2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch medelinkomsttagaremerkvaravlönen.enstarkarbetslinje,minskatutanförskap ochordningochredaiekonominharbidragittillattsverigeklaratsigbättreän mångaandraländergenomdenglobalafinansochskuldkrisen. Ibudgetenför2014villvifortsättaatttaansvarförjobbochtillväxtochförstärka arbetslinjen.därförföreslåralliansregeringenidagytterligareettstegiattge framföralltlågochmedelinkomsttagaremerkvaravlönen.jobbskatteavdraget förstärksmed12miljarderkronor.samtidigthöjsbrytpunktenförstatlig inkomstskatt. Satsningenärpåsammanlagt15miljarderkronorochberäknasenligtregeringens bedömningledatill13000nyajobb. Den globala finans- och skuldkrisen har i höst varat i fem år. Krisens genomslag på jobben drabbar särskilt dem som står längst från arbetsmarknaden, som riskerar att fastna i ett utanförskap. Trots krisens effekter har Sverige ändå klarat sig relativt väl. En ansvarsfull ekonomisk politik har gjort att vi har bland de starkaste offentliga finanserna i EU. Sedan regeringen tillträdde 2006 har sysselsättningen ökat med över 200 000 personer och utanförskapet minskat kraftigt. 1 Alliansregeringen fortsätter att förstärka arbetslinjen och bekämpa utanförskapet med en politik för jobb och tillväxt. Sveriges starka position ger oss möjlighet att satsa på åtgärder som både stöttar en återhämtning och är jobbskapande på lång sikt. Sverige behöver fler som jobbar och fler som jobbar mer. Det lägger grunden för vår gemensamt finansierade välfärd och ger människor större frihet i vardagen. Sedan 2006 har vi satsat cirka 30 miljarder kronor på välfärdens kärna samtidigt som vi gett låg- och medelinkomsttagare mer kvar av lönen efter skatt. Det förstärkta jobbskatteavdraget ger en vanlig inkomsttagare 200 300 kronor mer i plånboken varje månad. Förstärkningen blir som störst, 337 kronor i månaden, vid en inkomstnivå som motsvarar genomsnittslönen för en gymnasielärare. 1 Se t.ex. 2013 års ekonomiska vårproposition (2012/2013:100), tabell 6.5.
Förstärkningartillhushållenstöttartillväxtochjobb I ett läge med starka offentliga finanser, svag internationell efterfrågan och en arbetslöshet som riskerar att bita sig fast är det nödvändigt att stärka förutsättningarna för en återhämtning. Alliansregeringen vill därför stärka hushållen genom att ge låg- och medelinkomsttagare mer kvar av lönen. Flera bedömare, däribland OECD, anser att Sverige med sina starka offentliga finanser har utrymme att stötta ekonomin. Regeringen har hittills presenterat reformer som för 2014 förstärker hushållen med mer än 20 miljarder kronor: Tabell1. Reform Förstärkningtillhushållen,miljonerkronor Förstärktjobbskatteavdrag 12000 Höjdbrytpunkt 3000 Sänktskattförpensionärer 2500 Höjtbostadstilläggförpensionärer 16 Höjtbostadsbidragförbarnfamiljer 466 Studiemedelochfribelopp 218 Sänktakasseavgift 2757 Totalt: 20957 Merkvaravlöneninnebärflerjobb Att ge människor som jobbar mer kvar av lönen förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt och gör att drivkrafterna för att arbeta ökar. Dagens förslag om förstärkt jobbskatteavdrag beräknas leda till 13 000 nya jobb, vilket tillsammans med det hittills genomförda jobbskatteavdraget beräknas leda till totalt 119 000 nya jobb. Många aktörer (däribland Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen) gör likvärdiga bedömningar av hur många jobb regeringens jobbskattelättnader beräknas leda till. Även andra länder har infört skattelättnader för dem som jobbar. Enligt OECD finns någon form av permanent skattelättnad vid arbete i 16 länder, däribland Danmark, Finland, Luxemburg, Nederländerna, Belgien, Storbritannien, Kanada, USA, Frankrike och Irland. Omfattande internationell forskning visar att jobbskatteavdrag är ett kraftfullt sätt att skapa jobb och få in fler på arbetsmarknaden.
Enextramånadslöntilllågochmedelinkomsttagare Jobbskatteavdraget ger mest till låg- och medelinkomsttagare, räknat som andel av lönen. Tillsammans med regeringens tidigare jobbskattelättnader innebär dagens förslag att 99 procent av de heltidsarbetande får behålla mer än 1 000 kronor i månaden och 90 procent får behålla mer än 1 500 kronor. Alla som tjänar upp till 38 500 kronor i månaden får behålla mer än en extra månadslön efter skatt om året jämfört med 2006. Tabell2. Genom snittlig Förstärkt jobbskatte Totalt jobbskatte Jobbskatte avdragi% Totalt jobbskatte Yrke månadslön (bruttolön) avdrag avdragefter avbrutto förstärkning inkomsten avdrag/år Städare 21900 176 1671 7,6 20056 Vårdbiträde 24200 188 1826 7,5 21917 Undersköterska 25900 196 1939 7,5 23270 Förskollärare 26000 199 1948 7,5 23376 Metallarbetare 27900 266 2073 7,4 24877 Grundskolelärare 28100 273 2088 7,4 25056 Sjuksköterska 29800 333 2180 7,3 26156 Gymnasielärare 30700 337 2184 7,1 26203 Polis 32300 337 2184 6,8 26203 Högskolelärare 38500 337 2184 5,7 26203 Allayrken: Median 28100 273 2088 7,4 25056 Medel 31500 337 2184 6,9 26203 I beräkningen används den genomsnittliga skattesatsen för kommunal inkomstskatt för 2013 (31,73 procent) samt prisbasbeloppet för 2014 på 44 400 kronor. Yrken och löner utgår från SCB:s lönestrukturstatistik. Exempel: Alliansens skattelättnader har hittills gett ett vanligt hushåll (t ex en förskollärare och en metallarbetare i tabellen ovan) ungefär 3 500 kronor mer att röra sig med varje månad. Med dagens förslag ökar den summan med ungefär 500 kronor. Det innebär totalt cirka 48 000 kronor extra i hushållskassan på ett år. En hotell- och restauranganställd med en lön på 21 700 kronor per månad och som är med i a-kassan får nästa år 430 kronor mer kvar i plånboken. 175 kronor är tack vare jobbskatteavdraget och 255 kronor är tack vare den lägre a- kasseavgiften som tidigare presenterats.
Höjdbrytpunktgerskattelättnaderförenmiljoninkomsttagare För att Sverige ska klara jobben i den tilltagande internationella konkurrensen är det viktigt att det lönar sig att anstränga sig, utbilda sig och arbeta. När människor får behålla mer av lönen ökar drivkrafterna för detta. Cirka 1 040 000 inkomsttagare betalar i dag statlig inkomstskatt. Av dem kommer ungefär 110 000 personer inte att behöva betala någon statlig inkomstskatt alls. Dagens höjning av brytpunkten innebär att cirka 950 000 heltidsarbetande får sänkt statlig inkomstskatt. Därmed sjunker andelen heltidsarbetande som betalar statlig inkomstskatt från 29 procent till 26 procent. Med dagens förslag höjer vi brytpunkten så att de som tjänar under 37 417 kronor i månaden 2 inte behöver betala statlig inkomstskatt. Utan höjningen skulle brytpunkten år 2014 vara 433 900, vilket motsvarar en inkomst per månad på 36 158 kronor 3. För en psykolog så innebär lättnaden 128 kronor mer kvar i månaden, för en avdelningschef på en vårdavdelning 208 kronor och för en universitets- och högskolelärare 252 kronor. Det maximala beloppet som förslaget ger är 252 kronor mer kvar i plånboken varje månad. Tabell3.Skattesänkningtillföljdavminskatuttagavstatliginkomstskatt2014förvissayrkesgrupper (kr/mån). Yrke Medellön2014 Skattesänkning2014 Revisor 41800 252 Universitetsochhögskolelärare 38600 252 Åklagare 54800 252 Inköpare 38900 252 Avdelningschef,vårdavdelning 37200 208 Psykolog 36800 128 Anm.: Tabellen utgår från månadslöner från SCB:s lönestrukturstatistik avseende 2012 med Finansdepartementets prognos för löneökningar 2012-2014 för respektive sektor. Dagens förslag om höjd brytpunkt, tillsammans med den höjning som regeringen genomförde 2009, innebär att 400 000 personer slipper betala statlig inkomstskatt 2014, jämfört med före regeringens reformer. Att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt kostar 3 miljarder kronor i budgeten för 2014. 2 En månadslön på 37 417 kronor motsvarar en fastställd förvärvsinkomst på mer än 449 000 kronor om året. 3 Den övre brytpunkten är 615 700 kronor för 2014.
Lägreinkomstskattförpersonersomborutomlands Personer som bor utomlands, exempelvis pensionärer och gränspendlare, kan välja en förenklad beskattning. De omfattas då av lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). Syftet med SINK är underlätta för dem som bor utomlands och betalar skatt i Sverige och att samtidigt förenkla hanteringen för Skatteverket. Förstärkningarna av jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget för pensionärer innebär att SINK i många fall är mindre förmånligt än en beskattning enligt inkomstskattelagen. Därför föreslår regeringen nu en sänkning av den särskilda inkomstskatten för personer som bor utomlands från 25 procent till 20 procent. För en person som bor utomlands och har en pension på 15 000 kronor i månaden innebär dagens förslag cirka 600 kronor mer i plånboken per månad. Totalt beräknas förslaget kosta 300 miljoner kronor.