Omvärldsbevakning landsting/regioner

Omvärldsbevakning landsting/regioner Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Erik Jansen Revisionskonsult

Innehållsförteckning Barnkonventionen (SOU 2016:19), Regeringens pressmeddelande, 03 juli 2017/*/Ny 1 Reformer inom sjukvårdsområdet föreslaget i budgetpropositionen för 2018 1 Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring, dir. 2017:44/Ny 2 Den högspecialiserade vården/ny 2 Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården/*/ny 3 Kultursamverkansmodellen/Ny 3 Nationella riktlinjer*/ny 4 Nationella riktlinjer Palliativ vård i livets slutskede Målnivåer för indikatorer, artikel 2017-10-22 4 Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården* 5 Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på Primärvården SOU 2017:53/*/Ny 5 Tilläggsdirektiv öppenvård och sluten vård/ny 7 Det statliga tandvårdsstödet förbättrad information, kontroll och uppföljning*/ny 7 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård/* 8 Överenskommelser mellan regeringen och SKL/*/Ny 8 Kortare väntetider i cancervården* 8 Förlossningsvård och kvinnors hälsa* 9 Läkemedelsförmånerna* 9 Män och jämställdhet, Ny 9 Överenskommelsen för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar 2017* 9 Stöd till Nationella Kvalitetsregister* 9 Överenskommelsen om stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården*10 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017* 10 En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017 2018* 10 Överenskommelser om försäkringsmedicinska utredningar* 10 Aktuella rapporter 11

Barnkonventionen (SOU 2016:19), Regeringens pressmeddelande, 03 juli 2017/* 1 /Ny 2 Barnrättighetsutredningen lämnade i betänkandet (Barnkonventionen blir ny lag SOU 2016:19) förslag på en lag om inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), samt en rad åtgärder som behöver vidtas vid en inkorporering, liksom ett antal författningsförslag i övrigt för att stärka barnets rättigheter i svensk lagstiftning. Bland annat föreslås ett kunskapslyft för att höja kompetensen om barnkonventionen samt att myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter får i uppdrag att göra den egna verksamheten känd, tillgänglig och anpassad för barn. Regeringen har härefter lämnat förslag om att göra FN:s barnkonvention till svensk lag till lagrådet. Regeringen anser att barnkonventionens starka ställning behöver tydliggöras och att ett barnrättsbaserat synsätt ska ha stort genomslag i rättstillämpningen. Genom en inkorporering av barnkonventionen samlas de mänskliga rättigheter som rör barn i en lag vilket ska bidra till en helhetssyn och tydliggöra att konventionens artiklar ska tolkas i relation till varandra. I beslutsprocesser som rör barn tydliggörs kravet på att principen om barnets bästa ska fungera som ett tillvägagångssätt och att barnets bästa ska bedömas utifrån det individuella barnet och dess situation. Med barnkonventionen som lag kan barn i större utsträckning förväntas involveras i beslut som rör barnet självt. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020 för att ge rättstillämpande myndigheter god tid på sig att förbereda inför den nya lagen. Reformer inom sjukvårdsområdet föreslaget i budgetpropositionen för 2018 Enligt regeringens budgetproposition för 2018 ska 3 miljarder gå till sjukvården. Följande förslag är hämtade ur utgiftsområde för hälso- och sjukvård. Preliminärt datum för votering om rambeslut i riksdagen är satt till den 22 november 2017. Patientmiljard - skärpt vårdgaranti i primärvården och patientkontrakt En miljard tillförs årligen 2018-2021. Den så kallade patientmiljarden ska också stödja införandet av patientkontrakt, för en mer sammanhållen plan över inplanerade vårdinsatser. Goda arbetsvillkor och utvecklade arbetssätt för vårdens personal Regeringen avser stimulera förutsättningarna för sjukvårdens medarbetare och utveckla vårdens verksamheter. Under 2018 2021 tillförs två miljarder kronor årligen för detta ändamål. Stärkt förlossningsvård Regeringen föreslår att den nuvarande satsningen utökas och förlängs med en miljard kronor årligen fram till 2022. 1 * Betyder att informationen fanns med i föregående omvärldsblad. 2 När Ny står med betyder det att informationen som fanns med i föregående omvärldsblad kompletterats med ny information. 1 av 11

Höjt allmänt tandvårdsbidrag Höjning av det allmänna tandvårdsbidraget från 300 kronor till 600 kronor för gruppen 23-29 år, från 150 till 300 kronor för gruppen 30-64 år och från 300 kronor till 600 kronor för gruppen 65 år eller äldre. Förbättrad psykisk hälsa Förstärkning av arbetet med psykisk hälsa med 650 miljoner kronor för 2018. Förstärkt barnhälsovård För ökad tillgänglighet i barnhälsovården för grupper som har sämre hälsa och tandhälsa avsätts 137 miljoner kronor per år 2018 2020. Medlen ska även användas för att utveckla arbetet med information och kommunikation om vacciner, för att kunna utöka vaccinationsgraden. Dessutom kan regeringen komma att fatta beslut om att utöka det nationella vaccinationsprogrammet för barn med vaccination mot rotavirus. Finansiell samordning mellan hälso- och sjukvård och sjukförsäkring, dir. 2017:44/Ny En särskild utredare ska se över förutsättningarna för finansiell samordning mellan sjukförsäkringen och hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår att lämna förslag till hur en sådan finansiell samordning skulle kunna utformas. Utredaren ska utreda och lämna förslag på; hur omfattande den finansiella samordningen bör vara, hur den finansiella samordningen bör regleras mellan sjukvårdshuvudmännen och staten, hur det ekonomiska resultatet bör beräknas och kostnadsansvaret regleras mellan sjukvårdshuvudmännen och staten, hur en rättslig reglering bör utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2018. Den högspecialiserade vården/ny Regeringen föreslår ändringar i hälso- och sjukvårdslagen för en ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården. Den nya processen ersätter systemet med rikssjukvård och den nationella nivåstruktureringen av cancervården. Regeringen föreslår en definition av den högspecialiserade vården som ska fungera som ett ramverk för den nya berednings- och beslutsprocessen. Den högspecialiserade vården delas in i nationell och regional vård. Nationell högspecialiserad vård ska bedrivas nationellt men inte i varje sjukvårdsregion. Regional högspecialiserad vård ska bedrivas i sjukvårdsregionerna men på ett begränsat antal enheter i respektive region. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Regeringen ger vidare Socialstyrelsen i uppdrag att pröva det förslag till arbetsprocess för nivåstrukturering av högspecialiserad vård som myndigheten presenterade i juni 2017. Därmed påbörjas arbetet med att öka koncentrationen av vård på nationell nivå i en pilotverksamhet inom ett begränsat antal områden. 2 av 11

Socialstyrelsen har tidigare föreslagit att arbetet med nivåstrukturering ska inledas inom två sjukdomsområden: nervsystemets sjukdomar samt kvinnosjukdomar inklusive förlossning. Ett mer ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården/*/ny I propositionen, 2016/17:122, föreslår regeringen ett mer ändamålsenligt system för hantering av klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, ska vara vårdgivarna som tar emot och besvarar klagomål från patienter och deras närstående. Vårdgivarna ska förklara vad som har inträffat och vid behov vidta åtgärder för att händelsen inte ska ske på nytt. Regeringen föreslår även att en ny lag ska reglera patientnämndernas verksamhet. I januari 2018 börjar en ny lag gälla kring det stöd missnöjda patienter har rätt till - lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. I lagen förtydligas att nämndernas huvuduppgift är att hjälpa och stödja patienter med att få sina klagomål besvarade av vårdgivarna. Patientnämnderna ska tillsammans med vårdgivarna utgöra första linjen i det föreslagna klagomålssystemet. I den föreslagna lagen framgår också att landstingen och kommunerna ska organisera patientnämnderna så att de kan utföra sina arbetsuppgifter självständigt. Syftet med förslagen är att effektivisera klagomålshanteringen så att patienter snabbare kan få sina klagomål besvarade och att åtgärder kan vidtas för att förebygga vårdskador i ett tidigt skede. Förslagen ska också bidra till att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, kan utveckla den egeninitierade tillsynen så att tillsynsinsatser genomförs där behoven av tillsyn är som störst för all vård inklusive den vård som bedrivs i kommuner belägna i landstinget. Kultursamverkansmodellen/Ny Staten har ett övergripande strategiskt ansvar för den nationella kulturpolitiken. Utgångpunkt tas i de nationella kulturpolitiska målen: att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Kultursamverkansmodellen innebär att varje landsting får en samlad summa statliga medel att fördela till regional kulturverksamhet i respektive län. Inför fördelningen av medel ska landstingen ta fram en kulturplan som beskriver inriktningen på den regionala kulturverksamheten. Denna kulturplan arbetas fram i dialog med kommuner, civilsamhälle och kulturskapare i länet. Syftet är bl.a. att samverkan mellan stat, landsting och kommuner ska öka och därmed skapa bättre förutsättningar för alla att skapa och ta del av kultur. I det samarbetet ska även civilsamhället och de professionella kulturskaparna involveras. I den promemoria som Kulturdepartementet nu skickat ut på remiss lämnas förslag och bedömningar om framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen. 3 av 11

Nationella riktlinjer*/ny Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Målet med riktlinjerna är att bidra till att patienter och klienter får en god vård och socialtjänst. Det finns publicerade riktlinjer för astma/kol, bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård, diabetes, hjärtsjukvård, lungcancer, missbruk och beroende, MS och Parkinsons sjukdom, palliativ vård, rörelseorganens sjukdomar, schizofreni antipsykotisk läkemedelsbehandling samt psykosociala insatser, sjukdomsförebyggande metoder och tandvård. Det finns remissversion för demens (slutlig version klar hösten 2017), stroke (slutlig version klar våren 2018) och depression och ångest (slutlig version klar hösten 2017). Pågående riktlinjeprojekt för endometrios (remissversion klar våren 2018), epilepsi (våren 2018) psoriasis (våren 2018), schizofreni (hösten 2017) och sjukdomsförebyggande metoder (hösten 2017). Socialstyrelsen utvärderar vården och omsorgen med utgångspunkt i rekommendationerna i nationella riktlinjer. Utvärderingarna fungerar som ett stöd för prioriteringar och beslut samt ger vägledning om vilka områden inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten som behöver förbättras. Nationella riktlinjer Palliativ vård i livets slutskede Målnivåer för indikatorer, artikel 2017-10-22 Socialstyrelsens utvärdering av den palliativa vården i livets slutskede visade att det finns ett antal förbättringsområden inom såväl landstingen och regionerna som kommunerna, där vården och omsorgen behöver lägga ytterligare kraft för att i ännu högre grad följa det nationella kunskapsstödet kompletterat med det nationella vårdprogrammet som ska utgöra en gemensam grund för en god och jämlik palliativ vård i livets slutskede. Utgångspunkten för målnivåarbetet är de indikatorer som har tagits fram inom ramen för det nationella kunskapsstödet för palliativ vård i livets slutskede. De målnivåer som tas fram utgår från dessa indikatorer och syftar till att vara ett stöd för landstingens, regionernas och kommunernas förbättringsarbete. Socialstyrelsens expertgrupp har gjort ett urval av indikatorerna, som bedöms vara lämpliga att målsätta. Arbetet har bedrivits i ett konsensusförfarande med medicinska experter, företrädare för huvudmännen samt andra intressenter, med relevanta kunskapsunderlag som grund. Konsensusgruppen har diskuterat sig fram till ett gemensamt förslag till målnivåer för de aktuella indikatorerna utifrån de befintliga underlagen. Efter genomfört arbete har Socialstyrelsen fastställ ett antal målnivåer som går att läsa i skriften Nationella riktlinjer Målnivåer Palliativ vård i livets slutskede, Målnivåer för indikatorer. Socialstyrelsen skriver på sin hemsida att det vara lämpligt att landstingen, regionerna och kommunerna sätter upp egna delmål för att nå de nu reviderade och satta målen. 4 av 11

Ökat patientinflytande och patientsäkerhet inom annan vård och behandling än den som bedrivs inom den etablerade vården* Kunskaperna om behandlingsmetoder som används utanför den etablerade vården är otillräckliga. Detsamma gäller kunskaperna om aktuella forskningsresultat och pågående forskning om sådana metoder. Metoder som idag används vid vård utanför den etablerade hälso- och sjukvården kan i framtiden, efter forskning och utvärdering, bli en värdefull del av den etablerade vården. En sådan utveckling skulle gynnas om det skapades bättre förutsättningar för kontakter och erfarenhetsutbyten mellan personer som är verksamma i och utanför den etablerade hälso- och sjukvården, men också skapa ökad patientsäkerhet. En särskild utredare ska genomföra en kartläggning av aktuella forskningsresultat och vilken pågående forskning som bedrivs om behandlingsmetoder som används utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Det ska också kartläggas vilka olika utvärderingsmetoder som används för sådana behandlingar. Utredaren ska inom sitt uppdrag också redovisa i vilken mån de alternativa metoderna genomgår klinisk prövning enligt gängse praxis samt vilka eventuella hinder som finns för sådan prövning. Utredaren ska även lämna förslag till en policy för utvärdering och reglering av behandlingsmetoder som idag inte tillhör den etablerade hälso- och sjukvården men som efter en utvärdering skulle kunna utgöra en värdefull del av denna vård. Förslag ska även lämnas av utredaren till ett system som säkerställer att patienter får sådan information som är nödvändig för att göra välövervägda vårdval och för att undvika oseriösa och farliga behandlingsalternativ. Utredaren ska även utreda om rätten att behandla vissa allvarliga psykiska sjukdomar och störningar bör begränsas för den som inte är hälso- och sjukvårdspersonal. Utredaren får lämna de andra förslag som är samhällsekonomiskt motiverade för att öka patientsäkerheten i sådan hälso- och sjukvård som bedrivs utanför den etablerade hälso- och sjukvården. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2019. Samordnad utveckling för en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på Primärvården SOU 2017:53/*/Ny Regeringen har gett en särskild utredare (Anna Nergårdh) i uppdrag att, utifrån en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2), stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Den särskilda utredaren ska bland annat: fördjupa analyserna av förslag i betänkandet Effektiv vård, 5 av 11

redovisa förslagens konsekvenser samt i dialog med företrädare för samtliga landsting, myndigheter och andra berörda aktörer utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångpunkten för en ökad närhet till patienten. Utredaren ska i planen redovisa vad som krävs för en nationellt samordnad förändring, vilka utmaningar som finns samt redovisa en med berörda aktörer förankrad tidsplan för det fortsatta förändringsarbetet. Målsättningen är att på sikt förverkliga denna strukturreform av hälso- och sjukvården. En utveckling av primärvården förbättrar också förutsättningarna för en mer tillgänglig vård. Primärvården ska vara det naturliga förstahandsvalet för alla som söker vård, inte minst vid behov av regelbundna vårdkontakter. Till uppdraget ska flera referensgrupper knytas, bland annat bestående av företrädare för politiska partier och företrädare för professionerna och patienterna. I ett första delbetänkande, SOU 2017:53, presenteras inriktningen för utredningens fortsatta arbete. Utredningen skriver i sin sammanfattning av delbetänkandet att vi inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som i dag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. Det krävs en förändring av strukturen och sättet att organisera för att åstadkomma såväl ökad kvalitet som bättre tillgänglighet och effektivare resursutnyttjande menar utredningen. I delbetänkandet skrivs även att primärvården har en central roll i hälso- och sjukvårdssystemet och likaså att forskning visar att en stärkt primärvård har goda förutsättningar att bidra till en jämlik hälsa i befolkningen. Primärvården är den del av hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar att se till personers hela vårdbehov och det är därför patienterna i första hand förväntas vända sig dit för att få en bedömning. För uppdraget att stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård ska utredningen i enlighet med direktiven ta avstamp i förslagen från betänkandet Effektiv vård. Betänkandets förslag tar sikte på ett antal olika aspekter och riktar sig till en rad olika aktörer och nivåer i hälso- och sjukvården. Denna utredning ska särskilt beakta följande förslag: förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning ett nationellt utformat uppdrag för primärvården ett tydligare akutuppdrag för primärvården en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfrist för en medicinsk bedömning resursöverföring från sjukhusvård till primärvård. 6 av 11

Tilläggsdirektiv öppenvård och sluten vård/ny Regeringens särskilde utredare för Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01) har fått ett tilläggsdirektiv. Utredningen ska i sitt arbete: Analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få. Utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Tilläggsuppdraget ska i sin helhet redovisas i samband med ordinarie slutbetänkande senast den 31 mars 2019. Det statliga tandvårdsstödet förbättrad information, kontroll och uppföljning*/ny I propositionen, 2016/17:153, föreslås ändringar i lagen om statligt tandvårdsstöd som innebär en förstärkning av Försäkringskassans nuvarande sanktionsmöjligheter, föreläggande om förhandsprövning och innehållande av ersättning, mot vårdgivare som inte fullgör sina skyldigheter enligt lagen. Dessutom föreslås att Försäkringskassans beslut i ärenden om statligt tandvårdsstöd ska gälla omedelbart. Tandvårdsstödet lämnas idag till vårdgivare för utförd tandvård och består av ett allmänt tandvårdsbidrag och tandvårdsersättning. Det allmänna tandvårdsbidraget utgörs av ett fast årligt belopp, som samtliga som är berättigade till statligt tandvårdsstöd kan använda för betalning av ersättningsberättigade tandvård under en period av högst två år fr.o.m. den 1 juli varje år. Bidraget kan även användas för betalning enligt ett avtal om abonnemangstandvård. Tandvårdsersättningen är avsedd som ett skydd mot höga kostnader. Tandvårdsersättning lämnas med en viss andel av patientens sammanlagda kostnader för ersättningsberättigande tandvård som har slutförts under en ersättningsperiod om ett år, i den mån kostnaderna överstiger ett visst fastställt belopp. I lagen ges en allmän definition av vilken tandvård som regeringen anser är så prioriterad att den ska kunna berättiga till statligt tandvårdsstöd. Bestämmelsen föreslås kompletteras med särskilda föreskrifter om vilka tandvårdsåtgärder som kan berättiga till ersättning enligt lagen och under vilka förutsättningar ersättning kan lämnas för åtgärderna. Referenspriserna utgör grunden för beräkningen av tandvårdsersättning samt ska fungera som jämförelsepriser för patienten. Den fria prissättningen på tandvårdsområdet behålls dock. En ny nämnd för statligt tandvårdsstöd ska inrättas. Nämnden kommer efter det att reformen trätt i kraft att bemyndigas att meddela föreskrifter om ersättningsberättigande tandvårdsåtgärder och referenspriser samt om beloppsgränser och ersättningsgrader inom skyddet mot höga kostnader. 7 av 11

Dagens högkostnadsskydd för patienter som är 65 år eller äldre ersätts av det nya statliga tandvårdsstödet. I lagrådsremissen redovisas ett flertal åtgärder i syfte att förbättra konkurrensen på tandvårdsmarknaden och stärka patientens ställning. Regeringen redogör vidare för olika åtgärder som planeras för att utveckla styrning och uppföljning av tandvården samt förbättra statistiken om tandhälsa, tandvårdskonsumtion och tandvårdskostnader. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2008. Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård/* I utredningen Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20, föreslogs att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Regeringen föreslår i lagrådsremiss att en ny lag, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, införs. Samtidigt upphävs lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Förslaget tydliggör att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Den slutna vården ska därför i vissa fall underrätta berörda enheter om inskrivningen inom 24 timmar från det att patienten skrivits in i sluten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun. Huvudmännen ska i samråd utarbeta gemensamma riktlinjer om samverkan enligt den nya lagen och förväntas ingå överenskommelser med varandra om tidpunkt för kommunens betalningsansvar samt vilka belopp som ska betalas. Lagen innehåller också bestämmelser om vad som ska gälla för kommuners betalningsansvar i vissa fall för patienter som vårdas inom den slutna vården efter det att de bedömts vara utskrivningsklara och när överenskommelse mellan landsting och kommun inte har kommit till stånd. Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Den upphävda lagen ska dock fortsätta att gälla fram till och med den 31 december 2018 för patienter som vårdas i sluten psykiatrisk vård. Överenskommelser mellan regeringen och SKL/*/Ny Samarbetet mellan SKL och regeringen är resultatet av områden som båda parter har identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälsa, vård och omsorg i kommuner, landsting och regioner. Kortare väntetider i cancervården* SKL och staten har träffat en överenskommelse om att genomföra år tre av den nationella satsningen 2015-2018 för kortare väntetider och minskade regionala skillnader i cancervården. Överenskommelsen för 2017 omfattar totalt 447 miljoner kronor, varav 407 miljoner utgör stimulansmedel till landstingen. Viktigaste insatsen är att fortsätta införandet av standardiserade vårdförlopp. 8 av 11

Förlossningsvård och kvinnors hälsa* SKL har tillsammans med regeringen träffat en överenskommelse som rör förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Satsningen pågår mellan 2015-2019. Den omfattar 511 miljoner kronor 2017, varav 490 miljoner fördelas till landstingen utifrån befolkningsmängd (373 till förlossningsvården och 117 till primärvården). Målen är att uppnå en mer tillgänglig, säker, kunskapsbaserad, och jämlik vård inom förlossningssjukvården, primärvården och annan hälso- och sjukvård som bidrar till att främja kvinnors hälsa. Läkemedelsförmånerna* SKL och staten har träffat en överenskommelse om bidraget till landstingen för läkemedelsförmånerna för 2017. Bidraget omfattar totalt 25,9 miljarder kronor vilket även bland annat innefattar 70 procent av ersättningen för hepatit C. I överenskommelsen regleras även principerna för kommande bidrag 2018 och 2019. Män och jämställdhet, Ny Mäns och pojkars delaktighet är en förutsättning för att vi ska nå det jämställda samhället. Destruktiva och begränsande normer för manlighet drabbar både kvinnor och män. Därför fortsätter regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting under 2017 den satsning på att stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män och pojkar som inleddes 2016. Överenskommelsen omfattar 8 miljoner kronor. Fokus ligger på våldsförebyggande arbete, hälsa och utbildning. Överenskommelsen för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar 2017* Insatserna för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar innefattar arbetet med nationellt kliniskt kunskapsstöd, uppföljningssystemet Primärvårds- Kvalitet, utvecklingen av nya arbetssätt i projektet Flippen i primärvården, utvecklingsinsatser kopplade till de nationella programråden samt stöd till ledarskapet vad gäller att leda utifrån patientresultat. Övriga områden är patientsäkerhetsarbete, tillgänglighetsarbete, arbete med uppföljning och öppna jämförelser samt vissa aktiviteter inom läkemedelsområdet. Överenskommelsen omfattar 124,75 miljoner kronor varav 53 miljoner kronor fördelas till landstingen för insatserna inom ramen för kronisk sjukdom i primärvården. Stöd till Nationella Kvalitetsregister* SKL och staten har träffat en överenskommelse om stöd till Nationella Kvalitetsregister under 2017. Överenskommelsen omfattar totalt 232 miljoner kronor, varav landstingen bidrar med 100 miljoner kronor och staten 92 miljoner kronor. Resterande 40 miljoner kommer från landstingens outnyttjade medel som ackumulerats under satsningen 2012-2016. Medlen ska användas till grundanslag till registren (185 miljoner kronor), sex regionala registercentrumorganisationer (29 miljoner kronor), nationellt kansli, uppföljning av kvaliteten i primärvården och nationellt program för datainsamling (18 miljoner kronor). 9 av 11

Överenskommelsen om stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården* Under 2016 har en överenskommelse träffats om stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården. Detta har varit en del av regeringens satsning på den s.k. professionsmiljarden, som löper under åren 2016-2018. Nu har även överenskommelse för 2017 och 2018 beslutats. Överenskommelsen omfattar IT-stöd och processer för förenklad administration och bättre tillgång till information för vårdens medarbetare, smartare användning av medarbetarnas kompetens och stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning. I överenskommelsen är 655 miljoner kronor avsedda som stimulansmedel till landstingen. Syftet med medlen är att de ska användas inom de tre områdena ovan. 300 miljoner kronor avsätts för att erbjuda möjlighet för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning. Medel ges även till SKL för att stödja landsting och regioner inom vissa specificerade områden. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017* Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Detta görs med målsättningen att befolkningen ska erbjudas individ- och behovsanpassade samt effektiva insatser av god kvalitet när det gäller området psykisk hälsa. Överenskommelsen gäller för 2017 men målsättningen finns att träffa en överenskommelse även 2018 och 2019. Överenskommelsen omfattar 780 miljoner kronor som fördelas till kommuner och landsting, 60 miljoner kronor till utvecklingsarbete samt ytterligare 45 miljoner för inrättandet av regionala resurscenter. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2017 2018* Syftet med överenskommelsen är att ge landstingen/regionerna ekonomiska drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågorna för att uppnå en kvalitetssäker och jämställd sjukskrivningsprocess för att främja kvinnors och mäns återgång i arbete. Överenskommelsen är tvåårig och omfattar 1,44 miljarder kronor per år. Av dessa är 500 miljoner avsatta för ersättning till landstingen för rehabiliteringsinsatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta och cirka 730 miljoner för landstingens utvecklingsarbete inom olika områden. Överenskommelser om försäkringsmedicinska utredningar* Försäkringskassan behöver i vissa fall fördjupade medicinska utredningar (FMU) för att kunna göra en rättssäker prövning av sjukpenningärenden. I väntan på en ny lag inom området har SKL och regeringen ingått en ny överenskommelse om FMU som gäller från 1 november 2016 och under hela 2017. Överenskommelsen innebär att staten reserverar medel för att ersätta landsting som, inom föreskriven tid, levererar försäkringsmedicinska utredningar efter beställning från Försäkringskassan. Ersättning utgår för landstingets faktiska kostnader och totalt 291,5 miljoner kronor är avsatta för detta. 10 av 11

Aktuella rapporter Löftesfri garant? En uppföljning av den nationella vårdgarantin, Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys, 2017 Överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling, Riksrevisionen, oktober, 2017 Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, september, 2017 Vuxna med typ 1-diabetes, SKL september 2017 Effektivisering av arbete med Händelseanalys, SKL, september 2017 Ekonomirapporten, maj 2017, SKL maj 2017 Höstens ekonomirapport är aviserad att presenteras den 17 oktober 2017. Vårdrelaterade infektioner, SKL, maj 2017 En primär angelägenhet - Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum, Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys april 2017 Primärvårdens resurser, styrning och organisation, Myndigheten för Vårdoch omsorgsanalys, 2017 Vad vet vi egentligen om vårdens metoder vid förlossningar? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2017 11 av 11