Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Relevanta dokument
Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Utfodring av dikor under sintiden

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Resurseffektiv utfodring av dikor

Slutrapport till SLF: Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt, tuggbeteende och lönsamhet

Rörflen som foder till dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor

Resurseffektiv utfodring av dikor

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Svenska Vallbrev. Majsensilage till mjölkrastjurar

Vallfoder som enda foder till får

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

AGROVÄSTs nöt- och lammköttsprogram

Ungdjurs tillväxt på Bete

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Elisabet Nadeau 1, Konstantinos Zaralis 1, Karl-Ivar Kumm 1, Peder Nørgaard 2 och Annika Arnesson 1

Lusern på fler jordar avkastning och fodervärde jämfört med rödklöver

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Välj rätt typ av bakteriepreparat vid ensilering av din vallgröda

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell

NorFor-frågor till Rådgivarsajten

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Protein på SLU-NJV. Bättre proteinförsörjning med lokalproducerat foder. Tre produktionsförsök. Gemensamt för samtliga försök

100% ekologiskt foder från 2012

Majsensilage effekt på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet hos lamm

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Helsädesensilage och gräsensilage till får skördade vid olika mognadsstadier effekt på konsumtion, foderselektion och foderutnyttjande Bakgrund

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

Optimerad kombination av vallbaljväxtensilage och andra närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Slutgödning av mjölkrasstutar

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

Anett Seeman

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Bilaga 1 Delredovisning för projektet Vitaminförsörjning till mjölkkor i ekologisk produktion med diarienummer /03 Bakgrund

Träckdiagnostik- ett sätt att följa upp hur kornas foderstat fungerar Av: Katarina Steen

sto, föl och den växande unghästen

Påverkar produktionssystemet kvaliteten på

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Vad i utfodringen påverkar miljö och klimat?

Uppfödning av charolaiskvigor med utnyttjande av naturbetesmarker

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Vit- och rödklöver i två- och treskördesystem

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Optimal utfodring av nötkreatur till slakt - mjölkrastjurar och stutar

Olika strategier för närproducerat foder på mjölkgårdar

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Utfodring och produktion för att greppa näringen Stockholm 8:e november 2018 Carin Clason, CoA AB

Köttforskning på Götala de första femtio åren

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Kombinera miljöhänsyn och ekonomi vid utfodring av biprodukter

Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Näringsvärde hos vallgräs kring skörd 1 och 2

Utfodringspraxis Mjölby nov

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion - egenskaper och användbarhet hos olika sorter

Hästägarmöte 28 augusti 2018

Slutrapport till Köttprogrammet, SLF, projektnummer H : Närproducerade proteinfodermedel till kalvar del 2 Bakgrund Material och metoder

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Uddevallakonferensen 2015

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Optimerad kombination av vallbaljväxtensilage och andra närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar

Svenska Vallbrev. När ska majsen skördas?

Majsensilage till växande lamm Konsumtion, sortering och tillväxt.

Nyheter Till Er som har behov att dryga ut ert grovfoder så har vi tagit fram följande produkter:

Handledning foderbudget

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Delaktivitet 3.2 och 3.3

Friska får ger välmående gårdar

Proteinutfodring till mjölkkor med fokus på vall/grovfoder protein. Pekka Huhtanen SLU / NJV

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Bibliografiska uppgifter för Ärt/havre-ensilage - hemodlat proteinfoder till mjölkkor

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Jordbruksinformation Starta eko Lamm

Jordbruksinformation Starta eko. Lamm

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

Transkript:

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet Elisabet Nadeau Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Hushållningssällskapet Sjuhärad Konstantinos Zaralis The Organic Research Centre, Elm Farm, UK Carl Helander Inst. för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Peder Nørgaard Inst. för veterinär- och husdjursvetenskap, Köpenhamns universitet Vallkonferens 7-8 februari 2017, SLU Uppsala

Bakgrund Majs till ensilage skördas inte alltid vid optimalt utvecklingsstadium, dvs. vid 30-35 % ts-halt då stärkelsehalten är hög. Kraftig frost tidigt på hösten Tidigareläggning av skörden Majsensilage som enda grovfoder eller i blandning med gräsensilage

Syfte Att utvärdera effekterna av majsens utvecklingsstadium vid skörd andel majsensilage/gräsensilage i foderstaten på foderintag, tillväxt och slaktkroppskvalitet hos växande mjölkrastjurar

Skörd på Götala, Skara Inställd hackelselängd 14 mm

Majsens utvecklingsstadier Tidig skörd (degmognad) 15 september Sen skörd (dentmognad) 13 oktober

Försöksdesign Grovfoderbehandlingar till mjölkrastjurar 100% tidigt majsensilage T100 4 boxar med 4 djur i varje box 100% sent majsensilage S100 4 boxar med 4 djur i varje box 50% tidigt majsensilage 50% gräsensilage T50 4 boxar med 4 djur i varje box 50% sent majsensilage 50% gräsensilage S50 4 boxar med 4 djur i varje box 128 mjölkrastjurar under två stallperioder: december-april 2009/10 och 2010/11 Tjurarna blockades efter levande vikt. Medelvikt vid försöksstart 390 kg. Tjurarna slaktades vid 630 kg levande vikt

RESULTAT Medel över två stallperioder Försöksstallet på Götala nöt- och lammköttscentrum 64 tjurar i 16 boxar 2009/2010 2010/2011

Ensilage Gräs Tidig majs Sen majs Torrsubstans, % 30 27 38 Råprotein, g/kg ts 145 90 89 Stärkelse, g/kg ts - 220 363 NDF, g/kg ts 520 413 380 Omsättbar energi, MJ/kg ts 10,5 11,0 11,2

Fullfoderbehandlingar (% av ts-intag) T100 T50 S100 S50 Gräsensilage 29 30 Majsensilage 60 30 64 32 Krossat korn 22 36 17 33 Agrodrank 12 4 13 4 Kallpressad rapskaka 6 1 6 1 Grovfoder:kraftfoder 60:40 59:41 64:36 62:38 Torrsubstans, % 38 39 47 44

Näringsinnehåll i foderstater T100 T50 S100 S50 Råprotein, g/kg ts 141 130 141 130 Stärkelse, g/kg ts 362 321 437 352 NDF, g/kg ts 342 351 330 349 Omsättbar energi, MJ/kg ts 12,2 11,9 12,2 11,9

Foderintag 12 10 Ingen signifikant skillnad i ts-intag 8 6 Ts-intag, kg/dag Stärkelse-intag, kg/dag 4 2 Stärkelse-intag P < 0,001 för utvecklingsstadium x andel majs i foderstaten 0 T100 T50 S100 S50

Energi-intag och tillväxt Omsättbar energi-intag, MJ/dag 160 140 120 100 80 60 40 20 ** ** OE intag 100 % majs > 50 % majs P < 0,01 0 T100 T50 S100 S50 Tilväxt, kg/dag 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 ** 118 ** 125 119 131 T100 T50 S100 S50 Antal dagar till slakt 100 % majs > 50 % majs P < 0,05 100 % majs > 50 % majs P < 0,01 Tidig majs > Sen majs P = 0,06

Foderintag påverkar tillväxt Intag av Omsättbar energi (P = 0,003) Stärkelse (P = 0,005) Torrsubstans (P = 0,085) förklarade 68% av variationen i tillväxt (R 2 = 0,68).

Slaktkroppskvalitet T100 T50 S100 S50 Signifikans Slaktkroppsvikt, kg 335 329 330 329 *samspel andel majs och skörd Slaktutbyte, % 52 52 51 52 ej signifikant Fettklass 8,4a 8,2a 7,9b 8,0b * Tidig majs > sen majs Formklass 5,4 5,3 5,4 5,1 ej signifikant

Slutsatser Majsensilage som enda grovfoder i fullfoderstater till äldre mjölkrastjurar kan öka deras dagliga tillväxt jämfört med att utfodra majsensilage och gräsensilage i lika delar, beroende på ett ökat energi-intag. Energihalten i gräsensilaget påverkar andelen majsensilage.

Slutsatser Tidig skörd av majsensilage tenderar att öka tillväxten och slaktkroppens fettklass men effekten är inte tydlig. Lantbrukaren har således flexibilitet i valet av skördetid för majs innan den första kraftiga frosten inträffar i slutet av växtsäsongen.

TACK!! Försökstekniker och djurskötare Jonas Dahl, David Johansson and Karin Wallin Finansiärer Stiftelsen Lantbruksforskning Agroväst SLU Sponsorer Syngenta Seeds Agroetanol Lantmännen Nya Fagerås Lantbruk Addcon