Förenklingsresa för livsmedelsindustrin Livsmedelsverkets uppföljning av handlingsplanen
Denna titel kan laddas ner från: www.livsmedelsverket.se/publicerat-material/. Citera gärna Livsmedelsverkets texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Livsmedelsverket, 2018. ISSN 1104-7089 Foto/Illustration omslag: Johnér Grafisk produktion: Livsmedelsverket
Förenklingsresa för livsmedelsindustrin en resa för tillväxt och export Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Tillväxtverket påbörjade 2015 en Förenklingsresa för livsmedelsindustrin. Målet var att förstå hur myndigheterna, tillsammans och var för sig, kan förenkla och förbättra företagarnas vardag och på bästa sätt bidra till utveckling, tillväxt och exportkraft. Det här är en uppföljning av den handlingsplan som Förenklingsresan resulterade i och som beskriver de aktiviteter Livsmedelsverket har utfört för att underlätta för svenska livsmedelsföretags tillväxt och export.
Innehåll Förenklingsresa för livsmedelsindustrin en resa för tillväxt och export... 3 Fakta om Förenklingsresan... 5 Förenklingsresan och livsmedelsstrategin... 5 Vad lyfte företagen under resan?... 6 Export mer långsiktiga lösningar... 6 Information och kontakt med myndigheter... 6 Livsmedelskontroll... 6 Regler... 6 Utbildning, utveckling och personal... 6 Frågor utanför handlingsplanen... 6 Uppföljning av handlingsplanen för Förenklingsresan från prat till resultat... 7 Export... 7 Öppna och underhålla nya exportmarknader kortare handläggningstider... 7 Samverkansforum för export... 8 Exportguide för jordbruks- och livsmedelsprodukter... 8 Information och kontakt med myndigheter... 8 Läsarna ska kunna hitta bra information... 8 e-utbildning för livsmedelsföretag... 9 Nationella branschriktlinjer för att skapa säkra livsmedel... 9 Dialog med branschen för ömsesidig förståelse... 9 Mötesplats för företagare... 9 Upplysningstjänsten har utvecklats... 10 Digitalisering och en ingång till myndigheterna... 10 Livsmedelskontroll... 10 Kompetensutveckling: e-utbildning och kontrollwiki... 10 Operativa mål i livsmedelskontrollen... 11 Samverkan mellan kontrollmyndigheter... 11 Föreskrifter för uppföljning av livsmedelskontroll... 12 Nationellt varningssystem mellan kontrollmyndigheter... 12 Livsmedelsfusk... 12 Översyn av riskklassningsmodellen... 12 Utvärdering av Livsmedelsverkets förmåga att göra livsmedelskontrollen likvärdig... 13 Regler... 13 Utveckla ändamålsenliga och genomförbara regler... 13 Tolkning av lagstiftningen... 14
Fakta om Förenklingsresan Till grund för handlingsplanen låg de frågeställningar som kom fram under de företagsbesök som Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Tillväxtverket gjorde tillsammans under 2015 2016. Totalt genomfördes åtta besök hos företag som valts ut för att representera olika storlek, inriktning, och geografisk placering. Formatet för besöken var informella samtal om företagarnas vardag och upplevelser. Till de flesta av besöken kom också andra myndigheter, branschorganisationer och företag som företagarna själva ville ha med i samtalet. De företag som besöktes var Norrmejerier i Burträsk, Klädesholmen Seafood på Tjörn, Nybergs Deli i Stockholm, Fria Bröd i Göteborg, Almnäs Bruk i Hjo, Pyramidbageriet i Dala-Järna och Oatly i Landskrona, samt företag från Svensk Dagligvaruhandel i Stockholm. Utöver besöken anordnade Jordbruksverket ett livsmedelsseminarium i januari 2016, där det fanns möjligheter för företagen att ge ytterligare synpunkter. Förenklingsresan och livsmedelsstrategin När Förenklingsresan startades och företagen besöktes hade regeringens arbete med en livsmedelsstrategi för Sverige påbörjats. I diskussionerna med företagen fanns ett stort intresse och ett stort hopp ställdes till en sådan strategi. Både branschen och myndigheterna hade också kommit med förslag och synpunkter inför utformningen. I juni 2017 antog regeringen en långsiktig nationell livsmedelsstrategi för att ta tillvara potentialen i hela livsmedelskedjan och skapa jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Strategin är en gemensam färdriktning där alla parter jobbar tillsammans mot samma mål, och där myndigheter också har en viktig roll. Livsmedelsverket inte minst, som i och med livsmedelsstrategin fått ett förtydligat uppdrag att underlätta och skapa förutsättningar för företagen. Förenklingsresan är helt i linje med livsmedelsstrategins målsättningar. De utvecklingsområden som strategin pekar ut stämmer väl överens med de områden som ringats in i Förenklingsresan och som har resulterat i åtaganden från myndigheterna i Förenklingsresans handlingsplan. Myndigheternas arbete och aktiviteter ska bidra till att stärka de svenska företagens konkurrenskraft, öka den svenska livsmedelsexporten, gynna innovation och hållbar produktion och konsumtion och stärka konsumenternas förtroende för svenskproducerad mat. LIVSMEDELSVERKET 2018 5
Vad lyfte företagen under resan? De synpunkter och problembeskrivningar som kom fram under resan och som berör de tre myndigheterna bakom den här handlingsplanen rörde sig inom fem huvudområden: Export mer långsiktiga lösningar Företagen efterlyste mer långsiktiga satsningar koncentrerade till ett fåtal marknader. Företagen uttryckte också ett behov av lättillgänglig information och tillgång till nätverk för exportfrågor. Information och kontakt med myndigheter Företagen beskrev det som svårt att veta vilken/vilka myndigheter som är inblandad/e i en viss fråga. Företagen ville gärna se en kanal in till myndigheterna. De upplevde att det ibland är svårt att få kontakt, både med rätt myndighet och med ansvariga handläggare. Livsmedelskontroll Företagen efterlyste en samverkan inom och mellan myndigheter i livsmedelskontrollen. De upplevde att kunskapsnivå och arbetssätt skiljer sig mellan olika kommuner. Regler Många företag önskade förenkling eller stöd kring tolkningen av reglerna kring information på livsmedelsförpackningar. De önskade också att myndigheterna tolkar reglerna lika inom landet och mellan EU-länder, samt möjlighet att påverka detta. Utbildning, utveckling och personal Företagen beskrev att de har svårt att få tag i utbildad personal på alla nivåer. De efterlyste åtgärder för att stimulera och stötta kompetensförsörjning och kompetensutveckling inom både livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln. Frågor utanför handlingsplanen Under företagsbesöken kom många olika frågor upp. Handlingsplanen, och därmed denna uppföljning, utgick från de frågor som berörts av flera olika företag och som uppfattats vara särskilt relevanta. De frågor som inte möttes med åtaganden i handlingsplanen har inkluderats i det fortsatta utvecklingsarbetet för myndigheterna och besvaras separat till företagen. 6 LIVSMEDELSVERKET 2018
Uppföljning av handlingsplanen för Förenklingsresan från prat till resultat I oktober 2016 togs handlingsplanen för Förenklingsresan fram med utgångspunkt i de frågeställningar som kom in från företagen. Under året som gått har myndigheterna, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Tillväxtverket arbetat med de åtaganden de gjort i handlingsplanen, gemensamt och var för sig. Det här är en uppföljning av Livsmedelsverkets aktiviteter och åtaganden. Export Ett av fokusområdena i regeringens nationella livsmedelsstrategi är export. Strategin pekar ut flera myndigheter och organisationer för att öka insatserna för att främja livsmedelsexporten. Flera samarbeten har startat under 2017 som resultat av dessa, bland annat Team Sweden livsmedel, där Livsmedelsverket deltar aktivt. Med utökade resurser till exportarbetet har Livsmedelverket 2017 kunnat öka effektiviteten i sina handläggningstider, medverka i nya samarbeten, öka sin information till företagen och utveckla digitala lösningar som stöd. Öppna och underhålla nya exportmarknader kortare handläggningstider Livsmedelsverket främjar svensk livsmedelsexport bland annat genom att verka för att svenska företag uppfyller de särskilda krav som mottagarlandet kan ställa. Myndighetens exportarbete består huvudsakligen av att öppna och underhålla produktmarknader, främst för animaliska livsmedel eftersom länder utanför EU har särskilda krav på dessa produkter. I samband med inspektioner från mottagarländernas myndigheter marknadsför Livsmedelverket svensk livsmedelskontroll. Livsmedelsverket och Jordbruksverket har fått mer resurser från regeringen för detta arbete. Tack vare det ökade anslaget har Livsmedelsverket kunnat anställa fler inspektörer och driva på exportarbetet. Satsningen har gett påtagliga resultat. Livsmedelsverket har under 2017 avslutat 147 exportärenden, tre gånger fler än året innan. 25 nya exportmarknader har öppnats. Livsmedelsverket avslutade fyra stora ärenden där mottagarlandet kräver en särskild exportgodkännande process: färskt nötkött till Taiwan och Japan, färskt griskött till Taiwan och värmebehandlat nötkött till Australien. 2017 2016 2015 Avslutade exportärenden 147 49 26 varav underhåll av öppnade marknader 64 28 11 Livsmedelsverket arbetar också kontinuerligt för att hålla alla exportmarkander öppna. Det kan bland annat innebära ändringar av exportintyg, hantering av sändningar som av olika anledningar inte släppts in i destinationslandet, uppdateringar av listor över exportanläggningar, omförhandlingar eller LIVSMEDELSVERKET 2018 7
uppdateringar av befintliga exportintyg till följd av ändrade importregler i mottagarländerna, eller utbrott av smittsamma djursjukdomar i Sverige. Arbetet görs i samråd med företagen och branschorganisationerna för att ge de bästa förutsättningarna för alla parter. Samverkansforum för export Livsmedelsverket har i Livsmedelsstrategin 2017 tilldelats uppdraget att bilda ett Samverkansforum för marknadstillträdesfrågor. Arbetet startades upp med en hearing för näringen och branschen, den formella lanseringen av Samverkansforum, och ett första koncept för en handlingsplan. Uppdraget är ett viktigt bidrag till att ytterligare förbättra och effektivera myndigheternas arbete och samarbete med fokus på ökad svensk livsmedelsexport. Exportguide för jordbruks- och livsmedelsprodukter I ett samarbete mellan Tillväxtverket, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Business Sweden, Tullverket och Kommerskollegium utvecklades och lanserades en Exportguide på webbplatsen verksamt.se. Syftet är att samla myndigheternas information på ett ställe och underlätta företagens exportprocess. Exportguiden finns tillgänglig på webbplatsen verksamt.se. Myndigheterna samverkar kring information till livsmedelsföretag om exportregler även i andra sammanhang, till exempel på Starta Eget-mässan i Älvsjö. Information och kontakt med myndigheter En av företagens återkommande frågor under Förenklingsresan handlade om informationen från och kontakten med myndigheterna. Företagen upplever att informationen är svår att hitta, att myndigheterna är svåra att nå och att de inte känner till varandras ansvarsområden. Det är självklart en central fråga för Livsmedelsverket. Både företag och konsumenter ska kunna få tydlig och konkret information om livsmedel och reglerna för produktion och försäljning av livsmedel och informationen ska vara enkel att hitta. Myndigheten behöver ha en god dialog med företag och bransch för att skapa förståelse och insikt mellan parterna och ta fram lagar och regler som underlättar för livsmedelsföretagen att skapa säkra livsmedel. Livsmedelsverket arbetar kontinuerligt med hur vi kommunicerar på olika sätt. I linje med den nationella livsmedelsstrategin genomlyser vi vårt arbete och satsar ytterligare för att alltid vara så bra i vår kommunikation som möjligt. Läsarna ska kunna hitta bra information Ett sätt att underlätta för företagen att följa reglerna är tydlig information. Vi arbetar kontinuerligt med att skriva enkla och konkreta texter på webbplatsen och i annat material, och uppdaterar texterna regelbundet för att de ska vara relevanta och aktuella. Vi arbetar också för att webbplatsen ska ha god sökbarhet och att det ska vara lätt att hitta rätt information. 8 LIVSMEDELSVERKET 2018
För att särskilt lyfta fram viktiga nyheter har Livsmedelsverket ett nyhetsbrev för företagare på webben. Det går att prenumerera på och innehåller bland annat information om ny lagstiftning, nya kurser, branschriktlinjer eller möten. e-utbildning för livsmedelsföretag Livsmedelsverket har under året lagt resurser på att skapa nya e-utbildningar för att öka kompetensen om livsmedelslagstiftning. Två av utbildningarna är tillgängliga för företag. En handlar om kontroll av Listeria i ätfärdiga livsmedel och en om hur näringsdeklarationer på förpackningar ska utformas. Båda utbildningarna är kostnadsfria och tillgängliga på Livsmedelsverkets webbplats. Nationella branschriktlinjer för att skapa säkra livsmedel Livsmedelslagstiftningen är målstyrd, vilket betyder att lagstiftningen kräver att livsmedel som produceras och säljs ska vara säkra, men inte hur det ska uppnås. Vi vet att detta kan vara svårt och hjälper branschen att ta fram praktiska, branschspecifika riktlinjer för produktion och hantering. Branschen tar fram branschriktlinjerna i samråd med Livsmedelsverket och vi publicerar dem på vår webbplats. På så sätt kan alla företag ta del av dem, även de som inte är medlemmar i någon branschorganisation. Dialog med branschen för ömsesidig förståelse En av de saker företagen mest uppskattade i Förenklingsresan var initiativet till möte och dialog. Livsmedelsverket vill fortsätta arbeta med och utveckla forum för detta. Regelbunden och fördjupad dialog med branschorganisationer och dagligvaruhandeln gynnar alla parter. Branschen har ofta både kunskap och resurser och kan föra fram sina medlemmars intressen till oss och förmedla information från oss till dem. Livsmedelsverket uppmuntrar även företag som inte har någon given branschorganisation att bilda en sådan. På det sättet får de stöd av varandra. Dialogen mellan Livsmedelsverket och branschorganisationerna kan handla om framtagning av nya regelverk eller tolkning av befintliga. Det kan också vara rena informationsinsatser om olika delar i livsmedelslagstiftningen eller ett sätt för Livsmedelsverket att hämta in kunskaper om branschen. Livsmedelsverket har under året haft regelbundna möten med företrädare för bland andra dagligvaruhandeln, livsmedelsföretagen, egenvårdsbranschen, kött- och charkföretagen, slakterinäringen, äggbranschen och insektsbranschen. Mötesplats för företagare En årligt återkommande mötesplats är Livsmedelsverkets Vintermöte. Myndigheten samlar livsmedelsföretagare, branschföreträdare och konsumentföreträdare för att informera om aktuella händelser och utbyta idéer Vintermötet. Vi ser det som ett bra forum för att mötas och det är uppskattat av företagen. I februari 2017 var det sjätte gången i ordningen som Livsmedelsverket bjöd in branschen till ett sådant möte och nästa blir i mars 2018. LIVSMEDELSVERKET 2018 9
Upplysningstjänsten har utvecklats Under Förenklingsresan restes klagomål mot Livsmedelsverkets tillgänglighet för företagens frågor. Den väg som företagen kan ställa frågor är genom myndighetens Upplysningstjänst, där de kan ställa frågor per telefon eller per mejl. Telefonköerna kan vara långa och även väntan på mejlsvar. För att förbättra tillgängligheten och synliggöra Livsmedelsverkets svar på frågor som ställs, lanserades i januari 2017 en ny webbaserad tjänst för frågor och svar på Livsmedelsverkets webbplats. I den nya tjänsten kan alla ta del av varandras frågor och Livsmedelsverkets svar på dem. Vi har sett att den nya tjänsten har använts i hög grad sedan den lanserades (i genomsnitt 260 visningar per fråga) och tiden för att få svar är avsevärt förkortad. Digitalisering och en ingång till myndigheterna Förenklingsresan visade tydligt att företagen önskar en enklare kontakt med myndigheterna. I många fall har flera myndigheter regelverk kring en verksamhet och företagen måste ha kontakt med alla. För enklare informationsflöden önskades också en ökad digitalisering inom myndigheterna. I den nationella livsmedelsstrategin har Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Tillväxtverket fått i uppdrag att utveckla digitala tjänster som bidrar till förenklad information, guidning och service för företag i livsmedelskedjan. Målsättningen är att göra det enklare att starta och driva företag samt underlätta företagens kontaker med olika myndigheter. Myndigheterna har, i dialog med tre branscher, börjat titta på guider och portallösningar som ska ge företagen en gemensam ingång till myndigheterna och får ett samlat svar på en plats. Utgångspunkten är att webbplatsen verksamt.se eller en liknande portallösning ska användas. Samarbetet fokuserar även på att förenkla tillståndsprocesser av olika slag. Livsmedelskontroll En önskan Livsmedelsverket ofta hör från livsmedelsföretagenen mer likvärdig och rättvis livsmedelskontroll. Det var också något som företagen tog upp under Förenklingsresan. Livsmedelsverket arbetar tillsammans med Sveriges alla kontrollmyndigheter kontinuerligt för att den offentliga livsmedelskontrollen ska vara ändamålsenlig och likvärdig. Den offentliga livsmedelskontrollen fungerar bra. Men det finns utmaningar. Den största är att kontrollmyndigheterna är så många, 270 stycken, och har så olika förutsättningar. Att hitta former för kontrollmyndigheterna att samarbeta och samverka för att höja kompetensen och kvaliteten i kontrollen är ett prioriterat arbete som nu pågår. Kompetensutveckling: e-utbildning och kontrollwiki En grundförutsättning för en korrekt och riskbaserad bedömning av livsmedelsproduktion eller livsmedelsförsäljning är att de som kontrollerar har god kunskap i ämnet. Resurserna för kompetensutveckling varierar mellan kontrollmyndigheterna. 10 LIVSMEDELSVERKET 2018
e-utbildning för inspektörer För att underlätta för inspektörerna att kompetensutveckla sig har Livsmedelsverket sedan 2016 en webbportal för e-utbildningar som är tillgänglig för alla kontrollmyndigheter. Utbildningarna har utökats under året och idag finns åtta tillgängliga e-utbildningar för kontrollmyndigheterna, bland annat grunder i kontrollmetodik och riskbaserad kontroll, men också kontroll av offentlig export och livsmedelsfusk. Kontrollwiki informationsdatabas på Livsmedelsverkets webb För att underlätta livsmedelskontrollens arbete tar Livsmedelsverket fram stödjande material genom olika typer av vägledningar och instruktioner. Sedan 2016 samlar myndigheten allt detta i det webbaserade verktyget Kontrollwiki. I Kontrollwiki hittar kontrollen vägledande information om hur lagstiftningen ska tolkas, fördjupande information finns inom många sakområden bland annat inom information och märkning, livsmedel för särskilda grupper och tillsatser. Genom att ha informationen samlad och sökbar ger det ett bättre underlag och högre sannolikhet för kvalificerad och likvärdig bedömning i livsmedelskontrollen. Genom att all information är tillgänglig även för företag ökar transparensen och möjligheten för företagen att få reda på hur livsmedelskontrollen fungerar och arbetar. Under 2017 har Livsmedelsverket fortsatt arbeta med att tekniskt vidareutveckla Kontrollwiki och föra över mer information från vägledningar, kontrollhandböcker och instruktioner. Enligt en enkät bland livsmedelsinspektörer om Kontrollwiki som utfördes 2017 är det till största del (86.1 %) denna information de använder sig av vid förberedelser för och efter utförd inspektion eller revision. Operativa mål i livsmedelskontrollen Livsmedelsverkets budskap till hela den offentliga livsmedelskontrollen är att den ska vara riskbaserad och en av våra nya e-utbildningar handlar just om hur man bedriver sådan kontroll. För att ge förutsättningar för att relevanta hälsorisker eller redlighetsproblem kontrolleras, har Livsmedelsverket tagit fram ett system med så kallade operativa mål för livsmedelskontrollen i hela landet. Systemet med de operativa målen går ut på att myndigheterna ska utföra ett antal kontroller inom utpekade riskområden under två år. På det här sättet fokuserar man resurserna på några risker i taget, farorna hittas och kontrollmyndigheterna blir mer insatta i det utpekade området. De operativa målen är också utformade för att stödja företagens verksamheter. Inte minst de mål som handlar om verifiering av svenskt ursprung. Svenskproducerade livsmedel står för en rad mervärden, har högt konsumentförtroende, är en konkurrensfördel för företagen och därför är viktigt att skydda. Samverkan mellan kontrollmyndigheter Många kommuner ute i landet har små resurser för livsmedelskontrollen. Ett sätt att hantera resurserna mer effektivt och ta tillvara kompetenser är att samverka med andra kommuner. Man får då också minskad sårbarhet i bemanningen och minskade problem med intressekonflikter. Allt detta ökar möjligheterna för likvärdiga bedömningar mellan kontrollmyndigheterna. Livsmedelsverket ser många LIVSMEDELSVERKET 2018 11
goda exempel på kommuner i landet som samarbetar om livsmedelskontroll och har verkat för att detta ska öka. För att titta närmare på hur detta skulle kunna sättas i system har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utreda hur de lokala kontrollmyndigheternas kontroll kan bli mer effektiv ( Stärkt livsmedelskontroll genom ökad kommunal samverkan, 2017:9). I juni 2017 presenterades utredningen där man tar upp hur myndighetssamverkan kan ökas genom olika åtgärder. Föreskrifter för uppföljning av livsmedelskontroll Livsmedelsverket har möjlighet att lagstifta om livsmedelskontrollen för att få den mer ändamålsenlig och likvärdig. I föreskrifter som trädde i kraft den 1 januari 2017 har Livsmedelsverket förtydligat kraven på livsmedelskontrollen för att myndigheterna i Sverige ska bedriva en likvärdig och riskbaserad kontroll. Föreskrifterna ställer krav på planering och uppföljning av kontrollen samt kompetensförsörjning. Föreskrifterna gör kraven tydligare för myndigheterna och gör det också enklare att vid exempelvis revisioner av myndigheternas livsmedelskontroll bedöma om de uppfyller kraven som finns. Nationellt varningssystem mellan kontrollmyndigheter En svårighet med en decentraliserad kontroll är att olika kontrollmyndigheter kan göra olika bedömningar och ha olika fokus vid kontroll. Det har till följd att en produkt kan få saluförbud i en kommun men inte i en annan. Hittills har Sverige inte haft någon tydlig och lagstadgad samordning för information mellan myndigheterna. Därför inför Livsmedelsverket den 1 mars 2018 genom föreskrifter ett nationellt varningssystem för hälsofarliga produkter. Genom systemet kan livsmedelskontrollen förhindra att en hälsofarlig produkt är förbjuden i en kommun och säljs i en annan. Att en produkt bedöms lika i hela landet skapar bättre konkurrensvillkor för företag som verkar i olika kommuner och det blir lättare för företagen att förhålla sig till kontrollmyndigheternas beslut. Livsmedelsfusk Företag i Förenklingsresan tog också upp frågan om fusk med livsmedel. Det ska löna sig att följa regler, att tillverka och sälja säkra livsmedel och inte lura konsumenterna. Livsmedelsverket håller med företagen. En viktig del av livsmedelskontrollen är därför arbetet mot livsmedelsfusk. Livsmedelsverket har avsatt särskilda resurser för att stödja och bistå kontrollmyndigheterna i hur de hittar och angriper situationer med misstänkt livsmedelsfusk. Myndigheten är aktiv i det europeiska nätverket mot livsmedelsfusk och det nationella fusknätverket inom svensk handel. Översyn av riskklassningsmodellen Flera företag uttryckte under Förenklingsresan att de uppfattade sig som felaktigt klassade utifrån verksamhetens risker. Livsmedelskontrollen avsätter olika kontrolltid och tar därmed ut olika avgift beroende på hur stora risker en verksamhet har. Bedömningen görs enligt en riskklassningsmodell. 12 LIVSMEDELSVERKET 2018
Regeringen gav Livsmedelsverket i uppdrag att 2017 se över denna modell och om det visar sig behövas, justera den för att den ska fungera rättvist. Översynen av riskklassningsmodellen gjordes tillsammans med kontrollmyndigheter och livsmedelsbransch. Resultatet är nu en förenklad modell där alla verksamheter i samma bransch och av samma storlek får samma riskklass och kontrollfrekvens. Företag som har få avvikelser eller som har andra certifieringar kan få en minskad kontrollfrekvens. Förslaget kommer att remitteras under våren 2018 och aktiveras kommande år. Utvärdering av Livsmedelsverkets förmåga att göra livsmedelskontrollen likvärdig Blir livsmedelskontrollen mer likvärdig med Livsmedelsverkets åtgärder? För att utvärdera detta gav regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att under perioden 2017-2019 undersöka effekterna av myndighetens arbete med att göra livsmedelskontrollen mer likvärdig över hela landet. Utvärderingen har planerats och mätningar kommer att genomföras i början och i slutet av utvärderingsperioden. Den första mätningen har genomförts, men inte utvärderats ännu. I utvärderingen beaktas både lagstiftningens och företagarnas perspektiv på likvärdighet. Insatser som kommer att utvärderas är sådana som påverkar att beslutad kontroll verkligen genomförs, sådana som ökar och jämna ut kompetensen i olika kontrollmyndigheter, och insatser som ökar likvärdigheten i hanteringen av avvikelser. Regler Förenklingsresans företag lyfte frågan om regler och komplicerad lagstiftning. Regler som är svåra eller till och med tycks omöjliga att följa, särskilt där olika lagstiftning krockar. I den nationella Livsmedelsstrategin är det uttalat att regler och villkor ska utformas så att de skapar förutsättningar för en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och förenklar för företagen. Tolkning av lagar och regler bör göras så att reglerna är praktiskt genomförbara och inte hindra företagen att utvecklas. De bör också, så långt det går, vara lika i alla EUs medlemsstater för att skapa likvärdiga konkurrensvillkor på EU-marknaden. Det gynnar försäljning av svenska varor i övriga EU, men också i Sverige. Livsmedelsverket arbetar kontinuerligt med regelutveckling för att bygga ett regelverk som är enkelt att förstå och tillämpa. Lagstiftningen ska ge företag i Sverige så goda förutsättningar som möjligt för att bedriva sin verksamhet. Och regler från olika myndigheter ska självklart inte krocka. Utveckla ändamålsenliga och genomförbara regler Livsmedelslagstiftningen består av flera delar: den största delen är vår EU-gemensamma livsmedelslagstiftning, men det finns också särskild nationell livsmedelslagstiftning. Den nationella lagstiftningen förankras inom EU så att den inte går emot unionslagstiftningen eller är handelshindrande. Livsmedelsverket ansvarar för att ta fram nationella föreskrifter och tar tillsammans med övriga medlemsstater i EU fram den gemensamma unionslagstiftningen. LIVSMEDELSVERKET 2018 13
När ny lagstiftning tas fram eller ändras undersöks alltid konsekvenserna för berörda företag och branscher, konsumenter och andra myndigheter. På det här sättet arbetar man för att skapa regler som är möjliga att följa och krockar mellan olika lagstiftningar undviks. De företag som inte särskilt har tillfrågats genom remiss kan också ge synpunkter på ny eller ändrad lagstiftning. Alla Livsmedelsverkets remisser av kommande föreskrifter och EU-förordningar ligger publikt på myndighetens webbplats. Under 2017 avslutades 16 remisser. Tolkning av lagstiftningen Även om lagstiftningen ska vara så tydlig som möjligt, finns det alltid ett visst utrymme för tolkning och där de enskilda länderna har rätt att göra sin. Tolkningar diskuteras vid regelbundna möten med medlemsstaterna, där Livsmedelsverket representerar Sverige. Strävan är att tolkningen görs på samma sätt i alla EU-länder, för att konkurrensen ska vara på lika villkor. Här är det naturligtvis viktigt att även tolkningen av ett regelverk inte skapar onödiga hinder för företagen. Tolkningar diskuteras ofta i Livsmedelsverkets möten med berörda branschorganisationer. Denna dialog är viktig för att Livsmedelsverket ska kunna sätta sig in i företagens utmaningar. Hälsosam mat till Sverige! Livsmedelsverket verkar för att konsumenterna ska få tillgång till säker och hållbar mat, och möjlighet att välja en sund och hälsosam kost. Genom att underlätta för livsmedelsföretagen stora som små att följa gällande lagar och regler och göra rätt skapar Livsmedelsverket också förutsättningar för deras verksamheter. Med stöd och information vill Livsmedelsverket bidra till att stärka varumärket Matsverige, både här hemma och på export. Och grunda för god och hälsosam mat som gynnar Sverige. 14 LIVSMEDELSVERKET 2018
Uppsala Hamnesplanaden 5, SE-751 26 www.livsmedelsverket.se