Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt
Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning inom och mellan olika grupper och verksamheter beslut om verksamhetsplanering beslut om verksamheternas organisation beslut om regionala och lokala vårdprogram. Ta fram vårdprogram Förbättra en verksamhet Fördela resurser
Vilka frågeställningar lyfts i nationella riktlinjer? Utgår från behovet av vägledning: praxisskillnader i landet kontroversiella frågor som rör många etiska dilemman oenighet inom professionen tveksam kostnadseffektivitet utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder 2017-10-21 Nationella riktlinjer 3
Revideringen av schizofreniriktlinjerna metod och avgränsningar
Kartläggning vid projektstart Förskrivning av läkemedel fungerar relativt väl Psykosociala insatser ges för lite Fysisk hälsa och dålig ekonomi är stora problem Samverkan fungerar ofta dåligt mellan olika huvudmän och myndigheter Utifrån Socialstyrelsens utvärdering och samtal med många berörda personer 2016-05-26 Nationella riktlinjer 5
Färre läkemedelsfrågor Nya frågor om fysisk hälsa Nya frågor om hantering av akuta tillstånd och återinsjuknande Modifierad fråga om primärvården 2016-05-26 Nationella riktlinjer 6
Övergripande tidsplan FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPS- UNDERLAG PRIORITERING REMISS- VERSION SLUT- VERSION FÖRVALT- NING REVIDE- RING INDIKATORER MÅL- NIVÅER UTVÄRDE- RING Tidsplan kommande arbete: Publicering remissversion 24/10 Regionala seminarier november-januari (synpunkter t.o.m. 15/1) Hantering synpunkter/remissvar, kompletteringar, målnivåer, uppdatering kunskapsunderlag och prioritering våren 2018 Publicering slutversion sommaren 2018
Vägen till rekommendationerna Specificera frågeställningar Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Beprövad erfarenhet Prioritera Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Kostnadseffektivitet (Evidens)
Projektorganisation PROJEKTLEDNING 5 externa experter samt projektledare och delprojektledare, Socialstyrelsen REFERENSGRUPP MED PATIENT- OCH BRUKARORGANISATIONER, SKL, FK, AF, FINSAM KUNSKAPSUNDERLAG 19 externa experter + 4 sakkunniga knutna till SBU Konsensuspanel på ca 90 personer PRIORITERING 26 externa experter INDIKATORER OCH MÅLNIVÅER 3 externa experter och 1 projektledare, Socialstyrelsen STÖD FÖR IMPLEMENTERING 2-3 medarbetare, Socialstyrelsen Informanter från verksamheter 9
Projektledningen Lena Flyckt Prioriteringsordförande Karin Bodlund Vice prioriteringsordförande Mussie Msghina Faktaansvarig läkemedelsbehandling Rickard Färdig Faktaansvarig psykosociala insatser David Rosenberg Faktaansvarig psykosociala insatser Sofia von Malortie Projektledare, Socialstyrelsen Ellinor Cronqvist Delprojektledare, kunskapsunderlag, Socialstyrelsen Lisa Parker Delprojektledare, kunskapsunderlag, Socialstyrelsen Gunilla Ringbäck Weitoft Projektledare för indikatorer, lägesbild och målnivåer, Socialstyrelsen
Prioritering Prioritering görs på gruppnivå Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Kostnadseffektivitet Rekommendation
Principer för rangordning 1 10 Hög prioritet (1) ges åtgärder vid allvarliga tillstånd och stort behov med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg prioritet (10) ges åtgärder med liten nytta i förhållande till kostnaden där det vetenskapliga stödet är begränsat och det samtidigt finns andra alternativ med bättre effekt eller starkare vetenskapligt stöd
Principer för FoU Åtgärder bedöms som FoU när det väntas eller pågår forskning som kan tillföra kunskap och det vetenskapliga underlaget är otillräckligt eller det finns ett motstridigt vetenskapligt underlag för effekten. Åtgärder som prioriteras som FoU-åtgärder bör endast utföras inom ramen för forskning och utveckling i form av systematisk utvärdering.
Centrala rekommendationer och indikatorer
Omfattning och områden 58 frågeställningar och rekommendationer, inom följande områden: Genomgående arbetssätt (2) Tidiga insatser vid insjuknande i psykos (3) Stöd för återhämtning i alla sjukdomsfaser (43) Stöd och behandling vid akuta tillstånd (6) Förebygga och behandla fysisk ohälsa (4) 23 av dessa utvalda som centrala rekommendationer
Översikt av områden och rekommendationer Tidiga insatser Genomgående arbetssätt Delat beslutsfattande Hög tillgänglighet till bedömning Konsultativt stöd psykiatri primärvård Samordnade insatser till nyinsjuknade Fysisk hälsa Stöd i kontakter med somatisk vård Fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor Akuta tillstånd Stöd för återhämtning i alla faser Antipsykotisk läkemedelsbehandling Modeller för att samordna insatser Studie-/arbetsrehabilitering Boendeinsatser Psykologisk och psykopedagogisk behandling Mobil krisintervention
Tidiga insatser hög tillgänglighet till psykiatrisk bedömning av vårdbehov till personer med misstänkt psykos en struktur som innebär att primärvården kan få konsultativt stöd från psykiatrin vid handläggning av personer med misstänkt psykotiska symtom samordnade insatser, med antipsykotisk läkemedelsbehandling, familjeintervention, psykologiskt stöd för återhämtning och individanpassat stöd till arbete eller studier, till personer som för första gången insjuknar i psykos
Modeller för att samordna insatser case management Stöd för återhämtning i alla faser intensiv case management enligt ACT-modellen till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som har psykiska funktionsnedsättningar som leder till omfattande funktionshinder och påverkar förmågan att medverka i vård och delta i samhällsliv åtgärder för missbruk eller beroende integrerat med åtgärder för den psykiska sjukdomen till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd med samtidigt missbruk av alkohol eller narkotika case management enligt FACT-modellen (Flexible Assertive Community Treatment)
Stöd för återhämtning i alla faser Rehabilitering i form av studier eller arbete individanpassat stöd till arbete enligt IPS-modellen (individual placement and support) stöd till studier enligt modellen supported education anpassad daglig sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som för närvarande inte vill eller kan studera eller arbeta
Boendeinsatser Stöd för återhämtning i alla faser boendestöd i egen bostad till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som har svårigheter att självständigt klara sitt hemliv boendeinsatser i form av bostad först till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som saknar egen bostad bostad med särskild service anpassad till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som har stora svårigheter att självständigt klara sitt hemliv.
Psykologisk behandling Stöd för återhämtning i alla faser kognitiv beteendeterapi till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och kvarstående psykossymtom
Psykopedagogiska åtgärder Stöd för återhämtning i alla faser psykopedagogiska behandlingsprogram (t.ex. IMR och ESL) till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och svårigheter att klara av vardagliga aktiviteter eller det sociala samspelet med andra psykopedagogisk utbildning till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd manualbaserad familjepsykoedukation till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och deras närstående
Stöd och behandling vid akuta tillstånd mobil krisintervention till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd i akut fas
Förebygga och behandla fysisk ohälsa beteendepåverkande insatser för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som har otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor stöd i vårdkontakter till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som behöver somatisk vård
Prenumerera på nyhetsbrevet http://www.socialstyrelsen.se/nyhetsbrev 2016-05-26 Nationella riktlinjer 25
Tack! Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se