+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: Finansiella mål Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Sjuktal ska minska till 6 % 2014 Statistik sjuktal Sjuktal: XX % Sjuktal XX % KOMMUNIKATION Resultat ska vara 1,5% (2014) och 2,0% (2015) av skatteintäkter och generella stadsbidrag. KVALITET Verksamheten ska ha god kvalitet KREATIVITET Ny teknik Maximalt utnyttjande av lokaler KULTUR Kulturen ska vara öppen och kreativ. Nya idéer som kan ge effektivisering ska främjas SOLIDITET Soliditeten ska öka mot föregående år NETTOINVESTERINGAR Investeringarna får inte överstiga 70% av avskrivningarna (2013) 100% av avskrivningarna (2014) LIKVIDITET Kommunens likviditet ska motsvara minst 1 mån personalkostnad. AMORTERING Kommunen ska amortera enligt fastställd amorteringsplan. För 2013-2014 2 mkr/år Resultat redovisat i bokslut 1,0 % (2013) Mål uppfyllt Antal mål som uppfyllts summering i årsredovisning Antal verksamheter som infört ny teknik under året Antal kvadratmeter som kommunen har kostnadstäckning för (kommersiella lokaler) Minst 2 nya idéer som lett till effektivisering har genomförts - redovisas Ökning av soliditet bokslut Investering i förhållande till avskrivning redovisning bokslut Likviditetsredovisning per sista november Redovisning amortering (mkr/år) 2013 11/118 Mål ej uppfyllt 1,5% (2014) 2014 2013 2014 2013 % 2014 % 2013 2014 2013 XX% 2014 XX% 2013 2014 2013 2014 2013 2013 Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

* PENSION Kommunen ska ha en långsiktig plan för utbetalning av framtida pensioner. Mål Mål 2013 2014 * Nytt mål ej beslutat Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: ÖVERGRIPANDE LEDNING Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Ledningsgruppen utgör en av de viktigaste funktionerna för att verksamheten styrning och ledning ska fungera. Därför är det viktigt att den stärks med kompetensutveckling eftersom det är där som utveckling av verksamhetens ska initieras Ledarskapsutbildning och kompetensutveckling av ledningsgruppen ska ske vid minst två tillfällen under året KOMMUNIKATION Kommunikationen från den övergripande ledningen ska vara kontinuerlig och tydlig. Månatlig information via möten och intranät (10 grr per år) - KVALITET/KUNDSERVICE Kommunens övergripande mål och årets prioriteringar ska följas upp och genomföras under året KREATIVITET Kommunens projektmedfinansiering ska stäkra kommunen och dess utveckling i kultur, näringslivsutveckling och befolkningsutveckling. KULTUR En kulturell aktivitet för alla kommunanställda ske samordnas och genomföras Uppföljning av övergripande mål Uppföljning av att årets prioriteringar är genomförda Uppföljning av projektmedfinansiering och resultat av dessa ska ske 1 gång per år i KS 1 kulturell aktivitet är genomförd - - - Antal: Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: KANSLI Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Öka kunskap i hantering av handlingar 1 utbildning i ledningsgruppen ska genomföras - Antal utbildningar: KOMMUNIKATION Samarbete med KC för ökad info till allmänheten Minst 10 Informationer på ATP:er i verksamheten 1 st FAQ ska levereras till KC - Antal info: Utveckla medborgardialog i samarbete med politiken KVALITET Förfrågningar om handlingar ska besvaras skyndsamt 100% av kallelser ska publiceras på webben. 100% av protokoll ska finnas tillgängliga på webben. Redovisas i antal utlämnade handlingar samt väntetid det tagit för utlämning av handling. 2013 100% uppfyllt 2013-2014 2014 Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: PERSONAL Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Utveckla chefsträffar för förbättrad ledning och styrning i kommunen Antal utbildningar för chefsgruppen. KOMMUNIKATION En årlig medarbetarundersökning genomförs för att mäta och analysera hur personalen mår och upplever sin arbetsmiljö mm KVALITET/KUNDSERVICE Gott värdskap och kvalitet i verksamheten. Rätt information, rätt lön i rätt tid. KREATIVITET Inom ramen för Ragundamodellen hitta nya lösningar för att återgå till arbete. KULTUR Kulturklassikern genomförs under april september med att besöka ett antal kulturevenemang och sevärdheter inom kommunen Ökat antal respondenter. Antalet respondenter ska öka med 10 %. Statistik över löneärenden förs på särskilt framtagen blankett. Analys av vilken typ av ärenden som förekommer leder till kvalitetsförbättring samt ev. utb.insats. Sjukfrånvaro registreras i lönesystemet. Antal deltagare i kulturklassikern med 50% 5 tillf. chefsutb. våren -13. 1 st 2 dagars utb. Individ. Lönesättn. 2012-117 st. Redovisat i KS, KF, CSG, ledngrp och samtliga APT. 2013-192 st. Redovisat i KS, CSG, ledngrp, ecträff. Ingen tillgänglig statistik finns. Sjuktal per 130930 7,92 % 11 st lämnade in ifyllt deltagarkort. 2 st utbildningstillfällen Antalet respondenter ska öka med 10 %. Enkäten ska redovisas i KS, för ledningsgrupp, i CSG samt vid enhetschefsträffar. Första mätning kommer att kunna göras först 2015. Minska sjuktalet till 6 % Öka antalet deltagare med 50 % Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: SÄKERHETSSAMORDNING Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Öka krishanteringsorganisationens förmåga att hantera en kris 1 seminarieövning ska genomföras - Antal övningar: Öka kunskapen om risker och konsekvenser för Ragunda kommun i kris genom att göra beredskapsplan för dammbrott känd i organisationen KOMMUNIKATION Upplysa allmänhet om konsekvenser av dammbrott samt eget ansvar 1 information om beredskapsplan för dammbrott genomförts 1 informationsmaterial ska vara framtaget Materialet skall spridas i minst 5 kanaler under året Antal info: - Material framtaget JA/NEJ Antal kanaler som använts: KVALITET/KUNDSERVICE Samarbeta med KC för ökad information till allmänheten FAQ levererat till KC 2013-2014 KREATIVITET Delta i utvecklingsprojekt i länet Delta vid minst 2 olika sammankomster i länet 2013-2014 Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: EKONOMI Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Personalen ska ha hög kompetens för uppdraget. 1 intern/extern utbildning genomförs för höja kompetens - Antal utbildningar: KOMMUNIKATION Halvera antal påminnelseavgifter KVALITET/KUNDSERVICE 100% av verksamheterna ska uppleva att de får bra stöd i ekonomiska frågor KREATIVITET Införa elektronisk fakturering Antal påminnelseavgifter minskas med 50% från föregående år - analys via statistik från ekonomisystemet Årlig intern enkät visar på 100 % nöjdhet (skala 1-5 ska 100% ha satt 4 eller 5 som betyg) Under 2014 införa elektronisk fakturering mot kund - 2014 Antal påminnelseavgifter XX st - 2014 JA/NEJ Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: IT-ENHETEN Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Personalen ska ha hög kompetens för uppdraget. 1 intern/extern utbildning genomförs för höja kompetens - Antal utbildningar: KOMMUNIKATION Webbplatsen ska ha 98% tillgänglighet under året Antal timmars driftstopp/antal timmar per år. XX% tillgänglighet KVALITET/KUNDSERVICE 100% av kommunens hyreshus ska ha tillgång till fiber 2014 Alla hyresgäster har fiber - 2014 JA/NEJ KREATIVITET Initiera och delta i projekt som skapar en bättre IT-infrastruktur i kommunen. Uppgradera Windows. Deltagande vid minst 2 projekt Uppgradering av Windows genomförd på 100% av datorerna - 2014 JA/NEJ XX% Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: KUNDCENTER Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Ny organisation för intern/extern service genomförs för ökas kundnöjdhet och service - : KOMMUNIKATION 100% av alla samtal ska uppleva att de får god service och hjälp i sitt ärende I enkäten för kundnöjdhet ska det vara 100% tycker det är bra eller mycket bra service i KC I enkäten för kundnöjdhet ska det vara 100% tycker det är bra eller mycket bra service i KC KVALITET/KUNDSERVICE Samtal ska besvaras inom 4 signaler 97% av alla samtal ska besvaras inom 4 signaler. Mät genom svarfrekvens - 2014 XX% KREATIVITET Öka antal ärende som löses direkt i Kundcenter. Antal ärenden som löses i KC ska öka med 20%. Mäts genom Streamflow - 2014 XX% Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: UTVECKLINGSAVDELNING Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Öka förmågan till omvärldsbevakning och spetskompetens samt generera nya projektidéer. Trendanalyser ska genomföras inom kultur, landsbygd, näringsliv, fritid och kommunikation (5 st) KOMMUNIKATION Förbättra intern och extern dialog genom intranät och webbsida samt via medborgardialog KVALITET/KUNDSERVICE Ett gott värdskap genom god tillgänglig, relevant information och god service KREATIVITET Skapa mötesplatser för kreativa innovativa idéer intern och externt 3 projektidéer ska föreslås under året Antal besökare till hemsidan ska öka med 2% Antal medlemmar på Facebooksidan ska öka med 100 % Medborgardialogmöten ska öka med 2 st från föregående år Öka placering på näringslivsrakning Alla på avdelningen ska genomgå värdskapsutbildning Interna möten 10 st - Antal genomförda analyser: Antal idéer: - Antal besök XX st XX st Placering XX Antal medlemmar Antal dialoger - 2014 Mål Antal: Samarrangera med politiken nya kreativitetspriset som ska delas ut KULTUR Ta fram en lokal kulturstrategi där kulturturism och kulturella näringar ingår Externa möten 5 st Antal: Samordna kreativitetspris - JA/Nej Strategi framtagen och beslutad i KS nov 2014 - JA/NEJ Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: TEKNISKA AVDELNINGEN Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Tekniska avdelningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch All personal (100%) har dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför KOMMUNIKATION Tekniska avdelningen ska vara kundfokuserad KVALITET/KUNDSERVICE Gränsdragningslistan för tekniska gentemot andra avdelningar ska förtydliga uppdraget Alla fastigheter ska ha en fastighetsplan Distribution av vatten ska ske utan avbrott Insamling av avfall ska ske miljömässigt och effektivt inriktningen är att avfallsmängden ska minska och sorteringen öka KREATIVITET Tillvarata nya idéer och metoder för utveckling av avdelningen Genom information och ny teknik ska energiåtgången för kommunen minska KULTUR Delaktighet och ansvar samt känslan av att tillhöra verksamheten ska främjas I kundnöjdhetsenkät mot verksamhet uppnå bra eller mycket bra av 100% I kundnöjdhetsenkät mot allmänheten uppnå bra eller mycket bra av 100% Besluta och verkställa gränsdragningslista 100% av fastigheterna har en fastighetsplan Antal timmar som vatten ej levererats ska vara 0 Redovisning av avfall samt sorterat avfall Minst två nya idéer och/eller metoder ska genomföras under året Minskning av energiförbrukningen med 2 % Antal genomförda ATP:er ska öka En gemensam aktivitet för hela avdelningen - Antal personal XX % - XX% XX% JA/NEJ - 2014 Antal XX Mål XX timmar Antal: Minskning xx% Antal ATP:er Antal aktiviteter Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: BOSTADSFÖRVALTNING Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Bostadsförvaltningen ska ha utbildad personal med rätt kompetens utifrån verksamhet och bransch All personal (100%) har dokumenterad utbildning/diplom/erfarenhet av det jobb de utför KOMMUNIKATION De som vill hyra lägenheter av oss ska få bra information om våra lägenheter samt att vi marknadsför kommunens lägenheter på ett bra sätt. KVALITET/KUNDSERVICE 100% av de som hyr av Ragunda hyreshus ska uppfatta oss som serviceinriktad och bra hyresvärd KREATIVITET Genom information och ny teknik så att energiåtgången för hyreshusen minskar KULTUR I information till hyresgäster också berätta om kulturella evenemang som sker i kommunen Öka antal besökare på hemsidan med 10% Genomgöra nöjd kundenkät och öka från 82% till 92% Minskning av energiförbrukningen med 2 % I minst 1 av utskick/information till hyresgäster berätta om kulturella evenemang - Antal personal XX % - Antal % Minskning xx% - JA/NEJ Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: SKOLA Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Alla lärare ska ha adekvat utbildning. KOMMUNIKATION Alla skolor ska använda Infomentor för pedagogisk planering, information, dokumentation, utvärdering mm. KVALITET/KUNDSERVICE Elever som går i Ragundas grundskolor får bra utbildning och en god förutsättning för fortsatta studier. KREATIVITET Kollegiebesök, ämnesdiskussioner i arbetslag, utveckling och fördjupad pedagogik och ämnesdidaktik ska leda till ökade meritvärden för eleverna. KULTUR Alla elever ska få ta del av sin hembygd och dess kulturella arv. Detta ska ske i samarbete med lokala företagare, hembygds- och byföreningar. Lärare med rätt ämneskompetens undervisar i resp. ämne till 100% 100% av alla lärare, skolpersonal, elever och vårdnadshavare har tillgång till Infomentor Alla elever 100% som går ut åk. 9 har behörighet att söka till gymnasiet Meritvärdet för elever i Ragunda ska öka med 5% Alla barn 100% ska ha gjort ett besök i sin hembygd under året XX% XX% - XX % - XX % - Antal: Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: FÖRSKOLA Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Öka antalet högskoleutbildad personal. Antalet förskollärare ska öka med 5 % - KOMMUNIKATION Ge barn och föräldrar möjlighet och förutsättningar till inflytande och delaktighet KVALITET/KUNDSERVICE Tillgodose föräldrars önskemål om förskoleplats inom önskad tidsperiod. KREATIVITET Erbjuda flexibelt veckoschema för 15-timmars barn under deras vistelsetid på förskolan. KULTUR Alla barn i förskolan ska få ta del av kulturella aktiviteter i förskolan Alla förskolor ska ha minst två föräldramöten/föräldraråd per år Alla barn i förskolan ska erbjudas två utvecklingssamtal per år Alla barn 100% ska erbjudas plats inom tre månader Föra statistik över hur många olika scheman som förekommer och analysera effekten av ökad service och ev. personalkostnad. Alla barn 100% ska ha fått ta del av en kulturell aktivitet under året - XX % - XX % - Antal: Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: BIBLIOTEK Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Delta i de kompetenshöjande kurser mm som anordnas regionalt. Delta vid minst 2 regionala utbildningar/konferenser under året - KOMMUNIKATION Kommunicera via annonser, webb, BibliotekMitt samt samarbete med andra verksamheter. KVALITET/KUNDSERVICE Nå fler medborgare fler nöjda besökare. Mer öppettider på sommaren på alla enheter. Samverkan med andra. KREATIVITET Skapa läsfrämjande verksamhet som når kommunmedborgarna t ex läsecirklar. Antal besökare ska öka med 2 % Antal utlån (totalt av böcker och e-böcker) ska öka med 2 % Öppettiderna på sommaren har ökat på alla enheter antal timmar/enhet Anordna minst tre läsfrämjande aktiviteter under året XX XX - XX aktiviteter KULTUR Utställningar och författarbesök ska anordnas för att stärka det kulturella arbetet och bidra till läsfrämjande. 2 utställningar och 2 författarbesök genomförs under året - Antal: Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: KULTURSKOLA Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Behålla och utveckla den kompetens vi har att erbjuda undervisning på de flesta instrument, sång och film Sammanställning av kulturskolan utbud: antal instrument ska vara oförändrar. Val av sång och film ska vara oförändrad Utbud Instrument XX st Sång Ja Film Ja KOMMUNIKATION Alla elever och dess föräldrar får kunskap om möjlighet att vara elev i kulturskolan KVALITET/KUNDSERVICE Att alla elever trivs och får utvecklas efter sina förutsättningar KREATIVITET Ett tillåtande arbetsklimat som ger möjlighet till flexibel utnyttjande av lärarresurser och lokaler som grundskolan upplåter åt kulturskolan KULTUR Alla elever i Ragunda deltar vid ett eller flera tillfällen under sin skoltid i kulturella aktiviteter anordnade av Kulturskolan Genomföra besök i alla 100 % av alla klasser i grundskolan som erbjuds kulturskola Sammanställning av avhopp. Antal avhopp ska vara färre än 10 st Antal elever inskrivna i kulturskolan ska bibehållas Uppföljning av statiskt antal deltagande Utbud Instrument XX st Sång Ja Film Ja - Antal besök XX/XX Antal % Antal % Antal % XX % XX% Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: VÅRD OCH OMSORG Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Omsorgspersonalen skall ha fått utbildning i kontaktmannaskap och genomförandeplaner. KOMMUNIKATION En bra service till anhöriga, brukare och medborgare Inventera på alla enheter - 100% Medborgarenkät och Öppna jämförelser. 95 % nöjda. KVALITET/KUNDSERVICE Kvaliteten i vården ska ständigt förbättras. KREATIVITET För att driva utvecklingen inom vården framåt behövs användandet av ny teknik utvecklas KULTUR För att vården ska bedrivas på ett gott sätt är det viktigt med god kultur på arbetsplatsen. Kvalitetsregistren mål 85% täckningsgrad Införa minst 1 ny teknisk lösning inom vård och omsorg under året. Genom personalenkäten ska man se att personalen upplever att arbetsmiljön har förbättrats - Mål 85 % täckningsgrad - 1 - Mål; Bättre resultat än 2013 Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: KÖK Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS 100% utbildad personal i respektive profession och kompetensområde Kartläggning av kompetens på enheten. Antal med rätt kompetens ska vara 100%. - KOMMUNIKATION För att få nöjda gäster både inom skola och äldreomsorg är det viktigt med kommunikation med kunderna. KVALITET/KUNDSERVICE Skollunchen är ett viktigt mål för alla elever inom skolan. Denna ska vara vällagad, näringsrik och serverad i rätt tid. För de äldre är näringsriktig och anpassad kost en del i hälsofrämjande åtgärder. Därför ska nutritionspolicy och riktlinjer följas. KREATIVITET Det är viktigt att så många som möjligt får äta god och näringsfylld mat. Antalet specialkost har ökat genom åren och detta innebär utmaningar. KULTUR Mat och kultur är ofta nära sammanbundna på olika sätt. De kompletterar varandra och spisas ofta samtidigt Matråd ska genomföras minst två gånger per år på alla enheter Skollunchen ska inte serveras innan kl 11.00 Uppföljning av nutritionspolicy och riktlinjer ska ske 1 gång per år Minska antalet portioner med specialkost Genomföra en kulturaktivitet i samarbete med skolan (kan vara temavecka el dy) Genomföra en kulturaktivitet i samarbete med våra äldreboenden - - Antal % - JA/NEJ - Antal: Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS 100% utbildad personal i respektive profession och kompetensområde - KOMMUNIKATION IFO ska kommunicera med sina klienter på ett tydligt, rättssäkert sätt och undvika moraliseringar. Beslut ska fattas utifrån fakta. KVALITET/KUNDSERVICE Tillgängligheten ska vara stor. Det är regelbundna öppettider och telefontider. På avdelningen ska alltid två personal finnas tillgängliga KREATIVITET IFO ska sträva efter att möjliggöra klienternas egna resurser och utifrån deras egen problematik/motivation. Arbetet ska byggas på systemteoretisk grund och vara lösningsfokuserat där klienten är expert på sin egen förändring. KULTUR Informera om de kulturaktiviteter som Ragunda tillhandahåller vid utredning och beslut när sökande anhåller om extra bistånd till rekreation. Att vid nyanställning ta hänsyn till utbildning. Mål att ha 100% rätt utbildning inom avdelningen. Antal domar i förvaltningsrätten där IFO får rätt eller delvis rätt ska vara 100%. Att utannonserade telefonoch öppettider hållits till 100% Antal placeringar ska minska - Information har getts i samtliga fall - - - Antal: Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: SKOGSFÖRVALTNING Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS De arbete som utgörs i våra skogar ska vara utförda med rätt kompetens Skogsförvaltningen ska har rätt kompetens. - KOMMUNIKATION Anbud på skogsavverkning skall ske på ett öppet och korrekt sätt KVALITET/KUNDSERVICE Skogsavverkningen ska ske enligt den skogsbruksplan som är upprättad KREATIVITET Kommunens skog ska kunna användas till att bedriva skogliga projekt som gynnar utveckling i kommunen och utveckling av skognäringen KULTUR Skogen ska kunna användas som natur och kulturutbyte. Exempel på detta är skolskogarna, naturstigar på kommunens mark och Döda fallet Genom annonsering, hemsida och övriga tillgängliga kanaler Följaktighet till skogsbruksplan Delta i av kommunstyrelsen beslutade lämpliga projekt Uppföljning av hur många hektar som används till kulturella aktiviteter - - - - Antal: Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: TRAFIK Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS För att kunna bidra till att kommunen och övriga arbetsplatser i kommunen har rätt kompetens ska möjlighet till arbetspendling ges mellan kommunen tre tätorter samt till Östersund och Sollefteå Arbetspendling är möjlig. Kontroll via busstidtabell samt kommunikation med företag/kommunen KOMMUNIKATION Länstrafikens busstidtabell ska vara enkel att hitta från kommunens egna hemsida samt från länstrafikens egna KVALITET/KUNDSERVICE Inkomna önskemål om förändringar i trafiken ska hanteras skyndsamt i samråd med länstrafiken KREATIVITET Skolskjutsar och arbetspendling ska utgöra stommen i trafiknätet så trafiken är samordnad och effektiv KULTUR Trafiken ska möjliggöra kommunikationer regional och interregional för resor inom kommunen men också till andra delar av landet ex för nöjesresor. Att hemsidan är uppdaterad med senaste information Antal inkomna önskemål antal besvarade. Samordning skolskjuts/arbetspendling i trafiken mäts. Kontroll via busstidtabell samt kommunikation med företag/kommunen Ja Nej % % Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Erbjuda möjlighet för ställföreträdare att delta i studiecirklar, samt informera om eventuella lagändringar m m Antal ställföreträdare som erbjudits studiecirklar eller annan fortbildning ska vara minst 5 st KOMMUNIKATION Det är viktigt att information om överförmyndarens verksamhet når ut till medborgarna. Målet är att utarbeta informationsmaterial som kan distribueras till olika vård- och serviceinrättningar i kommunen och läggas ut på kommunens hemsida. Informationsmaterial är framtaget och distribuerat samt utlagt på kommunens hemsida JA/NEJ KVALITET/KUNDSERVICE Handläggning skall ske på likartat sätt i alla ärenden. Informera i Ragundabladet en gång per år Stickprovskontroll två gånger per år. Inom en vecka från förfrågan bistå med information eller hänvisning till annan instans. Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

+100 befolkning 100% +100 arbetstillfällen +100 000 turister 100% Rätt service - Rätt tid - Rätt personer AVDELNING/ENHET: INTEGRATION Mål Mätmetod 2013 2014 KOMPETENS Verksamhetens behov av kompetens ska säkerställas genom egen personal och genom samverkan med andra. Samverkan med andra verksamheter ska ske vid minst 10 tillfällen Antal Enhetens samlade kompetens ska höjas. Det ska finnas en utvecklingsplan gällande kompetens och fortbildning. KOMMUNIKATION Den externa kommunikationen ska vara relevant, tydlig, samstämmig och korrekt. Mer och bättre information till interna och externa målgrupper om migration och om arbetet med flyktingmottagande och integration. Detta ska ske genom olika kanaler både muntligt och skriftligt. Samhällsinformation och specifik information från olika verksamheter finns tillgänglig på olika språk. KVALITET/KUNDSERVICE Ett professionellt mottagande av de nyanlända, en konstruktiv samverkan med andra verksamheter i kommunen och med andra aktörer i samhället. En utvecklingsplan som innebär att alla medarbetare tar del av två fortbildningsaktiviteter Enkät till nyanlända där målet är att 100% svarar att de fått relevant, tydlig, samstämmig och korrekt information. Muntlig medverkan med information till nya målgrupper vid 4 olika tillfällen. Länkar till information på olika språk finns på hemsidan. Enkät till nyanlända som kommunen tagit emot. Uppföljning och resultatanalys. Där 100% av de nyanlända vill bo kvar i kommunen efter två år. Antal: Antal: Antal Ja/nej Antal % Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

KREATIVITET Utveckla nya arbetssätt för att nyanlända ska introduceras på arbetsmarknaden. KULTUR Ett ömsesidigt utbyte av olika kulturer. Utöka tillgängligheten till olika kulturevenemang i kommunen. 100% av de nyanlända har praktiserat/arbetat på två olika arbetsplatser under det första året. Två mångkulturella aktiviteter genomförs 100% av de nyanlända deltar i någon kulturaktivitet Antal % Antal: Antal % Målen ska vara SMARTa (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta)

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 1

2

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande barn. Deras levnadsöden och bakgrund varierar men gemensamt för dem alla är att de befinner sig i en utsatt situation. Det är därför ett viktigt gemensamt ansvar för de berörda myndigheterna att mottagandet av barnen och prövningen av deras ärenden ges hög prioritet. Den här foldern beskriver kortfattat vilket ansvar olika myndigheter har för ensamkommande barn och ungdomar i Sverige. Lagändring för barnens bästa Från den 1 juli 2006 gäller att boendet för ensamkommande barn ska tillhandahållas av kommuner. Motiven till detta är att den kompetens, erfarenhet och det stöd som krävs för att möta barn i utsatta situationer finns inom kommunernas socialtjänst. Beredskapen och kompetensen att ta emot barnen kan därigenom koncentreras till de kommuner som träffar överenskommelse med Migrationsverket om mottagande. Från den 1 januari 2011 företräder länsstyrelserna staten vid förhandlingarna med kommunerna om tillhandahållande av platser för ensamkommande barn och ungdomar. 3

Vilka är ensamkommande barn? Ett ensamkommande barn är en person som är under 18 år och som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. 1 Kommunernas ansvar Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun har renodlats. Vidare har det förtydligats vilken kommun som ska anses vara barnets vistelsekommun och därmed ha ansvaret för barnets boende och för att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen (SoL). Vistelsekommun vid barnets ankomst När ett ensamkommande asylsökande barn anländer till Sverige erbjuds barnet ett tillfälligt boende i den kommun där det ger sig tillkänna för svensk myndighet (ex. Migrationsverket, socialtjänst eller polismyndighet). Den kommunen blir alltså s.k. ankomstkommun och är bland annat ansvarig för att tillhandahålla boende för det barnet i avvaktan på att Migrations verket kan anvisa henne eller honom vidare till en anvisningskommun. Samtliga Sveriges kommuner kan därmed bli en s.k. ankomstkommun. Myndigheter och deras anställda är enligt lag 2 skyldiga att meddela socialnämnden om de får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Ett ensamkommande barn befinner sig i en sådan utsatt situation att en anmälan ska göras. 3 En anmälan ska göras till den kommun där barnet vistas. Socialnämnden i den kommunen bedömer om den behöver ingripa för att ge barnet skydd eller stöd. Den kommun där barnet vistas ansvarar för att utreda och göra en bedömning av barnets behov av bistånd till dess Migrationsverket har anvisat henne eller honom till en kommun med vilken det finns en överenskommelse. Ansvaret för att pröva behoven påverkas inte av vistelsetidens längd. Omfattningen av det bistånd en vistelsekommun kan ha skyldighet att ge kan däremot påverkas av den tid och under vilka förhållanden som barnet vistas där. Migrationsverket ansvarar för att barnet så snart det är möjligt anvisas till en kommun, huvudsakligen en kommun med vilken verket tecknat en överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Vistelsekommun efter anvisning När Migrationsverket har anvisat en kommun för barnet anses hon eller han vistas i den kommunen i enlighet med socialtjänstlagens vistelsebegrepp. 4 Som huvudregel gäller att Migrationsverket ska anvisa en 1 1 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. 2 14 kap 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Se vidare Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, Socialstyrelsen, 2004 3 14 kap 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Se vidare Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, Socialstyrelsen, 2004 4 3 andra stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) 4

kommun med överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Om det finns särskilda skäl kan man frångå huvudregeln och anvisa en kommun som inte har en överens kommelse med Migrationsverket. Sådana särskilda skäl kan t.ex. vara att barnet har en an hörig i en sådan kommun. 5 Den anvisade vistelsekommunen ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen. Kommunen ska till exempel: utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende. Detta innebär också att utreda om en familj, t.ex. en anhörig, är lämplig och har förutsättningar att ta emot barnet 6 utse en god man. Ansökan till över - förmyndaren får göras av Migrationsverket och socialnämnden 7 se till att barnet får tillgång till skol - undervisning. 8 Efter att Migrationsverket beviljat ett asylsökande ensamkommande barn uppehållstillstånd ansvarar vistelsekommunen för fortsatta insatser under barnets uppväxt samt att han eller hon etableras i samhället. Boendet Socialnämnden i kommunen ansvarar för att utreda barnets behov och besluta om lämpligt boende. Boendet kan vara ett hem för vård eller boende eller ett familjehem. De bestämmelser som gäller för dessa typer av boenden i SoL och socialtjänstförordningen (2001:937) samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) är tilllämpliga. Vid brist på boendeplatser Vid hög inströmning av ensamkommande barn kan det uppstå brist på platser för de ensamkommande barnen i kommuner med överenskommelser om boendeplatser. Barnen blir då i stället kvar i den kommun där de först gav sitt behov till känna för myndigheterna. Den kommun där barnet vistas får då utreda barnets behov av stöd enligt socialtjänstlagen samt besluta om lämpligt boende för barnet 9 och förordna god man vilket ska göras så snart som möjligt. 10 Skola och annan s.k. utvecklande verksamhet är av stor betydelse oavsett om barnen får stanna i Sverige eller ska återvända till hemlandet. Socialnämnden är skyldig att slutföra en utredning om nämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd även om barnet byter vistelsekommun. Det gäller dock inte om den nya vistelsekommunen samtycker till att ta över utredningen eller om ärendet annars flyttas över. 11 Om berörda kommuner inte kan komma överens om överflyttning kan socialnämnden ansöka om detta hos Socialstyrelsen. 12 5 3 LMA samt prop. 2005/06:46 s 57 6 11 kap. 1 och 6 kap. 6 SoL 7 3 lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn. Se vidare Socialstyrelsens meddelandeblad Stärkt skydd för ensamkommande barn, juli 2005. 8 4 förordningen (2001:976) om utbildning, förskole verksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande m.fl. 9 2 kap. 2 SoL 10 3 lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn. Se vidare Socialstyrelsens meddelandeblad Stärkt skydd för ensamkommande barn, juli 2005. 11 11 kap. 4 SoL 12 16 kap. 1 SoL 5

Skolgång 13 Det är den kommun som barnet vistas i som ansvarar för att barnet får utbildning i förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, fritidshem och annan pedagogisk omsorg. 14 Asylsökande barn har rätt till utbildning men de har inte skolplikt. 15 Rätten till utbildning i gymnasieskola eller gymnasiesärskola gäller endast om den påbörjas innan barnet fyllt 18 år. 16 Rätten till utbildning gäller även om ett beslut om avvisning eller utvisning har meddelats. Det gäller fram till dess att barnet eller ungdomen lämnar landet. 17 Skillnaden mellan skolplikt och rätt till utbildning I korthet är det så att elever med skolplikt måste gå till skolan annars ska skolan vidta åtgärder. En asylsökande elev måste inte gå till skolan men får göra det. 1. Redan under vistelsen på flyktingförläggning har asylsökande barn och ungdomar rätt till utbildning och med det menas att det är de nationella kunskapskraven i alla ämnen som gäller. Den kommun som eleven vistas i ansvarar också för att se till att skollagen följs upp. 2. Skolplikt gäller för elever som har uppehållstillstånd, vilket innebär att om en elev trots skolans åtgärder inte deltar i undervisningen så ska sociala myndig heter och polisen kontaktas. Med andra ord gäller inte skolplikten asylsökande elever, därför behöver skolan inte anmäla en asylsökande elevs frånvaro, men kommunen har en skyldighet att erbjuda skolgång även till asylsökande barn (elever som inte har de fyra sista siffrorna, för att de inte är folkbokförda). Elevens rätt till kunskap i alla ämnen Att kartlägga och bedöma ensamkommande elevers tidigare kunskaper är en förutsättning för deras rättsäkerhet och kon tinuitet i utbildningen. Ensamkommande barn ska som alla andra få den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 18 Skolan ansvarar för att alla elever får en individuellt anpassad undervisning och att deras utveckling plan eras och följs noga genom hela skol tiden. Det är viktigt att betona att individualisering inte är liktydigt med individuellt eller enskilt arbete. Utveckling och lärande sker till stor del i samspel och kommunika tion med andra. 19 Personalen har skyldighet att anmäla till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de lägsta kunskapskraven. I vissa fall kan en utredning göras relativt enkelt och snabbt av den som har mest kontakt med eleven. 20 Om en utredning visar att eleven behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. 21 Studiehandledning på modersmål och 13 Texten bygger på bestämmelser i skollagen (2010:800). 14 8 kap. 12, 9 kap. 12, 10 kap 24, 11 kap. 24, 14 kap 11, 16 kap. 42, 17 kap. 16, 19 kap. 12, 25 kap. 2-5 skollagen. I 29 kap. 2 skollagen regleras vem som anses vara bosatt i Sverige och i 29 kap. 6 anges vilken kommun som ska anses vara hemkommun för personer som inte är folkbokförda i Sverige. 15 7 kap. 2 skollagen. 16 29 kap. 3 skollagen. 17 29 kap. 4 skollagen. 18 3 kap. 3 skollagen 19 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen s.11 20 Skolverkets Allmänna råd med kommentarer För arbete med åtgärdsprogram s.13 21 3 kap 8 skollagen (2010:800) 6

anpassad studiegång är exempel på åtgärder som skolan kan vidta. Åtgärdsprogrammet kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd. Om ensamkommande ungdomar inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program kan de gå kvar i grundskolan under två år för att på så sätt slutföra utbildningen. 22 Ungdomar som är obehöriga till gymnasieskolans nationella program kan även gå något av gymnasieskolans fem introduktionsprogram. 23 Introduktionsprogrammen ska ge en individuellt anpassad utbildning som tillgodoser elevernas olika utbildningsbehov och erbjuder tydliga utbildningsvägar. Introduktionsprogrammen ska leda att eleverna blir behöriga till ett nationellt program eller underlätta för etablering på arbetsmarknaden. 24 Utbildning i Svenska för invandrare (SFI) är avsedd för vuxna och ämnet ger ingen gymnasiebehörighet. Ungdomar som läser introduktionsprogrammen ska följa antingen kursplanerna i Svenska eller i Svenska som andraspråk. 25 Den studie- och yrkesvägledning som erbjuds alla elever är för ensamkommande barn och unga i många fall ännu viktigare och mer avgörande för att de ska förstå hur de val man gör nu påverkar framtiden. Det kanske inte finns någon att diskutera och planera med. Efterforskning av familjemedlemmar Under tiden ett ensamkommande barn är asylsökande har Migrationsverket en skyldighet att så snart som möjligt försöka hitta familjemedlemmar till barnet. 26 Om barnet beviljas uppehållstillstånd anses socialnämnden efter att uppehållstillstånd beviljats ha en skyldighet att efterforska var barnets familjemedlemmar finns. Detta följer av den bestämmelse i socialtjänstlagen som stadgar att vården bör utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. 27 Denna uppdelning av ansvaret för att efterforska familjemedlemmar mellan olika myndigheter innebär att det kan finnas fördelar med ett samarbete mellan socialnämnden och Migrationsverket. Det är dock viktigt att man är uppmärksam på vilka sekretessbestämmelser som gäller för respektive myndighet. Den gode mannens roll Varje ensamkommande asylsökande barn har rätt att få en god man som kan före träda det i Sverige. Det är överförmyndaren i den kommun barnet vistas i (=befinner sig i) som är den myndighet som förordnar en god man. Ansökan om god man får göras av Migrationsverket och socialnämnden. Överförmyndaren får också självmant ta upp frågan. Utgångspunkten bör vara att inget barn ska behöva stå utan ställföreträdare under sin tid i Sverige 28. 22 7 kap.15 skollagen (2010:800) 23 Se Skolverkets vägledning Mer om introduktionsprogram i gymnasieskolan. http://www.skolverket.se/lagar-ochregler/juridisk_vagledning 24 17 kap. 3 skollagen. 26 2 d förordningen (1994:361) om mottagande av asyl sökande m.fl., (FMA ) 27 6 kap. 1 tredje stycket SoL. 28 Prop. 2004/05:136 s. 25 25 Skolverkets Stödmaterial Introduktionsprogram (2011). 7

Förordnande av god man ska göras så snart som möjligt. 29 Den gode mannen träder in i både vårdnadshavarens och förmyndarens (oftast föräldrars) ställe och ska därmed ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. Det ligger däremot inte i gode mannens uppgift att sköta den dagliga omvårdnaden och tillsynen av barnet. Inte heller har gode mannen någon försörjningsplikt gentemot barnet. Då det gäller att företräda barnet vid den rättsliga prövningen av asylfrågan är det en uppgift för det offentliga biträdet, inte för den gode mannen. Den gode mannen har alltså både rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga. Det betyder t.ex. att det är den gode mannen som har det avgörande inflytandet över frågan om barnets boende 30, bestämmer hur barnets tillgångar ska användas, vilken skola barnet ska gå i osv. Godmanskapet upphör med automatik då barnet fyller 18 år och blir myndigt. Den särskilt förordnade vårdnadshavarens roll Om barnet beviljats uppehållstillstånd i Sverige, antingen permanent eller tidsbegränsat, ska socialnämnden i den kommun där barnet vistas (= där barnet befinner sig) väcka talan om eller anmäla behov av en särskilt förordnad vårdnadshavare hos tingsrätten. 31 Om barnet inom kort (ett par månader) efter beviljat tillstånd blir myndigt kan den gode mannen kvarstå till myndighetsdagen. Överförmyndaren är skyldig att göra socialnämnden uppmärksam på att det finns förutsättningar för att utse särskilt förordnad vårdnadshavare. Socialnämnden ska emellertid även utan föregående anmälan av överförmyndaren, om nämnden fått information på andra vägar, väcka sådan talan eller anmäla behovet hos rätten. Den gode mannen kan t.ex. ha tagit kontakt med nämnden och informerat om att barnet beviljats uppehållstillstånd. Då barnet beviljats uppehållstillstånd kommer ställföreträdarens (den särskilt förordnade vårdnadshavarens) arbete mera att inriktas på den dagliga omsorgen och den långsiktiga planeringen för barnets framtid än de frågor som kan uppkomma i anslutning till barnets ankomst till Sverige och dess inledande vistelse här. 32 29 3 lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn 30 Kammarrätten i Göteborg mål nr 1925 06 31 10 lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn 32 Prop. 2004/05:136 s 39 ff. 8

Länstyrelsens ansvar Länsstyrelserna har sedan 2011 uppdrag att verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd. Det innebär att länsstyrelserna ska förhandla med landets kommuner om mottagande av ensamkommande barn samt om tillgången till platser. Länsstyrelsernas roll är att samordna statens insatser inom länen genom samverkan med andra myndigheter och organisationer. Länsstyrelserna arbetar för en effektiv och snabb etablering av alla nyanlända inklusive de ensamkommande barnen. För att uppnå målet krävs samverkan och samordning mellan statliga myndigheter, kommuner, näringsliv och ideella organisationer. Enligt länsstyrelseinstruktionen 33 ska särskild hänsyn tas till barns bästa i beslut och andra åtgärder. Länsstyrelserna ska: Förhandla med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar Utveckla samverkan mellan kommuner och myndigheter Samordna arbetet med uppdraget rörande nyanländas etablering Länsstyrelserna utövar också tillsyn gentemot överförmyndare i kommunerna och är i det sammanhanget noggrann med att granska även överförmyndarens arbete med godmanskap för ensamkommande barn. Sedan 2008 är landstingets ansvar för ensamkommande barn reglerat i lag. 34 Asylsökande barn har rätt till hälso-, tand- och sjukvård på samma villkor som andra barn i det svenska samhället. Landstingen ansvarar för att ge barnen den vård de be höver, såväl den psykiska som den fysiska. 35 Landstingen får ersättning Landstingets ansvar av staten för att ge barnen den vård de behöver. Efter fyllda 18 år bedöms dessa barn om de fortfarande är asylsökande, som vuxna. Landstingen ska erbjuda vuxna asylsökande vård som inte kan anstå, mödravård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. 33 5 p. 3 förordning (2007:825) 35 Lag (2008:334) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 34 5-6 lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 9

Socialstyrelsens ansvar Socialstyrelsen är en statlig förvaltningsmyndighet som svarar under Socialdepartementet. Myndigheten har i uppdrag att verka för god hälsa och social välfärd samt omsorg och vård av hög kvalitet på lika villkor för hela befolkningen. Detta gör Socialstyrelsen bl.a. genom att följa upp, analysera och utvärdera utvecklingen i vård och omsorg. Socialstyrelsen tar också fram kunskap för att styra och vägleda verksamheter inom vården och omsorgen. Det görs med hjälp av riktlinjer, vägledningar och andra rekommendationer för hur man ska arbeta. Myndigheten styr även verksamheterna genom att utfärda regler, d.v.s. föreskrifter (bindande regler) och allmänna råd (starka rekommendationer). Mottagandet av ensamkommande barn omfattas i de flesta avseenden av samma lagar och regler som de som gäller för andra barn i vård och omsorg, därför är Socialstyrelsens publikationer ofta tillämpliga även för mottagandet av ensamkommande barn. En annan viktig uppgift för Socialstyrelsen är att granska att vård och omsorg drivs enligt lagar och regler, och att påtala brister i säkerheten för patienter, brukare och klienter. Den 1 januari 2010 övertog Socialstyrelsen ansvaret för den operativa tillsynen över socialtjänsten och viss tillståndsprövning från länsstyrelserna. Det innebär bl.a. att Socialstyrelsen prövar frågor om tillstånd för enskilt drivna hem för vård eller boende för ensamkommande barn och ungdomar samt utövar tillsyn över dem. Kommuner och landsting som vill bedriva verksamhet behöver inte tillstånd, men är skyldiga att anmäla verksamheten till Socialstyrelsen för registrering. Socialstyrelsen utövar tillsyn även över dessa hem för vård eller boende. Migrationsverkets ansvar Migrationsverkets ansvar gentemot asylsökande ensamkommande barn och ungdomar innebär att Migrationsverket ska: ta emot och pröva ansökan om asyl varvid barnet får ett offentligt biträde förordnat i förekommande fall göra ålders bedömningar efterforska barnens vårdnadshavare 36 handlägga ärenden om ekonomiskt bistånd till barnen arbeta med återvändande för de barn som inte beviljas uppehållstillstånd. I verkets uppdrag ligger också att: ställa prognoser och planera för behovet av mottagningsplatser för asylsökande ensamkommande barn och ungdomar teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn som söker asyl ensamkommande barn med beviljade uppehållstillstånd anvisa kommun för boende fatta beslut om statliga ersättningar till kommuner lämna uppgifter om barnet till berört landsting för att barnet ska kallas till hälsoundersökning. 37 10

Vad innebär en överenskommelse med Migrationsverket? Migrationsverket har i uppdrag att, efter länsstyrelsens förhandlande med kommunerna, teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av ensamkommande barn. Det gäller mottagande såväl under asylprövningen inklusive tiden för verkställighet för de som fått avslag i sitt asylärende som tiden efter för de barn som beviljas uppehållstillstånd. Avsikten med överenskommelserna är att säkerställa att det finns boendeplatser som motsvarar behovet för de ensamkommande barn som kommer till Sverige så att de får ett bra mottagande. En överenskommelse innebär att kommunen åtar sig att ordna ett organiserat mottagande och boende för barnen. För att skapa kontinuitet och trygghet för de barn som beviljas uppehållstillstånd är det angeläget att de får bo kvar i den anvisade kommunen. Avseende barnens introduktion etc. hänvisas till kommunernas överenskommelser om flyktingmottagande. Kommuner som tecknar överenskommelser med Migrationsverket kan få särskild ersättning för detta. Läs mer under rubriken Ersättningar. Det finns några olika överenskommelser avseende ensamkommande barn: 38 Överenskommelse om tillfälligt mottagande av ensamkommande barn I direkt anslutning till barnets ankomst behövs ofta ett tillfälligt boende till dess Migrationsverket kan anvisa en kommun för barnet. Ensamkommande barn som kommer till Sverige ger sig huvudsakligen till känna för svenska myndigheter vid Migrationsverkets ansökningsenheter eller kontor med ansökningsfunktioner för asyl sökande. Dessa finns för närvarande i Gävle, Malmö, Mölndal, Norrköping, Sigtuna, Skellefteå, Solna, Umeå och Örebro. Migrationsverket erbjuder dessa kommuner möjligheten att teckna en överenskommelse om tillfälligt mottagande av ensamkommande barn. Överenskommelsen innebär att kommun en anordnar ett tillfälligt boende i avvaktan på att Migrationsverket kan anvisa 39 en kommun för boende (se nedan). När Migrationsverket anvisat en kommun ska barnet anses vistas i den anvisade kommunen i den mening som avses i SoL. 40 Överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn Migrationsverket erbjuder kommuner att teckna överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn till vilka verket kan anvisa ensamkommande barn. En kommun som tecknat en sådan överenskommelse kan även teckna en överenskommelse om tillhandahållande av ett visst antal platser 41 i exempelvis ett gruppboende för asylsökande ensamkommande barn. 36 2 d Förordningen (1994:361) om mottagande av asyl sökande m.fl. 37 2 Förordningen (2008:347) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 38 1 a förordningen (2002: 1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl., (asylersättningsförordningen) och 22 förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (ErsF ) eller 30 förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, (NyErsF) 39 3 andra stycket LMA 40 2 kap 2 SoL 41 7 b asylersättningsförordningen 11