Generering av Universella Editorer
|
|
- Maria Viktoria Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Generering av Universella Editorer Peter Ljungqvist Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520, Åbo, Finland Klassicering enligt ACM: D.2.2 Design Tools and Techniques Klassicering enligt ACM-SIG: SIGSOFT 1
2 Sammanfattning Editorer för visuella språk, bör vara så enkla som möjligt att använda. Dessutom bör det vara möjligt för användaren att generera en editor som är specik för det visuella språk han använder. I denna artikel diskuteras vilka fördelarna kan vara av att använda sig av denna editorgenerering. För alla praktiska exempel kommer språket UML [UML03] att användas, eftersom det är det kändaste och mest använda visuella språket idag. I denna artikel kommer verktyget SMW [SMW03] att användas, för att beskriva hur ett modelleringsverktyg för diagram kan se ut. 1 Inledning För att eektivt kunna arbeta med visuella språk behövs speciella verktyg, speciellt editorer, som är specika för det språk man använder sig av. Man kan förstås använda sig av ett vanligt ritprogram för att rita diagram och symboler, men det är inte ett speciellt eektivt sätt. Det är då svårt att jobba med språket och att modiera diagramen. För att rita diagram behövs alltså en editor, som är anpassad för detta ändamål. SMW är ett program, som använder sig av editorer för att för att tillverka och manipulera såväl diagram, som deras bakomliggande modell. För tillfället har SMW inget sätt att generera nya språkspecika editorer, utan dessa måste tills vidare programmeras för hand. För att beskriva ett visuellt språk behövs en metamodell av språket. En metamodell är en specikation över språket och en beskrivning av språkets grammatik. Olika sätt att representera denna metamodell, t.ex. XMI [OMG03], tas upp i denna rapport. 2 Representation av modeller Detta kapitel kommer att förklara vad modeller och metamodeller är och hur de kan representeras. En metamodell är en modell som berättar hur språket för den modell man kommer att konstruera bör se ut. Metamodellen beskriver vilka element modellen kan innehålla, deras attribut och eventuellt hur dessa element kan kopplas till varandra. Modellen i sin tur är vad användaren gör med hjälp av editorn. Den innehåller information om de konkreta elementen, deras attribut och hur de är kopplade till varandra. 2.1 Metamodeller För att kunna berätta åt editorn vilken data som behövs för att beskriva ett språk, behövs en metamodell. Metamodellen innehåller en specikation över språket och en beskrivning
3 av språkets grammatik. Med hjälp av denna metamodell kan man därefter generera en editor för att skapa och manipulera modeller, som använder sig av det i metamodellen beskrivna språket. OMG standarden följer en fyra nivås standard för att deniera UML. Ett exempel på vad som nns i vilken nivå kan ses i tabell 2.1. Nivå Beskrivning Exempel meta-metamodell Beskriver metamodellen. MetaClass, MetaAttribute metamodell En instans av en metametamodell. Class, Attribute Beskriver språket för en modell. modell En instans av en metamodell. Aktie, pris Denierar ett språk för att beskriva ett system. användarobjekt En instans av en modell. Beskriver ett specikt system. Nokia_Aktie, 200 Tabell 1: Metamodellarkitektur i fyra nivåer Det nns ett antal olika sätt att beskriva metamodellen. Den kan antingen beskrivas med hjälp av ett diagram eller av en l som innehåller data in något speciellt format. Figur 1 visar ett utdrag ur metamodellen för klassdiagram i UML. Ur guren kan man bland annat se att alla element i UML är subklasser av klassen ModelElement och att alla element har ett namn. En närmare granskning av guren ger informationen att alla klasser kan ha ett obegränsat antal attribut. I det här fallet beskrivs metamodellen för UML klassdiagram i form av ett UML klassdiagram, vilket är intressant. Man kan alltså beskriva ett språk med hjälp av språket självt. Det nns dock många andra format för att beskriva metamodellen för ett språk. Ett format som har visat sig vara användbart för lagring av metamodeller är XML [W3C00] och speciellt dess subformat XMI. XMI(XML Metadata Interchange) är precis som namnet antyder speciellt utvecklat för utbyte av metadata. XMI består av ett antal grundläggande regler för hur dokumenten skall skapas, deras innehåll beskrivs med hjälp av taggar. Ett XMI dokument ser med andra ord ut som ett html dokument, vars utseende är bekant för de esta. Figur 2 visar ett exempel på ett utrdrag ur ett XMI dokument. Som man kan se ur exemplet innehåller dokumentet alltså ett antal taggar med
4 Figur 1: Ett utdrag ur metamodellen för UML olika namn och attribut. Alla element i modellen har ett speciellt id(xmi.id), för att de skall gå att skilja åt. Inom en snar framtid kommer de esta verktyg för modellering av diagram att använda sig av detta format för lagring av information. XMI är perfekt för att användas för språk som beskriver objektorienterade språk eftersom det byggs upp av element och attribut, precis som objektorienterade språk byggs upp av klasser och attribut. 2.2 Utvidgning av XMI Efter att man har skapat ett dokument i XMI, kan man utvidga den graska informationen i dokumentet. Detta görs för att skapa olika representationer av modellen. En möjlighet är att skapa en representation i SVG. SVG(Scalable Vector Graphics) är en teknologi för att beskriva vektorgrak i ett textbaserat format och producera en visualisering utgående från denna. Det textbaserade formatet är ett XML format. SVG är rekommenderat av W3C [?]. Användningen av vektorgrak ger upphov till ett ertal möjligheter, som inte nns om man skulle använda sig av ren grak, t.ex. bitmaps. Några av möjligheterna är att man kan skala och rotera även enskilda element då man använder sig av vektorgrak. I bitmaps kan man bara utföra dessa operationer på hela bilder. XSLT (extensible Stylesheet Language) [W3C] är en annan teknik som denierar
5 <?xml version="1.0"encoding="utf-8"?> <XMI xmi.version='1.1' xmlns:model='omg.org/mof.model/1.3'> <XMI.header> <XMI.model xmi.name='uml' xmi.version='1.4'/> <XMI.metamodel xmi.name='model' xmi.version='1.3'/> </XMI.header> <XMI.content> <Model:Package xmi.id='a0' name='uml' isroot='false' isleaf='false'> <Model:Namespace.contents> <Model:Tag xmi.id='a1'... Figur 2: Exempel på ett XMI dokument tillverkningen av stylesheets för utvidgning av XML. Även XSLT är rekommenderat av W3C och använder sig också av XML. I det här fallet transformeras XMI dokumentet till ett SVG XML dokument som innehåller grakinformation som kan läsas av en webbläsare med stöd för SVG. 2.3 UML-modeller och diagramdata XMI anpassas för lagring av UML-modeller med hjälp av en speciell DTD. Denna speciella anpassning av XMI för just UML brukar beskrivas XMI[UML]. En DTD(Document Type Declaration) är en deniton på hur själva XML-len och dess element och attribut bör tolkas. I detta fall beskriver denna DTD alltså vilka element som nns i UML och hur de kan kopplas till varandra. Enbart en beskrivning av själva modellen räcker dock inte för att man skall kunna lagra all information som behövs för att beskriva ett diagram i UML. Man måste också kunna lagra information över hur det diagrammet ser ut rent graskt. För detta ändamål har en speciell DTD för diagram information skapats. Den kallas UML Diagram Interchange och den förkortas XMI[DI] [GD03]. Den innehåller bland annat information om hur de olika elementen är placerade, deras storlek, färg... Med hjälp av dessa två XMI-ler kan man nu lagra all information om ett diagram, som behövs för att man skall kunna återskapa diagrammet. Med hjälp av denna information kan man också förytta diagrammet mellan olika modelleringsverktyg. Diagramdatan behöver inte som i detta exempel vara just en l av typen UML[DI].
6 Det kan vara en hurudan beskrivnig som helst. Det viktiga är att den innehåller all information, som behövs för att man skall kunna återskapa den graska delen av modellen. Mera om detta i kapitlet om editorer. 3 Generering av editorer Detta kapitel behandlar editorer och vad de behövs till. Först kommer en kort beskrivning av vad en editor är och därefter berättas det om funktioner specika för en diagrameditor. 3.1 Vad är en editor? En editor är ett verktyg för att rita och manipulera diagram. Förutom modellen, som beskrivits tidigare, behöver vi även ett sätt att visualisera den. Det som behövs är en grask visualisering av modellen. Genom att manipulera denna graska beskrivning kan man ändra på själva modellen, eller enbart på utseendet av den. En editor består åtminstone av en meny och ett verktygsfält, där man ser en bild av modellen. Från menyn kan man välja att t.ex spara modellen, lägga till element eller kopiera och klistra in element. I verktygsfältet kan man med hjälp av enkla musrörelser ytta och ändra på elementen för att den visuella delen skall se ut, som man vill ha den att se ut. Om användaren väljer att radera ett element från verktygsfältet, bör det även raderas från den bakomliggande modellen. Man kan alltså säga att en editor är ett verktyg för att underlätta manipulerandet av modeller för användaren. En editor har vissa funktioner som är oberoende av vilken sorts diagram man vill editera. Exempel på sådana är funktioner för att spara modeller, kopiera, klippa och klistra. Till dessa allmänna funktioner hör även allt som har med modelleringsverktygets utseende och funktion att göra, t.ex. hur olika fönster sköts om och hur man skriver ut sitt diagram på en skrivare. Man kan alltså säga att en editor består av två olika huvuddelar, dvs. funktioner som är specika för det visuella språk man editerar och funktioner som gäller oberoende av språk. I vissa publikationer kan man se uttrycket editor användas enbart för de funktioner som är språkspecika och ordet modelleringsverktyg för hela programmet. I denna uppsats behandlas genereringen av editorer, dvs. enbart generering av funktioner som är specika för ett visst visuelt språk. De funktioner i ett modelleringsverktyg som är allmänna för alla språk behöver inte genereras, eftersom dessa funktioner endast behöver implementeras en gång.
7 3.2 En metamodell för enkla graska objekt För att generering av editorer skall kunna göras automatisk, måste det nnas ett sätt att beskriva hur de olika elementen i ett diagram skall se ut. Det som behövs är en metamodell för graska primitiver. Domokos och Varro [DOM02] beskriver hur en dylik metamodell kan se ut. Element i olika diagram har många saker gemensamt. Alla består av noder och bågar. Noderna beskrivs ofta som ellipser eller rektanglar, bågarna beskrivs som linjer eller pilar. Detta kan man dra bytta av då man försöker skapa en metamodell för generella diagram. Noderna har dessutom en position och en färg. Bågarna å sin sida har en startpunkt och en slutpunkt. I vissa typer av diagram kan bågarna ha ere start- och slutpunkter. När man försöker skapa en metamodell för generella diagram måste man vara försiktig med sådana faktum. Om man i metamodellen inte tillåter bågar att ha ere start eller slutpunkter kommer man förr eller senare att få problem och vara tvungen att ändra om sin metamodell. Figur 3 visar hur en metamodell för de graska objekten kan se ut. Alla graska element är subklasser till klassen GraphPrimitives. Från guren kan man också se hur noder och bågar är kopplade till varandra. De olika elementen har attribut som är specika för dem. Figur 3: Ett exempel på en metamodell för enkla graska objekt Det är dock mycket praktiskt att ta vara på likheter mellan olika diagram då man skapar metamodellen. I detta fall är det i själva verket en meta-metamodell vi beskriver eftersom den inte är specik för något visst visuellt språk. Efter att man har en meta-
8 metamodell, som beskriver t.ex. hur bågar och noder kan se ut, måste man skapa en metamodell för det språk man vill använda säg av. Det är här som vi för UML t.ex. kan använda oss av UML[DI]. Denna metamodell är en specialisering av den graska meta-metamodellen. Metamodellen kan i detalj beskriva vilken typ av noder och bågar diagrammet kan innehålla, eftersom denna metamodell är specik för ett visst språk. Om du vill ha en grask metamodell för ett UML-klassdiagram kan du t.ex. säga att en typ av noder är klasser som beskrivs som rektanglar. För varje element som ingår i språket måste man göra denna detaljbeskrivning. När man har denna detaljerade beskrivning klar för varje element är metamodellen för det ifrågavarande språket klart. Nästa fråga, som man behöver ställa sig själv är hur man vill representera denna metamodell. Eftersom även denna graska metamodell har liknande egenskaper som metamodellen för att beskriva modellelementens beteende kan man med fördel använda sig av XMI för att beskriva den graska representationen. 3.3 Vad bör genereras? Det nns vissa funktioner som är specika för editeringen av ett visst språk. Det första man kommer att tänka på är att språken har olika element. Man måste alltså kunna generera ett sätt att lägga till en viss typ av element. Alla editorer behöver funktioner för att lägga till element till modellen och diagrammet, men endast en editor för UML-klassdiagram behöver funktioner för att lägga till klasser, paket, associations... Som tidigare nämnts innehåller metamodellen för språket en beskrivning över alla element, som kan läggas till i modellen. Denna information bör i själva verket nnas i två metamodeller, både den som beskriver språket och den som beskriver det graska gränssnittet. Den graska metamodellen bör dessutom innehålla information, för att berätta hur elementet skall se ut. För att återgå till vårt exempel om UML-klassdiagram kan man alltså säga att denna metamodell bör innehålla information om t.ex. hur en klass ser ut och hur den kan placeras. När man genererar en editor för denna metamodell måste man alltså skapa en funktion för att lägga till element av metamodellens alla typer. Funktioner för att lägga till element sätts därefter till som meny-alternativ i modelleringsverktyget. Även funktioner för att radera element bör läggas till i editorn. Detta är inte alltid så enkelt som det låter. Det nns förstås funktioner för att plocka bort graska element ur diagrammet, som är oberoende av språket. Att radera elementet ur modellen kan dock kräva svårare funktioner. Detta beror på att element kan vara beroende av varandra i modellen. T.ex. kan du inte plocka bort ett paket ur ett UML-klassdiagram utan att
9 även radera alla klasser och övriga element som nns inne i paketet. Att generera dessa raderingsfunktioner vållar dock inga större problem eftersom kopplingen mellan de olika elementen nns beskrivet i metamodellen. 4 SMW - Ett modelleringsverktyg SMW(System modelling workbench) är ett program utvecklat vid Åbo Akademi, som används för att hantera modeller och diagram. SMW är baserat på metamodeller och innehåller framförallt editorer för UML. Figur 4 är en skärmdump från SMW, som visar ett utdrag ur metamodellen för UML 1.4. Till vänster på bilden ses en trädrepresentation av den användarmodell, som just nu håller på att editeras. Funktioner för att lägga till editorspecika element nns tillgängliga för de olika UML diagrammen nns tillgängliga. De nns i verktygsfälten, som kan ses i gurens övre del. Om man vill lägga till t.ex. en klass, klickar man på ikonen för klasser i verktygsfältet och därefter klickar man på representationen av diagrammet. Då läggs klassen till såväl i diagrammet, som i den bakomliggande modellen. 5 Sammandrag Att basera editorer på metamodeller är mycket praktiskt. Om varje språk har en metamodell för grammatiken och en för graken, kan man generera en editor för språket. I vilket format man beskriver metamodellerna är inte avgörande för huruvida man kan generera editorer eller ej, men det har visat sig att XMI formatet passar utmärkt för den här typen av information. Om man använder sig av ett gemensamt format för metamodellerna resulterar det i att modeller enkelt kan yttas från ett modelleringsverktyg till ett annat. Att generera editorer är alltså inte omöjligt, men det krävs att man har välgenomtänkta metamodeller. Trots alla likheter som olika visuella språk har, så är det inte trivialt att skapa en gemensam meta-metamodell för dem.
10 Figur 4: Ett utdrag ur metamodellen för UML Referenser [UML03] Object Management Group. Unied Modelling Language Specication [SMW03] I. Porres, et al: System Modeling Workbench iporres/html/smw.html. [OMG03] Object Management Group. XML Metatdata Interchange [W3C00] W3C:Extensible Markup Language (XML) 1.0 (Second Edition)
11 [GD03] Gentleware AG, DaimlerChrysler AG, et.al: UML 2.0 Diagram Interchange. [DOM02] Domokos,Varro: An OPen Visualization Framework for Metamodel-Based Modeling Languages, 2002 [XS99] W3C: XSL Transformations (XSLT) v1.0, November 1999 [W3C] World Wide Web Consortium
Utvärdering av modelleringsvertyg som använder XMI/UML 2.0
Institutionen för kommunikation och information Examensarbete i datalogi 10p C-nivå Vårterminen 2006 Utvärdering av modelleringsvertyg som använder XMI/UML 2.0 Caroline Nilsson a02carni:nilsson:caroline:hs-iki-ea-06-603
Läs merIntroduktion. Byggstenar TDBA63 2005-11-22
Introduktion UML står för Unified Modeling Language. Det är tänkt att fungera som hjälpmedel vid modellering av alla tänkbara typer av utvecklingsarbeten, inte bara inom dataomdrådet. Det största värdet
Läs merUML. Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo.
UML Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo.fi/~tczarnec Abstrakt The Unified Modeling Language, UML, är ett visuellt
Läs merUML 1(5) Introduktion till Unified Modeling Language. 1 Bakgrund och historik
UML 1(5) Introduktion till Unified Modeling Language 1 Bakgrund och historik UML är ett objektorienterat modellspråk för att specificera och visualisera system. Det är framtaget i första hand för IT-orienterade
Läs merInkapsling (encapsulation)
UML UML är en standard för att dokumentera och visualisera sina tankar och beslut under analys och design. Att lära sig allt om UML får inte plats i den här kursen, men vi kommer lära oss vissa delar.
Läs merwww.skillspartner.com
Mål Deltagarna ska förstå: Vad XML är Hur XML fungerar Vilka problem XML löser Hur XML används Känna till begrepp: DTD, DOM, XSL etc. Känna till verktyg Innehåll Vad är XML XML i relation till HTML XML
Läs merIntroduktion till objektorientering. Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten?
Introduktion till objektorientering Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten? TDDD78, TDDE30, jonas.kvarnstrom@liu.se 729A85 jonas.kvarnstrom@liu.se
Läs merHantera informationspaket i system för bevarande
Kompetensutveckling har erbjudits deltagare inom projektet Elektroniskt bevarande i form av en kurs i XML. Kursen har genomförts av Riksarkivet och haft en praktisk inriktning. Ett 10-tal personer deltog
Läs merIntroduktion till objektorientering. Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten?
Introduktion till objektorientering Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten? jonas.kvarnstrom@liu.se 2014 2017 jonas.kvarnstrom@liu.se
Läs merextensible Markup Language
Datavetenskap Opponenter: Björn Olsson Andreas Svensson Respondenter: Sanaa Al-abuhalje Afrah Al-abuhalje XML extensible Markup Language Oppositionsrapport, C-nivå 2007:06 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet
Läs merInkScape. Inkscape är ett gratisprogram för objektgrafik (vektorgrafik) Man använder programmet till att illustrera, rita, skapa logotyper och figurer
InkScape Inkscape är ett gratisprogram för objektgrafik (vektorgrafik) Man använder programmet till att illustrera, rita, skapa logotyper och figurer Gunnar Markinhuhta ITLyftet 2012-10-09 sida 1 Med Ctrl-tangenten
Läs merITK:P2 F1. Hemsidor med HTML HTML. FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML
ITK:P2 F1 FTP, HTTP, HTML, XML och XHTML DSV Peter Mozelius 1 Hemsidor med HTML Hur många av er har provat på att bygga en egen hemsida med HTML eller XHTML? För hand eller med hjälpverktyg? Har ni lagt
Läs merLaboration 3 GUI-programmering
Laboration 3 GUI-programmering Syfte Erbjuder studenterna en möjlighet att lära sig grunderna i gränssnittsprogrammering i Java. Genomförande Genomförs individuellt eller i grupp om 2 personer. Uppskattad
Läs merUML: Exempel. Ett modelleringsspråk. UML: Ansvar. UML: tre huvudanvändningar. Exempel: En klass position storlek. UML Unified Modelling Language
Ett modelleringsspråk : Exempel Fönster Klassnamn Unified Modelling Language Av Booch, Jacobson, Rumbaugh Exempel: En klass position storlek Attribut (instansvariaböe) Resultatet av en sammanslagning av
Läs merSMART Ink 3.0 ANVÄNDARHANDBOK FÖR MAC OS X-OPERATIVSYSTEM
SMART Ink 3.0 ANVÄNDARHANDBOK FÖR MAC OS X-OPERATIVSYSTEM Varumärkesinformation SMART Ink, SMART Meeting Pro, smarttech, SMART-logotypen och alla SMART-slogans är varumärken eller registrerade varumärken
Läs merFöreläsning 15: Repetition DVGA02
Föreläsning 15: Repetition DVGA02 Vad handlar kursen om? Kursen kan i grova drag delas upp i tre delar: 1. Objekt-orienterad programmering 2. Grafiska användargränssnitt 3. Datastrukturer Dessutom genomsyras
Läs merOm Publisher Publisher är ett program som passar bra att använda när du vill sammanställa bild och text för att skapa tillexempel broshyrer,
Om Publisher Publisher är ett program som passar bra att använda när du vill sammanställa bild och text för att skapa tillexempel broshyrer, affischer, nyhetsbrev eller flersidiga publikationer som en
Läs merKOM-IGÅNG-GUIDE. Kom igång och redigera din hemsida! SmelinkWeb4 editor 2
KOM-IGÅNG-GUIDE Kom igång och redigera din hemsida! SmelinkWeb4 editor 2 Smelink.se l Storgatan 14 l 352 31 Växjö l support@smelink.se l www.smelink.se Uppdaterad: 121019 Del 1 Logga in Välkommen att ta
Läs merI den här övningen tränar du på att göra olika programfönster. Övningarna går att göra på egen hand.
I den här övningen tränar du på att göra olika programfönster. Övningarna går att göra på egen hand. Innehållsförteckning Kontrollpanelen i kategoriläge. Frågor 2 Utforskaren, hantera filer och mappar.
Läs merExtentamen i 2D1359 Objektorinterad modellering programmering och analys Tisdag den 13 oktober 1998 kl
NADA, KTH OOMPA 1998-10-13 Sid 1 (8) Extentamen i 2D1359 Objektorinterad modellering programmering och analys Tisdag den 13 oktober 1998 kl. 11-13 Inga hjälpmedel tillåtna. Poäng och betyg: För godkänt
Läs merAnvändarmanual WebNailer. 19 januari 2004
Användarmanual WebNailer Tobias Holgers Mattias Castegren 19 januari 2004 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Definitionerochförkortningar... 3 2 WebNailer 4 2.1 Knapprad... 4 2.1.1 Gemensamma... 4 2.1.1.1 Webbläsare...
Läs merGränssnitt för FakeGranska. Lars Mattsson
Gränssnitt för FakeGranska av Lars Mattsson (larsmatt@kth.se) Innehållsförteckning 1 Introduktion...3 2 Genomförande:...3 3 Användning...5 4 Kända buggar:...6 5 Källförteckning...6 2 1 Introduktion Taken
Läs merKonstruktion av klasser med klasser
Konstruktion av klasser med klasser Klasser kan byggas på redan denierade klasser genom att klassobjekt används som dataattribut när en ny klass beskrivs. Exempel: Klassen PairOfDice har två attribut attribut
Läs merPublicera material i Learn
Publicera material i Learn Inne i kursrummet har du en ny meny till vänster. Har du arbetat i Fronter tidigare känner du igen dig rätt bra. Du kan publicera material i Kursinformation och i Kursmaterial.
Läs merUniverse Engine Rapport
1 Universe Engine Rapport Alexander Mennborg 2017-05-08 2 Inledning I denna rapport diskuteras utvecklingsprocessen till projektet Universe Engine. Denna diskussion omfattar hela utveckling från starten
Läs merGeografisk information Representation av förändringar i datamängder
SVENSK STANDARD Fastställd 2006-03-08 Utgåva 1 Geografisk information Representation av förändringar i datamängder Geographic information Representation of changes in datasets ICS: 35.020.00; 35.240.01;
Läs merFrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll
FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna
Läs merALEPH ver. 16 Introduktion
Fujitsu, Westmansgatan 47, 582 16 Linköping INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SKRIVBORDET... 1 2. FLYTTA RUNT M.M.... 2 3. LOGGA IN... 3 4. VAL AV DATABAS... 4 5. STORLEK PÅ RUTORNA... 5 6. NAVIGATIONSRUTA NAVIGATIONSTRÄD...
Läs merObjektorientering. Grunderna i OO
Objektorientering Grunderna i OO 1 Systemutveckling Tre systemnivåer: Verksamhet Informationssystem Datasystem Huvuduppgifterna i ett systemutvecklingsarbete: Verksamhetsanalys Informationsbehovsanalys
Läs merUtveckling av ramverk för editering och simulering av BPMN
Utveckling av ramverk för editering och simulering av BPMN Erik Eldh eeldh@kth.se Johan Pettersson johapet@kth.se Handledare: Farzad Kamrani Examinator: Rassul Ayani 22 september 2010 Sammanfattning Business
Läs merUML. Objekt-orienterad programmering och design (DIT952) Niklas Broberg, 2016
UML Objekt-orienterad programmering och design (DIT952) Niklas Broberg, 2016 UML Unified Modelling Language Grafiskt modelleringsspråk för att beskriva olika aspekter av objektorienterade system. Vi kommer
Läs merFrågor och svar till tentamen i Kravhantering
Frågor och svar till tentamen i Kravhantering Del 1 Frågor & svar Frågor&svar till tentamen 1 Datamodeller (0.5p) När man tar fram data krav skriver Lausen i sin bok, gällande data modeller, att det finns
Läs merProjektuppgift: Kalender Martin Hultman 840813 marhu002 Patrik Karlsson 840320 patka843
TNM065 Dokumentstrukturer Projektuppgift: Kalender Martin Hultman 840813 marhu002 Patrik Karlsson 840320 patka843 Innehållsförteckning Inledning... 3 Användningsområdet för systemet... 4 Köranvisning...
Läs mer2009-08-20. Manual för Typo3 version 4.2
2009-08-20 Manual för Typo3 version 4.2 1 2 Innehåll: 1. Allmänt 4 2. Grunderna i Typo3 5 2.1 Knappar 5 2.2 Inloggning 5 2.3 Den inledande vyn 6 2.4 Sidträdet 7 3. Sidor 8 3.1 Skapa en ny sida 8 3.1.1
Läs merObjekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur
Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt
Läs merKort om World Wide Web (webben)
KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.
Läs merAcrobat 9. Adobe. Grundkurs
Acrobat 9 Adobe Grundkurs Innehållsförteckning 1 Vad är Acrobat 9?...5 Kort om programmet... 5 Användningsområden... 6 Vad är PDF lite teori... 7 Starta och stänga Acrobat 9... 8 Starta programmet... 8
Läs mer729G75: Programmering och algoritmiskt tänkande. Tema 3, föreläsning 2
729G75: Programmering och algoritmiskt tänkande Tema 3, föreläsning 2 Översikt Vanliga mönster när man designar en klass Klass-diagram Exempel Arv i Python Egna klasser använd som egna datatyper, men även
Läs merObjektorienterad analys och design
Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 1 Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Skansholm: Kapitel 4 Se även 1. http://www.uml.org/ 2. http://www-306.ibm.com/software/rational/uml/
Läs merKapitel 1 Komma igång... 3
2014.02.21 1 Kapitel Innehåll... Sida Kapitel 1 Komma igång... 3 Välkommen... 3 Är DDS-CAD Arkitekt installerat?... 5 Operativmiljön Windows... 5 Begrepp... 5 Starta DDS-CAD Arkitekt... 6 Starta ett nytt
Läs merLaboration 1 XML, XPath, XSLT och JSON
Webbteknik II, 1DV449 Laboration 1 XML, XPath, XSLT och JSON Author: John Häggerud & Johan Leitet Semester: HT 2011 Course code: 1DV449 Inledning I denna första laboration är det tanken att Du ska bekanta
Läs merInformationsmodellering och e-infrastrukturer
Informationsmodellering och e-infrastrukturer Semiotik Sign = Tecken Semiotik = Teckenlära Tecken är representationer Tecken är intentionella Tecken förmedlar information Figure 3.1: Levels of semiotics
Läs merObjektorienterad programmering med Java Swing: Händelser, lyssnare och applets
GUI (forts) Objektorienterad programmering med Java Swing: Händelser, lyssnare och applets Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 18 mars 2005 Skansholm: Kapitel 6 Användaren kan kommunicera med programmet
Läs merKonstruktion av datorspråk
Konstruktion av datorspråk Fö3: Uppmärkningsspråk Peter Dalenius petda@ida.liu.se Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet 2009-01-29 Översikt Uppmärkningsspråk Struktur och specifikation
Läs merKom igång-utbildning Lynx
Kom igång-utbildning Lynx Ansvarig utbildare: Karin Bodin Lind e-post: karin@teach2teach.se tel: 070-970 65 98 Ulvsundavägen 174, 168 67 Bromma, 08-410 211 66, info@teach2teach.se, www.teach2teach.se Stöd
Läs merFramtagen utav Learningpoint. Kort skriftlig instruktion om Enköpings mallar
Framtagen utav Learningpoint Kort skriftlig instruktion om Enköpings mallar Innehållsförteckning Skapa nya dokument knappen Nytt... 3 Fliken Enköpings kommun... 3 Bildbanken... 3 Välja bilder och färg
Läs merHandbok SymbolEditor. Stephen P. Allewell Översättare: Stefan Asserhäll
Stephen P. Allewell Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Användargränssnittet 6 2.1 Huvudfönster i SymbolEditor............................... 6 2.1.1 Redigeringsfönster.................................
Läs merIntroduktion till objektorientering. Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten?
Introduktion till objektorientering Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten? jonas.kvarnstrom@liu.se 2016 2014 jonas.kvarnstrom@liu.se
Läs merObjektorienterad analys och design
Objektorienterad analys och design Objektorienterad analys och design 1 Dagens föreläsning Första delen, innan rasten: Motivation och bakgrund Analys Funktioner Andra delen, efter rasten: Objektorienterade
Läs merBilder. Bilder och bildformat
och bildformat Det första du måste göra är att skaffa bilder att lägga in i ett HTMLdokument. Ta en bild med din mobil/ webbkamera eller rita bilden själv.du kan ta gratisbilder från Google, gå in på bilder
Läs merVERKTYGSFÄLTET I ARTIKELEDITORN
Joomla Guide 2.5.11 VERKTYGSFÄLTET JCE EDITORN Sida 1 av 8 VERKTYGSFÄLTET I ARTIKELEDITORN En kort genomgång/förklaring till de vanligaste symboler och användningsområdena för verktygsfältet i Joomla Uppdateringsmodulen
Läs merGrunder. Grafiktyper. Vektorgrafik
2 Grunder All vår början bliver svår eller hur det nu brukar heta, och detta är något som gäller även Flash. För den som är ovan vid Flash gäller det säkert extra mycket, då det kan vara knepigt att förstå
Läs mer2007-03-28. Manual för Typo3 version 4.04
2007-03-28 Manual för Typo3 version 4.04 1 2 Innehåll: 1. Allmänt 4 2. Grunderna i Typo3 5 2.1 Knappar 5 2.2 Inloggning 5 2.3 Den inledande vyn 6 2.4 Sidträdet 7 3. Sidor 8 3.1 Skapa en ny sida 8 3.2 Redigera
Läs merAxalon Process Navigator SP Användarhandledning
Axalon Process Navigator SP Användarhandledning Axalon Process Navigator SP 2013, senast reviderad: den 11 juni 2014 Innehåll Innehåll... 2 Om denna användarhandledning... 3 Syfte... 3 Vem är denna handledning
Läs merOppositionsrapport: Experior DSTL. Vincent Thuning, Björn Nordström 4 juni 2012
Oppositionsrapport: Experior DSTL Vincent Thuning, Björn Nordström 4 juni 2012 1 Innehåll 1 Sammanfattat omdöme av examensarbete 2 2 Synpunkter på uppsatsen knuten till examensarbetet 2 2.1 Titel..................................
Läs merProgrammering = modellering
Programmering = modellering Ett datorprogram är en modell av en verklig eller tänkt värld. Ofta är det komplexa system som skall modelleras I objektorienterad programmering består denna värld av ett antal
Läs merObjektorientering Användning
Objektorientering Användning Samt repetition av klasser Suzana Ramadani 1 Repetition Objektorientering bygger på Abstraktion Hierarkisk strukturering Inkapsling Klassificering Generalisering specialisering
Läs merActiveBuilder Användarmanual
ActiveBuilder Användarmanual Forfatter: TalkActive I/S Dato: Juli 2004 Version: R. 1.01 Sprog: Svensk Copyright 2004 - Talk Active - all rights reserved. Innehåll: 1. INLEDNING...2 2. SNABBSTART...3 3.
Läs mer<sid nr="1" av="2" /> Stackenföreläsning: XML & XSLT: Intro. XML och XSLT
Intro Stackenföreläsning: XML & XSLT: Intro XML och XSLT Rasmus Kaj, Stacken http://www.stacken.kth.se/~kaj/ Intro Korrekt XML? Alternativ till XSL? XSLT Funktioner Exempel
Läs merHandbok Potatismannen. Éric Bischoff Paul E. Ahlquist, Jr. Eugene Trounev Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll
Éric Bischoff Paul E. Ahlquist, Jr. Eugene Trounev Granskare: Lauri Watts Översättare: Stefan Asserhäll 2 Innehåll 1 Inledning 6 2 Hur man spelar 7 3 Regler och tips 8 3.1 Mushantering........................................
Läs merMigrera till Word 2010
I den här guiden Microsoft Microsoft Word 2010 skiljer sig rent utseendemässigt mycket, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig att snabbare lära dig programmet. Här kan du läsa om de viktigaste
Läs merUppmärkningsspråk. TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 3. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap
Uppmärkningsspråk TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 3 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2015-01-29 Vad handlar det andra seminaret om? Strukturerad text Uppgifter Hämta information
Läs merSnabbstartsguide. Anpassa utseende och design Ge ritningen ett enhetligt utseende med teman och matchande färger. Du hittar dem på fliken Design.
Snabbstartsguide Microsoft Visio 2013 ser annorlunda ut jämfört med tidigare versioner, så vi har skapat den här guiden så att du så snabbt som möjligt ska komma igång. Uppdaterade mallar Mallar hjälper
Läs merNVDB - Översiktlig informationsmodell
NVDB - Teknisk Lösning Anders Nilsson, Klas Hallberg Datum Version (66) NVDB - Översiktlig informationsmodell Ändringsförteckning: Version Datum Orsak samt ändring mot tidigare version Ansvarig.0 999-09-7
Läs merInnehåll Modulmanual Arbetsflöde
Innehåll Om arbetsflöden...2 Objektdata...3 Objektidentifikation...3 Datum och villkor...4 Beskrivning...5 Ganttchart...6 Objektstruktur...6 Skapa objekt...6 Ta bort objekt...10 Sorteringsordning...10
Läs merUML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer.
Översikt Klasshierarkier UML klassdiagram Relation mellan klasser mellan klasser och objekt Association ning ing andling Programmering tillämpningar och datastrukturer 2 UML UML Unified Modeling Language
Läs merGuide. Webbsidor i Studentportalen. Innehåll. Uppdaterad: 2014-10-07
Guide Eva Pärt-Enander, 2012-12-14 Webbsidor i Studentportalen Uppdaterad: 2014-10-07 Innehåll Webbsidor i Studentportalen... 1 Om webbsidor... 2 Lägg till en webbsida... 2 Lägg till samma webbsida på
Läs merFöreläsning 13 Innehåll
Föreläsning 13 Innehåll Arv Repetition Om tentamen Datavetenskap (LTH) Föreläsning 13 HT 2017 1 / 32 Diskutera Här är början på klassen MemoryWindow som använts på en lab. Vad kan menas med extends SimpleWindow?
Läs merObjektorienterad programmering
Objektorienterad programmering Emil Ahlqvist (c10eat@cs.umu.se) Didrik Püschel (dv11dpl@cs.umu.se) Johan Hammarström (c08jhm@cs.umu.se) Hannes Frimmel Moström (c10hml@cs.umu.se) 1 1. Introduktion 1.1 Objektorienterad
Läs merWebbteknik. Innehåll. Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender. En kort introduktion
Webbteknik En kort introduktion Innehåll Historisk återblick Teknisk beskrivning Märkspråk Standardisering Trender 1 Historisk återblick 89 CERN Tim Berners Lee Ett plattformsoberoende sätt att sprida
Läs merEditering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik B.1, Programmeringens grunder, 5 poäng Editering, Kompilering och Exekvering av Javaprogram Introduktion Syftet med kursmomentet Programmeringens grunder (B.1)
Läs merObjekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur
Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 17 juni 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt
Läs merUppmärkningsspråk. TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 4. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap
Uppmärkningsspråk TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 4 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2015-02-03 Från förra gången XML-dokument specificeras med t.ex. en DTD Två olika sätt att
Läs merAnalys och design. Objekt. Klass. med hjälp av CRC. Klassdiagram
Analys och design med hjälp av CRC 83 Klassdiagram Objekt Ett objekt är en individuellt identifierbar entitet som kan vara konkret eller abstrakt. Ett objekt har tillstånd, beteende och identitet. Reellt,
Läs merFyra i rad Javaprojekt inom TDDC32
Fyra i rad Javaprojekt inom TDDC32 Analys och design-dokument Version 2.0 Datum 2008-05-19 Dokumentnummer 20080303 Sammanfattning Detta är analys och design-dokumentet för programmet Fyra i rad. Fyra i
Läs merKom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex.
Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex. Kom igång med ViTre Sida 1 Kom i gång med ViTre ViTal Läshjälpen Anpassa ViTal Läshjälpen..... Sida 3 Anpassa
Läs merLär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com
Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint
Läs merHandbok SymbolEditor. Stephen P. Allewell
Stephen P. Allewell 2 Innehåll 1 Inledning 5 2 Användargränssnittet 6 2.1 Huvudfönster i SymbolEditor............................... 6 2.1.1 Redigeringsfönster................................. 6 2.1.2
Läs merNU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET. hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på
6 Arbeta med ramar NU NÄR DU BEKANTAT DIG MED RAMARNAS EGENSKAPER OCH VET hur man markerar och ändrar dem, är det dags att titta lite närmare på hur du kan arbeta med dem i en design. De flesta designers
Läs merATT GÖRA WEBBSIDOR. Frivillig labb
Numerisk analys och datalogi KTH 100 44 Stockholm Kerstin Frenckner, tel 790 7143, e-post kfrenck@nada.kth.se 2D1339 Programkonstruktion Hösten 2001 Datorintroduktion Frivillig labb ATT GÖRA WEBBSIDOR
Läs merGraärgning och kromatiska formler
Graärgning och kromatiska formler Henrik Bäärnhielm, d98-hba 2 mars 2000 Sammanfattning I denna uppsats beskrivs, för en ickematematiker, färgning av grafer samt kromatiska formler för grafer. Det hela
Läs merKom igång med RIB Karta 1.1
Kom igång med RIB Karta 1.1 Introduktion... 3 Installation... 5 Rita på kartan... 9 Visa olika kartvyer... 11 LUPP och RIB Karta... 13 Spridning Luft och RIB Karta... 15 Dela information... 17 Hitta på
Läs merKompletterande exempel till XSLT
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för informatik Andreas Lund alund@informatik.umu.se Kompletterande exempel till XSLT Inledning Denna text är avsett som komplement till det bokkapitel i kompendiet som behandlar
Läs merINFORMATIONSMODELLERING
Uppdaterad 065 Petronella Enström Utbyte av ordet objekt och entitet till informationsobjekt Nivå 6 (sid 5-) En introduktion i Sparx EA INFORMATIONSMODELLERING Välj var diagrammet ska finnas. För att skapa
Läs merDokumentation för användning av administrationspanelen på Xtractor.se
Dokumentation för användning av administrationspanelen på Xtractor.se Kontrollpanelen når man på: http://xtractor.se/admin Xtractors webbplats är uppbyggt på en skräddarsydd variant av publiceringssystemet
Läs merBusiness to business (B2B) communication - Integrering av system
Business to business (B2B) communication - Integrering av system Jonas Liinamaa 20 november 2003 Department of Computer Science Åbo Akademi University, FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: jliinama@abo. URL:
Läs merTentamen i EDAF25. 1 juni Skrivtid: Skriv inte med färgpenna enda tillåtna färg är svart/blyerts.
Tentamen i EDAF5 juni 07 Skrivtid: 4-9 Skriv bara på ena sidan av pappret tentorna kommer att scannas in, och endast framsidorna rättas. Skriv inte med färgpenna enda tillåtna färg är svart/blyerts. Skriv
Läs merJuha Kaukoniemi Kent Lindberg PHOTOSHOP ELEMENTS 5. digital bildbehandling
Juha Kaukoniemi Kent Lindberg PHOTOSHOP ELEMENTS 5 digital bildbehandling Del 2 redigera bilder 14. Redigeraren... 52 15. Snabbkorrigering... 58 16. Övrga färgjusteringar... 64 17. Manuell färgkorrigering...
Läs merSCRIBUS grund. Guide och uppgifter. ITlyftet Gunnar Markinhuhta. Sida 1
SCRIBUS grund Guide och uppgifter ITlyftet Gunnar Markinhuhta Sida 1 Scribus grund del 1 Text och textramar Inställningar: 1. Gå till Fil/Inställningar 2. Välj Dokument 3. Ändra enheter till millimeter.
Läs merUppmärkningsspråk. TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 3. Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap
Uppmärkningsspråk TDP007 Konstruktion av datorspråk Föreläsning 3 Peter Dalenius Institutionen för datavetenskap 2017-01-26 2 Vad handlar det andra seminariet om? Strukturerad text Uppgifter Hämta information
Läs merObjektorientering Klasser
Objektorientering Klasser VSA110 1 OOA I analysen upprättas: Klassdiagram Objektdiagram Tillståndsdiagram Scenario Användningsfall Sekvensdiagram Användardialoger (skärmbilder) 2 Analys - en översikt Vi
Läs merWebbutveckling Laboration 1: HTML5 och CSS3.
Institutionen för 2015-11-30 Tillämpad fysik och elektronik Karin Fahlquist Webbutveckling Laboration 1: HTML5 och CSS3. Målsättning Att skapa en webbplats genom att först skapa en Lo-fi prototyp och sedan
Läs merTentamen. 2D4135 vt 2004 Objektorienterad programmering, design och analys med Java Torsdagen den 3 juni 2004 kl 9.00 14.
Tentamen 2D4135 vt 2004 Objektorienterad programmering, design och analys med Java Torsdagen den 3 juni 2004 kl 9.00 14.00, sal D31 Tentan har en teoridel och en problemdel. På teoridelen är inga hjälpmedel
Läs merNAP: Användarinstruktioner för kartverktyget för sjötrafik
Användarinstruktioner Mobilitetstjänstkatalogen NAP Kartverktyget för sjötrafik 1 (14) 14.8.2018 NAP: Användarinstruktioner för kartverktyget för sjötrafik 1 Inledning... 2 2 Att använda kartverktyget
Läs merLathund SAS Visual Analytics för läsanvändare
Lathund SAS Visual Analytics för läsanvändare Om dokumentet Versionsdatum 2017-01-25 Avser programversion SAS Visual Analytics 7.3 Ansvarig för dokumentet Kerstin Högberg Målgrupp Läsanvändare SAS Visual
Läs merFlowbreeze ett verktyg vid händelse- och riskanalyser. Guide till hur du skapar händelsediagram med Flowbreeze
Flowbreeze ett verktyg vid händelse- och riskanalyser Guide till hur du skapar händelsediagram med Flowbreeze Flowbreeze ett verktyg vid händelse- och riskanalyser Med programmet Flowbreeze vänder vi oss
Läs merBegreppsmodellering i UML
Begreppsmodellering i UML En kort-kort introduktion av Ambjörn Naeve http://kmr.nada.kth.se Begreppsbildning Syfte: Begreppsbildning syftar till att hjälpa oss att bortse från oväsentligheter genom att
Läs merAtt göra kartor med enkelt verktyg
Att göra kartor med enkelt verktyg I detta kapitel visas hur enkelt det är att göra kartor med SCBs diagramverktyg (version 3.0). Med detta verktyg går det lätt och snabbt att illustrera data från raps
Läs merObjektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 6 23 nov 2015
Objektorienterad Programkonstruktion Föreläsning 6 23 nov 2015 Designmönster Färdiga "recept" för att lösa (del-)problem i struktureringen av ens program Mönster kan beskriva små komponenter eller stora
Läs merXML och C#.NET Att hantera XML-dokument
Tillämpad fysik och elektronik Applikationsutveckling för Internet 5p Lärare: Stefan Berglund & Per Kvarnbrink XML och C#.NET Att hantera XML-dokument Utförd av: Datum: 2006-10-08 E-post: Första inlämningen
Läs mer