RAPPORT. ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård Rapporten sammanställd av: Marit Raninen Lundin, utvecklingsledare Katarina Johansson, utvecklingsledare Region Dalarna, enheten för Hälsa och välfärd Oktober 217

Myntgatan 2 SE-791 51 Falun +46 ()23 77 7 info@regiondalarna.se bg 5599-3331 org nr 222-1446 www.regiondalarna.se

2(21) Innehåll INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Datakällor... 4 Nationella enkätundersökningar... 4 Officiell statistik... 4 Nationella kvalitetsregister... 4 Hur indikatorerna tagits fram... 5 Bakgrundsfaktorer... 5 Bakgrundsmått... 6 Trygghetslarm... 9 Sorteringsnycklar... 1 Förklaring till färgen i tabellernas celler... 1 RESULTAT... 11 Tillgänglig vård och omsorg... 11 Individanpassad vård och omsorg... 12 Kunskapsbaserad vård och omsorg... 13 KUNSKAPSBASERAD VÅRD OCH OMSORG... 17 Strukturerat arbetssätt... 17 Standardiserade bedömningsmetoder... 18 Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten.... 2 Systematisk uppföljning med könsperspektiv för att utveckla verksamheten (2 indikatorer)... 21 Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

3(21) INLEDNING Bakgrund Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Syftet med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och bakgrundsuppgifter. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. Årets insamling har genomförts genom en samlad webbenkät för våld i nära relationer, ekonomiskt bistånd, missbruks och beroendevården, social barn- och ungdomsvård, socialtjänstens krisberedskap, stöd till personer med funktionsnedsättning (LSS och socialpsykiatri) och äldreområdet. Syftet har varit att göra insamlingen mer effektiv för kommunerna. Syfte Materialet i rapporten grundar sig i den guide för att tolka och förstå resultaten i öppna jämförelser som socialstyrelsen tagit fram, där ni kan läsa mer om varje indikator. Syftet med denna rapport är att sammanställa länets resultat på ett överskådligt sätt. Förhoppningen är att det ska underlätta för Dalarnas kommuner att använda resultaten för fortsatt lokal analys och för att identifiera eventuella utvecklingsområden. http://www.socialstyrelsen.se/sitecollectiondocuments/oppna-jamforelser-217- aldreomsorg-och-hemsjukvard-anvandarguide.pdf Där kan ni även ta del av en guide i fyra steg för att bearbeta och analysera resultaten utifrån sina förutsättningar. De fyra stegen är: Identifiera förbättringsområden. Komplettera med annan information. Vad kan man lära av utvecklingen över tid? Slutsatser, mål och genomförande. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

4(21) Det finns även mer att läsa om hur man kan arbeta lokalt med öppna jämförelser i den handbok som SKL tagit fram. http://skl.se/tjanster/merfranskl/oppnajamforelser/handbokoppnajamforelsersocialtj anst.1154.html Rapporten och den analysdag som genomfördes i länet den 7 september har också gjort det möjligt att identifiera gemensamma utvecklingsbehov för länet. Dessa kommer att finnas med när 218 års arbete inom den regionala stödstrukturen planeras. Datakällor Nationella enkätundersökningar Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), Sveriges kommuner och Landsting. Officiell statistik Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. Patientregister Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Register över insatser i kommunal hälso- och sjukvård, Socialstyrelsen. Nationella kvalitetsregister Senior Alert Svenska Palliativregistret Riks-Stroke Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

5(21) Hur indikatorerna tagits fram Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Kvalitetsindikatorer tas fram i enlighet med en modell som ställer krav på tillgång till ett evidensbaserat kunskapsunderlag. I de fall då evidensbaserad kunskap saknas bygger indikatorerna på en dialog med brukarorganisationer, professionella yrkesgrupper från kommuner, privata och idéburna utförare samt med forskare. En viktig utgångspunkt i modellen är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions-hindrade, LSS, innefattar följande aspekter: kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet tillgänglighet effektivitet. Dessa områden är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. Kvalitetsområdena är framtagna för att underlätta tolkningen av resultatet för indikatorn och förtydligar för huvudmännen och utförarna vilka aspekter på kvalitet som indikatorn refererar till utifrån lagstiftningen. Bakgrundsfaktorer Öppna jämförelser presenteras tillsammans med fyra bakgrundsmått och trygghetslarm. Bakgrundsmått tas fram för att fungera som stöd för kommunerna i deras egen analys. Här presenteras dessa bakgrundsmått och mätning för trygghetslarm, för länets kommuner och med riket som jämförelse. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

6(21) Bakgrundsmått 25 Antal äldre personer med insatser per årsarbetande handläggare 216 2 15 1 177 97 93 116 157 196 11 11 152 95 144 17 11 12 125 5 Tabell 1 Måttet gör det möjligt att jämföra handläggarnas förutsättningar i jämförelse med andra kommuner. Antal handläggare som finns att tillgå är en faktor som har betydelse för hur den enskilde har möjlighet att få kontakt vid frågor som rör behov av nya beslut eller för uppföljning av gällande beslut. Rätten till bistånd bedöms av en handläggare som har delegation att fatta beslut om detta. Analys jämfört med föregående år: Redovisning för Falun och Malung-Sälen saknas Länet ligger över riket. 8 kommuner ligger under rikets värde Ludvika (196), Avesta (177) och Rättvik (152) har högst andel äldre med insatser per handläggare 216 Sedan 215 har Borlänge, Leksand, Mora, Smedjebacken, Säter, Vansbro och Älvdalen minskat antalet äldre personer med insatser per handläggare Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

7(21) Andel personer 8 år och äldre i kommunen 31 december 216 1 8 6 6,5 5,2 5,4 5,8 6,2 6,7 6,7 6,9 6,3 7,2 8,7 6 5,7 6,9 7,6 5,2 6,1 4 2 Tabell 2 Måttet beskriver hur stor andel av befolkningen som är 8 år och äldre i kommunen. Måttet ger information om omfattningen av personer som antas få eller har behov av insatser av äldreomsorgen eller kommunal hälso- och sjukvård. Analys jämfört med föregående år: Andelen personer 8 år och äldre är högre i länet än i riket. På topp ligger Rättvik (8,7) och Älvdalen (7,6). Ingen märkbar förändring sedan 215 förutom att Orsa saknade redovisning. 14 12 1 8 6 4 2 7,8 Andel personer 65 år och äldre med hemtjänst i kommunen, 31 dec. 216 12 9,8 5,7 7,5 6,8 12,8 7,7 7,2 6,4 11,7 7,3 11,1 7,1 8,2 8,5 9,3 Tabell 3 Måttet beskriver hur stor andel av befolkningen som är 65 år och äldre som har hemtjänstinsatser i ordinärt boende. En hög andel kan visa att innevånarnas behov är högre än i riket i stort, men det kan också tyda på att kommunen har en lägre tröskel i biståndsbedömningen när det gäller hemtjänstinsatser i ordinärt boende. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

8(21) Analys jämfört med föregående år: Andelen personer 65 år och äldre är högre i länet (9,3%) än i riket (8,5%). Ludvika redovisade 15% 215 och har 216 minskat till 12,8%. Ingen märkbar förändring sedan 215 förutom att Orsa saknade redovisning. Andel personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende i kommunen, 31 december 216 6 5 4 3 2 4,3 3,7 4,1 3,8 3,1 4 5 4,8 3,3 3,9 3,8 1,6 3,7 5,1 3,9 4,2 3,9 1 Tabell 4 Måttet beskriver hur stor andel av befolkningen som är 65 år och äldre som bor i särskilt boende. boende. En hög andel kan visa att invånarnas behov är högre än i riket i stort, men det kan också tyda på att kommunen har en lägre tröskel i biståndsbedömningen när det gäller denna insats. Analys jämfört med föregående år: Ludvika har ökat från 3% till 5% andelen personer 65 år och äldre i permanent särskilt boende. I övrigt ingen märkbar förändring sedan 215 förutom att Orsa saknade redovisning. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

9(21) Trygghetslarm Trygghetslarm Garanterad maximal tid för kontakt med personal Garanterad maximal inställelsetid efter larm Avesta 3 minuter Borlänge 3 minuter 3 minuter Falun 3 minuter 45 minuter Gagnef Hedemora 3 minuter 3 minuter Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora 1 minut 3 minuter Orsa Rättvik Mer än 3 minuter 45 minuter Smedjebacken 1 minut Säter 3 minuter 3 minuter Vansbro 3 minuter Älvdalen 1 minut 3 minuter Syftet är att den enskilde måste kunna lita på att trygghetslarmet fungerar när behov av stöd och hjälp uppstår som innebär att hon eller han får svar/kontakt med personal inom en viss tid. Den enskilde måste också kunna lita på att besök av personal sker inom en viss tid när behov av stöd och hjälp uppstår. Analys jämfört med föregående år: Garanterad maximal tid för kontakt efter larm har markant förbättrats från 3 kommuner med garanterad maximal tid till idag 8 kommuner. Garanterad maximal tid för besök efter larm har förbättrats. 215 redovisade 5 kommuner tiden jämfört med 9 kommuner 216 samt att inställelsetiden förkortats. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

1(21) Sorteringsnycklar Som stöd för tolkningen av resultaten och för att underlätta jämförelser publiceras två sorteringsnycklar, kommungruppering utifrån antal invånare och SKL:s kommungruppsindelning 211. När det gäller antal invånare så tillhör Falun och Borlänge grupp tre 3 69 999 invånare, övriga kommuner grupp ett och två. För SKL:s kommungruppsindelning så har länet en spridning på sju av de tio olika kommungrupper som SKL har definierat. Läs mer om grupperna på SKL:s hemsida: http://skl.se/4.5e95253d14642b27ee86bff.html Kommungrupp efter befolkning (1-5) SKL:s Kommunindelning (1-9) Avesta 2 C6 Borlänge 3 B3 Falun 3 C6 Gagnef 1 B4 Hedemora 2 C7 Leksand 2 C9 Ludvika 2 C8 Malung-Sälen 1 C9 Mora 2 C8 Orsa 1 C9 Rättvik 1 C9 Smedjebacken 1 C7 Säter 1 B4 Vansbro 1 C8 Älvdalen 1 C9 Förklaring till färgen i tabellernas celler Grön cell Röd cell Gul cell Grå cell Vit cell Delvis Ej aktuellt (EA) Bortfall Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

11(21) RESULTAT Tillgänglig vård och omsorg (tidigare kvalitetsområdet: Tillgänglighet) Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Tillgänglighet utanför kontorstid Tillgänglighet utanför kontorstid Kommun Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Socialjour med socionomer alla dagar hela dygnet Syfte: För personer i akut kris bör det finnas en socialjour tillgänglig dygnet runt med socionomutbildad personal, för att säkerställa att enskilda i olika former av krissituationer får ett professionellt bemötande och stöd, oavsett när behovet uppstår. Jourens personal behöver kunna bemöta, hantera och handlägga olika former av akuta krissituationer för alla enskilda oavsett ålder och behov. Enligt 3 kap. 6 SoL bör alla kommuner ha en socialjour. Målvärdet är att kommunen har en socialjour med socionomutbildad personal all tid utanför kontorstid året runt. Analys jämfört med föregående år: Samtliga kommuner har socialjour tillgänglig utanför kontorstid under 215 och 216. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

12(21) Individanpassad vård och omsorg (tidigare kvalitetsområde: Helhetssyn och samordning) Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Intern samordning i enskilda ärenden (3 indikatorer) Indikator/mått: Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för samordning i enskilda ärenden mellan äldre och 1. Missbruk 2. Socialpsykiatri 3. LSS vuxen Syfte: Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för handläggningen i enskilda ärenden bidrar till stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångsätt kan minska risken för godtycke och utgöra ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde. Målvärdet är att kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för samordning i enskilda ärenden mellan olika delverksamheter inom socialtjänsten. Helhetssyn och samordning Intern samordning i enskilda ärenden Kommuner Aktuell rutin för samordning med missbruk Aktuell rutin för samordning med socialpsykiatri Aktuell rutin för samordning med LSS - Vuxna Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Ea Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Ea Ea Ea Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

13(21) Kunskapsbaserad vård och omsorg (tidigare Kunskapsbaserad verksamhet) Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Personalens kompetensutveckling Indikator/mått: Kommunen har den 1 februari 217 en aktuell, samlad plan för personalens kompetensutveckling som bygger på verksamhetens mål, kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Personalens kompetensutveckling Kommuner Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Aktuell samlad plan handläggarnas kompetensutveckling Ea Syfte: Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet. En viktig uppgift för arbetsgivare är att skapa förutsättningar för kompetensutveckling. En samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling bör innehålla en planering för deras fortbildning eller vidareutbildning, som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Handledning kan ha en stödjande funktion för personalen, bidra till den professionella utvecklingen och fungera som en kvalitetssäkring av verksamheten. Kontinuerlig fortbildning kan användas för att säkra tillgång till aktuell kunskap och utveckling på området, såväl professionellt som kunskap om gällande lagar och förordningar. Vidareutbildning på högskolenivå ger handläggare möjlighet att fördjupa sina kunskaper. Flera grupper inom socialtjänstens områden har komplexa och sammansatta behov och skälen till behoven varierar och förändras över tid. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

14(21) Målvärdet för kommunen är att de har en aktuell, samlad plan för personalens kompetensutveckling som bygger på verksamhetens mål och kartläggning och analys av personalens individuella kompetens inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Personalens agerande vid indikation på våld Indikator/mått: Kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare inom äldreområdet ska gå tillväga vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld. Personalens agera vid indikation på våld Kommuner Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Aktuell rutin vid indikation på att en vuxen utsatts för våld - äldreomsorg Syfte: Socialnämnden har ansvar för att vid behov ge stöd och hjälpa den som utsatts för brott och dennes närstående (5 kap. 11 SoL). Socialnämnden bör avgöra när och hur personal ska ställa frågor om våldsutsatthet i nämndens verksamheter för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp (allmänna råd i 3 kap. SOSFS 214:4). Skriftliga rutiner för hur personalen ska fråga och agera kan vara ett stöd för personalen. För att säkra att rutinerna är aktuella och stödjer insatserna till den enskilde är det viktigt att de regelbundet följs upp. Målvärdet för kommunen är att ha en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin inom äldreområdet för hur handläggare ska gå tillväga vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld. Analys: Vid analysseminariet som anordnades av Region Dalarna den 7 september, framkom ett önskemål om att planera för ett gemensamt och övergripande arbete när det gäller Våld i nära relationer. Detta skrivs in i handlingsplanen för äldreområdet för 218. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

15(21) Agera vid indikation på missbruk Indikator/ mått: Kommunen har den 1 februari 217 en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare i äldreomsorgen ska agera vid indikation på att den äldre personen är beroende av eller missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel (ej förskrivna läkemedel). Att den äldre personen är beroende av eller missbrukar läkemedel. Personalens agera vid indikation på missbruk Kommuner Aktuell rutin vid missbruk av alkohol eller andra beroendeframkallande medel Aktuell rutin vid missbruk av läkemedel Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Syfte: Genom tidig upptäckt av ett behov hos den enskilde och därefter åtgärd är det möjligt att förebygga ohälsa. Skriftliga rutiner för hur personalen bör agera vid indikation på beroende eller missbruk kan vara ett stöd för personalens arbete. Det är socialtjänstens ansvar både att förebygga missbruk och se till att den enskilde får den hjälp och vård han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket (3 kap 7 och 5 kap 1 och 9 SoL). Målvärdet är att kommunen har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare i äldreomsorgen ska agera vid indikation på att den äldre personen är beroende av eller missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel (ej förskrivna läkemedel). Och en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur handläggare i äldreomsorgen ska agera vid indikation på att den äldre personen är beroende av eller missbrukar läkemedel. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

16(21) Rekommenderat i Nationella riktlinjer Multiprofessionella team Indikator/mått: Kommunen erbjuder den 1 februari 217 vård och omsorg av multiprofessionella demensteam till personer med demenssjukdom i ordinärt boende. Indikator/mått: Kommunen erbjuder den 1 februari 217 strokeinriktad rehabilitering i ordinärt boende av multiprofessionella rehabiliteringsteam till personer som fått stroke och har milda eller måttliga symtom. Indikator/mått: Kommunen erbjuder en årlig enkel fotundersökning till personer med diabetes typ 1 och 2 och med kommunalt finansierad hälso- och sjukvård. Rekommenderat i nationella riktlinjer Multiprofessionella team Rekommenderat i nationella riktlinjer Diabetes Kommuner Erbjuder demensteam i ordinärt boende Erbjuder rehabiliteringsteam i ordinärt boende Erbjuder enkel fotundersökning ordinärt boende Erbjuder enkel fotundersökning - särskilt boende Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Definition: Med multiprofessionella team avses en grupp av vård och omsorgspersonal med olika professioner och/eller kompetenser som samarbetar kring den enskilde. Teamets sammansättning motsvarar den enskildes behov. Vilka som ska delta i det multiprofessionella arbetet kan variera över tid. Många gånger är läkare och sjuksköterska de första som personen får kontakt med. När personens behov av vård och omsorg ökar blir det aktuellt med åtgärder från andra professioner. Det kan vara biståndshandläggare, enhetschef inom äldreomsorgen, demenssjuksköterska, vårdbiträde, undersköterska, kurator, arbetsterapeut, fysioterapeut eller neuropsykolog. Enligt 3f HSL och 2 kap 7 SoL ska landstinget och kommunen tillsammans upprätta en individuell plan, när den enskilde har behov av insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten. När det är möjligt ska planen upprättas tillsammans med den enskilde. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

17(21) Målvärdet är att kommunen erbjuder: Vård och omsorg av multiprofessionella demensteam i ordinärt boende till personer med demenssjukdom. Strokeinriktad hemrehabilitering av multiprofessionella rehabiliteringsteam till personer i ordinärt boende med milda eller måttliga symtom efter stroke. En årlig enkel fotundersökning till personer med diabetes typ 1 och 2 med kommunalt finansierad hälso- och sjukvård. KUNSKAPSBASERAD VÅRD OCH OMSORG Strukturerat arbetssätt Indikator/mått: Användning av strukturerat arbetssätt enligt IBIC eller BAS i utredningar av äldres behov av insatser i permanent särskilt boende/ ordinärt boende under den 1 november 216 31 januari 217. Syfte: Ett strukturerat arbetssätt med stöd av ett instrument eller en modell vidutredning av individens behov av stöd, är ett sätt att säkerställa att den enskilde får sina behov beskrivna på ett likvärdigt sätt i hela landet och att individen får möjlighet att stärka sina egna resurser avseende genomförande av aktiviteter och delaktighet. Det behovsinriktade arbetssättet utgår från individens behov, resurser, mål och resultat inom olika livsområden i det dagliga livet. Med ett systematiskt arbetssätt beskrivs nuläge, mål och resultat med strukturerad dokumentation. Arbetssättet utgör en grund för att de enskilda får rätt insatser och är en utgångspunkt i det systematiska uppföljningsarbetet. Målvärdet är att kommunen använder ett strukturerat arbetssätt enligt IBIC eller BAS vid utredningar av äldre personers behov av insatser i permanent särskilt boende/ordinärt boende. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

18(21) Strukturerat arbetssätt Kommuner Strukturerat arbetssätt används vid alla utredningar för personer i ordinärt boende Strukturerat arbetssätt används vid alla utredningar för personer i särskilt boende Strukturerat arbetssätt används vid alla uppföljningar för personer i ordinärt boende Strukturerat arbetssätt används vid alla uppföljningar för personer särskilt boende Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Delvis Delvis Älvdalen Standardiserade bedömningsmetoder Indikator/mått: Kommunen använder standardiserade bedömningsmetoderna FREDA-kortfrågor inom socialtjänstens verksamhetsområden för att upptäcka utsatthet för våld i nära relationer hos enskilda vuxna. Syfte: En förutsättning för att kunna erbjuda adekvat vård, stöd och hjälp till enskilda som utsatts för våld är att våldsutsattheten upptäcks. Många våldsutsatta söker sig till socialtjänsten för att, exempelvis, ansöka om ekonomiskt bistånd eller andra stödinsatser, utan att berätta om våldet de blir utsatta för. Att ställa frågor om våld ger grundläggande förutsättningar för att kunna identifiera och hjälpa enskilda som utsatts för våld. Att använda standardiserade bedömningsmetoder som en del av utredningen ökar förutsättningarna för en likvärdig bedömning av den enskildes behov. Kvalitetssäkrade och standardiserade metoder innebär också att bedömningen blir likartad oberoende av var den enskilde söker hjälp. Att använda systematiska bedömningsmetoder utgör en grund till att de enskilda får rätt insatser och är en utgångspunkt i det systematiska uppföljningsarbetet. Målvärde: Kommunen använder den standardiserade bedömningsmetoden FREDA kortfrågor inom äldreområdet för att upptäcka utsatthet för våld i nära relationer hos enskilda. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

19(21) Indikator: Socialtjänsten använder den standardiserade bedömningsmetoden AUDIT för att identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. Syfte: Att använda standardiserade bedömningsmetoder är ett sätt att säkerställa att den enskildes samtliga behov framkommer samt att alla får rätt till en likvärdig bedömning av de enskilda behoven. Kvalitetssäkrade och standardiserade metoder innebär också att bedömningen blir likartad oberoende av var den enskilde söker hjälp. Att använda systematiska bedömningsmetoder utgör en grund till att de enskilda får rätt insatser och är en utgångspunkt i det systematiska uppföljningsarbetet. Socialtjänsten bör använda AUDIT för att identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer och DUDIT för att identifiera narkotikaproblem, enligt Socialstyrelsens riktlinjer. AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification test) och DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) kan användas som intervju- och skattningsformulär och för att återkoppla resultatet till den enskilde. Det svarar mot kravet att informera klienterna och kan i sig skapa motivation till förändring. AUDIT har fått högsta prioritet (prioritet 1) och DUDIT prioritet 3 av 1 (Vård och stöd vid missbruk och beroende. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen 215). Målvärdet är att kommunen använder de standardiserade bedömningsmetoderna AUDIT och DUDIT för att identifiera alkohol- och narkotikaproblem. Kommuner Standardiserade bedömningsmetoder Använder standardiserade bedömnings-metoden FREDA-kortfrågor för att upptäcka våldsutsatthet hos enskilda vuxna - äldreomsorg Använder standardiserad bedömnings-metod för att upptäcka riskfylld alkoholkonsumtion Använder standardiserad bedömningsmetod för att upptäcka drogrelaterade problem Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

2(21) Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten. Kommunen har sammanställt resultaten av biståndsbeslutade insatser till enskilda på gruppnivå och använt resultaten från sammanställningen för att utveckla verksamheten i ordinärt boende/permanent särskilt boende under perioden 1 februari 216 31 januari 217. En kunskapsbaserad socialtjänst utvärderar och följer upp hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov. En central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet är att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna som ges till enskilda utifrån deras behov. För att visa på resultat av de insatser som verksamheten erbjuder och avgöra om insatserna förbättrat livssituationen för de berörda behövs dokumenterad kunskap. Detta innebär att resultatet för enskilda personer behöver följas upp, dvs. om användningen av den arbetsmetod eller insats har fått avsedd effekt. För ökad kunskap och utveckling av verksamheten behöver individdata sammanställas och analyseras på gruppnivå (Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 211:9). Med systematisk uppföljning menas att sammanställa resultat från enskilda uppföljningar på gruppnivå. På detta sätt kan kommunen få kunskap om insatserna gett förväntade resultat för hela målgruppen eller olika undergrupper (Med målet i sikte - målinriktad och systematisk utvärdering av insatser för enskilda personer, Socialstyrelsen 212). Systematisk uppföljning ökar också förutsättningarna att handlägga, dokumentera och säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 211:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Läs mer om systematisk uppföljning på http://www.kunskapsguiden.se Kommunen har sammanställt resultaten av biståndsbeslutade insatser till enskilda på gruppnivå och använt resultaten från sammanställningen för att utveckla verksamheten. Genomfört systematiska uppföljningar av biståndsbeslutade insatser utifrån kön i permanent särskilt boende eller ordinärt boende. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

21(21) Systematisk uppföljning för att utveckla verksamheten Kommuner Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling - ordinärt boende Använt resultat från systematisk uppföljning till verksamhetsutveckling - särskilt boende Genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv - ordinärt boende Genomfört systematisk uppföljning med ett könsperspektiv - särskilt boende Använt resultat från systematisk uppföljning med ett könspers-pektiv till verksamhetsutveckling- ordinärt boende Använt resultat från systematisk uppföljning med ett könsperspektiv till verksamhetsutveckling - särskilt boende Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Systematisk uppföljning med könsperspektiv för att utveckla verksamheten (2 indikatorer) Kommunen har använt resultat från systematisk uppföljning av biståndsbeslutade insatser med ett könsperspektiv under perioden 1 februari 215 31 januari 216 till personer i 1. ordinärt boende 2. permanent särskilt boende Ett jämställdhetsperspektiv behöver genomsyra hela socialtjänstens arbetsprocess, från bemötande till uppföljning av resultat. Det innebär att undersöka och uppmärksamma behov av insatser hos kvinnor och män samt följa upp insatserna och deras resultat (Mot en mer jämställd sjukvård och socialtjänst, Socialstyrelsen 28). Genom systematiska uppföljningar utifrån kön är det möjligt att skapa sig en bild av hur insatserna fungerar för kvinnor respektive för män och successivt förbättra verksamheten. Öppna Jämförelser 217 - Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård.

215 216 Bilaga 1. Resultatredovisning per kommun Kort förklaring till färgmarkeringarna i de följande diagrammen: Grön=värdet på indikatorn hör till de 25 % bästa i förhållande till de andra kommunerna, Röd=de 25 % av kommunerna som har de lägsta värdena Gul=de 5 % som ligger däremellan. Alla staplar är % -angivelser, med undantag för de som är mönstrade som i stället anger antal.

215 216 Avesta Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst i sin helhet Väntetid till särskilt boende (167) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (897) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214-7,5 16,7 89,7 2 4 6 8 1 12 Avesta Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet Riskförebyggande åtgärder - särskilt i sin helhet Väntetid till särskilt boende (121 dagar) Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (16) Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215- Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 2 17 12,1 28 4 39 5,9 2,2 23,2 29,8 11,3 9,1 2 16,3 41 47 42 35 45 5 57 57 69 74 74 81 92 1,6 2 4 6 8 1 12

215 216 Borlänge Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst i sin helhet Väntetid till särskilt boende (.) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (85) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214-5 85 2 4 6 8 1 12 Borlänge Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (83) Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-2,8 24 19 5 22,4 16,7 19,7 11,2 1,1 3,4 21,5 38 41 33 49 33 54 44 41 38 55 62 69 63 81 88 8,3 2 4 6 8 1 12

215 216 Falun Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst i sin helhet Väntetid till särskilt boende (44) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (17) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214-5 44 1,7 2 4 6 8 1 12 Falun Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet i sin helhet Väntetid till särskilt boende (76 dagar) Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (975) Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-2,1 16 16 42 45 42 15 4,7 14,3 16,6 24,1 1,8 4,4 2,4 13,8 48 46 6 61 56 54 6 65 69 76 74 85 95 97,5 2 4 6 8 1 12

215 216 Gagnef Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst i sin helhet Väntetid till särskilt boende (.) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (778) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214-7 77,8 2 4 6 8 1 12 Gagnef Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (812) Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-7,1 13,3 14,3 2 8 5,3 2,7 14,7 34 44 54 44 4 49 52 48 48 54 62 71 72 81,2 93 92 98 2 4 6 8 1 12

215 216 Hedemora Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst i sin helhet Väntetid till särskilt boende (59) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (886) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214-9 59 88,6 2 4 6 8 1 12 Hedemora Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet -7,2 i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (885) Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-18 14 22 38 46 42 8,7 21,9 22,6 32,4 9,6 12,4 4,3 15,2 49 51 41 51 52 47 64 61 66 66 72 9 88-2 2 4 6 8 1 12

215 216 Leksand Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst -6,1 Riskförebyggande åtgärder - särskilt i sin helhet Väntetid till särskilt boende (22) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (132) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214- Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 7 22 13,2-2 2 4 6 8 1 12 Leksand Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet -3,4 i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (876) Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-14 33 38 36 8,7 14,7 21,9 26,4 7,3 6,7 4,6 8 44 41 43 45 5 52 49 62 69 69 81 75 88 93 87,6-2 2 4 6 8 1 12

215 216 Ludvika Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst -7,6 Riskförebyggande åtgärder - särskilt i sin helhet Väntetid till särskilt boende (66) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (14) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214- Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 5,9 66 14-2 2 4 6 8 1 12 Ludvika Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (984) Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-17 4,9 34 41 44 35 54 41 38 49 26 32 46 3 4 5,8 15,9 17,5 26,6 11,4 1,7 3 14,6 53 62 67 8 89 98,4 2 4 6 8 1 12

215 216 Malung-Sälen Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst -18,4 i sin helhet Väntetid till särskilt boende (16) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (756) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214-6,1 75,6 16-4 -2 2 4 6 8 1 12 Malung-Sälen Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (875) Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-2,7 7 17 6,8 2,5 23 25 11,2 9,8 2,5 8,9 33 45 52 46 51 41 5 51 52 54 64 77 85 93 87,5 2 4 6 8 1 12

215 216 Mora Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst i sin helhet Väntetid till särskilt boende (62) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (932) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214-5,4 62 93,2 2 4 6 8 1 Mora Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (984 Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-14 27 18 4,4 17,2 19,4 19,2 6 7,3 2,2 24,5 39 42 38 39 38 38 46 5 63 54 62 68 78 85 91 98,4 116 2 4 6 8 1 12

215 216 Orsa Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst i sin helhet Väntetid till särskilt boende (34) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (869) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214-1,3 34 86,9 2 4 6 8 1 12 Orsa Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (1 Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-11,62 3 24 25 35 11,5 14,9 16,7 25,4 11,5 9 4,2 23,9 38 39 41 39 49 47 55 6 76 86 98 2 4 6 8 1 12

215 216 Rättvik Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst -17,8 Riskförebyggande åtgärder - särskilt i sin helhet Väntetid till särskilt boende (28) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (842) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214-6,7 28 84,2-2 2 4 6 8 1 12 Rättvik Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (89 Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-16,56 6,3 11,9 17 11 9,6 8,3 1,8 1,1 29 38 32 33 3 45 48 48 42 43 58 65 68 67 79 88 85 2 4 6 8 1 12

215 216 Smedjebacken Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst Riskförebyggande åtgärder - särskilt i sin helhet Väntetid till särskilt boende (15) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (7) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214- Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 7,1 15 7-2 2 4 6 8 1 12 Smedjebacken Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (623 Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-13 7,8,92 6,7 4,4 9,4 3 32 22,9 19,4 29,2 22,9 22,9 33 4 37 36 44 45 44 56 61 68 81 2 4 6 8 1 12

215 216 Säter Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst i sin helhet Väntetid till särskilt boende (59) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (745) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214-5,2 59 74,5 2 4 6 8 1 12 Säter Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (711 Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-15 2,9,95 6,2 16,1 14,1 1,8 3,4 2,5 12,6 31 32,2 5 5 46 5 54 42 51 57 54 61 72 69 69 87 89 95 2 4 6 8 1 12

215 216 Vansbro Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst Riskförebyggande åtgärder - särskilt i sin helhet Väntetid till särskilt boende (5) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (177) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214- Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, Tre eller fler psykofarmaka bland äldre, 6 5 17,7-2 2 4 6 8 1 12 Vansbro Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (954) Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-12 5,1 3 36 39 31 32 32 3 7,6 11,3 16,3 16,3 1,9 5 4,3 6,3 48 48 41 59 65 68 7 78 91 95,4 2 4 6 8 1 12

215 216 Älvdalen Kontakt med personal i ordinärt boende Riskförebyggande åtgärder - ordinärt Personalkontinuitet i hemtjänst -54,6 Riskförebyggande åtgärder - särskilt i sin helhet Väntetid till särskilt boende (73) Fallskador, 8 år och äldre, 212-214 Frakturer på lår och höft, 212-214 (87) Brytpunktssamtal, 214-215 Smärtskattning sista levnadsveckan 214-7 73 87-6 -4-2 2 4 6 8 1 12 Älvdalen Riskförebyggande åtgärder, hemtjänst Personalkontinuitet i sin helhet Väntetid till särskilt boende Fallskador, 8 år och äldre, 213-215 Frakturer på lår och höft, 213-215 (919) Brytpunktssamtal, 215-216 Smärtskattning sista levnadsveckan 215-6,2 16 16 14,9 17,8 28,4 8,5 1,8 3,9 16,2 42 49 41 58 59 56 81 83 91 91 91,9 2 4 6 8 1 12

215 216