Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Relevanta dokument
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Stöd till dig som är anhörig

Problemformulering och frågor

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Anhörigstöd - en skyldighet

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Stöd till anhöriga och närstående

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Kartläggning av föräldrar i vård i september gunborg.brannstrom@gmail.com

Psykosociala stödinsatser

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Se till mig som liten är

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Alkohol- och drogrådgivningen MiniMaria

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Familjehemsdagen Stockholm 22 maj 2017

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Att utvärderas som förälder - känsloladdade möten i maktens spänningsfält

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Frågor som ingår i skalan STRESS är: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 13, 14, 15, 16, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 29, 31, 32, 34, 35, 38, 41, 43, 44

Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Goda relationer. En vägledning om sexualitet, känslor och bemötande för dig som arbetar i en LSS-verksamhet

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Stöd för barn och familjen

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

Helhetsgreppet. Att stötta ur flera perspektiv och prioritera i kaos

Föräldraföreningen Mot Narkotika - UMEÅ

Allt effektstinnare - Honda civic 2015

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Bemötande aspekter för nyanlända.

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen

Uppmärksamma den andra föräldern

Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer

Det här jobbet handlar om hur man pratar om tankar och känslor i sina familjer. medforskare, 9 år

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

fokus på anhöriga nr 17 maj 2010

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Uppföljning av anhörigstöd för år 2018

KLARAgruppen En del av Familjeenheten

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Definition föräldraskapsstöd

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Närståendearbete. Det är inte de professionella, utan de närstående, som oftast kommer att ha den riktiga nära och långvariga kontakten med brukaren.

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Psykosociala stödinsatser

Anhörigskap och funktionsnedsättning genom hela livet

Bella Stensnäs, leg psykolog

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Anhörigcenters program våren 2019

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Välkommen till kurator

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. upplandsvasby.se

Utbildning om Reality Care Baby - simulatordocka Lyda Springer och Sandra Melander

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument

Psykologiska konsekvenser av elolycksfall

Våld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete

Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått

Vad vet vi, vad händer nu och vad behövs? - ett frukostmöte om spelproblem. Välkomna!

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Utredning och matchning av familjehem

Betydelsen för barn och familjer av ökad samverkan mellan vuxen- och barnenhet inom socialtjänsten. Charli Eriksson professor i folkhälsovetenskap

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

1 januari (HSL 2 g )

Transkript:

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se

Anhörigproblematik alltmer i fokus Över 100 miljoner familjemedlemmar påverkas av en anhörigs drogproblem Ett ökat fokus på anhörigas situation och utsatthet (framförallt barn och partners) Ett ökat fokus på anhöriga som resurs i behandling och i processen mot drogfrihet Nya metoder för anhörigstöd (t ex CRAFT, CST, FFT, PTC, naranoninspirerade stödprogram, The Stress-Strain-Coping-Support model)

Tidigare studier visar att anhöriga lever med en stor utsatthet En omfattande börda (subjektiv och objektiv) Negativ påverkan på ekonomi, hälsa och socialt liv Oro, rädsla, maktlöshet, sömnproblem, stress, sorg Känslor av skuld och skam Begränsade möjlighet till professionellt stöd

Föräldrar en särskilt utsatt grupp? Starka känslomässiga band Starka föreställningar om föräldraskap och föräldraansvar Misslyckanden i föräldrarollen är förenat med skuld och skam Stigma kring narkotikamissbruk Tre roller: - Victim, carer, agent of recovery

Den svenska kontexten Begränsade professionella hjälpinsatser till anhöriga Rätten till stöd kom först genom ändring i socialtjänstlagen 2009 och med en vägledning från socialstyrelsen 2013 Föräldraföreningar har haft en viktig roll i Sverige Föräldrastöd har börjat byggas upp, framförallt i de större städerna

Föräldraprojektet vid Malmö universitet Första svenska studien om föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem Medel från FORTE och Brottsoffermyndigheten En enkätstudie med 687 föräldrar Djupintervjuer med 32 föräldrar

Syfte att undersöka hur barnets narkotikaproblem har påverkat olika aspekter av föräldrarnas liv samt studera föräldrarnas brottsutsatthet, hjälpsökande samt erfarenheter av hjälp

Centrala teman Brottsutsatthet (t ex stölder, skadegörelse, hot och våld) Påverkan på hälsa, socialt liv, arbetsförmåga och ekonomi Upplevelse av skuld och skam Strategier för att hantera sin situation Synen på medberoende Erfarenheter av olika myndighetskontakter och hjälpinsatser

Being a Parent to an Adult Child with Drug Problems Negative Impacts on Life situation, Health, and Emotions Resultat från en första delstudie om föräldrarnas utsatthet med fokus på livssituation, hälsa och känsloliv Bygger på den kvantitativa studien Publicerad i Journal of Family Issues, december 2017

Föräldrarnas upplevda konsekvenser av att ha ett barn med narkotikaproblem. Negativ påverkan på livet i stort samt inom olika livsområden. Inte alls I liten I viss I stor I mycket stor Negativ påverkan på livet i stort Påverkat din och barnets relation negativt Påverkat övriga relationer i familjen negativt Påverkat ditt sociala liv negativt Påverkat din arbetsförmåga negativt Påverkat din ekonomi negativt 0.3 % 2 % 12 % 27 % 59 % 6 % 9 % 24 % 24 % 37 % 3 % 6 % 23 % 27 % 41 % 10 % 12 % 31 % 23 % 24 % 11 % 20 % 39 % 15 % 15 % 13 % 21 % 31 % 20 % 15 %

Föräldrarnas upplevda konsekvenser av att ha ett barn med narkotikaproblem. Negativ påverkan på psykisk hälsa, tankar och känslor. Inte alls I liten I viss I stor I mycket stor Påverkat din psykiska hälsa negativt Inneburit att du åsidosatt dig själv och dina behov 4 % 12 % 24 % 31 % 29 % 3 % 9 % 22 % 30 % 36 % Tagit upp din tid och tankar Inneburit känslor av skuld Inneburit känslor av skam Inneburit känslor av maktlöshet 0.1 % 1 % 7 % 27 % 64 % 3 % 9 % 24 % 25 % 39 % 10 % 18 % 23 % 20 % 29 % 0.4 % 2 % 6 % 19 % 72 % Inneburit känslor av sorg 1 % 2 % 6 % 21 % 70 %

Vad påverkar utsattheten? Multivariata analyser med hjälp av tre index: (1) Livssituation, (2) tankar och känslor, (3) Skuld och skam Faktorer kopplade till föräldrar Mammor upplevde större konsekvenser inom alla tre områden Äldre föräldrar upplevde mindre skuld och skam Faktorer kopplade till barnen Om barnet hade egen bostad innebar det en mindre påverkan på förälderns livssituation Allvarligare narkotikaproblem innebar större negativ påverkan på alla livsområden Aktuella psykiska problem hos barnet innebar större påverkan på livssituation och känsloliv

Vad har varit det svåraste med att vara förälder till ett barn med narkotikaproblem? De vanligaste temana från den öppna frågan (646 svar): 1) Oro och rädsla 2) Maktlöshet 3) Att inte få hjälp 4) Känslor av skuld och skam 5) Känslor av sorg 6) Negativ påverkan på vardagsliv och relationer.

Slutsatser Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem är i flera avseenden en mycket utsatt grupp En omfattande negativ påverkan på hälsa, vardagsliv och relationer Mammor särskilt utsatta? Barnets grad av drogproblem, psykiska hälsa och situation har betydelse för föräldrarnas utsatthet Ett stort hjälpbehov som inte tillgodoses

Implikationer Viktigt att lyssna till och försöka möta föräldrar och andra anhörigas berättelser och önskemål Bemötandet har stor betydelse för skuld och skamkänslor Se föräldrar som en resurs i arbetet med barnens problem Bättre stödinsatser till föräldrar (skyldighet enligs socialtjänstlagen att ge stöd till personer som vårdar anhöriga med missbruks- och beroendeproblem)