SAWA-projektet 2008-2011 Hur vi jobbade med översvämnings- och riskkartor i projektet Susanna Hogdin Investing in the future by working together for a sustainable and competitive region
Syfte och övergripande mål med SAWA Projekttid oktober 2008- december 2011 (mars 2012) SAWA handlade om att minska riskerna för översvämningar i utsatta områden med ett särskilt fokus på hur man ska väga in ett framtida förändrat klimat. SAWA bestod av 22 delprojekt som arbetade inom tre grupper (WP) WP 1 handlar om att tillämpa EG:s översvämningsdirektiv på lokal nivå WP 2 handlar om att hitta och utvärdera lokala anpassningsåtgärder WP 3 handlar om kommunikation och utbildning av frågor kring klimatförändringar och dess konsekvenser för samhället I SAWA deltog organisationer från Tyskland, Nederländerna, Skottland, Norge och Sverige Projektet leddes från Hamburg, Tyskland
Vilka frågeställningar arbetade Sverige med inom SAWA? Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län Hur tillämpar vi EG:s översvämningsdirektiv på ett rationellt sätt? Arbetet sker i samverkan med Karlstad och Lidköpings kommuner. Sveriges meterologiska och hydrologiska institut (SMHI) Till vilken lokal nivå kan vi skala ner de globala klimatmodellerna och ändå få ett tillförlitligt resultat? Exempel Vänern Statens Geotekniska Institut (SGI) Utveckling av en modell för riskanalys Karlstads kommun Kan Karlstad kommun förebygga sina återkommande översvämningsproblem med hjälp av skärmar i Klarälven? Genomför en riskkostnadsanalys av översvämningsrisken i Skåre tätort norr om Karlstad Karlstads Universitet (Centrum för klimat och säkerhet, CKS) Studerar de erfarenheter som gjordes runt Vänern år 2000/2001 map samhällets sårbarhet och olika anpassningsåtgärder Arbetar tillsammans med övriga deltagande lärosäten i SAWA med utbildning kring klimatoch översvämningsfrågor
Målsättningar för Länsstyrelsernas deltagande Arbeta med de olika stegen i översvämningsdirektivet och få in det lokala perspektivet genom studier av 2 pilotområden (Karlstad och Lidköping) Rapportnr 2010:69 Rapportnr 2011:58 Öka kunskap och medvetenhet kring översvämningsfrågan och klimatanpassningsåtgärder Vandringsutställningen Stan é full av vatten på Vänermuseet 4/4-23/5 2010 inklusive öppningsseminariet den 14 april för skolor i länet. Samarbete med Vänermuseet, SMHI, Lidköpings kommun och Länsstyrelserna
Översvämnings- och riskkartor Översvämningskartornas syfte är att ge en grov bild av vilka områden som kommer att täckas av vatten vid olika hydrologiska förutsättningar, risker med t.ex. stora vattendjup eller höga flöden samt förutsättningar att etablera temporära skydd Riskkartornas syfte är att översiktligt beskriva de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna som kan förutses tills följd av en översvämning Val av hydrologiska scenarier Översvämningar med låg sannolikhet Översvämningar med medelhög sannolikhet (100 år) Översvämningar med hög sannolikhet (om lämpligt) SAWA-gruppen valde Scenario med låg sannolikhet 47,4 möh i Lidköping Scenario med medelhög sannolikhet 46,5 möh i Lidköping Att tänka på Översvämningens art ställer olika krav Svårigheter med presentation av materialet
Riskkartor påverkan på befolkningen Lidköping
Påverkade personer (boende) Påverkan på befolkningen Karlstad 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 44,50 45,00 45,50 46,00 46,50 47,00 47,50 Vattennivå i Vänern [RH 00 Karlstad]
Riskkartor påverkan på ekonomisk verksamhet Ca 500 företag berörs Stor skillnad i hur man arbetar med riskkartor i olika länder i Europa! Sofistikerade modeller som ger en kostnad/ha översvämmad mark används i Nederländerna och Tyskland Enklare angreppssätt i SAWA, kontroll av företagsregister markanvändningskartor etc ger ändå en bra bild av påverkan på näringslivet
Påverkan på ekonomisk verksamhet Tysk/holländsk metod
Riskkartor påverkan på miljöfarlig verksamhet (översvämningsdirektivets andra steg)
Riskkartor påverkan på samhällsviktig verksamhet
Utarbetande av lokal riskhanteringsplan Gemensam arbetsinsats med tjänstemän i Lidköpings kommun 2010 Arbetssätt: 4 work shops under hösten 2010 tillsammans med en kommunal arbetsgrupp Slutprodukt: Rapport med erfarenheter från arbetet Beslutsunderlag med några konkreta förslag till åtgärder i Lidköpings kommun
Work shops i Lidköping under hösten 2010 Gemensam arbetsinsats med kommunens tjänstemän Frågeställningar: I vilken mån utgör ÖP:n ett stöd för kommunens handläggare att beakta översvämningsrisker vid plan och bygglovsprövningar. Diskussion om eventuellt kompletteringsbehov inför nästa aktualitetsförklaring. ÖP:n behövs omarbetas i grunden Analys av påverkan på några viktiga samhällsfunktioner vid olika översvämningsscenarier: Dricksvatten (inte så sårbart) Avlopp (riskutsatt lokalisering) Elförsörjning (vissa delar riskutsatta, lokalisering av en viktig men sårbar transformatorstation bör omprövas vid nästa större renovering) Värmeförsörjning (riskutsatt lokalisering, förutsättningar för lokala skyddsåtgärder) Ev. annan viktig samhällsservice såsom Räddningstjänst etc (olämplig plats för viss materialförvaring) Vilken kunskap behövs införskaffas för att utarbeta en bra beredskapsplan för en översvämningssituation? (Underlaget från riskkartorna används vid omarbetningen av kommunens risk- och sårbarhetsanalys, pågår) Hur beaktar miljökontoret översvämningar i sitt tillsynsarbete av miljöfarliga verksamheter och misstänkt förorenade områden, finns det behov av stöd och nya riktlinjer för arbetet? Hur sker dialog med berörda företag, myndigheter och statliga verk samt enskilda? Finns det behov av någon form av kommunikationsplan?