Reformbehov i det svenska skattesystemet Jacob Lundberg, Timbro Finanspolitiska rådet 13 juni 2018
Skatt på arbete
Total marginalskatt på höga inkomster 140 120 Arbetsgivaravgift; 31 kr totala skatter 100 80 60 Arbetsgivarens kostnad (egentlig lön): 131 kr Inkomstskatt; 60 kr 31 + 60 + 8 131 egentlig lön = 75 % effektiv marginalskatt Lön på lönebeskedet: 100 kr 40 Moms etc.*; 8 kr 20 Kvar efter skatt; 32 kr 0 * 19 % av nettoinkomsten
Höga effektiva marginalskatter 100% 80% Konsumtionsskatter 60% 40% Kommunal och statlig inkomstskatt 20% 0% Arbetsgivaravgifter 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 Månadslön
Skatt på höga inkomster internationellt 1. Sverige 2. Belgien 3. Portugal 4. Slovenien 5. Finland 6. Frankrike 7. Danmark 8. Irland 9. Norge 10. Österrike 11. Ungern 12. Japan 13. Storbritannien 14. Nederländerna 15. Luxemburg 16. Israel 17. Kanada 18. Tyskland 19. Italien 20. Australien 21. Grekland 22. Spanien 23. Schweiz 24. Litauen 25. Sydkorea 26. USA 27. Polen 28. Tjeckien 29. Nya Zeeland 30. Mexiko 31. Slovakien 39% 36% 75% 74% 74% 73% 72% 69% 66% 64% 63% 63% 60% 60% 59% 59% 59% 58% 58% 57% 55% 55% 53% 52% 51% 51% 49% 48% 47% 46% 44% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Inkomstskatt Arbetsgivaravgift Konsumtionsskatt Världens högsta marginalskatt, rapport från Timbro
Lafferkurva för höga inkomster 250 200 Skatteintäkter från inkomster över brytpunkten (miljarder) 150 100 50 0 0% 20% 40% 60% 80% 100% Utan statlig inkomstskatt Dagens skattenivå Effektiv marginalskatt på höga inkomster Den svenska Lafferkurvan för höga inkomster, Ekonomisk debatt Antaganden: Elasticitet 0,2 Inga inkomsteffekter
Några skatteförändringar Reform Statisk effekt (mdr) Självfinansieringsgrad Sysselsättningseffekt (tusental) Avskaffa jobbskatteavdraget 81 21% 128 Höjd kommunalskatt (1 %) 14 43% 13 Avskaffad statlig skatt 38 102% 2 Avskaffad värnskatt 4 167% 0 Källa: Lundberg, Jacob (2017), Analyzing tax reforms using the Swedish Labour Income Microsimulation Model, working paper, Uppsala universitet
Höga deltagandeskatter Deltagandeskatt (participation tax rate): Om någon går från bidrag till arbete, hur stor del av vinsten tillfaller staten genom ökade skatteintäkter och lägre bidragskostnader? 100% 90% 80% 70% Deltagandeskatt 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 Månadslön före skatt A-kassa Sjukpenning Sjukersättning Försörjningsstöd Hur mycket lönar sig arbete i Sverige?, rapport från Timbro
Problem med skatterna på arbete skattesatser Höga marginalskatter Låg utbildningspremie Svårt att konkurrera om högkvalificerad arbetskraft internationellt Lägre skatteintäkter pga. dynamiska effekter Höga deltagandeskatter Lönar sig fortfarande dåligt att arbeta för många
Problem med skatterna på arbete utformning Olika förändringar sedan skattereformen (t.ex. skattereduktion för allmän pensionsavgift, jobbskatteavdrag) har lagts på varandra och skapat ett komplicerat skattesystem Svårt att förstå grundavdraget och jobbskatteavdraget Jobbskatteavdraget är statligt finansierat, men ökar om kommunalskatten höjs incitament för kommunalskattehöjningar Relativt hög marginalskatt för den som har både arbets- och bidragsinkomst Problem med allmänna pensionsavgiften: tröskeleffekter, utebliven skattereduktion för låginkomsttagare
Reformförslag Avskaffa den statliga inkomstskatten Dela upp inkomstslaget tjänst i arbetsinkomst och transfereringsinkomst (och ev. pensionsinkomst) Inför högt jobbgrundavdrag på t.ex. 100 000 kr Sänk eller avskaffa grundavdraget för transfereringsinkomst Synliggör arbetsgivaravgifterna, döp om till skatt och lyft gärna ut pensionsavgiften
Skatt på kapital
Kapitalskatter snedvrider sparbeslut Arbetsinkomster och kapitalinkomster är två helt olika typer av inkomster. Kapitalinkomster uppstår genom att någon avstår omedelbar konsumtion i utbyte mot avkastning på kapitalet. Beskattning av kapitalinkomster snedvrider fördelningen av konsumtion över tid. Ju längre in i framtiden man skjuter sin konsumtion, desto högre total beskattning. Under vissa antaganden är det samhällsekonomiskt ineffektivt att beskatta kapital. Större skatteintäkter i längden genom att bara beskatta arbete. (Chamley Judd-resultatet)
Entreprenörskap blir mindre lönsamt Traditionell syn: Överavkastning beror på monopolvinster och liknande, och kan beskattas högt utan större negativa konsekvenser. Entreprenörskapssyn: Entreprenörer är viktiga för långsiktig tillväxt och behöver ha goda villkor. Har ofta välbetalda alternativa karriärer som anställda. Påverkar investeringar den tekniska utvecklingen på ett sätt som gynnar fler än företaget som gör investeringen? I så fall är det en positiv externalitet kan vara optimalt att subventionera kapital.
Bolagsskatten minskar investeringarna Bolagsskatten minskar avkastningen på investeringar i Sverige färre investeringar blir lönsamma. Kapitalet är internationellt rörligt och söker sig till avkastningen är högst. Lägre bolagsskatt mer investeringar större kapitalstock större produktion högre löner Finansdepartementet: Undersökningarna tyder på att produktionsfaktorn arbete bär en relativt stor andel (större än 50 procent) av bolagsskatten i en liten öppen ekonomi
Inlåsningseffekter Skatt på reavinster gör att skatten blir högre för den som köper och säljer aktier/fonder ofta jämfört med den som köper och säljer mer sällan. Skatt på aktieutdelning låser in kapital i bolag. Skatt på reavinster vid fastighetsförsäljning skapar trögheter på bostadsmarknaden. Förvärras av stämpelskatten, en ren transaktionsskatt.
Skatt på kapital: Reformförslag Halvera bolagsskatten Sänk kapitalinkomstskatten till 15 procent för alla kapitalinkomster Beskatta egnahemsägare för schablonintäkt av eget boende Avskaffa stämpelskatten
Är investeringssparkontot skattegynnat? Schablonavkastningen beskattas med 30 % kapitalinkomstskatt (ersätter konventionell reavinstbeskattning). Schablonräntan (1,49 %) lägre än historisk börsavkastning (7 10 %). Populär missuppfattning: Alltså är ISK skattemässigt gynnat. Men börsavkastningen är högre som kompensation för risk. För statens del innebär ISK en mindre, men också mindre riskabel inkomstström. Vid övergång till ISK kan staten replikera inkomstströmmen från konventionell kapitalbeskattning genom att låna och köpa aktier. Slutsats: För neutral beskattning ska schablonränta = statslåneränta
Skatt på konsumtion
Moms: Problem Olika momssatser leder till gränsdragningsproblem och snedvridningar av konsumtionsbeslut Stor del av konsumtionen undantagen: bostäder, spel, försäkringar, finansiella tjänster, offentlig sektor
Anna Sandberg Nilsson, Momsens skattebas och skattesatser (Svenskt Näringsliv)
Problem med momsundantag Får inte dra av ingående moms Strider mot syftet med momsen, att den ska skickas vidare till slutkonsument Bostadshyror är momsfria, men fastighetsägaren har momskostnad vid t.ex. nybyggnation eller reparation dold moms Incitament för t.ex. banker att utföra tjänster in-house för att slippa momsen Kommunernas momsundantag skapar incitament för skattehöjningar (kommunalfinansierad konsumtion relativt sett billigare)
Moms: Reformförslag Enhetlig moms Breddad momsbas (kräver i regel EU-beslut): Lotterier och vadhållning Bostadshyror (som Österrike) Finansiella tjänster så långt det går (avgifter? nollmoms?) Försäkringar (som Nya Zeeland) Offentlig sektor (som Nya Zeeland) SVT och SR
Problem med punktskatterna Bensinskatten är högre än samhällskostnaden enligt Trafikanalys Koldioxidskatten högst i världen och högre än de flesta uppskattningar av koldioxidens skadekostnad Beskattning av elektricitet går inte att motivera med ekonomisk teori
Slutsatser: Reformbehov Lägre marginalskatter Omtag i utformningen av inkomstskatten (jobbskatteavdrag etc.) Lägre bolagsskatt Lägre och enhetlig kapitalinkomstskatt Enhetlig moms Färre momsundantag (EU) Miljöskatter som följer förorenaren betalar-principen Avskaffad elskatt
Läs mer i mina Timbrorapporter Platt skatt för högre intäkter Den kostsamma värnskatten Världens högsta marginalskatt en jämförelse av marginalskatterna i 31 länder Sänkt kapitalskatt: Ökade investeringar och högre tillväxt Rött ljus för grön skatteväxling Kommunernas incitament för skattehöjningar Kommunernas momsundantag Inte självklart att ISK är skattegynnat (Ekonomisk debatt)
Tack! timbro.se/skatter jacoblundberg.se jacob.lundberg@timbro.se
Jobbskatteavdrag och grundavdrag 100 80 Avdrag (tusen kr) 60 40 Jobbskatteavdrag 20 0 Grundavdrag 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 Årslön (tusen kr)
Jobbskatteavdraget Arbetsinkomst per år Skattereduktion 0,91 PBB (AI GA) KI 0,91 PBB 2,94 PBB (0,91 PBB + 0,332 (AI 0,91 PBB) GA) KI 2,94 PBB 8,08 PBB (1,584 PBB + 0,111 (AI 2,94 PBB) GA) KI 8,08 PBB 13,54 PBB (2,155 PBB GA) KI 13,54 PBB max{0, (2,155 PBB GA) KI 0,03 (AI 13,54 PBB)}