Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Relevanta dokument
Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem

Policy för folkhälsa i Salems kommun

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Om mig Snabbrapport år 8

SALEMS KOMMUN Björn Callmar Ungdomssamordnare/projektledare Ung i Salem Uppföljning 2005

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Stockholmsenkätens länsresultat 2010

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer

Sammanfattning 4 DEL I - INLEDNING. Salems kommun en ung kommun 6

Projektplan Lugna Gatan i Åre kommun

Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Överenskommelse för ökad trygghet i Härnösands kommun Samverkan Polismyndigheten och Härnösands kommun

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Liv & Hälsa ung 2011

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Futebol dá força Åland

Ansökan. Vi är beredda att ta: Nationellt Ansvar för Barn som far illa

PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA

Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola

Förebygg.Nu Britt Fredenman, Projektledare KSAN, BellaNet

Det behövs tid för att vara ung

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium och Vuxenutbildning

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Redovisning av Stockholmsenkäten 2018

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Överenskommelse om samverkan för ökad trygghet i Svalövs kommun verksamhetsåren 2017 till 2019

Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Verksamhetsplan för. Fritidsgården. Vävaren. Verksamhetsplan för fritidsgården Vävaren 2013

Folkhälsopolitiska rådet

ink far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

Förebyggandevecka på Fabriken.

Drogpolicy. Älvsbyns Gymnasium

ANDT-förebyggande arbete: plan för Stora Hammars skola

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Rutiner för samverkan SSPF i Borås Stad

Uppföljning drogpolitiska handlingsprogrammet, 2011

FÄLTTEAMET DANDERYDS SOCIALKONTOR FÖREBYGGANDE UPPSÖKANDE - SAMVERKAN

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Stockholmsenkäten 2014

BROTTSFÖREBYGGARNA I GÄVLE

Stockholmsenkäten 2014

Föräldrar är viktiga

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Folkhälsoplan. för Partille

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Kunskapsöversikt gällande insatser för livsstilskriminella och avhoppare.

Stockholmsenkäten Stockholms län 2018

Förvaltningen föreslår att föreningen beviljas kronor.

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun

Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2008

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

LUPP om Trygghet och hälsa

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Projektplan Tidiga och förebyggande insatser för unga vuxna i riskzon genom gruppverksamhet.

Stockholmsenkäten 2008

Verksamhetsplan Brottsförebyggande rådet i Arboga

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Stockholmsenkäten 2010

Hur förebygga problematisk skolfrånvaro?

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

Ungdomsforum 7 nov 2018

Transkript:

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser har kunnat genomföras med hjälp av ekonomiskt stöd från Brottsförebyggande rådet (Brå). Arbetet dokumenteras och efter insatsen lämnas en slutrapport till Brå. Erfarenheterna från de olika projekten är många gånger intressanta för andra som arbetar med brottsförebyggande arbete och därför publicerar Brå ett urval av rapporterna på myndighetens webbplats. För sakuppgifter och slutsatser står respektive författare eller organisation. Fler rapporter finns att ladda ner på www.bra.se/lokaltarbete

Pinglor Med Stil Slutrapport för BRÅ-projektet Unga Tjejer Möts 2006-01-27

Upprinnelsen till projektet Ung Tjejer Möts Salem är en relativt liten kommun inbakad mellan giganterna Botkyrka och Södertälje och är en av Sveriges barn- och ungdomsrikaste kommuner. Majoriteten av kommunens unga medborgare mår bra. De har bl.a. en aktiv fritid. Två tredjedelar av elever i år 7 är knutna till idrottsrörelsen. I år 9 och i gymnasiekolans år 2 är ungefär hälften av eleverna aktiva. Ett stort antal barn och ungdomar får kulturell stimulans på den kommunala musik- och dansskolan, i de kyrkliga församlingarna, fritidsgårdsverksamheterna och i andra barn- och ungdomskulturella verksamheter. Barn och ungdomar kan också utöva inflytande genom bl.a. elevråd och ungdomsting. Det finns emellertid också de som befinner sig i en negativ spiral i livet och känner ett utanförskap i samhället. Det finns tecken på att antalet unga med psykisk ohälsa, framförallt unga flickor, ökar. Detta uttrycks i bl.a. missbruk och kriminalitet, utåtagerande beteende och självskadebeteende, skolk och skolsvårigheter samt lockelse till odemokratiska och extrema rörelser hos unga till följd av ett ofrivilligt utanförskap. Det uttrycks också i barns och ungas hemförhållanden som präglas av missbruk, vårdnadstvister, psykisk ohälsa, kriminalitet och/eller ny relation i hemmet. Ett stort folkhälsoproblem är det stora både utomhus- och inomhussupande hos ungdomar med högkonsumtion av alkohol. Dessa unga befinner sig mer eller mindre i riskzonen för drogmissbruk och kriminalitet. Ungdomsmottagningen tar slutligen emot ett allt större antal ungdomar som har haft tidig sexualdebut, blivit gravida tidigt och tvingats göra abort och smittats av olika könssjukdomar. Ungdomar med HBT-läggning går ut med detta tidigare vilket medför en starkare psykisk stress. Trots ett kontinuerligt arbete mot kränkande behandling utsätts unga för mobbning på skolarenan. Att förebygga brotts- eller otrygghetsproblem bland ungdomar Sedan ett antal år tillbaka har rökning och alkoholkonsumtion generellt bland ungdomar följt den nationella trenden, alltså sjunkit. Användandet av narkotika balanserar på riksgenomsnitt. Dessvärre visar det sig att vissa grupper marginaliserade unga dricker ännu mera än tidigare, något som får tydliga och oroande konsekvenser. Normbrott och ungdomsbrottslighet blir i detta sammanhang också vanligt. Projektet Unga Tjejer Möts gäller en grupp unga tjejer som av olika anledningar har hamnat utanför både skola och ordinarie fritidsverksamhet. Denna grupp unga tjejer i kommunen är idag begränsat till ett 20-30-tal men den lokala, liksom den nationella, trenden pekar tyvärr på en ökning. Problemen kan röra sig om alltifrån problematiska hemförhållanden till skolsvårigheter och svårigheter att platsa i någon fritidsverksamhet. Detta har för vissa inneburit en balansgång mellan ett fungerande liv kontra självdestruktivt och/eller utåtagerande beteende, drogmissbruk och debuterande brottslighet. Varifrån kom kunskapen om dessa problem? Tjejgruppen har identifierats genom ärendehantering inom socialtjänsten, kontakter i den kommunala fritidsverksamheten och/eller i andra sammanhang. 2 (6)

En ny tjejgrupp ser dagens ljus Åtgärder i projektet Unga Tjejer Möts En fritidsledare på den kommunala fritidsgården Huset samlade under hösten 2004 en grupp unga tjejer i en tjejverksamhet. Fritidsledaren la tillsammans med sju (7) deltagande tjejer upp en struktur för projektet Unga Tjejer Möts 2005. Gruppen kom att kalla sig Pinglor Med Stil (PMS). I början av året äskades medel från BRÅ. Projektet förankrades i arbetsgrupp på fritidsgården Huset och fritidsledaren blev både projekt och gruppledare för verksamheten. En före detta timledare på fritidsgården och med egna erfarenheter från en ungdomstid präglad av destruktivt beteende deltog på ideell basis som mentor. Projekt- och gruppledaren hade en genomgång med befintliga och nya deltagare för att göra en första planering av aktiviteter. Gruppen har därefter träffats en kväll i veckan under 2005 för gemensamma sociala aktiviteter enligt följande: Kontrakt för att få delta i tjejgruppen Pinglor Med Stil, intervju med respektive deltagare i gruppen (våren), uppföljningsintervju med deltagarna i gruppen (hösten), utveckling av projektet och utökning av tjejgruppsverksamheten. Samarbetsövningar enligt Bella Grus och Glitter. Studiebesök/föreläsare på Salems Församling (teamkväll med Grynet), föreläsning med nagelteknolog Annelie Berg från Nail House, besök på Lava (Tjejfokus, mässa för tjejer), Samtalskvällar rörande attityd, respekt och självkänsla, unga tjejers uppväxtvillkor, målsättningar i livet, konfliktlösning, trygghet, sex- och samlevnad, ungdomssituationen i kommunen, diskussion om fritidsgårdsmiljön, Kultur- och nöjeskvällar såsom bakkväll, må bra-kväll, biobesök, kondomskola, minigolf på Heron City, grillafton, pysselkvällar, restaurangbesök, julmarknad i Gamla stan. Medverkan i barn- och ungdomskulturella arrangemang såsom UNG 532 Salems barn- och ungdomsfestival som representanter för kommunens Ungdomsmottagning. Lägerverksamhet på Bodaborg med bl.a. teambuildingövningar, klättervägg och dressintramp (sommar). Möten med media, bl.a. Mitti Botkyrka-Salem, Stockholm City och Radio Stockholm. Verksamheten har följts upp kontinuerlig och i slutet av projekttiden analyserades effekterna i samarbete med kommunens ungdomssamordnare. I samband med slutrapportering implementerades metoden PMS i ordinarie verksamhet. Målgrupp i projektet Projektet Unga Tjejer Möts har vänt sig till unga tjejer som av olika anledningar har hamnat utanför både skola och ordinarie fritidsverksamhet. 3 (6)

Förväntade förebyggande effekter Att kommunen kan uppvisa en välfungerande frivillig gruppverksamhet för unga tjejer i utanförskap Att unga tjejer i utanförskap känner att de har en trygg plattform att stå på utanför hem, skola och ordinarie fritidsverksamhet Att föräldraengagemanget rörande unga tjejer i utanförskap ökar Att antalet unga tjejer med drogproblem och/eller som tenderar att falla in i brottslighet minskar i kommunen Att antalet unga tjejer som upplever utanförskap minskar i kommunen Att samverkan mellan olika barn- och ungdomsverksamheter i kommunen ökar Åtgärder som inte har genomförts Projektet har inte knutit föräldrar till verksamheten som planerat. Detta beror på att planering och genomförande av gruppverksamheten tog längre tid än beräknat vilket medförde att denna del av projektet prioriterades bort. Genomförande av projektet Genomförande av åtgärder Gruppen har träffats en kväll i veckan på fritidsgården Huset i Salems kommun, sporadiskt under vissa helger och på sommarläger. Aktörer och ansvarsfördelning i projektet Dessa aktörer har medverkat i projektet: Projekt- och gruppledare, Renée Nörgaard, som i stort sett genomfört projektet på egen hand. Verksamhetsledare för fritidsgårdsverksamheten, Mattias Hillbom, då verksamheten nyttjade fritidsgårdens lokaler. Kultur- och fritidschef Rolf Johanson i egenskap av huvudman för projektet. Ungdomssamordnare Björn Callmar i samband med äskande av medel och uppföljning/utvärdering. Kurator på Ungdomsmottagningen, Kristina Stenberg, i egenskap av bollplank till projekt- och gruppledare. Samordnats med den ordinarie verksamheten i kommunen Projektet är en del i utvecklingen av kommunens övergripande modell för arbetet med barn och ungdomar, Ung i Salem. Fortsättning efter projekttidens slut Metoden PMS går ut på att det varje senhöst startas en ny grupp som varje avslutad grupp blir faddrar till. Tanken är också att starta en grupp med yngre tjejer för att se om det går att arbeta förebyggande i lägre åldrar. 4 (6)

Den grupp som utvecklades under 2005, Pinglor Med Stil, kommer att avslutas till sommaren 2006. Efter avslut blir deltagarna faddrar till den nya grupp, Phlikkor Med Självförtroende, som startades senhösten 2005 och fortsätter två terminer till. Genomförande i enighet med projektplan Genomförandet har, i stort sett, skett i enighet med den ursprungliga planeringen förutom målsättningen att knyta föräldrarna till verksamheten. Sårbarhet i ensamarbete Det behov som framkom under projekttiden var ytterligare en gruppledare. Att en gruppledare drev hela verksamheten ensam har upplevts som sårbart. Spridning och påverkan av metoden PMS Då kommunen har initierat en ny satsning med fritidsfältare som är knutna till både skol- och fritidsarenan är en målsättning att utveckla metoden och integrera den i fritidsfältorganisationen. Effekter Effekter av projektet Ung Tjejer Möts Deltagarna i tjejgruppen Pinglor Med Stil visar/ger varandra och andra mer respekt. Det visar sig genom att man i gruppen är artigare, lugnare och gladare än vid projektstart. Deltagarna är också stolta över att vara med i gruppen och har delvis själva tagit initiativ till att bli faddrar till en ny grupp med yngre tjejer. Deltagarna har även lärt sig att lösa konflikter och känna trygghet i gruppen. Det har visat sig bl.a. genom att alla deltagare kommit till träffarna oavsett om man varit ovän med någon eller inte. Uppföljning av verksamheten Effekterna har följts upp genom intervjuer och uppföljningsintervjuer. På vilket sätt kan man veta att effekterna beror på de genomförda åtgärderna? Det är svårt att mäta dessa effekter annat än att lyssna på hur deltagarna själva upplevt projektet och deras egen utveckling samt vuxnas positiva upplevelser av deltagarna. De viktigaste lärdomarna av projektet Att verksamheten behövs visar sig genom att deltagarna själva vill föra vidare att det inte är okej att sitta i centrum och kanske hamna i bråk. De vill själva visa på ett alternativ som både är roligare och bättre. En av deltagarna säger: Jag känner mig mognare. Det är skönt att vara en förebild och att känna sig fri och få tala om att det inte var ett liv att sitta i centrum. Lär av oss. Centrum är inte bra. Vi har alla gjort stora framsteg. Vi är bäst. 5 (6)

Ekonomisk redovisning av projektet med Dnr. B33-0159/2005 Salems Kommun, Rolf Johansson fick den 2005-06-02 beviljat 15 000 kr som stöd till det lokala brottsförebyggande arbetet i kommunen. Pengarna har använts enligt nedan. Insatser Personalkostnad: Lön projektledare (lönekostnad gruppverksamhet och planeringstid) Aktiviteter: Pyssel Bio Minigolf Läger Föreläsning inkl. manikyr och startset (nagelteknolog/nail House) Kompetensutveckling: Utbildningar, ledare (Bella Grus & Glitter samt Tjejgruppskompass /United Sisters) Resor: Resor SL-remsor Kost: Middag, mongolisk restaurang Middag, grekisk restaurang Mc Donalds Övriga kostnader: Kläder/tryck x 17 (tröja och byxa med grupplogga) Totalkostnad: Summa kronor 16 500 kr 1 144 kr 480 kr 150 kr 7 147 kr 3 840 kr 2 155 kr 1 575 kr 1 508 kr 648 kr 609 kr 9 845 kr 45 601 kr Rönninge 2006-01-27 Rolf Johansson Kultur- och fritidschef 6 (6)