Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Relevanta dokument
Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Multifunktionella landskap med golfbanor

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Simon Jakobsson doktorand Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi Stockholms Universitet. Handledare: Regina Lindborg

Ekologiska produktionsfunktioner

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Från humla till jordgubbe

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Artrikedom av kärlväxter i övergivna och restaurerade betesmarker: betydelsen av igenväxningsgrad och tid sedan igenväxning började

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Lägesrapport LillNILS

Effekter av restaurering av naturbetesmarker på gökärtens (Lathyrus linifolius) och gullvivans (Primula veris) reproduktion

Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

projekt roslagshagar

Helena Elmquist

Hur utvärderar man effekterna av ekologisk restaurering?

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

BIOLOGISK MÅNGFALD I TÄKTER

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Restaurering av sjöar och vattendrag

BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Svar på motion (MP) anläggande av ängsmark 4 KS

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Riksbyggens verktyg för ekosystemtjänster. Karolina Brick

N A T U R. Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet Karl-Olof Bergman 2010:4 I LINKÖPING

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Biologisk mångfald i infrastrukturen En litteraturstudie

Policy Brief Nummer 2011:4

EKOLOGISK KOMPENSATION

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE i Ängelholms kommun

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Täkternas biologiska värden

Restaurering av kallvattenskorallrev i Sverige. Lisbeth Jonsson Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö, Göteborgs Universitet

Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET

Träd och buskar i naturbetesmarker

edna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens

Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

Restaurering av vattendrag

Växter längs vattendrag i. mångfalden?

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Våra vägkanter viktiga miljöer för dagfjärilar

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

MAGER RUFF. är lättare att spela från och möjliggör ökad biologisk mångfald

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Mot en evidensbaserad CAP

Samverkan kring biologisk. mångfald i det nya landskapet

Miljöövervakning av genetisk mångfald. Linda Laikre Stockholms universitet

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

RÅDSLAG 7 MARS 2011 FÖR DEN SVENSKA NÖTKÖTTSPRODUKTIONENS OCH LANDSKAPETS FRAMTID INGER PEHRSON, PALUSTRE HB

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Arternas spridningsförmåga

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Transkript:

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger

Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco SLU Regina Lindborg Stockholms Univ. Emelie Waldén Stockholms Univ. Ignasi Bartomeus EBD-CSIC Roser Rotchés SLU/ Teagasc Finansiering: FORMAS Stiftelsen Oscar & Lili Lamms minne Carl Tryggers stiftelse

Arean gräsmarker minskar 1900 European Grassland Butterfly Indicator 2013 van Swaay et al. 2015 Cousins et al. 2015 Ambio

www.mulensmarker.se

Öckinger et al. 2006. Biol. Conserv.

Restaurering 10 800 ha restaurerade ängs- och betesmarker 2007-2015 360 brukare

Kan vi restaurera biologisk mångfald? De flesta marker är små och isolerade. Kan arter återkolonisera?

Kan vi restaurera biologisk mångfald? Vi kan förvänta oss skillnader i arters förmåga att återkomma beroende på deras egenskaper Få studier av restaurering av igenväxta marker. Få studier som inte enbart studerar växter! Woodcock et al. 2012

Kan vi restaurera biologisk mångfald? Kan vi restaurera växt- och insektssamhällen i små, fragmenterade igenväxta betesmarker? Tar återhämtningen längre tid i isolerade marker? Kan alla arter återkomma, eller kommer arter med vissa egenskaper att saknas i restaurerade betesmarker? Påverkas insekters återhämtning av hur väl växtsamhället restaurerats?

Kan vi restaurera biologisk mångfald?

Kan vi restaurera biologisk mångfald? Vi kan restaurera vegetationens fysiska struktur! Winsa et al. 2017 Ecology & Evolution

2 years 4 years 7 years 15 years Foto: Marie Winsa

Kan vi restaurera växt- och insektssamhällen? Fler pollinatörer i restaurerade betesmarker!

Kan vi restaurera växt- och insektssamhällen? Beror återhämtningen på vilka arter som finns i det omgivande landskapet? Växter: 12 restaurerade + 8 intakta betesmarker Inventering i marken + andra gräsmarker i det omgivande landskapet Waldén, Öckinger, Winsa, Lindborg 2017. Biol. Conserv.

Kan vi restaurera växt- och insektssamhällen? Waldén, Öckinger, Winsa, Lindborg 2017. Biol. Conserv.

Kan vi restaurera växt- och insektssamhällen? Artsammansättning Winsa et al. 2017 Ecology & Evolution Steiner et al. 2016 Biodivers. & Conserv.

Tar återhämtningen längre tid i isolerade marker? Winsa et al. 2015 Appl. Veg. Sci. Waldén et al. 2017. Biol. Conserv.

Tar återhämtningen längre tid i isolerade marker? Men ingen effekt av isolering Fördröjning endast för växter, inte för insekter Winsa et al. 2015 Appl. Veg. Sci. Waldén et al. 2017. Biol. Conserv.

Saknas arter med vissa egenskaper? Jämför med intakta marker har restaurerade: Mer gräs och mindre örter Färre växter med rosettformat växtsätt Färre växter med lång blomningssäsong Winsa et al. 2017 Ecology & Evolution

Saknas arter med vissa egenskaper? Jämför med intakta marker har restaurerade: Mer gräs och mindre örter Färre växter med rosettformat växtsätt Färre växter med lång blomningssäsong Men skillnaden minskar med tiden! Winsa et al. 2017 Ecology & Evolution

Saknas arter med vissa egenskaper? Öckinger, Winsa, Roberts & Bommarco, i tryck

Saknas arter med vissa egenskaper? Öckinger, Winsa, Roberts & Bommarco, i tryck

Saknas arter med vissa egenskaper? Ingen skillnad över tiden! Öckinger, Winsa, Roberts & Bommarco, i tryck

Kopplingar mellan restaurering av växt- och insektssamhällen? Sambandet mellan diversitet av växter och insekter är starkare i isolerade marker Rotchés Ribalta, Winsa, Roberts, Öckinger, opubl. ms

Slutsatser Växt- och insektssamhällen verkar återhämta sig relativt väl efter restaurering Återhämtningen kan ta 10-20 år Skillnad i återhämtning mellan växter och pollinerande insekter: Lång fördröjning för växter effekter av omgivande landskap för pollinatörer Arter med dålig spridningsförmåga och specialiserade miljökrav kan ha svårt att återkomma även om de finns i omgivningen

Slutsatser De restaurerade markernas isolering i landskapet spelar roll, men inte mer för restaurerade än för andra marker Starka indikationer på att historiken är viktig För pollinerande insekter: I isolerade marker är det viktigast att restaurera för hög kvalitet I landskap med mycket betesmarker är det viktigast att restaurera för att behålla en hög konnektivitet (grön infrastruktur)