1 Ett nytt Europa, ett nytt Sverige och nya förutsättningar för oss som arbetar med samhällets säkerhet Inledningsanförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Mötesplats Samhällssäkerhet den 24 november 2015 Mina damer och herrar, Sedan vi träffades på Mötesplats Samhällssäkerhet för två år sedan har det hänt en hel del: I februari 2014 invaderade ryska specialtrupper Krimhalvön i Ukraina. I slutet av juli samma år startade en gnista från en skogsmaskin det som kom att bli den största skogsbranden i Sverige i modern tid. Ungefär samtidigt varnade WHO för att den pågående Ebola-epidemin i Västafrika höll på att utvecklas till en katastrof. I oktober 2014 bedrev den svenska Försvarsmakten en intensiv underrättelseoperation i Stockholms skärgård på grund av främmande undervattensverksamhet. I januari 2015 attackerades den franska satirtidningen Charlie Hebdo av terrorister som mördade flera i redaktionen och en polis som vaktade tidningen. I februari drabbades också Sverige av terrorismen, när ett möte med den svenska konstnären Lars Vilks attackerades i Köpenhamn. I juni började svenska Kustbevakningen att delta med fartyget Poseidon i den stora insatsen för att ta hand om flyktingar i Medelhavet. I september spreds bilden av den döda pojken Alan Kurdi över jordklotet. Ungefär samtidigt blev det tydligt att strömmarna av asylsökande till Europa och till Sverige ökade mycket kraftigt.
2 I oktober tog sig en ung man beväpnad med ett svärd in i skolan Kronan i Trollhättan. Han dödade och skadade flera personer innan han själv skjöts till döds av polis. Samma månad slog Trelleborgs kommun larm om att läget hade blivit helt ohållbart som ankomstkommun för asylsökande och inte minst ensamkommande barn. Så kom november Måndagen den 9 november meddelade Migrationsverket att det för första gången har registrerats över 10 000 asylsökande på en vecka. Fredagen den 13 november drabbades Paris av ett stort, samordnat terrorattentat med över hundra döda och många skadade. Onsdagen den 18 november höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån från förhöjt hot, en trea, till högt hot, en fyra. Det är den näst högsta hotnivån vi har i Sverige. Torsdagen den 19 november tvingades ett antal asylsökande i Malmö övernatta utan att Migrationsverket har lyckats ordna tak över huvudet åt dem. Läget i Malmö beskrevs som alltmer kritiskt. Tisdagen den 24 november inleds Mötesplats Samhällssäkerhet 2015. Mina vänner. Jag tror inte att jag överdriver när jag säger så här: Vi har ett nytt Europa. Vi har ett nytt Sverige. Vi har nya förutsättningar för alla oss som arbetar med samhällets säkerhet. Kartan ritas om och vi måste orientera oss på nytt. Om jag blickar bakåt på de senaste två åren ser jag tre tydliga utmaningar i förändringen: Den första utmaningen handlar om en försämrad säkerhetspolitisk situation.
3 Den andra utmaningen handlar om befolkningsströmmar och snabba demografiska förändringar. Den tredje utmaningen handlar om polarisering, radikalisering och extremism. I förlängningen terrorism. Självklart finns olika kopplingar mellan dessa tre utmaningar. Men det tänker jag inte gå in på nu, utan nöjer mig med att konstatera att alla tre kräver att hela samhället agerar, och att vi samverkar med varandra för att hitta lösningar på problemen och svar på frågorna. Men de tre utmaningarna kräver också lite olika saker av oss inom ramen för denna samverkan. Den försämrade säkerhetspolitiska situationen gör att vi måste lägga ner stor kraft på att återupprätta en modern version av det svenska totalförsvaret. Det behövs samordnad militär och civil planering för att kunna möta ett väpnat angrepp från en annan stat och hantera konsekvenser av krigshandlingar som drabbar Sverige. Försvarsmakten har arbetet med detta några år, men nu måste även civila aktörer komma igång på allvar med utgångspunkt från det arbete som sker inom ramen för krisberedskapen. Regeringen aviserade i försvarsinriktningspropositionen i våras att man ska komma med planeringsanvisningar för det civila försvaret. Jag har goda förhoppningar om att de kommer inom de närmaste veckorna. När det gäller befolkningsströmmarna och de snabba demografiska förändringar de medför för Sverige, är det lätt att fastna i den gigantiska utmaningen att skapa boende för de asylsökande. Men bortom den frågan, och bortom den allra mest akuta hanteringen över huvud taget, handlar det också om bland annat logistik, resurser, kompetens och samhällsplanering. Migrationsverket bedömer att det kommer minst ett Linköping till Sverige under 2015, och kanske ytterligare ett Linköping under 2016. Det ungefär 150 000 personer per år. Ni som har varit i Linköping vet att det är en ganska stor stad. Många hus. Mycket infrastruktur. Mycket verksamhet.
4 Linköping har 86 skolor. Ett par tusen lärare. Ett stort regionsjukhus. För 150 000 människor behövs det cirka 20 vårdcentraler, 10 barnavårdcentraler, fem mödravårdscentraler och sju psykiatriska mottagningar. Ungefär sju folktandvårdskliniker. Det går åt cirka 25 miljoner liter vatten per dygn motsvarande ett mindre vattenverk. Och då har jag ändå inte sagt något om bostäder, kollektivtrafik, idrottshallar. Eller för den delen alla funktioner som en kommun erbjuder kommuninvånarna inom socialtjänstens område. Allt detta som sagt på ett år 2015. Och kanske lika mycket till nästa år. För att kunna möta upp mot dessa behov krävs naturligtvis en mängd åtgärder och jag varken kan eller bör lista dem nu. En grundförutsättning är dock att våra system gör det möjligt för dem som kommer att snabbt bli en del av lösningen som lärare, läkare, byggarbetare, omsorgspersonal, med mera. Gör vi detta på ett bra och snabbt sätt, så finns det faktiskt en möjlighet att Sverige på några års sikt går stärkt ur detta! Den tredje utmaningen kallade jag för polarisering, radikalisering och extremism i förlängningen terrorism. Den utmaningen ställer också höga krav på oss alla. Regeringens strategi mot terrorism finns som en grund för det arbetet. Arbetet med krisberedskap ska också kunna fungera som ett verktyg för att möta utmaningen och skapa en bättre förmåga att hantera konsekvenserna om något inträffar. Och samordnaren mot våldsbejakande extremism Mona Sahlin, som ni kommer att få möta i morgon, agerar pådrivare och stöd när det gäller radikalisering och hur den kan förebyggas i kommunerna. För det är ju så, att i den här frågan så möts det extremt lokala arbetet på kommundelsnivå, ibland nästan på kvartersnivå med det genuint globala utvecklingen i Syrien, Irak och delar av Afrika, spridningen av propaganda via sociala medier, rädslan som sprider sig över nationsgränserna.
5 Tre tydliga utmaningar som vuxit kraftigt de senaste åren. Men också ett antal andra utmaningar som fortsätter att vara viktiga för oss: Klimatförändringen och de konsekvenser den kan komma att föra med sig. IT-utvecklingen och den förändrade sårbarheten i samhället som den för med sig Vårt ökande beroende av även annan teknisk infrastruktur el, kommunikationer, vatten. Det växande problemet med multiresistenta bakterier. Och, utöver detta, en skuldkris i delar av Europa, som också kan komma att påverka oss i Sverige. För att nämna några exempel. Vi ska naturligtvis inte heller glömma all den positiva utvecklingskraft som kommer ur både teknikutveckling och globalisering. Våra verktyg för att hantera problemen blir ju faktiskt i många avseenden allt fler. Konferensdeltagare. Vi har ett nytt Europa, ett nytt Sverige och nya förutsättningar för arbetet med samhällets säkerhet. Vi behöver samverka för att hantera de nya utmaningarna. Vi har all anledning att mötas över organisatoriska och geografiska gränser för att prata om detta. Mötesplats Samhällssäkerhet genomförs i år för tredje gången sedan starten 2011. Från MSB:s sida är vi stolta över att tillsammans med SKL vara huvudpartners till detta evenemang. Jag tycker att det har blivit ett fantastiskt spännande program och ser fram emot att lyssna, samtala, mötas och mingla. Jag hoppas att ni känner likadant. Varmt välkomna till Mötesplats Samhällssäkerhet 2015!