De första köparna av telefoner hade begränsad nytta av sin investering. Det fanns ju inte så många att ringa till. Dessutom var det så att olika telefonoperatörer hade sinsemellan inkompatibla system. Kunder hos en operatör kunde inte ringa till en annan operatörs kunder. Varje operatör hade också sin egen telefonkatalog. Först när beslutet kom att satsa på gemensamma principer för telefonerandet sköt användningen fart